Näringsämnen

Näringsanalys
Arbetshäfte
Namn: ……………………………………………………………………………………………………………………
Klass:
8G
Näringsanalys
Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att:


genomföra systematiska undersökningar i kemi
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska samband inuti människan
Centralt innehåll:







Systematiska undersökningar.
Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Analysmetoder såsom identifikation av ämnen.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället samt hur de påverkar hälsan.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Tidsplanering:
Måndag 50
v
Säkerhet, material, rapporter
Genomgång: Kolhydrater
45
Labb: Stärkelse
Labb: Sockerarter
Labb: Trommers prov
Läxa:
Tisdag 50
Genomgång: Proteiner
Labb: Proteiner
Läxa:
Onsdag 80
Genomgång: Fett
Torsdag
Fredag 80
Praktiskt PROV (Ke)
Teoretiskt PROV (Ke
Inlämning av rapport
Labb: Fett
Genomgång: Vitaminer
och mineraler
Läxa:
Läxa:
Näringsanalys
Undervisning:



Laborationer
Genomgångar
Uppgift
Källor:

Kemi spektrum:
- Kolhydrater s.186-191
- Fetter s.192-194
- Proteiner s.195-197
- Vitaminer och mineraler s.198-199
Vad bedöms?





Laborationer
- frågeställningar
- planering
- genomförande
- dokumentation
Praktiskt prov
Teoretiskt prov
Användning av begrepp, modeller och teorier.
Resonemang och förståelse av samband.
Näringsanalys
Kunskapskrav:
E
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även bidra
till att formulera enkla
frågeställningar och planeringar som
det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då enkla
slutsatser med viss koppling till kemiska
modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring
resultatens rimlighet och bidrar till att
ge förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Dessutom gör eleven enkla
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
C
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon
bearbetning går att arbeta
systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert och
ändamålsenligt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till kemiska modeller och
teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet och ger förslag på
hur undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven utvecklade
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
A
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven
utrustning på ett säkert, ändamålsenligt
och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningarna och drar då
välutvecklade slutsatser med god
koppling till kemiska modeller och
teorier.
Eleven för välutvecklade resonemang
kring resultatens rimlighet i relation till
möjliga felkällor och ger förslag på hur
undersökningarna kan förbättras och
visar på nya tänkbara frågeställningar
att undersöka.
Dessutom gör eleven välutvecklade
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet
och omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att ge
exempel och beskriva dessa med viss
användning av kemins begrepp, modeller
och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa med relativt god användning av
kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark,
luft och vatten och visar då på enkelt
identifierbara kemiska samband i
naturen.
Eleven kan föra utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark,
luft och vatten och visar då på
förhållandevis komplexa kemiska
samband i naturen.
Eleven har mycket goda kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet
och omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom
dessa och något generellt drag med god
användning av kemins begrepp, modeller
och teorier.
Eleven undersöker hur några kemikalier
och kemiska processer används i
vardagen och samhället och beskriver
då enkelt identifierbara kemiska
samband och ger exempel på
energiomvandlingar och materiens
kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier
och kemiska processer används i
vardagen och samhället och beskriver då
förhållandevis komplexa kemiska
samband och förklarar och visar på
samband mellan energiomvandlingar och
materiens kretslopp.
Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om kemiska
processer i levande organismer, mark,
luft och vatten och visar då på komplexa
kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier
och kemiska processer används i
vardagen och samhället och beskriver då
komplexa kemiska samband och
förklarar och generaliserar kring
energiomvandlingar och materiens
kretslopp.
Näringsanalys
Ordningsregler
Arbeta lugnt
 Tänk igenom vad du ska göra och vad du behöver innan du börjar.
 Ta alltid på dig skyddsglasögon och skyddsförkläde när du ska laborera.
 Flytta undan väskor och jackor från din laborationsplats.
Ytterkläder och väskor får inte hänga på stolarna på grund av brandrisken
och väskor får inte vara i vägen på golvet av säkerhetsskäl.
Var försiktig med kemikalier
 Läs noga på etiketten.
 Torka upp med detsamma om du spiller eller om det blir rester över.
 Smaka aldrig på någon kemikalie.
 Töm miljöfarliga rester i avfallskärl.
 Undvik helst kontaktlinser vid laborationer (se text 1).
 Ta inte kemikalier direkt med händerna, använd sked (se text 2).
 Tvätta händerna innan du lämnar laboratoriet.
Var försiktig med brännaren
 Sätt upp ditt hår om det är långt.
 Öppna alltid huvudgaskranen helt när du ska tända brännaren.
 Luta dig aldrig över en brännare – lågan kan vara svår att se.
 Lämna aldrig en gasbrännare som brinner.
 Stå upp när du laborerar - du kan snabbare hoppa undan om något händer.
Var försiktig vid uppvärmning
 Värm aldrig glas med tjocka väggar, de spricker.
 Rikta aldrig ett provrör som du värmer mot dig själv eller någon annan.
 Flytta alltid undan flaskor och burkar med brännbara ämnen.
 Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du släckt lågan.
Vänta en stund.
Var försiktig med el
 Det innebär livsfara att stoppa in labbsladdar eller annat i 230V–uttagen!
I uttagen får endast sladd med stickpropp avsedd för 230V anslutas.
1. Linser är ett riskmoment, vatten tränger inte in tillräckligt snabbt mellan lins och öga vid
spolning i ögondusch. Linsen måste därför tas ut innan man spolar, vilket kan vara svårt och
ta tid.
2. Kemikalier kan vara giftiga, frätande, irriterande, brandfarliga och explosiva. Om du av
misstag fått kemikalier på händerna, undvik att röra vid ögon och mun. Tvätta av dig med
tvål och vatten. När du sköljer bort kemikalier från händer eller annan hud,
tvätta först med kallt vatten, sen med varmare.
Näringsanalys
Brännaren – Hur fungerar brännaren?
a) Öppning
b) Luftventil
c) Gasventil
d) Huvudgaskran
Hur tänder du brännaren?
1. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Hur släcker du brännaren?
1. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
2. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
3. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Näringsanalys
Laborationsmaterial – Vad heter materialet?
1.
2.
3.
6.
9.
4.
5.
7.
8.
10.
11.
12.
13.
1. …………………………………………………………………
8. ………………………………………………………………
2. …………………………………………………………………
9. ………………………………………………………………
3. …………………………………………………………………
10. ………………………………………………………………
4. …………………………………………………………………
11. ……………………………………………………………
5. …………………………………………………………………
12. ……………………………………………………………
6. …………………………………………………………………
13. ……………………………………………………………
7. …………………………………………………………………
Näringsanalys
Instruktion – dokumentering av laborationer

En laborationsrapport skriver du för att dokumentera ett utfört naturvetenskapligt
försök. Du kan använda den för att beskriva det du ser, analysera och diskutera dina
iakttagelser, och dra slutsatser utifrån resultaten.

Rapporten ska vara så utförlig att du kan använda dig av den för att upprepa försöket.

Laborationsrapporten ska vara innehållsrik men inte ordrik. Konsten att skriva rapport
är att på ett begripligt sätt sammanfatta det väsentliga i ett utfört experiment.

Bilder förenklar oftast texter och färger gör bilderna tydligare!
Rubrik: Skriv rubrik på laborationen, dagens datum, namn på laboranter.
Uppgift/frågeställning: Beskriv vad du ska göra och varför.
Hypotes med motivering: Skriv ner din vad du tror kommer att hända i laborationen,
och förklara varför du tror som du gör.
Material: Skriv en lista på allt material du använder dig av, samt antal och mängd.
Risk: Skriv vilka säkerhetsrisker laborationen kan innebära och vad du kan göra för att
förhindra eventuella skador.
Genomförande: Beskriv hur du genomför laborationen. Du ska kunna följa dina egna
anteckningar för att göra om samma laboration igen och få ”samma” resultat!
I ämnet kemi är det extra viktigt att registrera och iaktta hur stora mängder man tar av
varje kemikalie; antal droppar, ml, skedar, liksom temperaturer, aggregationstillstånd,
färger, lukter, konsistenser, pH-värden m.m.
Resultat: Redovisa vad som hände i laborationen, utan att kommentera. För in resultaten i
en tabell eller ett diagram om det är möjligt.
Slutsats: Svara på om din hypotes stämde eller ej. Titta på dina resultat och försök
sammanfatta vad som skett i laborationen. Resonera kring dina resultat. Är resultaten du
fått rimliga? Använd gärna fakta från litteratur och jämför med!
Felkällor: Finns det någon förklaring till att resultaten är felaktiga, såsom smutsigt glas
eller fel använt material? Försök ge förslag till hur din undersökning kan förbättras
för att du ska få fram resultat, oavsett om resultaten känns bra eller inte.
Ny frågeställning: Visa nya tänkbara frågeställningar som du vill undersöka!
Näringsanalys
Fett
Fett kan påvisas med en enkel metod. Påvisa betyder att du med ett experiment visar att
fläcken är just fett och inte något annat.
Uppgift:
 Hur kan du bevisa att det finns fett i ett ämne
med hjälp av ett filterpappar?
Material:
 Filterpapper
 Olika sorters fetter
 ?
Hur ska du göra?:
1. Dela in filterpappret med en penna i fyra delar.
2. Lägg en droppe rapsolja på en del. Gnid in ett tunt skikt margarin på en annan del,
och droppa en droppe vatten på en tredje del. Gnugga näsa, haka eller pannan på den
fjärde delen om du vill (eller en godisbit)!
3. Lägg undan filterpappret i minst 25 minuter.
4. Undersök fläckarna genom att titta på pappret i motljus.
Notera resultaten och skriv en fullständig rapport.
Näringsanalys
Sockerarter
Det finns flera olika typer av socker som har olika egenskaper.
Uppgift:
 Hur kan du känna igen olika sockerarter genom smak, färg, kristallform och
ledningsförmåga?
Material:
 Sockerarter: fruktos, glukos, sackaros, laktos, maltos, stärkelse
 Urglas
 Lupp
 Doppelektrod
 ?
Hur ska du göra?:
1. Förbered en resultattabell och tänk ut hur du ska göra för att få fram resultat
effektivt. Exempel på hur en tabell kan se ut:
Smak
Färg
Kristallform
Leder el
Fruktos
Glukos
osv
2. Hämta en halv sked av en sockerart på ett urglas.
3. Undersök sockerartens smak, färg, kristallform och ledningsförmåga (lös med H2O).
4. Gör samma undersökning med de andra sockerarterna.
5. Notera resultaten och skriv en fullständig rapport.
Beskriv hur du genomför varje del av undersökningarna noggrant.
Näringsanalys
Stärkelse
När växterna ska lagra sockret de tillverkat vid fotosyntesen kopplar de ihop
sockermolekylerna till långa kedjor. Stärkelsen är en sådan jättemolekyl.
Uppgift:
 Hur kan du med hjälp av jodlösning se att det är polysackarider i ett ämne?
Risk:

Ångor från jodlösning är inte bra att andas in i större mängder.
Använd mycket små mängder eller stå i dragskåp!
Hur ska du göra?:
1. Lägg en sked potatismjöl i en bägare. Lös upp med vatten.
Alternativt ta en bit rå nyskuren potatis.
2. Ta en droppe jodlösning i potatismjölet eller på potatisbiten.
Vilken färg har jodlösningen innan?
Vilken färg får jodlösningen med stärkelsen?
3. Får druvsocker (monosackarid) och strösocker (disackarid) samma färgomslag?
Näringsanalys
Trommers prov
Trommers prov används för att påvisa glukos i urinen, vilket är ett tecken på diabetes.
Ta reda på vilka sockerarter som ger ett färgomslag från blå till gul/orange, och vilka
som inte ändrar färg med hjälp av trommers prov.
Uppgift:
 Vilka av följande sockerarter ger ett färgomslag från blå till gul/orange:
fruktos, glukos, sackaros, laktos, maltos, sötningsmedel, stärkelse?
Hur ska du göra?:
1. Förbered en resultattabell (en rad för varje sockerart som undersöks).
2. Gör i ordning ett vattenbad som på bilden (A). Var noga med mängder och tid!
3. Fyll ett provrör med vatten till en höjd av 1 cm.
4. Tillsätt en sockerart (B) till provröret.
Skaka så du får en omättad sockerlösning.
5. Tillsätt minst fem droppar kopparsulfatlösning (C) till provröret
så att lösningen blir turkosfärgad.
6. Tillsätt natriumhydroxidlösning (D) till färgen blir mörkt blå. Skaka.
7. Sätt ner provröret i vattenbadet (E). Låt stå några minuter (max 10 minuter).
Gör om försöket med andra lösningar.
8. Notera resultaten och skriv en fullständig rapport.
Beskriv hur du genomför varje del av undersökningarna noggrant.
?
Näringsanalys
Trommers prov på strösocker
Om en lösning inte får ett färgomslag från blå till gul/orange kan den ändå innehålla
sackarider. Disackarider måste sönderdelas till monosackarider innan de kan påvisas
med Trommers prov.
Uppgift:
 Kan saltsyra sönderdela disackarider till monosackarider,
och bevisas med ett Trommers prov?
Material:
 Brännare
 Trefot med nät
 Provrör
 Sackaros
 Saltsyra, 2M (HCl)
 Bägare
 Natriumhydroxidlösning (NaOH)
 Kopparsulfatlösning (CuSO4)
 ?
Genomförande:
1. Gör i ordning ett vattenbad.
2. Häll 1/4 sked sackaros i ett provrör.
3. Tillsätt ca 3 ml vatten till provröret.
Skaka så du får en sockerlösning.
4. Tillsätt ca 5-8 droppar saltsyra till provröret.
5. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet.
6. Utför Trommers prov på lösningen. Beskriv och anteckna.
Försök förklara vad som hände med sackarosen när du tillsatte syran.
Näringsanalys
Protein
Proteiner kan påvisas med flera metoder. Här är tre metoder:
- Biuretprovet – punkt 3
- Hellers ring – punkt 4-5
- Albustix – punkt 6
Uppgift:
 Hur kan du se att ett ämne innehåller proteiner?
Material:
 Bägare
 Mätglas (25 ml)
 Torkad hönsäggvita (albumin)
 Natriumhydroxidlösning (NaOH)
 Kopparsulfatlösning (CuSO4)
 Salpetersyra (HNO3)
 ?
Hur ska du göra?:
1. Mät upp 80 ml vatten i en bägare. Tillsätt två skedar torkad hönsäggvita (albumin)
och rör om ordentligt.
2. Häll lite av proteinlösningen i ett provrör.
3. Tillsätt tre droppar natriumhydroxidlösning och tre droppar kopparsulfatlösning.
Skaka. Iaktta.
4. Häll 3 ml salpetersyra i ett litet mätglas.
5. Vik ett filterpapper som på bilden. Sätt papperstratten i mätglasets mynning. Luta
mätglaset 45 grader och häll försiktigt proteinlösningen genom filterpappret.
6. Häll några droppar proteinlösning på en ”sticka” som heter albustix.
Jämför med burkens skala.
7. Notera resultaten och skriv en fullständig rapport.
Beskriv hur du genomför varje del av undersökningarna noggrant.
Så här viker du ett filterpapper!
Näringsanalys
Praktiskt prov
Uppgift:
Du ska ta reda på vilka näringsämnen ett livsmedel eller en färdig lösning innehåller.
Material:
Du använder dina laborationsrapporter och böcker för att skriva rapporten på
det praktiska provet.
Steg 1.
Du skriver en hypotes och motiverar vilka näringsämnen du tror att livsmedlet innehåller.
Steg 2.
Du tänker noga igenom hur du ska genomföra undersökningarna effektivt.
Du genomför laborationer och tar fram resultat.
Steg 3.
Du skriver en laborationsrapport där du tydligt visar vad du kommer fram till i din analys.
Rapporten ska innehålla följande:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Rubrik
Uppgift
Hypotes
Risker
Material
Genomförande
Resultat
Slutsats
Felkällor
Ny frågeställning (betyg A)
Bilder
Näringsanalys
Extra uppgifter:
Fett:
Försvinner fettfläckarna från filtrerpappret om du ger det tid (som vatten gör)?
Kan du med hjälp av testet se hur mycket fett det finns i en produkt?
Hur får du bort fettfläckar på kläderna?
Stärkelse:
Finns det stärkelse i papper eller andra rotfrukter?
Vad händer med konsistensen om du kokar stärkelselösning?
Kristaller:
Vilka likheter och skillnader har sackaros och natriumklorid?
Sockerarter:
Hur kan du med hjälp av Trommers prov upptäcka om en lösning har hög eller låg
koncentration av socker?
Proteiner:
Vad händer med en proteinlösning som utsätts för hög värme?
Näringsanalys
Frågor om kolhydrater
Kemi Spektrum s.185-191
1. Vad kallas den del av kemin som handlar om näringsämnen?
2. Varifrån kommer energin i vår mat?
3. Beskriv vad som händer i fotosyntesen.
Gärna med hjälp av en formel.
4. Para ihop rätt namn på sockerarterna.
Sackaros
Mjölksocker
Glukos
Rörsocker
Fruktos
Maltsocker
Laktos
Fruktsocker
Maltos
Druvsocker
5. a) Vad betyder begreppet monosackarid?
b) Rita upp en enkel strukturmodell av en monosackarid.
6. a) Ge exempel på två enkla sockerarter.
b) I vilka produkter finns det gott om dessa sockerarter?
7. Rita upp en enkel strukturmodell av en disackarid.
8. a) Från vilken växt kommer sockret som tillverkas i Sverige?
b) När började socker tillverkas i Sverige?
c) Vad använde vi som sötningsmedel innan sockerkristallerna?
9. Vilka två enkla sockerarter består sackaros av?
10. Beskriv stärkelse och förklara vad växterna använder det till.
11. Beskriv cellulosa och förklara vad växterna använder det till.
12. Vi kan inte bryta ner cellulosa till monosackarider.
Varför har vi ändå nytta av att äta mat som innehåller cellulosa?
13. Maratonlöpare brukar äta mycket pasta före loppet. Pasta består mest av stärkelse.
Men om man snabbt vill ha energi är det bra att ta en druvsocker-tablett. Försök
förklara varför man använder olika saker i de båda fallen.
14. Studera salt och sockerkristaller. Hur skiljer sig ämnena åt?
15. Hur kan du skilja en enkel sockerart från en sammansatt?
Berätta både med hjälp av teori och utifrån vad du gjort i laborationer.
Näringsanalys
Frågor om fetter
Kemi Spektrum s.192-194
1. Vilka uppgifter har fetter i din kropp?
2. I vilken del av växter kan man oftast hitta fetter?
3. a) Vad är det för skillnad mellan mättade och omättade fetter.
b) Vad har det för betydelse för oss?
c) Ge exempel på nyttiga fetter.
4. Hur kan man se skillnad på fetter från växter och djur
när de befinner sig i rumstemperatur?
5. Vad kallas ämnen som
a) lätt blandar sig med vatten?
b) inte gör det?
6. Varför blandar sig inte stearinsyra eller smörjolja med vatten?
7. Försök förklara varför djur lagrar sin överskottsenergi som fett
medan växter oftast lagrar den som stärkelse.
8. Hur kan du med enkel undersökning se att det finns fett i produkter?
Så här ser en förenklad fettmodell ut.
Näringsanalys
Frågor om proteiner
Kemi Spektrum s.195-197
1. Nämn några livsmedel som innehåller mycket proteiner.
2. Vad heter byggstenarna i proteiner?
3. Förklara hur proteiner är byggda och hur det kan finnas så många olika proteiner.
4. Det finns ca 20 olika aminosyror som tillsammans kan bilda tusentals olika proteiner.
Varför är det viktigt att du äter proteiner varje dag?
5. Hemoglobin, muskler och enzymer är exempel på olika proteiner.
Förklara vad de gör i kroppen.
6. Förklara varför du inte bör tvätta en ylletröja i varmare vatten än 30° C?
Vad händer med proteinerna?
7. Vad är DNA och vad har det för uppgift i kroppen?
8. a) Vilka tre metoder kan du använda för att upptäcka proteiner i en lösning?
b) Hur fungerar metoderna?
Näringsanalys
Frågor om vitaminer och mineraler
Kemi Spektrum s.198-199
1. Vad är vitaminer för något?
2. Ge några exempel på vad vitaminer har för uppgifter i kroppen.
3. Vad menas med mineralämnen?
4. Ge några exempel på vad mineralämnen har för uppgifter i kroppen.
5. Vad är fria radikaler och vilka ämnen kan skydda mot dem?
6. Varför är det bra att dricka mjölk?
Vitaminer - A, B, C, D, E och K
A - syn, hud, slemhinnor, tillväxt
B - nerver, muskler, omsättning
C - sårläkning, benbildning, toxinförsvar i celler
D - inlagring av kalcium i benvävnad
E - toxinförsvar, cellens membran och hölje
K - koagulationsmöjligheter.