Näringsämnen

Näringsanalys
Arbetshäfte
Namn: ……………………………………………………………………………………………………………………
Klass:
7E
1
Näringsanalys
Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att:


använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska samband
genomföra systematiska undersökningar i kemi
Centralt innehåll:







Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället samt hur de påverkar hälsan.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Systematiska undersökningar.
Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Analysmetoder såsom identifikation av ämnen.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Tidsplanering:
7E
Må
20/10
(190 min)
Ti
21/10
(150 min)
On
22/10
(180 min)
To
23/10
(160 min)
Fr
24/10
(170 min)
Må
3/11
(50 min)
Ti
4/11
(50 min)
Teori
Praktiskt
Inlämning
Praktiska saker
Säkerhet, material, rapporter
Arbeta med frågor
Labb: Sockerarter
Rapport
Genomgång: Kolhydrater
Arbeta med frågor
Labb: Stärkelse
Rapport
Genomgång: Fetter
Arbeta med frågor
Labb: Trommers prov
Rapport
Genomgång: Proteiner
Arbeta med frågor
Labb: Proteiner
Rapport
Genomgång: vitaminer och mineraler
Arbeta med frågor
Labb: Fett
Rapport
Repetera
Ställa frågor vid behov
Förtest?
Teoretiskt prov 50 min
På frågor + genomgångar
Prov
2
Näringsanalys
Undervisning:


Teori – genomgångar och arbeta med frågor
Praktiskt – laborationer
Källor:


Kemi spektrum (svart bok):
- Maten, kroppen och solenergin s.188-190
- Kolhydrater s.191-196
- Fetter s.197-200
- Proteiner s.201-203 (204-209)
- Vitaminer och mineraler s.210-211
www.halsosidorna.se
Vad bedöms?





Teoretiskt prov v.45
Laborationer
- frågeställningar
- planering
- genomförande
- dokumentation
Praktiskt prov v.49
Användning av begrepp, modeller och teorier.
Resonemang och förståelse av samband.
Skolverkets definition av en naturvetenskaplig undersökning:
En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa
ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer.
Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar.
De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor
undvikas.
Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad
så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande
resultat.
3
Näringsanalys
Kunskapskrav:
E
Eleven kan samtala om och diskutera frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och
skiljer då fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med enkla
motiveringar samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
C
Eleven kan samtala om och diskutera frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och
skiljer då fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med utvecklade
motiveringar samt beskriver några tänkbara
konsekvenser.
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor
som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och
skiljer då fakta från värderingar och
formulerar ställningstaganden med
välutvecklade motiveringar samt beskriver
några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån
givna planeringar och även bidra till att
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån
givna planeringar och även formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det efter
någon bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån
givna planeringar och även formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det går
att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och i huvudsak
fungerande sätt.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och ändamålsenligt
sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till kemiska
modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då utvecklade
slutsatser med relativt god koppling till
kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
resultatens rimlighet och bidrar till att ge
förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Eleven för utvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram,
bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av undersökningarna med
tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar och andra kemiska sammanhang
och visar det genom att ge exempel och
beskriva dessa med viss användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar
och andra kemiska sammanhang och visar det
genom att förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark, luft
och vatten och visar då på enkelt
identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark, luft och
vatten och visar då på förhållandevis
komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven kan beskriva och ge exempel på
några centrala naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på samband
mellan några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
4
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och
effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då välutvecklade
slutsatser med god koppling till kemiska
modeller och teorier.
Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga
felkällor och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras och visar på
nya tänkbara frågeställningar att
undersöka.
Dessutom gör eleven välutvecklade
dokumentationer av undersökningarna med
tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar och andra kemiska sammanhang
och visar det genom att förklara och visa på
samband inom dessa och något generellt
drag med god användning av kemins begrepp,
modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark, luft och
vatten och visar då på komplexa kemiska
samband i naturen.
Eleven kan förklara och generalisera kring
några centrala naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
Näringsanalys
Frågor om maten, kroppen och solenergi
Kemi Spektrum s.188-190
1. Varför måste vi äta?
2. a) Varifrån kommer energin i vår mat?
b) Skriv formeln för fotosyntesen.
c) Beskriv vad som händer i fotosyntesen.
Rita en modell till hjälp (eller använd den här)
3. Mat innehåller kolhydrater, fetter och proteiner.
Dessa näringsämnen är så kallade makromolekyler.
a) Vad är en makromolekyl?
b) Är vitaminer och mineraler makromolekyler?
4. Nukleinsyror är makromolekyler, men räknas inte som ett näringsämne.
Vad krävs för att ett ämne räknas som ett ”näringsämne”?
5. a) Varför behöver vi dricka vatten?
b) Hur stor del av kroppen består av vatten?
c) Ungefär hur länge klarar vi oss utan vatten?
d) Hur mycket vatten bör du dricka varje dag?
5
Näringsanalys
Frågor om kolhydrater
Kemi Spektrum s.191-196
1. Till vad använder kroppen kolhydrater?
2. Kolhydrater är uppbyggda av så kallade sockerringar.
a) Vad kallas kolhydrater som bara består av en enda sockerring?
b) Rita en strukturformel av en sockerring.
3. Ge exempel på två enkla sockerarter, och i vilka produkter de finns mycket av.
4. Rita en strukturformel av en disackarid.
5. a) Vilka två enkla sockerarter består sackaros av?
b) I vilka produkter finns det mycket sackaros?
6. Para ihop rätt namn på sockerarterna.
Sackaros
Mjölksocker
Glukos
Rörsocker
Fruktos
Maltsocker
Laktos
Fruktsocker
Maltos
Druvsocker
7. 5% av alla människor i Sverige är laktosintoleranta. Förklara varför de får ont i
magen, gaser i tarmen och diarré om de får i sig något med laktos, tex mjölk.
8. a) Beskriv stärkelse.
b) Förklara vad växterna använder stärkelse till.
9. a) Beskriv cellulosa.
b) Förklara vad växterna använder cellulosa till.
10. Vi kan inte bryta ner cellulosa till monosackarider.
Varför har vi ändå nytta av att äta mat som innehåller cellulosa (kostfibrer)?
11. Maratonlöpare brukar äta mycket pasta före loppet. Pasta består mest av stärkelse.
Men om man snabbt vill ha energi är det bra att ta en druvsockertablett.
Förklara varför man använder olika saker i de båda fallen.
12. Vilken sorts kolhydrat finns till största delen i
a) pasta
e) florsocker
b) jordgubbar
f) knäckebröd
c) potatis
g) filmjölk
d) råa morötter
h) papper
6
i) bomull
j) ris
k) äpple
l) sockerbetor
Näringsanalys
Frågor om fetter
Kemi Spektrum s.197-200
1. Ge exempel på tre uppgifter fetter har i din kropp.
2. Det här är en förenklad modell av fett.
Vilka två sorters molekyler består fett av?
3. I vilken del av växter kan man oftast hitta fetter?
4. Du har 1 gram fett, 1 gram kolhydrat och 1 gram protein.
a) Vilket av näringsämnena innehåller mest energi?
b) Försök förklara varför djur lagrar sin överskottsenergi som fett
medan växter oftast lagrar den som stärkelse.
5. Fetter delas in i mättade och omättade fetter. Vad är det för skillnad i den kemiska
strukturen mellan mättade, enkelomättade och fleromättade fetter?
6. Hur kan man se skillnad på fetter från växter och djur
när de befinner sig i rumstemperatur?
7. Margarin tillverkas genom att det härdas.
Beskriv hur det går till.
8. a) Varför har riksdagen beslutat att transfetter ska förbjudas?
b) Vilka produkter bör du undvika om du inte vill äta transfetter?
9. Vilket sorts fett finns till största delen i
a) smör
b) lax
c) margarin
d) olivolja
e) chips och kakor
7
Näringsanalys
Frågor om proteiner
Kemi Spektrum s.201-203
1. Ge exempel på uppgifter proteiner har i din kropp.
2. Nämn några livsmedel som innehåller mycket proteiner.
3. a) Vad heter de minsta byggstenarna i proteiner?
b) Hur många olika sorters byggstenar finns det?
c) Hur många byggstenar kan en proteinkedja bestå av?
4. Varför är det viktigt att du äter proteiner varje dag,
och extra viktigt om du är vegetarian?
5. Hemoglobin, muskler och enzymer är exempel på olika proteiner.
Förklara vad de gör i kroppen.
6. Förklara varför du inte bör tvätta en ylletröja i varmare vatten än 30° C?
Frågor om enzymer och DNA
Kemi Spektrum s.204-209
7. Enzymer är ett slags protein. Hur lång tid skulle det ta för maten att brytas ner i
kroppen om vi INTE hade enzymer?
8. Vad stämmer bäst? Det finns …
x) … några få enzymer
y) … hundratals enzymer
9. Förklara varför industrier har nytta av enzymer.
10. Vad är DNA och vad har det för uppgift i kroppen?
8
z) … tusentals enzymer
Näringsanalys
Frågor om vitaminer och mineraler
Kemi Spektrum s.210-211
1. Hur många olika vitaminer finns det som människan behöver?
2. Ge några exempel på vad vitaminer har för uppgifter i kroppen.
3. Ge några exempel på vad mineralämnen har för uppgifter i kroppen.
Varav järn, kalcium, jod kan vara bra att kunna.
4. Vad är fria radikaler och vilka ämnen kan skydda mot dem?
5. Varför är det bra att dricka mjölk?
Se mer fakta på www.halsosidorna.se
Vitaminer - A, B, C, D, E och K
A - syn, hud, slemhinnor, tillväxt
B - nerver, muskler, omsättning
C - sårläkning, benbildning, toxinförsvar i celler
D - inlagring av kalcium i benvävnad
E - toxinförsvar, cellens membran och hölje
K - koagulationsmöjligheter.
9
Näringsanalys
Ordningsregler
Arbeta lugnt
 Tänk igenom vad du ska göra och vad du behöver innan du börjar.
 Ta alltid på dig skyddsglasögon och skyddsförkläde när du ska laborera.
 Flytta undan väskor och jackor från din laborationsplats.
Ytterkläder och väskor får inte hänga på stolarna på grund av brandrisken
och väskor får inte vara i vägen på golvet av säkerhetsskäl.
Var försiktig med kemikalier
 Läs noga på etiketten.
 Torka upp med detsamma om du spiller eller om det blir rester över.
 Smaka aldrig på någon kemikalie.
 Töm miljöfarliga rester i avfallskärl.
 Undvik helst kontaktlinser vid laborationer (se text 1).
 Ta inte kemikalier direkt med händerna, använd sked (se text 2).
 Tvätta händerna innan du lämnar laboratoriet.
Var försiktig med brännaren
 Sätt upp ditt hår om det är långt.
 Öppna alltid huvudgaskranen helt när du ska tända brännaren.
 Luta dig aldrig över en brännare – lågan kan vara svår att se.
 Lämna aldrig en gasbrännare som brinner.
 Stå upp när du laborerar - du kan snabbare hoppa undan om något händer.
Var försiktig vid uppvärmning
 Värm aldrig glas med tjocka väggar, de spricker.
 Rikta aldrig ett provrör som du värmer mot dig själv eller någon annan.
 Flytta alltid undan flaskor och burkar med brännbara ämnen.
 Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du släckt lågan.
Vänta en stund.
Var försiktig med el
 Det innebär livsfara att stoppa in labbsladdar eller annat i 230V–uttagen!
I uttagen får endast sladd med stickpropp avsedd för 230V anslutas.
1. Linser är ett riskmoment, vatten tränger inte in tillräckligt snabbt mellan lins och öga vid
spolning i ögondusch. Linsen måste därför tas ut innan man spolar, vilket kan vara svårt och
ta tid.
2. Kemikalier kan vara giftiga, frätande, irriterande, brandfarliga och explosiva. Om du av
misstag fått kemikalier på händerna, undvik att röra vid ögon och mun. Tvätta av dig med
tvål och vatten. När du sköljer bort kemikalier från händer eller annan hud,
tvätta först med kallt vatten, sen med varmare.
10
Näringsanalys
Brännaren – Hur fungerar brännaren?
a) Öppning
b) Luftventil
c) Gasventil
d) Huvudgaskran
Hur tänder du brännaren?
1. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Hur släcker du brännaren?
1. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
11
Näringsanalys
Laborationsmaterial – Vad heter materialet?
1.
2.
3.
6.
4.
7.
5.
8.
12.
9.
10.
11.
14.
13.
1. …………………………………………………………………
8. ………………………………………………………………….
2. …………………………………………………………………
9. …………………………………………………………………
3. …………………………………………………………………
10. …………………………………………………………………
4. …………………………………………………………………
11. …………………………………………………………………
5. …………………………………………………………………
12. ………………………………………………………………..
6. …………………………………………………………………
13. …………………………………………………………………
7. …………………………………………………………………
14. …………………………………………………………………
12
Laboration
Instruktion - dokumentering av undersökningar

En laborationsrapport skriver du för att dokumentera ett utfört naturvetenskapligt
försök. Du kan använda den för att beskriva det du ser, analysera och diskutera dina
iakttagelser, och dra slutsatser utifrån resultaten.

Rapporten ska vara så utförlig att du kan använda dig av den för att upprepa försöket.

Laborationsrapporten ska vara innehållsrik men inte ordrik. Konsten att skriva rapport
är att på ett begripligt sätt sammanfatta det väsentliga i ett utfört experiment.

Bilder förenklar oftast texter och färger gör bilderna tydligare!
Uppgift
Uppgiften är att skapa en frågeställning som ska undersökas och dokumenteras.
Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genomförande och utvärdering.
Planering

Frågeställning
I planeringen startar du med att skriva den frågeställning som ska undersökas.
Frågeställningen bör vara enkel, tydlig och smal så att resultat med lätthet kan tas fram
och tolkas, gärna i form av en jämförelse mellan två alternativ.
Exempel på en bred frågeställning: Var på kroppen är du mest känslig för beröring? Exempel
på en smal frågeställning: Är du mest känslig för beröring på över- eller undersidan av handen?

Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera varför du tror som du gör.

Undersökningsmetod
Skriv en instruktion hur undersökningen ska genomföras steg för steg. Instruktionen ska vara
så utförlig och tydlig att någon annan kan följa den utan problem. Undersökningen ska kunna
genomföras flera gånger (systematiskt), därför är mätvärden viktiga såsom mängder, sträckor,
temperaturer. Referenser kan vara bra för att jämföra förändringar. Tänk ut och förbered hur
du ska arbeta så effektivt som möjligt.

Material
Ange allt material som behövs för att genomföra undersökningen, gärna i en lista.

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med undersökningen, samt beskriv hur du arbetar för att undvika dem.
13
Laboration
Fortsättning… instruktion - dokumentering av undersökningar
Genomförande

Följ planeringen du arbetat fram, genom att praktiskt genomföra den. Ta hänsyn till samtliga
säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform eller i diagram. Kommentera inte.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning, gärna med
fakta.

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet,
såsom smutsigt glas eller fel använt material.

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera

Rapport
Skriv klart laborationsrapporten och lämna in för bedömning.
14
Näringsanalys
Sockerarter
Det finns flera olika typer av socker, ofta med en gemensam egenskap att smaka sött.
Men finns det egenskaper som skiljer sockerarterna åt?

Frågeställning
Vilka likheter och skillnader i egenskaper finns mellan sockerarterna;
fruktos, glukos, sackaros, laktos, maltos, stärkelse?
Egenskaper att undersöka: färg, söthet, kristallform, ledningsförmåga

Hypotes + Resultat
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.
Färg
Hypotes
Resultat
Söthet
Hypotes
Kristallform
Resultat
Hypotes
Resultat
Leder el
Hypotes
Fruktos
Glukos
Sackaros
Laktos
Maltos
Stärkelse

Undersökningsmetod
Förslag på undersökningsmetod:
1. Hämta en halv sked av en sockerart på ett urglas.
2. Undersök sockerartens söthet, färg, kristallform och ledningsförmåga.
3. För ledningsförmåga: rör ner sockerarten i 10 ml ljummet vatten och
sätt ner doppelektroden.
4. Gör samma undersökning med de andra sockerarterna. Diska.
5. Gradera eventuell söthet i en skala, kanske utifrån sackarosens söthet?
6. Skriv in dina resultat i tabellen.
7. Diska materialet och häng på tork.
15
Resultat
Näringsanalys
Sockerarter - fortsättning

Material
Ange ALLT material du använt för att genomföra din undersökning:
fruktos, glukos, sackaros, laktos, maltos, stärkelse, ………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att undvika dem.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
16
Näringsanalys
Stärkelse
När växterna ska lagra sockret de tillverkat vid fotosyntesen kopplar de ihop
sockermolekylerna till långa kedjor. Stärkelsen är en sådan jättemolekyl.

Frågeställning
Innehåller potatismos, vaniljsås, pasta och papper stärkelse?

Hypotes + Resultat
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.
Ämne
Vilken sackarid;
mono, di, poly?
Jodlösningens
färg innan
Hypotes
Resultat
Jodlösningens
färg efter
Jodlösningens
färg efter
Stärkelse
Sackaros
Glukos
Potatismos
Vaniljsås
Pasta
Papper

Undersökningsmetod
Förslag på undersökningsmetod:
1. Innan du använder jodlösningen ska du titta på färgen genom droppflaskans pipett.
Notera färgen och skriv i tabellen.
2. Lägg en liten sked stärkelse i en liten bägare. Lös upp med ca 10 ml vatten.
3. Ta 2-3 droppar jodlösning i bägaren med stärkelselösning.
Färgen du får fram är typisk för att påvisa stärkelse i andra livsmedel.
4. Gör samma undersökning med de andra ämnena i tabellen.
Om ämnet inte får stärkelsens typiska färgskiftning med jodlösning,
innehåller livsmedlet INTE stärkelse.
5. Diska och ställ materialet på tork.
17
Näringsanalys
Stärkelse - fortsättning

Material
Ange ALLT material du behöver för att genomföra din undersökning.
Stärkelse, sackaros, glukos, potatismos, vaniljsås, pasta, papper, ………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Säkerhetsföreskrift
Ångor från jodlösning är hälsoskadligt och inte bra att andas in i större mängder.
Använd mycket små mängder eller stå i dragskåp, samt använd skyddsglasögon!

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
18
Näringsanalys
Trommers prov
Trommers prov används för att påvisa glukos i urinen, vilket är ett tecken på diabetes.
Ta reda på vilka sockerarter som ger ett färgomslag från blå till gul/orange, och vilka
som inte ändrar färg med hjälp av trommers prov. Vattenbadet används som katalysator.

Frågeställning
Vilka sockerarter ger ett färgomslag från blå till gul/orange med Trommers prov?

Hypotes + Resultat
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.
Ämne
Vilken sackarid;
mono, di, poly?
CuSO4 + NaOH
färg innan socker
Hypotes
Resultat
Sockerlösningens
färg efter värme
Sockerlösningens
färg efter värme
Glukos
Fruktos
Sackaros
Svagt blå
Stärkelse

Undersökningsmetod
Förslag på undersökningsmetod:
1. Gör i ordning ett vattenbad som på bilden (A). Var noga med mängder och tid!
Använd en större bägare som står stabilt (2/5 eller hälften borde räcka).
2. Fyll ett provrör med vatten till en höjd av 1-2 cm.
3. Tillsätt en liten sked av ett ämne (B) till provröret.
Skaka eller rör med glasstav så du får en omättad sockerlösning.
4. Tillsätt minst 10 droppar kopparsulfatlösning (CuSO4) (C) till
provröret så att lösningen blir svagt blå/turkosfärgad.
5. Tillsätt natriumhydroxidlösningen (NaOH) (D) till färgen blir
mörkt blå. Skaka. Räkna dropparna: …………………..
6. Sätt ner provröret i vattenbadet (E). Låt stå några minuter (max 10 minuter).
7. Gör om försöket med andra ämnen. Notera färgen och skriv i tabellen.
8. Häll avfall i lärarens ”slaskbägare”. Diska och häng material på tork.
19
Näringsanalys
Trommers prov - fortsättning

Material
Ange ALLT material du behöver för att genomföra din undersökning.
Glukos, fruktos, sackaros, stärkelse, kopparsulfat (CuSO4), natriumhydroxid (NaOH), ……………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Säkerhetsföreskrift
-Kopparsulfat (CuSO4) är miljöfarligt. Häll rester i lärarens behållare för miljögift.
-Natriumhydroxid (NaOH) är basiskt och kan fräta. Använd skyddsglasögon.

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
20
Näringsanalys
Proteiner – ”BIURETPROVET”

Frågeställning
Innehåller mjölk proteiner?

Hypotes + Resultat
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig.
Ämne
CuSO4 + NaOH
färg innan ämne
Hypotes
Resultat
Lösningens
färg efter
Lösningens
färg efter
Albumin (öggvita)
Sackaros
Mjölk

Svagt blå
Undersökningsmetod
Förslag på undersökningsmetod:
1. Mät upp 20 ml vatten i en liten bägare.
Tillsätt en halv sked torkad hönsäggvita (albumin).
Rör om ordentligt så pulvret löser sig.
2. Fyll ett provrör till hälften med proteinlösningen.
3. Tillsätt 3 droppar kopparsulfatlösning (CuSO4) till provröret,
samt 3 droppar natriumhydroxidlösningen (NaOH).
4. Skaka och iaktta färgförändringen. Den typiska färgen som uppstår är bevis
på att det finns proteiner i ett livsmedel.
5. Gör om försöket med mjölk.
Blanda 10 ml mjölk och 10 ml vatten i en bägare.
Fortsätt därefter från punkt 2.
6. Notera färgen och skriv i tabellen.
7. Häll avfall i lärarens ”slaskbägare”. Diska och häng material på tork.
21
Näringsanalys
Proteiner - fortsättning

Material
Ange ALLT material du behöver för att genomföra din undersökning.
Albumin, sackaros, mjölk, kopparsulfat (CuSO4), natriumhydroxid (NaOH), ……………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Säkerhetsföreskrift
-Kopparsulfat (CuSO4) är miljöfarligt. Häll rester i lärarens behållare för miljögift.
-Natriumhydroxid (NaOH) är basiskt och kan fräta. Använd skyddsglasögon.

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
22
Näringsanalys
Proteiner – ”HELLERS RING”

Frågeställning
Kan ägglösning koagulera med hjälp av syra?

Hypotes + Resultat
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera din hyotes.
Ämne
Hypotes
Resultat
Kan ägglösnings koagulera
med hjälp av syra?
Lösningens
färg efter
Albumin (öggvita)
Motivering

Undersökningsmetod
Förslag på undersökningsmetod:
1. Mät upp 40 ml vatten i en liten bägare.
Tillsätt en sked torkad hönsäggvita (albumin).
Rör om ordentligt så pulvret löser sig.
2. Häll 3 ml salpetersyra (HNO3) i ett provrör (eller i litet mätglas).
3. Vik ett filtrerpapper som på bilden.
4. Sätt pappret i en tratt, och därefter i mynningen till provröret.
5. Luta provröret 45 grader och häll försiktigt proteinlösningen genom pappret.
Lösningen ska rinna längs med provrörets sida och sakta reagera med syran.
6. Iaktta vad som händer med proteinet. Skriv in vad du ser i resultatet.
7. Diska och häng material på tork. Se upp för stänk från salpetersyran.
23
Näringsanalys
Proteiner - fortsättning

Material
Ange ALLT material du behöver för att genomföra din undersökning.
Albumin, vatten, salpetersyra (HNO3), ………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Säkerhetsföreskrift
- Salpetersyra (HNO3) är en stark syra och fräter. Använd skyddsglasögon.

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen i tabellen.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
24
Näringsanalys
Fett
Fett kan påvisas med en enkel metod. Påvisa betyder att du med ett experiment
visar att fläcken är just fett och inte något annat.
Planering

Frågeställning
Innehåller mjölk och gelégrodor fett?

Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera varför du tror som du gör.

Undersökningsmetod
Skriv en instruktion för hur DU steg för steg ska genomföra DIN undersökning. Skriv EJ av…
1.
Förslag på undersökningsmetod:
2.
Dela in ett filtrerpapper med en penna i lika många delar som ämnen du ska
undersöka. Kom fram till hur många du behöver genom att läsa hela
undersökningsmetoden.
3.
Lägg en droppe olja på en del. Gnid in ett tunt skikt margarin på en annan del, och
droppa en droppe vatten på en tredje del. Dessa fläckar visar på två ämnen som
definitivt innehåller fett och en som inte alls innehåller fett.
En del bör vara referens = oanvänd, så att du kan jämföra skillnader.
4.
Gnugga lätt gelégrodan på pappret. Lägg en droppe mjölk på pappret.
5.
På skoj kan du även gnugga näsa, haka eller pannan på en del om du vill.
Hur flottig har du hunnit bli under dagen? Eller hur feta är dina sminkprodukter?
6.
Lägg undan filtrerpapperet för att torka i minst 25 minuter.
7.
Undersök fläckarna genom att titta på pappret i motljus.
Om pappret är genomskinligt innehåller livsmedlet fett.

Material
Ange vilket material du behöver för att genomföra din undersökning,
gärna i en lista.

Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar
för att undvika dem.
25
Näringsanalys
Fett - fortsättning
Genomförande (Skriv inte den här rubriken i rapporten…)

Följ planeringen du arbetat fram, för att ta reda på: vilka livsmedel innehåller fett, genom att
praktiskt genomföra den. Ta hänsyn till samtliga säkerhetsföreskrifter, både risker du sett
samt det läraren informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering

Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform. Kommentera inte.

Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning.

Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet.

Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.

Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera

Rapport
Skriv klart laborationsrapporten och lämna in för bedömning.
26