fakta om droger - Rädda Sverige.nu

FAKTA OM DROGER
2005-01-12
Narkotika och andra droger
Narkotika, efter grekiskans narkotikos betyder sömn, dövande,
bedövning eller känslolöshet. Ordet användes ursprungligen för
preparat som var bedövande, främst morfinliknande sådana och återfinns i den medicinska
termen narkos.
Med narkotika förstås enligt narkotikastrafflagen (1968:64) ”läkemedel eller hälsofarliga varor
med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med
lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som på sådan
grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har
biträtt, av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lag” (1992:860).
Hälsofarlig vara
Med hälsofarlig vara menas substanser som ”på grund av sina inneboende egenskaper
medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte
att uppnå berusning eller annan påverkan” (Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga
varor) Lagen kan enbart tillämpas på sådana varor som inte omfattas av narkotikastrafflagen
eller dopningslagen och inte heller är godkända som läkemedel inom EU.
Med dopning menas att en idrottsutövare förbättrar sin prestationsförmåga med hjälp av de
substanser eller metoder som är förbjudna enligt den lista som World Anti-Doping Agency
(WADA) upprättat och som tillämpas av Riksidrottsförbundet i Sverige.
Vissa av de substanser som är dopningsklassade började under 80-talet i allt större
utsträckning att användas av personer utanför idrotten och ledde 1991 till antagandet av lag
(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel.
De substanser som omfattas av dopningslagen är syntetiska anabola steroider, testosteron
och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse
av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon.
Mycket av användningen av dessa preparat är kopplad till träning med avsikt att öka
musklernas styrka och storlek. Riskerna med preparaten är stora och skador på såväl kropp
som psyke finns dokumenterade.
En ny vetenskaplig översikt från Statens folkhälsoinstitut visar att intag av cannabis, såsom
hasch och marijuana, är förenade med en rad skaderisker. Trots detta råder stor osäkerhet
bland beslutsfattare, informatörer, ungdomsrådgivare, viss behandlingspersonal och
allmänhet om vilka risker som är förenade med cannabisrökning.
Det har under de senaste åren diskuterats om, eller i vilken grad, cannabis kan ge upphov till
skador och beroende. Statens folkhälsoinstitut gav den svenske psykiatern och
missbruksexperten Jan Ramström i uppdrag att uppdatera den 1997 utgivna rapporten
”Skador av hasch och marijuana”. Rapporten innefattar nu ytterligare 8 års internationell
forskning om cannabis skadeverkningar. Den nya rapporten visar bland annat att:
1
•
•
•
•
•
•
•
•
Sambandet mellan cannabis och psykotiska symtom/psykoser stärks av flera nya
undersökningar. Var 10:e cannabisrökare får någon gång förvirringstillstånd eller
psykotiska manifestationer.
Cannabis kan som självständig faktor utlösa depressioner speciellt hos kvinnor.
Cannabis kan utlösa grovt våld genom att samverka med tidigare befintlig störning eller
av ruset utlöst psykisk störning (personlighetsstörning, förvirringstillstånd eller psykos).
Ytterligare vetenskapligt stöd för att cannabis medför uttalade risker vid bilkörning.
Ännu en långsiktig undersökning har funnit samband mellan moders rökning av cannabis
under graviditet och sena (6 – 10-årsåldern) störningar hos barnet.
Det har länge varit känt att cannabis tillsammans med andra faktorer ökar risken för
övergång till starkare droger (kokain, heroin). I en välgjord långsiktig undersökning,
omfattande mer än 1000 ungdomar, har man nu funnit ett tydligt samband mellan
cannabisrökning, oavsett andra faktorer, och övergång till tyngre droger.
Amfetamin och besläktade preparat som kokain och fenmetralin är centralstimulerande
medel som påverkar det centrala nervsystemet. Amfetamin framställs på kemisk väg och
förekommer vanligen i form av gulaktiga kristaller och kan vara utblandat med ickenarkotiska medel.
Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt kristalliskt
pulver, normalt med en renhet på över 80 procent. Kokain är ofta utblandat med inaktiva
ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat som ger effekter som liknar
kokainets, till exempel lokalbedövningsmedlen prokain och bensokain, eller andra
centralstimulerande droger.
Utseende och form
Opium förekommer antingen i form av mörkbruna stycken eller i pulverform, som vanligen
röks eller äts. Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i
vatten för injicering, röks eller sniffas. De heroinpreparat som går att skaffa illegalt innehåller
mycket varierande halter av drogen. De kan vara uppblandade med socker, kinin eller andra
ämnen. Övriga narkotiska smärtstillande medel säljs till exempel som kapslar, tabletter,
sirap, lösningar och stolpiller.
Effekter
Effekten av en drog beror på mängden och sättet man tar drogen på, tidigare erfarenheter av
droger, vilken stämning man befinner sig i, om man druckit alkohol eller tagit andra droger
samtidigt. Slutligen beror effekten på den situation man befinner sig i och på de människor
som är med.
•
•
•
•
KORTTIDSEFFEKTER är sådana som uppträder ganska snabbt (några sekunder till
någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner på några timmar eller dagar.
Opiater ger en kortvarig stimulans och hämmar därefter aktiviteten i det centrala
nervsystemet. Omedelbart efter det att man injicerat en opiat i en ven, uppstår en våg av
välbehag som övergår i en känsla av tillfredsställelse, som innebär att varken hunger,
smärta eller sexuella begär gör sig påminda.
Pupillerna drar ihop sig - ett typiskt yttre tecken. Vid högre doser känns kroppen varm,
extremiteterna tunga och munnen torr. Man domnar bort och hamnar i ett omväxlande
vaket och dåsigt tillstånd, där omvärlden glöms bort.
Dödsfall kan inträffa på grund av allvarligt nedsatt andningsförmåga och hjärtstillestånd.
Risken för överdosering är stor när narkotikan är köpt "på gatan" eftersom man inte vet
vilken koncentration den har. Vid överdoser hämmas andningen alltmer. Vid mycket stora
doser kan personen inte väckas upp, pupillerna är sammandragna, huden är kall, fuktig
och blåaktig. Heroinistens livsföring kan också leda till andra typer av våldsam död.
2
•
•
•
•
•
•
I medicinsk användning varar effekterna av en vanlig dos morfin i 3-4 timmar. Även om
man fortfarande kan uppleva smärta under denna tid, är reaktionen nedsatt och man är
förnöjsam till följd av drogens dämpande effekt
LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid.
En viktig riskfaktor är själva injiceringstekniken. Åtskilliga heroinmissbrukare har smittats
med gulsot och HIV på grund av att man delat sprutor med andra missbrukare
En felaktig injiceringsteknik kan också ge upphov till infektioner i hjärtvävnaden,
leversjukdomar och stelkramp.
En annan effekt av längre tids heroinmissbruk är att missbrukaren underlåter att
behandla många kroppsliga symptom, såsom tandvärk, inflammationer och infektioner,
eftersom de döljs av heroinets smärtstillande effekter.
Självmord på grund av depressioner, som framkallats av missbruket, är en vanlig
dödsorsak vid långvarigt missbruk av heroin och andra morfinpreparat. Självmordet sker
då ofta med en överdos.
Medicinsk användning
• Opiater har en betydande användning i modern sjukvård. De används för att avhjälpa
akut smärta till följd av sjukdom, operation eller skada, i de sista stadierna av dödlig
cancer eller annan svår sjukdom, och för behandling av allvarlig hosta och diarré.
• Om man använder opiater regelbundet ökar snabbt toleransen man behöver större doser
för samma effekt.
• Bara några få timmar efter den sista dosen kan missbrukaren drabbas av oro,
gäspningar, tårar, magkramper, gåshud och rinnande näsa. Abstinenssymptomen når sin
topp mellan 48 och 72 timmar efter den sista dosen och avtar sedan successivt under
någon vecka. Vissa kroppsliga funktioner återgår inte till det normala förrän efter 6
månader.
• Opiatmissbruk leder till såväl fysiskt som psykiskt beroende.
• Fysiskt beroende är ett tillstånd där kroppen har anpassat sig till drogen och
abstinenssymptom uppträder om tillförseln upphör. Personer som använt heroin vid
enstaka tillfällen uppger dock att de inte upplevt något fysiskt beroende.
• Psykiskt beroende uppstår när själva drogen blir det centrala i en persons tankar, känslor
och aktiviteter och det därför blir svårt att sluta.
• Ett fåtal personer som ordinerats opiater för medicinsk behandling blir beroende.
Opiater och lagen
Opiaterna är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget
inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också
olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas,
transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare
eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan
domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms
alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen
fängelse i lägst två och högst tio år.
Preparat
Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampaväxt som odlas i stora
delar av världen. I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar
berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC.
Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.
3
Utseende och form
Den vanligaste formen i Sverige är hasch.
HASCH är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till
kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart.
MARIJUANA är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar
av stammen. Den liknar torkat hackat gräs eller örtkryddor.
CANNABISOLJA (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska, som också varierar i färg från
brunt till nästan svart.
Hasch och marijuana röks vanligen i speciella pipor eller handrullade cigarretter.
Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper.
Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i
vatten och kan därför inte injiceras.
Effekter
Effekten av en drog beror på mängden och sättet den intas på, tidigare erfarenheter av
droger, i vilken stämning man befinner sig, om man druckit alkohol eller tagit andra droger
samtidigt. Slutligen beror effekten på den situation man befinner sig i och på de människor
som är med.
• KORTTIDSEFFEKTER är sådana som uppträder ganska snabbt (några sekunder till
någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner på några timmar eller dagar.
• CANNABISRUSET medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och
skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som
timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig.
• DE KROPPSLIGA TECKNEN på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och
ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig
eller sugen på sötsaker.
• NEGATIVA REAKTIONER som nedstämdhet, ångest eller panikkänslor är inte ovanliga,
speciellt hos personer som känner sig deprimerade eller befinner sig under stress.
• FORMÅGAN att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är påtagligt försämrad.
• RUSUPPLEVELSEN är i regel över på 2-3 timmar, ibland följd av ett långdraget bakrus
med trötthet. Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par
dagar.
• LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid: När cannabisruset
avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens
fettvävnad i tre till fyra veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid. Detta är
en förklaring till de så kallade återtripparna, ruseffekter som kan återkomma oväntat flera
veckor efter att man rökt cannabis. Återtrippar kan upplevas skrämmande och är en fara i
till exempel trafiken.
Skadeverkningar
De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest,
olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter
är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Negativa effekter av långvarigt
dagligt bruk är, förutom beroendeutveckling, skador i andningsorganen, mer uttalad dysfori
eller depression, att sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående
psykotiska symtom, diskreta former av försämrade tankefunktioner som efter avslutat bruk
består under längre tid (månader), i vissa fall år. Vidare löper barn till mödrar som använt
cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.
4
Cannabismissbruk försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och
förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden
hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna
störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.
Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har
missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att
arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del
utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till
planerad verksamhet.
Hormonbalansen kan påverkas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra
att kroppen utvecklas normalt. Hos högkonsumenter avtar produktionen av det manliga
könshormonet testosteron och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner
som styr ägglossningen förändras. Menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka
fruktsamheten.
Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna
modifierar en lång rad av immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa
effekter är dock övergående.
Cannabisrökaren löper ökad risk att få lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar.
Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak.
Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är påtagligt försämrad under
påverkan av cannabis.
Tolerans och beroende
Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen man behöver högre doser för
samma effekt. Cannabismissbruk kan leda till såväl fysiskt som psykiskt beroende.
Det fysiska beroendet anses dock inte särskilt uttalat och de kroppsliga
abstinenssymptomen är vaga. Irritation, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga.
Det psykiska beroendet kännetecknas av att själva drogen blir det centrala i tankar,
känslor och aktiviteter.
Cannabis och lagen
Cannabis är narkotikaklassat. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha
narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att
odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras
eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till
att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan
domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms
alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen
fängelse i lägst två och högst tio år.
DOPNING
Preparat och användning
Anabola androgena steroider är syntetiska preparat som utvecklats för att ge anabola
(proteinuppbyggande) effekter med så liten androgen (förmanligande) effekt som möjligt vid
medicinsk användning. Androgena effekter finns dock kvar och preparaten bör benämnas
anabola androgena steroider, AAS. Den medicinska användningen är i dag ytterst
begränsad. AAS används huvudsakligen vid underfunktion av manliga hormoner, vid svåra
5
blodsjukdomar och vid svår benskörhet hos äldre kvinnor. I stället har dopningen kommit att
svara för den största delen av konsumtionen
Utseeende och form
AAS förekommer i form av tabletter, kapslar och ampuller. Det vanligaste AAS-preparatet på
den illegala marknaden i tablettform är metandienon. Tabletterna kan variera i form, färg och
styrka. Vanligast är vita, runda 5 mgf tabletter. Det vanligaste injektionspreparatet är DecaDurabol (nandrolon) och Sustanon. Det har skett en förskjutning från tabletter till
injektionspreparat.
Effekt
Effekten av dopningspreparat styrs av olika faktorer som tid, mängd, träningsintensitet,
styrka och viktuppgång. Aggressivitet och andra psykiska effekter är vanliga.
Skadeverkningar
Nedstämdhet
Under och efter perioderna av steroidmissbruk drabbas personen ofta av depression, ångest,
oro och sömnstörningar.
Akne
AAS kan ge svårartad akne eller förvärra existerande problem.
Aggression Vredesutbrott och aggressivt beteende är vanligt hos AAS-missbrukare.
Beteendet skrämmer och skadar ofta omgivningen och dem själva.
Tillväxten stannar
Tillväxtzonerna i rörbenen sluts tidigare av AAS, vilket kan orsaka att ej färdigutvecklade
tonåringar stannar i växten.
Hjärt- och kärlsjukdomar
AAS ger förändrade blodfettvärden, som ökar kalkavlagringarna i blodkärlen och kan leda till
hjärtinfarkt och slaganfall (stroke).
Prostataförändringar
Prostatakörteln är ett målorgan för AAS-preparat. Den kan bli både inflammerad och
förstorad, vilket kan leda till svårigheter att kissa, potensproblem och cancer.
Könsdriften
Könsdriften kan öka i början av missbruksperioden för att sedan ibland avta helt. Vid tillförsel
av AAS tillbakabildas testiklarna med risk för att personen inte återfår normal
spermieproduktion eller könsdrift.
Bröstkörtelförstoring
En vanlig fysiologisk biverkning, som rapporteras till Dopingjouren, är tillväst av
bröstkörtlarna (gynekomasti) hos män. Detta är ofta förenat med påtaglig smärta och går
sällan tillbaka av sig självt. Ett kirurgiskt ingrepp krävs.
Leverförändringar
Levern påverkas hos alla som tar AAS. Mycket talar för att långvarigt bruk kan ge blodcystor
i levern. Godartade levertumörer, men också dödlig cancer, finns dokumenterade.
Tillväxthormon (hGH) är ett äggviteämne som ger tillväxt hos både män och kvinnor.
Missbruk av tillväxthormon kan ge en rad skadliga effekter som allergiska reaktioner,
muskelsmärtor, ledvärk, diabetesliknande förändringar och ökat tryck i hjärnan. Fall har
rapporterats av blodcancer och akromegali, en sjukdom som ger onormal tillväxt särskilt av
händer, fötter, näsa läppar, haka och inre organ.
6
Kvinnor drabbas värre
Kvinnor som använder AAS får en maskulinisering av sina kroppar med basröst, skäggväxt,
clitorisförstoring och menstruationsrubbningar och påbörjar alltså ett könsbyte.
Fysiska kännetecken
Snabb viktökning och muskeltillväxt.
Kroppen ser bullig och uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Ansiktet sväller
upp, i synnerhet kinderna, och huden runt ögonen svullnar och stramar.
Svårartad acne, i synnerhet på ryggen och axlarna.
Hudbristningar.
Håravfall.
Ökad infektionskänslighet
Psykiska kännetecken
Ett ökat aggressivt beteende med lättretlighet och humörsvängningar.
Fixering vid den egna kroppen, vid kost och träning.
Mellan missbruksperioderna inträder ofta ett tillstånd av nedstämdhet, rastlöshet och
irritation.
Förändrat sömnmönster inledningsvis ökad vakenhet som efterhand övergår i trötthet mot
slutet av dopningsperioden.
Dopning och lagen
Sedan den 1 juli 1992 finns en speciell lag, Lag (1991:1996) om förbud mot vissa
dopningsmedel.
Lagen gäller för:
1. Syntetiska anabola steroider, AAS.
2. Testosteron och dess derivat.
3. Tillväxthormon.
4. Kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat
eller av tillväxthormon.
Enligt lagen är det förbjudet att föra in preparaten i landet, överlåta dem till andra, förvärva
dem i överlåtelsesyfte, tillverka dem, sälja dem, inneha och använda dem (undantag gäller
om preparatet används för medicinskt eller vetenskapligt ändamål). Den som bryter mot
lagen straffas med böter eller fängelse upp till fyra år.
Dopingjouren är en rikstäckande telefonrådgivning dit Du kan ringa anonymt med dina
frågor om dopning.
Idrottens dopningsregler
Enligt idrottens regler riskerar den som blir fälld för dopning att bli avstängd från all
tävlingsverksamhet upp till två år. Läs mer på www.rf.se.
Effekter
Effekten av drogen är det centrala i allt missbruk. För att förstärka effekten används
medvetet olika droger i kombination. Effekten av en drog beror på mängden och sättet man
tar drogen på, tidigare erfarenhet av droger, vilken stämning man befinner sig i, om man
druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt.
Slutligen beror effekten på den situation man befinner sig i och på de människor man är
med.
• KORTTIDSEFFEKTER är effekter som kommer ganska snabbt (några sekunder till
någon minut) efter det man tagit en dos och som försvinner inom några timmar eller
dagar.
7
•
•
•
•
•
•
•
•
LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid. När det gäller
blandmissbruk finns flera aspekter att ta hänsyn till. Förutom tolerans - behovet av att öka
dosen för att uppnå samma effekt - skapas även:
KORSTOLERANS mellan olika preparat. När tolerans till ett preparat inom en specifik
grupp av droger uppstått föreligger samma tolerans vid bruk av annat preparat inom
samma kategori.
SYNERGISM. När två preparat verkar på liknande sätt talar man om synergism, eller
synergieffekter. Olika preparat med samma effekt blir då utbytbara och kan användas
under olika perioder.
ADDITIV. När två preparat med liknande effekt används i kombination kan effekterna
vara additiva. Effekterna fungerar då enligt modellen "1+1 =2".
FÖRSTÄRKNING - POTENTIERING. När två preparat med liknande effekt används i
kombination och den kombinerade effekten blir större än den sammanlagda effekten av
drogerna var för sig, då enligt modellen "1 + 1=3"
MOTVERKAN - ANTAGONISM. När två preparat har motsatta effekter brukar de kallas
antagonistiska. Vissa kombinationer av droger förekommer mer än andra vid
blandmissbruk.
ALKOHOL är mycket vanligt i kombination med andra droger. Studier, utförda bland
narkotikamissbrukare i Stockholm, pekar på att alkoholens ställning som dominerande
drog tenderar att öka med stigande ålder.
BENSODIAZEPINER, lugnande medel och sömnmedel förekommer ofta i kombination
med alkohol. Kliniska erfarenheter i Sverige visar också på ett ofta dolt missbruk där
kodein används i kombination med alkohol och/eller bensodiazepiner.
Vanliga kombinationer
Medvetenheten om olika preparats effekter när de intas i kombination är ofta välkänd bland
missbrukare. Studier, både utomlands och i Sverige, visar ett tydligt mönster när det gäller
olika kombinationer:
• Med ALKOHOL som dominerande drog förekommer blandmissbruk oftast i kombination
med BENSODIAZEPINER och CANNABIS.
• Där CENTRALSTIMULERANDE DROGER (amfetamin, kokain) är den dominerande
drogen är kombination med ALKOHOL och CANNABIS mycket vanlig.
• Med CANNABIS som dominerande drog är blandmissbruk av ALKOHOL och även
HALLUCINOGENER vanligast.
• Vid missbruk och beroende av BENSODIAZEPINER är blandmissbruk med ALKOHOL
vanligast.
Vid OPIATMISSBRUK är blandmissbruk med ALKOHOL och CANNABIS vanligast.
Särskilda risker vid blandmissbruk
Det finns särskilda risker med ett missbruk där en eller flera droger kombineras:
• Förstärkningen av dämpande effekter på andnings- och hjärtcentrum i hjärnan kan leda
till överdoser och död.
• När användningen av olika droger avbryts samtidigt uppstår olika abstinenssymptom.
• Alkohol i kombination med intravenöst narkotikamissbruk ökar risken för skador på
kroppens inre organ, speciellt levern.
• Klinisk erfarenhet pekar på att individer med ett utvecklat blandmissbruk är mindre
mottagliga för olika behandlingsinsatser.
• Missbrukaren kan råka illa ut om han samtidigt tar två droger i doser som var för sig är
säkra
8
ECSTASY är det vanligaste namnet på den drog som kemiskt går under beteckningen, 3,4metylendioximetamfetamin, MDMA. Ecstasy är en hybrid som liknar det centralstimulerande
preparatet amfetamin och den hallucinogena naturprodukten mescalin. Andra smeknamn på
drogen är Adam, XTC, MDM, mfl. Ecstasy, liksom den kemiskt besläktade drogen MDA (love
drug), anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger
Preparat och användning
Ecstasy tillverkades först av en tysk apotekarfirma år 1914 som ett aptitnedsättande medel.
Det fick dock ingen praktisk användning och föll i glömska. I början av 70-talet dök det upp i
USA som ett hjälpmedel inom psykoterapin. Från slutet av samma decennium användes det
även som festdrog bland ungdomar. 1977 förbjöds ecstasy i England och 1985 även i USA,
då drogen visade sig kunna ge svåra kroppsliga biverkningar, såsom rubbningar i
hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall.
Ecstasy förekommer ibland som ett vitt pulver i kapslar, men oftare som tabletter. De typiska
doserna varierar mellan 50 och 160 mg. Vid 200 mg och högre doser uppträder
förgiftningsskador. Dödlig dos ligger omkring 10 gånger över normal dos, men dödsfall har
inträffat efter 1-2 tabletter. Analys av beslag gjorda i Sverige visar ofta att ecstasytabletter i
själva verket varit en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter
Effekter
Effekten av en drog beror på vilken mängd man tar av drogen och på vilket sätt. Tidigare
erfarenhet av drogen spelar in, liksom den stämning man befinner sig i vid själva intaget.
Effekten av ecstasy sträcker sig alltifrån ett milt behagligt rus till akuta förgiftningssymptom.
Upplevelserna av ecstasy, de första gångerna man tar det, kan beskrivas i tre faser: Först
kommer en kortvarig förvirringskänsla, sedan följer en upplevelse av stickningar i kroppen
samt muskelryckningar. Detta övergår sedan till en uttalad känsla av välbefinnande, eufori.
Efter intaget tar det cirka 30 minuter innan de eftertraktade effekterna börjar märkas. Ruset
når sitt maximum efter 1-1,5 timmar och börjar klinga av efter 3-3,5 timmar.
VID NORMALA DOSER UTMÄRKS ECSTASYRUSET AV:
• förändringar i känslor och sinnesstämning
• förhöjd kommunikation, förståelse och inlevelse
• känsla av ökat självförtroende
• känsla av ökad energi och styrka
Den mest grundläggande upplevelsen vid ecstasyintag anses vara att man genomsyras av
en positiv känsla till allt och alla. Man uppträder som förälskad, blir "kramig" och öppen.
De negativa effekterna är både av fysiskt och psykiskt slag. Ecstasy påverkar inte bara
hjärnan utan även hjärtat och andra organ.
KORTTIDSEFFEKTER (uppträder strax efter det att man intagit dosen och försvinner inom
några timmar eller dagar.) Exempel på korttidseffekter är:
• Psykisk överstimulering följd av trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest och
tillfälliga psykoser.
• Av de fysiska effekterna märks bland annat pupillvidgning, muntorrhet, ofrivilliga
käkrörelser, darrningar, svettningar och kramp, särskilt i käkarna. Kroppstemperaturen
förhöjs också påtagligt, vilket kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall.
• Vid högre doser kan hjärtklappning och högt blodtryck uppträda. Mycket allvarliga
tillstånd med hög feber, blödningar och njursvikt har rapporterats.
9
Hallucinogena effekter uppstår också vid högre doser. Syn- och hörselupplevelser
förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner,
Iysande föremål tycks röra sig framför en, osv. I samband med "maratondans" på så kallade
Rave-fester förstärks effekten. Dödsfall har inträffat i sådana sammanhang.
Sannolikt kvarstår flera av de beskrivna effekterna under lång tid hos de flesta missbrukare.
Med erfarenhet av djurförsök har man börjat misstänka att de svårare psykiska följderna av
ecstasymissbruk hänger samman med att preparatet åstadkommer störningar i hjärnans
signalsubstanssystem. Hjärnan består av miljontals nervceller som kommunicerar med
varandra via kemiska budbärare eller sk signalsubstanser. Det finns ett hundratal kända
sådana, varav ett tiotal har mer dominerande funktioner.
SEROTONIN är den signalsubstans som påverkas mest av ecstasy. Enligt forskningen har
serotonin en avgörande betydelse för reglering av impulskontroll, aggressivitet, ångest,
sinnesstämning, födointag, kroppstemperatur och sexualitet. Det finns rapporter som visar att
den som missbrukar ecstasy kan få störningar just i hjärnans serotoninsystem, något som
skulle kunna förklara många av de negativa effekterna.
DOPAMIN är en annan signalsubstans som också frigörs när man intar ecstasy. Det kan
bland annat bidra till symptom som ofrivilliga muskelrörelser och stelhet i kroppen.
Tolerans och beroende
Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man
använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna höjs efterhand. En
avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med
upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora
mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans
serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till
andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk.
Användning och utbredning
Ecstasy marknadsförs ofta till ungdomar med ingen eller liten erfarenhet av narkotika. Den
var populär i USA under 1970- och 80-talen och främst då i studentkretsar. Under slutet av
1980-talet introducerades drogen i Europa. Först i England och Holland, varifrån den sedan
spritt sig vidare till resten av Europa. Ecstasymissbruk är vanligast bland ungdomar och
förknippas med den så kallade Rave-kulturen. Det förtjänar att påpekas att ecstasymissbruk
inte är ett naturligt och givet inslag på en Ravefest. Det finns goda skäl att anta att
missbrukarna endast utgör en minoritet av deltagarna
Ecstasy och lagen
Ecstasy är narkotikaklassat. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha
narkotika. Det är förbjudet att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är
också olagligt att odla eller framställa narkotika på annat sätt. Narkotika får inte förpackas,
transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare
eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan
domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms
alltid till fängelse, i normalfall till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse
i lägst två och högst tio år.
Preparat
LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella
effekter som liknar vissa psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar
hallucinationer.
10
Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper:
• Naturliga (från svampar och andra växter, etc.) De vanligaste naturliga hallucinogenerna
är meskalin (från Peyote-kaktusen) och psilocybin (från vissa svampar av släktena
Conocybe och Psilocybe)
• Syntetiska (framställda i laboratorier) De vanligaste syntetiska hallucinogenerna är LSD
(Iysergsyredietylamid), DOM (diametoxymetylamfetamin), MDA
(metylendioxyamfetamin), samt PCP (fencyklidin), ofta kallat "angel dust" eller
"ängladamm". Inget av dessa ämnen har någon medicinsk användning.
Utseende och form
LSD säljs som små microtabletter eller små läskpappersbitar med tryckta motiv - ofta i grälla
färger. LSD tas vanlizen genom munnen.
PCP är ett vattenlösligt, kristalliskt, vitt pulver som är kemiskt framställt. Det säljs både som
pulver och vätska. Både PCP och meskalin förekommer endast undantagsvis på den illegala
marknaden i Sverige.
Effekter
LSD och PCP är verksamma även i mycket små doser och kan leda till psykisk upplösning
som yttrar sig som ett förvirringstillstånd. Preparaten har kraftiga effekter på psyket. Det är
riskabelt att experimentera med hallucinogena droger, i synnerhet om man har ett känsligt
psyke. Hjärnan påverkas av LSD så att tanke- och uppfattningsförmågan förändras.
KORTTIDSEFFEKTER uppträder ganska snabbt efter det man intagit en dos och försvinner
inom några timmar eller dagar.
EN DOS LSD som sväljs tas upp av kroppen inom fem minuter. Den psykiska effekten följer
snabbt, inom 30-90 minuter. Den verkar sedan i 8-12 timmar. Hörsel, smak, lukt och känsel
förstärks. Man upplever att man kan se Ijud, höra färger och känna lukten av Ijud.
Missbrukaren förlorar sin självuppfattning och får en känsla av upplösningstillstånd, upplever
gamla glömda minnen. Vardagliga föremål och händelser får en symbolisk betydelse.
DE FYSISKA SYMPTOMEN hos missbrukaren är förstorade pupiller, illamående, rodnad,
ökat blodtryck och hjärtverksamhet, darrningar, svaghet, yrsel och frossbrytningar. Minst 3-4
dagar är nödvändiga för fullständig återhämtning.
PCP är egentligen ett bedövningsmedel inom veterinärmedicinen. PCP påverkar hjärnan på
ett mer komplicerat sätt än LSD.
Man blir likgiltig för alla fysiska förnimmelser och känner ingen smärta. Missbrukarna blir
också starkt upprörda och uppför sig irrationellt och konstigt när de återhämtar sig från
bedövningen. Under själva ruset blir missbrukaren förvirrad och våldsam. Vid höga doser
kan missbrukaren försjunka i koma.
LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid.
De effekter som kan utlösas av LSD är framförallt psykoser, på grund av den akuta
förgiftningen, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. LSD-psykosen kan
också åtföljas av en svår depression med självmordsrisk.
Många av de hallucinogena drogerna blir snabbt impopulära pga sina oberäkneliga effekter.
Återtrippar, så kallade flash-backs, kan uppträda helt oväntat utan att missbrukaren tagit
11
drogen. LSD effekten till exempel, upplevs inte alltid som positiv. Istället kan effekten
innehålla skräckbilder av verkligheten och medföra ångest och panik.
Tolerans innebär att man behöver högre doser för att uppnå samma effekt som
• FYSISKT BEROENDE är ett tillstånd där kroppen har anpassat sig till drogen och
abstinenssymptom uppträder om man plötsligt slutar använda den.
• PSYKISKT BEROENDE uppstår när själva drogen blir det centrala i en persons tankar,
känslor och aktiviteter och det därför blir svårt att sluta.
Efter några dagars användning av LSD krävs högre dos för att få effekt. Fysiskt beroende av
LSD är inte känt. Däremot ger drogen troligen ett psykiskt beroende.
Lagstiftning
LSD, PCP, meskalin och psilocybin är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda
eller överhuvud taget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som
gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika
får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan
köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan
domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms
alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen
fängelse i lägst två och högst tio år.
FN-KONVENTIONER OM NARKOTIKA
Förenta Nationernas tre narkotikakonventioner ger ett gemensamt ramverk åt lagstiftningen i
de flesta länder.
ALLMÄNNA NARKOTIKAKONVENTIONEN
Allmänna narkotikakonventionen begränsar användningen av narkotika till endast
medicinska och vetenskapliga ändamål.
Ett anslutet land kan inte tillåta fri försäljning av narkotika eller fri användning av narkotika
som njutningsmedel eller för religiöst bruk. Varje land får självt bestämma åtgärder mot
narkotikamissbruk och påföljder för narkotikabrott men kan även införa strängare
bestämmelser än vad konventionen anger som minimum.
Konventionen reglerar endast klassiska narkotika, det vill säga opiater (råopium, morfin,
heroin, ketobemidon med flera), cannabis (haschisch, marijuana) och koka (kokablad och
kokain). Konventionen har ratificerats eller undertecknats av 148 stater.
NARKOTIKABROTTSKONVENTIONEN
Narkotikabrottskonventionen har till syfte att främja internationellt samarbete mot
narkotikabrottslighet. Den gör det möjligt att utlämna misstänkta och att förverka narkotika,
teknisk utrustning som använts vid narkotikabrott liksom vinster och egendom som är vinster
från narkotikabrott, samt företa husrannsakan med mera även i andra länder än det där en
brottsling ställts inför rätta. Konventionen har ratificerats eller undertecknats av 101 stater.
Narkotikakonventionerna ger tillsammans ett starkt skydd mot legalisering av narkotika och
mot illegal narkotikahandel. De ger enhetlighet åt lagstiftningen samt underlättar polis- och
tullsamarbete. De visar världssamhällets beslutsamhet att bekämpa narkotikabrottsligheten
och få bort narkotikamissbruket.
Sverige har ratificerat samtliga konventioner.
12
Inom FN samordnas kampen mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet av United
Nations International Drug Control Programme (UNDCP).
PSYKOTROPKONVENTIONEN
Psykotropkonventionen har bestämmelser om hanteringen av nyare narkotika och
psykotropa läkemedel, såsom LSD, psilocybin, meskalin, amfetamin, barbiturater,
metakvalon och andra sömnmedel. Den verksamma beståndsdelen i cannabis (hasch och
marijuana) regleras under denna konvention, då ämnet, delta-9-tetrahydrocannabinol (THC),
identifierades först år 1965.
Konventionen är inte lika "sträng" som den allmänna konventionen i fråga om
straffbestämmelser, men den ålägger länderna att begränsa användningen av reglerade
medel till medicinska och vetenskapliga ändamål. Psykotropkonventionen har ratificerats
eller undertecknats av 131 stater.
Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Droger
Missbruket av alkohol och narkotika är samhällets största sociala och medicinska problem.
Det krävs en aktiv politik för att minska drogmissbruket, men också en omfattande
attitydförändring. Vi ser med stor oro på alla drogliberala tendenser, både på nationell och
internationell nivå och anser att sådana tendenser kraftfullt måste bekämpas.
Man kan aldrig nog understryka familjens roll som en förebyggande kraft mot missbruk och
utslagning. En kristdemokratisk drogpolitik kräver hänsyn till individens helhetssituation samt
det faktum att vi alla växer upp under olika förutsättningar. Det är oerhört viktigt att samhället
ger tydliga signaler, dels genom en tydlig och kraftfull lagstiftning, och dels genom att
intensifiera opinionsbildningen mot drogliberala tendenser.
Det finns ett tydligt samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och antalet alkoholskador i
ett samhälle. Det är därför en nödvändighet att målet ställs in på att sänka den totala
konsumtionen av alkohol.
Inköpsåldern för alkohol ska vara 20 år på Systembolaget och åldersgränsen på
utskänkningsställen bör ligga kvar på 18 år. Kontrollen över serveringstillstånden måste
förbättras och det skall vara lätt att dra in tillstånd som missbrukas. Det statliga inköps- och
försäljningsmonopolet genom Systembolaget bör bevaras. Systembolaget ska vara stängt på
lördagar, söndagar och helgdagar.
Försäljning av folköl ska endast vara tillåtet på Systembolaget. Hembränd sprit utgör ett stort
problem i samhället. Utbredningen av hembränningen riskerar att göra de restriktioner
Sverige har på det alkoholpolitiska området meningslösa. Hembränd sprit får aldrig
legitimeras, därför måste krafttag vidtas för att bekämpa hembränningen. Att hela kedjan är
kriminell, det vill säga både tillverkning, konsumtion och bruk tycker Kristdemokratiska
Ungdomsförbundet är bra. Straffen för de som bryter mot dessa lagar bör skärpas, dels för
att visa allvaret i brottet och dels för att avskräcka människor från denna typ av kriminalitet.
Drogpolitiska handlingsprogram ska upprättas i varje kommun och landsting. Fler sociala
drogfria miljöer måste skapas, inte minst för ungdomar. Målet bör vara att ge alla en alkoholoch narkotikafri uppväxttid. All offentlig representation ska vara alkoholfri.
Skattepolitiken ska aktivt användas som instrument för att minska alkoholkonsumtionen.
Prisnivån ska genomgående hållas hög och lägst följa konsumentprisindex (KPI).
13
Nykterhetsvården ska ges stor prioritet. Fler kvalificerade behandlingshem med olika
vårdideologier bör skapas och ideella vårdalternativ ska ha samhällets stöd.
Vård och rehabilitering ska ske på ett sådant sätt att den vårdbehövande kommer bort från
sitt beroende av alkohol och narkotika, samt att dennes självtillit, samhällsansvar och känsla
av ett eget människovärde stärks. Socialtjänsten ska utöka det uppsökande arbetet och
fältassistenttjänster bör inrättas för att få kontakt med missbrukaren redan vid missbrukets
början. Försöksverksamhet med bindande kontraktsvård bör etableras.
För att tvångsvård ska komma ifråga ska missbrukaren vara ur stånd att ta hand om sig
själv, eller i ett sådant skick att hans hälsa är i livsfara och kräver omedelbara vårdinsatser.
Om personen i fråga uppenbart stör den allmänna ordningen eller upplevs som hotande för
andra människor bör också tvångsvård kunna tillämpas.
All icke-medicinsk befattning med narkotika ska vara olaglig. Fängelse skall ingå som möjlig
straffpåföljd för att polisen ska få rätt att fastställa innehav och brukande genom
kroppsbesiktning. Arbetet med att skapa helt drogfria fängelser måste fortsätta.
Förskrivning av beroendeframkallande medel måste hållas så låg som möjligt. Relevanta
vårdalternativ måste tas fram och behandlingsenheter snarast upprättas. För att förhindra
läkemedelsmissbruk bör apoteken få samköra patienters receptuttag av
beroendeframkallande medel, samt kontakta berörda läkare då misstankar om missbruk
finns.
Brukandet av otillåtna preparat inom idrotten, så kallade dopingmedel, måste stävjas.
Huvudansvaret för att gällande regler efterlevs ska ligga på idrottsrörelsen, men samhället
ska bidra med kunnig personal som inte minst betonar de långsiktiga effekterna av
dopingmedlens användande.
Information om skadeverkningar av alkohol, narkotika, tobak och dopingmedel ska ingå i
skolundervisningen.
Tobaken är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Därför ska all tobaks- och alkoholreklam vara
förbjuden. Totalt rökförbud ska råda i alla offentliga lokaler, institutioner, väntrum,
sammanträdeslokaler och liknande. Det ska även vara helt rökfritt på restauranger och
caféer om de inte kan garantera en rökfri avdelning. Skolor ska hållas rök- och snusfria.
Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill att försäljning samt inköp och bruk av tobak ska
vara olagligt för personer under 18 år.
• Restriktiv alkoholpolitik
• All icke-medicinsk befattning med narkotika ska vara olaglig
• Förbjud alkohol- och tobaksreklam
• Rökfritt i offentliga lokaler
14
Vad är Narkotika?
Narkotika är
bedövande eller
stimulerande
ämnen som
påverkar
nervsystemet,
främst hjärnan.
Ämnena skapar
beroende som ger
skador antingen
på sikt, eller direkt,
det finns ingen
garanti att man
inte får allvarliga
skador redan
första
gången man provar.
Cannabisberedningar
Både alkohol och
Hallucinogener
tobak räknas
Centralstimulerande
egentligen som
medel
narkotika fast de i
Opium och opiater
allmänhet inte
Lugnande medel och
uppfattas som det.
sömntabletter
Narkotika är ett
juridiskt begrepp.
De medel som enligt Vi ska här försöka ge er en
den svenska lagen är lättförståelig översikt över
några av de
klassade som
narkotika
delas in i fem
grupper.
vanligast
förekommande
drogerna ute i vårt
samhälle, deras
olika effekter, och
rus.
Genom kunskap
och vaksamhet kan
du redan på ett
tidigt stadium
upptäcka missbruk.
Du kan då förhindra
att någon i din
omgivning utvecklar
ett drog- beroende
En snabbguide över olika narkotika medel
Amfetamin
Effekt
Amfetamin kan intas som
tabletter eller kapslar, genom
sniffning eller genom
injicering i venerna.
Amfetamin kallas även tjack,
vaket, vitt, dos, uppåttjack,
speed med mera.
Amfetamin hör till kategorin
centralstimulerande medel
och påverkar nervsystemet.
Amfetamin är syntetisk
narkotika som finns i
tablettform, eller som vitt
pulver.
Färgen på pulvret skiftar
beroende på vad man
blandat ut det med.
Renhetsgraden varierar
starkt. Från 6 procent upp till
60 procent.
Stämningen och situationen
man befinner sig i påverkar
effekten av amfetaminet.
Skador och kännetecken
Amfetamin ökar ämnesomsättningen, pulsen och
kroppstemperaturen
Pupillerna blir vidgade och
Likaså mängden, kvalitén och tänderna skadas genom att
tidigare erfarenheter av
man blir torr i munnen och
droger.
samtidigt spänner käkarna.
Hungerkänslorna uteblir så
Ruset kommer snabbt och
det är vanligt att
man blir upprymd, vaken och missbrukaren går ner i vikt.
kraftigt energisk.
Det är vanligt att
missbrukarens motorik
Rastlöshet, hjärtklappning,
drabbas.
dålig koordination och
hispighet är också en del av Amfetaministens rörelser blir
ruset.
ofta ryckiga och slängiga.
Konditionen försämras
Ruset gör en dessutom
avsevärt och detta bidrar
pratglad och självsäker.
naturligtvis till ökad
känslighet för olika
sjukdomar. Ofta injiceras
drogen i en ven. Använder
man inte rena sprutor medför
detta en stor risk för
sjukdomar som t.ex. gulsot
och HIV - infektion.
15
Effekt
LSD-trippens psykiska
effekter kommer inom 30 - 90
minuter och det är en
psykoframkallande drog med
hallucinogena effekter.
Alla sinnen blir överretbara,
ljud kan stimulera till syner,
hallucinationer.
Hörsel, smak och lukt
förvrängs också. Ruset
Varje sådan bild innehåller en beskrivs som en "tripp", en
resa in i sitt eget medvetande
LSD-tripp på ca 100
mikrogram. LSD tas genom i form av ett drömlikt tillstånd.
munnen eller injiceras och är
verksam i mycket små doser
vilket gör det svårt att dosera.
LSD
LSD (Lysergsyredietylamid)
kan säljas som små tabletter i
olika grälla färger, men oftast
ser man LSD-tripper i form av
speciella små frimärken där
det på bilden finns t. ex. en
bild på Kalle Anka, en
jordgubbe eller något annat
motiv.
Cannabis
Cannabis, indisk hampa
innehåller höga halter av
tetrahydrocannabinol, THC,
som påverkar hjärnan.
THC lagras i kroppens
fettvävnader och kan stanna
kvar i kroppen i upp till sju
veckor innan allt har
utsöndrats.
Hela cannabisplantan
används till
drogframställning. De tre
vanligaste drogerna som
utvinns ur plantan är
marijuana, hasch och
cannabisolja.
Marijuana är växtens torkade
blad och blommor som röks
eller äts. Innehåller 1 - 3
procent THC.
Hasch är kådan från
cannabis. Man kan äta,
dricka eller röka hasch.
Vanligast är att man röker
det. Innehåller 4 - 10 procent
THC.
Cannabisolja är det flytande,
starkaste koncentratet av
cannabis. Oljan innehåller
mellan 30 till 60 procent THC.
Cannabis säljs även under
namn som kitt, brass, joint,
sticka, holk, braja.
Effekt
Effekten kommer efter cirka
tio minuter och varar ett par
timmar.
Tidsuppfattningen förändras
och färger, ljud och smaker
blir intensivare. Sexintresset
ökas tillfälligt eftersom
hämningarna släpper.
Känslorna för stunden
förstärks.
Man kan få haschpsykos
redan första gången man
röker och bli förändrad för
resten av sitt liv.
Skador och kännetecken
Missbrukaren får förstorade
pupiller samt blir illamående
och yr.
Blodtrycket och
hjärtverksamhet ökar och
man rodnar.
Användning av LSD kan
utlösa sjukdomar som
kroniska psykoser,
schizofreni, svåra
depressioner och förändrad
uppfattningsförmåga.
LSD är alltså mycket psykiskt
påfrestande och man kan lätt
fastna i en tripp.
Skador och kännetecken
Ögonen blir röda och
glansiga, pupillen stor och
svart. Man blir torr i munnen
och halsen. Ofta känner man
sig hungrig eller sugen på
sötsaker.
Hjärtslagen ökar och
immunförsvaret försvagas.
Missbrukaren blir lättirriterad,
socialt avskärmad och
deprimerad.
Sexlusten avtar och drogen
leder ofta till impotens.
16
Ecstacy
Ecstacy förekommer som ett
vitt pulver i kapslar eller som
tabletter i olika färger. Det är
ett syntetiskt knark som
framställs i laboratorium.
Ecstacy blandas ofta ut med
otjänliga eller direkt livsfarliga
substanser.
Det är ett centralstimulerande och
hallucinogerande preparat.
Ecstacymissbruk förknippas
med den så kallade
ravekulturen. Där är det
maratondans till technomusik
och psykedeliska ljuseffekter
som dominerar under
festerna.
Esctacy har många olika
benämningar såsom: E,
Extas, XTC, Adam,
Yuppiedrogen, Love Doves
och Kaliforniskt solsken.
Effekt
Vid ecstacyintag uppträder
man kramigt, positivt,
förälskat och vill
kommunicera med
omgivningen.
Effekten kommer cirka 30
minuter efter intag och
berusningen kan indelas i tre
olika faser.
Först känns det att någonting
kommer att hända. Man
känner en kortvarig
förvirringskänsla.
Sedan följer en våg av
stickande sensationer samt
muskelryckningar.
Det sista stadiet är en öppen
lycklig känsla av
välbefinnande, den så kallade
euforin.
Hallucinationer är väldigt
vanliga.
Skador och kännetecken
Pupillerna vidgas och
missbrukaren blir torr i
munnen, darrig och svettig.
Ofta får den påverkade
ofrivilliga käkrörelser.
Kroppstemperaturen förhöjs
påtagligt, vilket kan leda till
kollapser, värmeslag och
dödsfall.
Heroin
Heroin förekommer vanligen
som vitt eller brunt pulver
som sniffas eller upplöses i
vatten för injicering, eller
röks. Heroin framställs
genom en enkel kemisk
process ur morfin, som i sin
tur tillverkas från
opievallmon.
Heroin kallas ibland också för
horse, brown, sugar,
smack, fix.
Heroin hör till gruppen opiater
och verkar dämpande på
centrala nervsystemet.
Det vita heroinet är renare än
det bruna och således också
dyrare.
Vanligt är att man blandar ut
heroinet med socker, kinin
eller andra ämnen.
Effekt
Direkt efter injiceringen av
heroinet kommer "kicken", en
våg av tillfredställelse, lugn,
välbefinnande och
lyckokänsla. Heroinen stillar
till en början all smärta och
ångest.
Skador och kännetecken
Illamående och kräkningar
förekommer ofta.
Pupillerna drar ihop sig.
Missbrukaren domnar
därefter bort i en dåsig dvala
och glömmer omvärlden.
Effekten varar i 2 - 4 timmar
och därefter inträder
abstinensbesvär, med
oroskänsla, svettningar och
sömnsvårigheter.
Vid högre doser av heroin
känns kroppen varm,
lemmarna tunga och munnen
torr.
Tarmarna angrips av
heroinet.
På grund av injicering och
orena sprutor finns det risk
för HIV.
17
Kokain
Kokain framställs ur bladen
från den sydamerikanska
kokabusken.Kokain kallas
också coke, koks eller kola.
Kokain säljs på gatan i form
av ett fint, vitt kristalliskt
pulver.
Det har ofta en renhet över
80 procent, men
undantagsvis med mellan 5
och 35 procent renhet.
Kokainet kan injiceras men
vanligast är att man sniffar in
pulvret i näsan. Man blandar
oftast ut kokainet med flera
olika sockerarter. "Crack" är
en särskild form av kokain
som förångas i en glaspipa
och ångorna inandas.
Effekt
Kokainruset liknar
amfetaminruset, men har en
kraftigare och kortvarigare
effekt.
Drogen bryts mycket snabbt
ner i kroppen.
Skador och kännetecken
Hjärtverksamheten ökar och
man får snabbare andning
och högre kroppstemperatur,
något som skadar hjärtat.
Lungorna skadas av ämnen
kokainet är utblandat med.
Ruset ger en känsla av
upprymdhet och välbehag
och av personlig styrka och
säkerhet.
Inledningsvis ger kokainet en
ökad sexuell upphetsning,
som senare avtar.
Kokainet minskar behovet av
föda och sömn.
Hjärnskador uppstår eftersom
blodkärl brister.
Pupillerna vidgas och
missbrukaren svettas och blir
blek.
Död i överdos av hjärtinfarkt
eller slaganfall.
Lugnande tabletter
Bensodiazepiner är en
grupp läkemedel som
används vid behandling av
ångest eller sömnstörningar.
Läkemedel som Librium,
Stesolid, Sobril, Valium,
Mogadon med flera är
populära lugnande medel
inom missbrukarkretsar.De
allra flesta
bensodiazepinerna finns i
tablettform. De har
varningstrianglar på
förpackningarna.
Tabletterna sväljs, röks eller
löses upp och injiceras.
Ett beroende av
bensodiazepiner kan
uppkomma även vid låga
doser, därför är läkarna
försiktiga med att ordinera
dessa läkemedel.
Vissa tabletter kan, trots att
de är lugnande, i höga doser
ge en stimulerande effekt. I
riktigt höga doser upplever
vissa individer ett rus. Det är
denna nivå som
tablettmissbrukaren vill
uppnå. Man får hela tiden en
ökad tolerans för preparatet
och måste då öka intaget för
att uppnå samma effekt.
Cirka 100 000 svenskar äter
idag lugnande medel för att
Lugnande, sömngivande,
undvika abstinens. Kroppen
anti-epileptiska,
anpassar sig till
muskelavslappnande och
användningen av läkemedlet
de är även mycket
och minskar produktionen av
beroendeframkallande.
kroppens egna
I rätt dos ger tabletterna hjälp läkemedelsliknande
vid sömnproblem och lindring substanser. Medlet tar bort
av ångest samt en
ångest och oro som annars
muskelavslappnande effekt. uppkommer vid abstinensen.
Många kallar
bensodiazepiner för torrsprit,
då de har samma påverkan
på människor som alkoholen.
Undersökningar från 1990
visar att 25 procent av
personer med alkoholproblem
också använder lugnande
tabletter. Gemensamt för alla
bensodiazepiner är att de har
fem effekter:
ÖVERDOS
Reagera innan det är för sent,
DROGFAKTA 1
CANNABIS
Under det kommande året så har vi på redaktionen för avsikt att i Vi Länkar ha en artikel om
de droger som florerar i vårt samhälle och som skapar ett socialt problem på alla nivåer.
Nu är det nog många av er som läser detta som tycker att inom Länkarna så skall vi
koncentrera oss på att jobba med alkoholen, som vi alltid gjort. Men verkligheten är den att
det ofta är så att det inte alltid är alkoholen som är den drog som de unga kommer i kontakt
18
med för första gången när de provar på detta med droger. Tiderna har förändrats och idag
finns det en uppsjö med olika preparat som de unga har att välja och vraka bland när de skall
ha fest.
Jag tycker att det vore ganska förmätet av oss inom länkrörelsen att inte ta upp dessa droger
till diskussion och information, vi kan inte bara ligga och plaska i vår egen lilla ankdam och
tycka att detta får andra ta hand om. Det är nog så att det kommer att finnas fler och fler
inom våra led som provat på både det ena och andra i drogväg, och att inte ta deras kunskap
till oss vore som jag ser det ett generalfel. Vi börjar med att presentera Cannabis- Hasch och
Marijuana, de så kallade "lätta drogerna" om man pratar med människor som är för att
legalisera droger.
CANNABIS SATIVA
Cannabis sativa är en hampaväxt som odlas i stora delar av världen, den innehåller
cannabinoider och det är dessa som framkallar berusning. Den viktigaste ingrediensen är
THC (tetrahydrocannabinol) halten av den substansen kan variera beroende på var den
odlas och klimatet på den platsen.
Hasch är den form som vi mest kommer i kontakt med i Sverige, den består av kåda som tas
tillvara från växtens blommor och som sedan pressas till kakor. Färgen på dessa kakor kan
variera från ljust brunt till nästan svart. Hasch säljs på gatan i små bitar som sedan smulas
sönder och blandas med tobak som sedan röks i pipa eller handrullade cigaretter.
Marijuana består av cannabisväxtens torkade blomställningar och toppskott som även
drygas ut med blad och delar av stammen, vilket gör att det liknar örtkryddor och därför ofta
kallas för "gräs". Marijuana röks oftast också i handrullade cigaretter s.k. joints.
Cannabisolja (cannabisextrakt) är i vätskeform och droppas i tobak eller på cigaretter. Den
har en högre halt av THC och är därför dyrare. Den används också för att öka THC halten i
svagare preparat.
Effekter av cannabis.
Hos ungdomar påverkas den psykiska mognaden vid haschrökning. Detta gör att en tonåring
inte utvecklas normalt och detta anses av expertis på området vara långt farligare än risken
för kroppsliga komplikationer.
Korttidsminnet tillsammans med det logiska tänkandet försämras av cannabisrökning. Lång
tids missbruk av substansen gör missbrukaren avtrubbad och passiv. Det är inte heller
ovanligt att personlighetsförändringar uppträder.
Den allvarligaste psykiska komplikationen är haschpsykos. Missbrukaren insjuknar
dramatiskt, drabbas av växlande sinnesstämningar som vanföreställningar, oro, och
aggressivitet. Människor som lider av andra psykiska problem och börjar röka cannabis kan
drabbas av psykos redan vid måttlig cannabisrökning.
Den som rökt hasch i stora mängder i unga år löper ökad risk att insjukna i schizofreni.
Hormonbalansen kan påverkas hos båda könen. Hos ungdomar kan detta vara en orsak till
att kroppen inte utvecklas normalt. Hos unga män kan detta innebära att den sexuella lusten
försämras och att hos unga kvinnor rubbas menstruationscykeln vilket kan påverka
fruktsamheten.
Cannabis liksom alkohol försämrar människans immunförsvar och man löper större risk att
drabbas av kronisk bronkit, lungcancer och andra lungsjukdomar. Detta beroende på att
cannabis innehåller 50 procent mer tjära än vanlig tobak.
19
Effekter av cannabis på kort sikt.
Själva ruset gör att man känner sig avslappad och upprymd, man pratar och skrattar mer än
vanligt. Tidsbegreppen blir otydliga, kort tid kan kännas lång och tvärt om. Mot slutet av ruset
blir man fundersam och sömnig.
Cannabisruset ökar hjärtverksamheten och ögonvitorna blir lite rödaktiga. Mun och
halstorrhet samt sug efter sötsaker är också kroppsliga tecken.
Negativa reaktioner uppstår hos människor som som befinner sig under stress och är
deprimerade. Dessa reaktioner visar sig då ofta som ångest, panikkänslor och nedstämdhet,
detta kallas ibland för snedtänning
Cannabisrus nedsätter förmågan att köra bil på samma sätt som när man druckit alkohol.
Längden på ruset är 2-3 timmar beroende på dur stor dos man tagit, detta följs av ett bakrus
som kan vara långdraget med trötthet som symptom.
Cannabis i höga doser kan liknas vid ett LSD rus eller ruset av andra hallucinogena droger.
Man får störningar i syn och hörsel och verklighetsuppfattningen blir helt förändrad. Detta
kan ge upphov till panikattacker eller psykos. Drabbas man av psykos krävs det sjukhusvård.
Långtidseffekter.
THC har en förmåga att lagras i fettvävnaderna hos missbrukaren och detta kan sitta kvar i
tre till fyra veckor. Vid ansträngning kan det då lösas ut i kroppen igen och ge en så kallad
"baktripp". Dessa kan återkomma flera gånger och kan upplevas som skrämmande.
Avslutningsvis kan sägas att det är som med alkohol när det gäller cannabis. Man bli
beroende av det efter längre tids missbruk, toleransen ökar och beroendet kan vara både
psykiskt och fysiskt, dock med betoning på det psykiska beroendet. Historiskt har det visat
sig att cannabis varit den första drogen innan man gått vidare till tyngre. Detta är dock helt
individuellt och beroende på personlighet hos missbrukare
"Ansvaret för ditt missbruk har alltid du"
Drogfakta 2
AMFETAMIN OCH KOKAIN
De preparat som vi tar upp i detta nummer är mycket lika, men de är ända så olika när man
tittar på vem och vilka som använder dem. Amfetamin är en drog som används av den
gemene på gatan och som är, för att vara en drog förhållandevis billig beroende på tillgången
för tillfället. Kokain däremot är en drog som är dyr och på grund av det inte speciellt vanlig
bland ungdomar som inte har det ekonomiskt gott ställt. Detta gör att vi har två droger som
kan kallas för klassdroger, men kontentan av det hela blir att när man gått ner sig på drogen
så jämnas klassgränserna ut efterhand och är nog det sämsta sättet som finns om man har
för avsikt att bekämpa klassklyftorna i vårt samhälle.
PREPARAT
Amfetamin och kokain räknas till centralstimulantia som påverkar det centrala nervsystemet.
Amfetaminet framställs på kemisk väg medan kokain framställs av kokabuskens blad och
förekommer i form av ett fint vitt kristalliskt pulver. Amfetaminet är oftast förekommande i
form av gulaktiga kristaller. Rena är dessa preparat mycket starka och är därför ofta
utblandade med ett icke narkotiskt medel för att kunna säljas på gatan till missbrukarna
direkt.
20
ANVÄNDNING
Från att tidigare varit en mer intravenös drog har amfetaminet idag fått ytterligare sätt att
intas på då det under det senaste årtiondet blivit en vanligare drog bland ungdomar. Man
sniffar, blandar med läsk eller tar det som en tablett eller kapsel.
Kokain har av tradition nästan alltid sniffats (snortats). Den kan även injiceras under huden
eller i en ven. Den kan även placeras på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan.
Både kokain och amfetamin har av tradition kopplats samman med och använts som
sexdroger då det ansetts att de kan förlänga sexakten. Prismässigt är kokainet mycket
dyrare än amfetamin och detta gör att det använts i olika kretsar i samhället.
Till denna grupp skall även Crack räknas då det är en speciell form av kokain. Den röks i
pipa eller vattenpipa och har i förhållande till de andra drogerna en mycket kort rustid som
gör att det kräver större mängder av den för att upprätthålla en längre tids rus. Crack är inte
speciellt vanlig i vårt land än.
EFFEKTER
Effekten av drogen beror på mängden och sättet som den intas på. Hur ofta man tagit den
tidigare spelar också en viss roll, samt sinnesstämminigen vid intaget.
Drogens verkan kan också påverkas om den intas tillsammans med exempelvis alkohol eller
annan narkotika.
FYSISKA EFFEKTER
Små doser av amfetamin och kokain framkallar ett rus som ger känslor av ökad energi,
mindre behov av sömn samt en ökad sinnesmedvetenhet.
Kokainruset är förhållandevis kort, ca 40 minuter medan amfetaminruset kan vara i flera
timmar. Man kan också drabbas av dålig aptit, ökad andnings och hjärtverksamhet, förhöjt
blodtryck samt utvidgade pupiller.
Kraftigare doser av amfetamin och kokain medför torr mun, feber, svettningar, huvudvärk,
synrubbningar och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare
andning, förhöjd kroppstemperatur, svettning och blekhet.
Mycket kraftiga doser av amfetamin och kokain kan orsaka mycket oregelbunden
hjärtverksamhet som ger växlande ansiktsfärg mellan kraftig rodnad och blekhet.
Man kan drabbas av darrningar, bristande koordination och kollaps. Många dödsfall har
inträffat på grund av brustna blodkärl i hjärnan, hjärtförlamning eller på grund av att
kroppstemperaturen stigit okontrollerat.
Kokainets bedövningseffekt kan i stora doser förorsaka andningsförlamning med döden som
följd. Dosen behöver nödvändigtvis inte vara speciellt stor om kokainet tagits tillsammans
med annan drog.
PSYKISKA EFFEKTER
Efter kort tids bruk kan amfetamin och kokain ge upphov till känslor av ökad livlighet och
energi, avtagande trötthet och en känsla av välmående. Beroende på personlighet ersätts
dessa känslor efter ett par dagars eller en veckas missbruk av en känsla av utbrändhet och
abstinens.
LÅNGTIDSEFFEKTER
En stor del av de fysiska effekterna av långvarigt missbruk är likadana som de som
uppkommer efter kort tids missbruk, till exempel aptit och viktförlust.
21
Då amfetamin och kokain blockerar hungerkänslor, äter vanligen missbrukaren inte tillräckligt
och utvecklar på grund av detta olika sjukdomar, som har samband med vitaminbrist och
undernäring.
Det är inte ovanligt att balans och rörelseschemat påverkas, knyckig eller svajig och
skruvande gång. Man upprepar rörelser med händerna tvångsmässigt och pillar på saker
gång på gång, så kallad "pundning".
Hos kroniska missbrukare av amfetamin och kokain förändras ruset till att delvis bestå av
rastlöshet, häftig retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och
vanföreställningar, som att det kryper insekter under huden. Detta tillstånd kallas för
amfetamin eller kokainpsykos och är mycket likt paranoid schizofreni som är ett mycket
svårbehandlat tillstånd.
KARAKTÄRISTISKA TECKEN
Den som injicerar amfetamin och kokain regelbundet ökar risken för överdosering och
beroende på att man ofta delar "verktyg" (sprutor) ökar risken att ådra sig Hepatit C och HIV.
Vid långvarig sniffning av kokain drabbas missbrukaren av tjock hals, rinnande näsa, eksem
runt näsborrarna och frätskador på nässkiljeväggen och inte sällan hål på densamma.
Drogfakta 3
HEROIN OCH OPIATER
Opievallmon (Papaver Somniferum)har odlats i ett par tusen år och har använts som
läkemedel och berusningsmedel. På 1800-talet skaffade sig England och Frankrike monopol
på opiehandeln med Kina.
Av råopium framställs morfin och ur morfinet vidareutvecklades heroin och kodein.
Opiemissbruket kom till Europa under 1800-talet och skapade då sociala problem efterhand
då det ur opiumet utvanns morfin som användes inom sjukvården som smärtstillande medel
som antingen dracks eller injicerades.
Heroinet lanserades som ett botemedel mot morfinmissbruk, och det visade sig vara ett
effektivare smärtstillande medel, men samtidigt skapades det en våg av nya missbrukare.
Heroinet kom att bli den dominerande drogen i missbrukarkretsar över hela världen.
Det har även framställts syntetiska opiater (opioider), petidin och metadon, dessa
utvecklades för att ersätta de smärtstillande medel som ledde till missbruk, men dessa
visade sig också vara beroendeframkallande. Metadonet används för att minska
abstinensbesvären hos heroinmissbrukare som går på avvänjning, detta är ett omdiskuterat
sätt att bekämpa heroinmissbruk. Metadonet tar bort suget efter heroin när det tas på rätt
sätt.
Petidin och kodein används inom sjukvården som smärtstillande respektive hostdämpande
medel, men kan i förlängningen skapa ett missbruk. Det är bara ca 8 år sedan man tog bort
kodein ur det receptfria sortimentet på våra apotek.
UTSEENDE OCH FORM
Opium förekommer i mörkbruna bitar eller i pulverform som missbrukaren röker eller äter.
Alla har vi väl både sett och hört om de beryktade opiumhusen i Kina och Europa, om inte
annat via filmer som behandlat smuggling och handel med opium.
Heroin är vanligen ett vitt eller brunaktigt pulver (horse, snö, brown sugar) som man löser
upp i vatten för att injicera eller så röker eller sniffar man pulvret.
22
Heroinet som säljs på gatan är oftast utblandat med socker eller kinin för att få ut så mycket
pengar som möjligt av den mängd man förfogar över, inte sällan har det blandats ut med rent
livsfarliga ämnen som startat rena massakrer bland missbrukarna.
På senare år har rökheroin blivit allt vanligare. Detta kommer huvudsakligen från
Mellanöstern. Heroinet läggs på en bit aluminiumfolie som sedan värms underifrån med en
tändare, missbrukaren drar in de rökångor som stiger upp från folien. På engelska kallas det
"to chase the dragon" det vill säga "att jaga draken".
EFFEKTER
Drogens effekt beror på hur mycket man intar eller på hur man intar den, vilken vana man
har vid drogen, vilket humör man är på, eller om man tar den i samband med andra droger.
Missbrukarens psykiska balans för tillfället är också en viktig faktor som avgör hur effekten
kommer att bli.
KORTTIDSEFFEKTER
Opiater ger kortvarig stimulans och dämpar aktiviteten i centrala nervsystemet. Direkt efter
injicering av heroin i en ven upplever man en våg av välbehag som efter ett tag övergår i en
känsla av tillfredsställelse, när detta uppstår förlorar man hunger och smärtkänslor och man
tappar den sexuella lusten.
Hos opiatmissbrukare drar pupillerna ihop sig, vilket är ett typiskt yttre tecken. Om
missbrukaren intagit en större dos så känns kroppen varm och man blir torr i munnen.
Inte så sällan sover missbrukaren bort en stor del av ruset när han/hon tagit en större dos.
Vid intag av alltför stora doser kan andningsstillestånd och hjärtstillestånd inträda och leder
då ofelbart till döden om inte hjälp kan sättas in omedelbart. Men i beaktande av att
missbrukaren oftast håller sig på avskiljda platser när man injicerar så är det inte ovanligt att
heroinister dör av överdoser.
I medicinsk användning av morfin varar en vanlig dos i ca 3-4 timmar. Den dosen är avvägd
till den patient som den ges till och är under kontrollerade former inte farlig om morfinet inte
måste ges under en längre period. Morfin ges också under slutskedet av allvarliga
sjukdomar.
LÅNGTIDSEFFEKTER
Eftersom heroin oftast injiceras så är det inte ovanligt att man i missbrukarkretsar delar
sprutor. Åtskilliga heroinmissbrukare har på grund av detta smittats med gulsot och HIV.
Att injicera på felaktigt sätt kan också ge upphov till infektioner i hjärtvävnaden och vara
orsaken till leversjukdomar och stelkramp.
Eftersom missbrukaren mestadels är bedövad så känner han/hon inte av när kroppsliga
symptom drabbar dem, heroinisten får ofta dåliga tänder och infektioner i munnen.
Självmord på grund av depressioner som framkallats av missbruk är en vanlig dödsorsak vid
långvarigt missbruk bland heroinister. Oftast sker självmordet med en överdos.
Heroinmissbruk är en kraftigt socialt nedbrytande drog som gör att missbrukaren i princip gör
vad som helst för att få tag i den mängd som man behöver för att klara sig dag för dag. Det
är inte ovanligt att kvinnor som missbrukar heroin tvingas prostituerar sig och männen måste
oftast börja stjäla för att få ihop de pengar som behövs. Kostnadsmässigt är
heroinmissbruket en mycket dyr affär för vilket samhälle det än drabbar och kampen för att
23
hjälpa dessa människor måste vara ett mycket viktigt mål för alla som tror att det går att
hjälpa de som hamnat i denna djupt nedåtgående spiral.
Drogfakta 4
LSD och andra hallucinogener
I sextiotalets USA skapades den kultur som skulle komma att totalt förändra den vanliga
människans syn på droger, det var Hippiekulturen eller Flower Powerrörelsen. Under denna
tid fanns inga gränser för vad man provade på i drogväg, hallucinogenerna fick sitt verkliga
genombrott under denna epok.
Till dessa preparat räknas LSD, meskalin, psilocybin och PCP. De kallas hallucinogener och
ger speciella effekter som kan likna psykotiska fenomen. De förvrider våra sinnesintryck och
ger oss hallucinationer.
Hallucinogener brukar indelas i två huvudgrupper:
Naturliga, de kommer från svamp och andra växter, till exempel, meskalin (från peyotekaktus) och psilocybin från vissa svampar av släktena Conocybe och Psilicocybe.
Syntetiska, som är laboratorieframställda och inte har någon medicinsk användning. Till
dessa räknas LSD (lysergsyredietylamid), DOM (diametoxymetylamfetamin), MDA
(metylendyoxyamfetamin), samt PCP (fencyklidin), som ofta kallas "angel dust" eller på
svenska "ängladamm"
Utseende och form
LSD finns i form av microtabletter eller i vätskeform som droppas på små bitar av läskpapper
med förtryckta motiv i grälla färger. LSD tas vanligen oralt (genom munnen).
PCP är ett vattenlösligt, kristalliskt vitt pulver som framställts på kemisk väg. Det kan säljas
som både pulver och vätska.
PCP och meskalin är mycket ovanliga på den illegala marknaden i Sverige.
Effekter
LSD och PCP är verksamma även i mycket små doser som kan ge psykotisk upplösning,
detta yttrar sig som ett förvirringstillstånd. Båda preparaten har mycket starka effekter på
psyket.
Har man ett känsligt psyke är det mycket farligt att experimentera med hallucinogena droger.
Hjärnan påverkas av LSD och PCP så att tanke- och uppfattningsförmågan förändras.
Korttidseffekter
En dos som sväljs tas upp i kroppen inom fem minuter. Den psykiska effekten kommer
snabbt, inom 30 - 90 minuter och den verkar i ca 8 - 12 timmar. Smak, lukt, hörsel och känsel
förstärks. Man upplever att man kan se ljud, höra färger och känna lukten av ljud. Man
förlorar sin självuppfattning och får en känsla av upplösningstillstånd, upplever glömda
minnen. Vardagliga föremål och händelser får en symbolisk betydelse.
De fysiska symptomen är förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökat blodtryck och
hjärtverksamhet, darrningar, svaghet, yrsel och frossbrytningar. För att fullständigt återhämta
sig behövs 3 - 4 dagar.
PCP är egentligen ett bedövningsmedel inom veterinärmedicinen. Det påverkar hjärnan på
ett mer komplicerat sätt än LSD. Man blir likgiltig för alla fysiska förnimmelser och upplever
ingen smärta.
24
Missbrukaren blir också starkt upprörd och uppför sig irrationellt och konstigt under
återhämtningen från bedövningen. Under själva ruset blir missbrukaren förvirrad och
våldsam. Vid höga doser kan missbrukaren försjunka i koma.
Långtidseffekter
Dessa uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Effekter som kan utlösas av LSD är
framförallt psykoser, på grund av den akuta förgiftningen, svåra depressioner och förändrad
uppfattningsförmåga. LSD - psykosen kan i en del fall åtföljas av en svår depression med
självmordsrisk.
Många av de hallucinogena drogerna kan ibland bli impopulära då de har oberäkneliga
effekter. Återtrippar, så kallade flash - backs. Dessa kan uppträda helt oväntat utan att
missbrukaren tagit drogen. Effekten av LSD upplevs inte alltid som positiv då den kan
innehålla skräckbilder av verkligheten som medför stark ångest och panikattacke
DROGFAKTA 5
Ecstasy
I dagens snabba samhällsutveckling så dyker det upp nya droger som ofta är designade för
att passa till olika tillfällen och samtidigt är lätta att förändra för att det skall bli svårt för
myndigheter att effektivt stoppa dem.
Ecstasy är en av dessa droger, men med den skillnaden att den tillverkades i Tyskland redan
1914 som ett aptitnedsättande medel. Det hade en kort användningstid och föll sedan i
glömska fram till 70-talet i USA där det togs upp som ett hjälpmedel inom psykoterapin.
Samtidigt som det började användas inom psykoterapin så kom de första rapporterna om att
det användes som festdrog bland ungdomar. Det dröjde till senare halvan på åttiotalet och
början på nittiotalet innan den fick fotfäste ordentligt i Europa.
Ecstasy är en kemiskt framställd drog med beteckningen 3,4-metylendioximetamfetamin.
Den kallas även Adam, XTC, MDM.
Ecstasy anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger, den liknar både den
centralstimulerande drogen Amfetamin och den hallucinogena naturdrogen Mescalin.
Bland ungdomar som deltar på så kallade ravefester där man dansar i många timmar i sträck
är Ecstasy en populär drog. Det skall dock tilläggas att det i massmedia många gånger
framställs som om alla som går på ravefester använder Ecstasy, men verkligheten är den att
det oftast är en minoritet som använder drogen. Problemet är snarare att de som gör det kan
vara de som lockar in andra i missbruket.
Drogen förekommer som ett vitt pulver i kapslar, men oftast som tabletter som under en tid
märktes med ett smilande ansikte i tryck på ena sidan. De vanligaste doserna ligger mellan
50 och 160 mg. Om dosen ligger på 200 mg och högre så uppträder förgiftningsskador.
En dos som är tio gånger över normaldos betraktas som dödlig. Beroende på hälsotillståndet
hos den som intar drogen kan dödsfall inträffa vid doser långt lägre än den som anses
dödlig.
Ecstasy finns i många varianter beroende på att de som tillverkar drogen hela tiden försöker
kringgå lagar som klassar den som en drog. I Sverige har man i de flesta beslag som gjorts
kunnat konstatera att tabletterna i själva verket varit en blandning av amfetamin och olika
ecstasyvarianter.
25
Effekter
Korttidseffekter uppträder strax efter att man intagit dosen och den försvinner inom några
timmar eller dagar beroende på hur stor dosen är.
Man får psykisk överstimulering som följs av trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest
och tillfälliga psykoser.
De fysiska effekterna är vidgade pupiller, muntorrhet, ofrivilliga käkrörelser, darrningar,
svettningar och kramp, särskilt i käkarna. Kroppstemperaturen höjs också påtagligt, vilket
kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall.
Vid högre doser kan hjärtklappning och högt blodtryck uppträda. Allvarliga tillstånd med hög
feber, blödningar och njursvikt har rapporterats.
Hallucinogena effekter
Dessa uppstår vid högre doser. Syn och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och
kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner, man ser dansande färgade ljus
framför sig och även andra föremål kan uppträda i rörelse framför den påverkade. I samband
med "maratondans" på ravefester förstärks denna effekt. Det har inträffat dödsfall i dessa
sammanhang.
Man misstänker att Ecstasy åstadkommer störningar i hjärnans signalsubstanssystem och
att Sertonin är den signalsubstans som påverkas mest av Ecstasy. Serotonin har en
avgörande betydelse för reglering av impulskontroll, aggressivitet, ångest, sinnesstämning,
födointag, kroppstemperatur och sexualitet. Rapporter visar att den som missbrukar Ecstasy
kan få störningar i hjärnans serotoninsystem och det i sig skulle kunna förklara många av de
negativa effekterna hos Ecstasy.
Dopamin är en annan signalsubstans som frigörs när man intar Ecstasy. Det kan förklara de
ofrivilliga muskelrörelserna och stelhet i kroppen som missbrukaren drabbas av.
En orsak till att det varit svårt att få ungdomar att avstå från användning av Ecstasy är att det
inte finns erfarenheter som talar för att man fastnar i missbruket av Ecstasy som hos andra
preparat. Detta gör att man inte ser de risker som man utsätter sig för och tycker att drogen
inte är farligare än att det går att sluta när man själv vill
DROGFAKTA 6
Bensodiazepiner och Blandmissbruk
För att vi skall kunna göra rättvisa åt redovisning av bensodiazepiner så skall vi i detta avsnitt
även behandla blandmissbruk då dessa onekligen hör ihop. På 1960-talet presenterades
bensodiazepiner som ett nytt effektivt medel vid behandling av ångest och sömnstörningar.
De vanligaste preparaten är: Apozepam, diazepam, stesolid, valium, alopam, oxascand,
serepax, sobril, temesta, alprazolam, xanor, apodorm, mogadon, nitrazepam, flunitrazepam,
flupam, fluscand, rohypnol, halcion, triazolam. Det är alltså ett stort urval att hålla reda på.
Beroende Missbruk och Biverkningar
För vissa människor så är bensodiazepiner beroendeframkallande och detta gör att de
fastnar i ett missbruk av dem efterhand. Det är inte alltid så att man måste överdosera för att
fastna i ett missbruk. Till detta kan läggas att de ofta har oönskade biverkningar. Blir man
beroende så kan man inte sluta med preparatet då man märker att man får abstinensbesvär
om man tvärt slutar, man är då psykiskt beroende.
Missbruk av preparatet sker då man använder det okontrollerat i höga doser som gör att man
drabbas av ren berusning, nedsatt omdöme och minnesstörningar. Missbruk av enbart
26
bensodiazepinpreparat är inte skärskilt vanligt utan det kombineras ofta med alkohol då man
har förbrukat den förskrivna dosen. Detta gör att vi osökt kommer in på blandmissbruk och
dess speciella problematik.
Blandmissbruk
Blandmissbruk är att inta två eller flera droger i kombination för att uppnå den nivå av rus
man vill ha. Man kan lugnt säga att det är den vanligaste typen av missbruk som vi har i
samhället idag. Det är så att det idag nästan inte finns de som vi kallade för rena ”heroinister”
eller ”amfetaminister”. De är istället så att de använder en kombination av droger för att
uppnå det de vill ha. Man kan använda den ena drogen för att uppnå ett rus och trappa ner
med en annan drog.
Effekter
Det centrala i allt missbruk är att man söker efter att uppnå en effekt. För att förstärka
effekten använder man medvetet olika droger i kombination. Effekten av en drog beror på
den mängd och det sätt man intagit den på, vilka tidigare erfarenheter av droger, samt vilken
sinnesstämning man befinner sig i, om man har druckit alkohol eller tagit andra droger
samtidigt. Till sist beror effekten på den situation man befinner sig i och vilka människor man
är med vid detta tillfälle.
Vanliga kombinationer
Dominerande drog
Alkohol
Cannabis
Amfetamin, kokain (centralstimulerande)
Cannabis
Bensodiazepiner
Heroin, Morfin (opiater)
Kombination
Bensodiazepiner
Alkohol, Cannabis
Alkohol, LSD, Ecstasy (hallucinogener)
Alkohol
Alkohol, Cannabis
Man kan säga att missbrukaren som hemfaller åt blandmissbruk oftast har en ”basdrog” som
man använder, men kombinerar den med en drog som passar att ta för att förstärka eller
”tända av” med. Hela den missbrukarbild som vi har varit vana vid har på detta sätt
förändrats, kanske utan att vi inom länkrörelsen hunnit med att varsebli den svängningen.
I dagens samhälle finns det ett ”smörgåsbord” att förse sig från om man missbrukar. På
alkoholpolikliniker är det idag sällsynt med ”rena” alkoholister utan det handlar oftast om
missbruk med ett inslag av en kombinerande drog.
Vad man kan se är att det i grunden är alkohol som finns med i de flesta
blandmissbruksfallen och detta gör det till en angelägenhet för oss inom länkrörelsen,
det gör att vi måste vara lyhörda och även nyfikna samt lyssna på de nya medlemmar
som söker sig till oss med erfarenheter av blandmissbruk.
Drogfakta 7
Sniffning
Sniffning är ett berusningssätt som oftast tillskrivits den yngre generationen i vårt land. Det är
inte helt fel att säga så, men det har det senaste årtiondet visat sig att det följer med upp i
åldrarna eftersom preparaten är så oerhört lätta att komma över om man inte har annat att
tillgå.
Vi har väl alla sett på olika TV- program från u-länder hur gatubarn ofta sniffar för att döva de
känslor som de har inom sig då de utnyttjas på de mest bestialiska sätt som barn kan
utsättas för. Nu är det ju så att vi i detta land inte har gatubarn och deras problematik, men vi
har barn som utnyttjas och förnedras på många andra sätt, de missköts i sina hem av
missbrukande föräldrar, de lämnas vind för våg i sina bostadsområden efter skolan till
27
föräldrarna kommer hem från sina arbeten, de barn som utnyttjas sexuellt av vuxna är också
en grupp som kan börja sniffa som första drog i sin karriär som missbrukare.
Sniffningen kommer och går i perioder och ses många gånger som nåt som försvinner med
barnets mognande, men det är inte så det är i verkligheten. Eftersom preparaten man
använder kanske plockas bort ur diskar så är uppfinningsrikedomen stor och modet att testa
andra preparat gör att det alltid finns nya saker att sniffa eller ”boffa” som det kallas av de
som sniffar.
Preparat och användning
Man sniffar genom att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och olika gaser i
djupa inandningar. Man kan förlänga ruset genom att koncentrera sniffningen på så vis att
man med hjälp av en plastpåse som innehåller preparatet kan ta en ”puff” då och då. På
detta sätt håller man ruset igång i flera timmar.
Många av preparaten finns att köpa hos färghandlare, på varuhus, tobaksaffärer och
bensinstationer vilket gör dem så lättillgängliga.
ACETON - används som nagellacksborttagningsmedel, finns i lim och fogmassa.
AEROSOLER – finns som drivgaser i olika sprejer, de anses vara bland de farligaste
preparaten att sniffa.
BUTAN – C4H10 – och propangas (gasol) C3H8 finns i cigarettändare och finns i
storförpackning för påfyllning av gaständare.
BENSEN – finns i alla typer av bensin och är vanligt att använda till sniffning.
TERPENTIN – förekommer som en komponent i lim, skoputsmedel, impregnerings- medel,
fläckborttagningsmedel, målarfärg, spackel och fogmassa.
TRIKLORETYLEN – finns i solution, kontaktlim och hobbylim. Används på bil och
gummiverkstäder, lackerare, textilindustri och kemtvätt.
Korttidseffekter
När ångorna kommit ner i lungorna tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första
berusningseffekterna kommer efter ett par inandningar, och efter ca 10 – 15 inandningar är
man redan kraftigt berusad. Ruset klingar av efter ca 10 – 30 minuter och efter en timme
märks ingen berusning alls.
Sniffning i kombination med alkohol medför stora risker, man kan lätt bli medvetslös och
andningen upphör.
Fysiologiskt kan sniffning och alkohol ha liknande verkan. Muskelkontrollen minskar,
reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Sniffaren tappar den psykiska kontrollen och
det är inte ovanligt att uppleva hallucinationer med syn och hörselförvrängningar.
Långtidseffekter
Det är helt klarlagt att människor som under lång tid i sitt arbete utsätts för lösningsmedel fått
permanenta skador. Om det är klarlagt så är det nog rimligt att anta att sniffning under längre
tid kan ge hjärnskador och annan psykisk avtrubbning.
Andra effekter är rinnande näsa, hosta och irriterad hals, trötthet, huvudvärk, retlighet,
ångest och nedstämdhet.
28
Man har konstaterat skador på lever och njurar, bensen har visat sig ge skador på
blodbildande organen i benmärgen vilket ger sänkt immunförsvar.
Drogfakta 8
Anabola steroider och doping
Preparat
Testosteron är ett manligt könshormon som bygger upp de manliga könsegenskaperna och
bygger upp muskelmassan hos den som använder det. Testosteron är en steroid.
Anabola steroider är syntetiskt framtagna preparat som ger muskeluppbyggande effekter
men som också har androgena (förmanligande) effekter. Dessa stannar kvar när man slutat
att ta preparatet. Preparatet kallas därför också AAS (anabola androgena steroider).
Medicinskt används preparatet ytterst begränsat, vid underfunktion av manliga hormoner, vid
svåra blodsjukdomar och vid benskörhet hos äldre kvinnor. Dopingen har istället blivit det
område där steroider kommit att användas mest.
Utseende och form
Testosteron och anabola steroider finns att erhålla som tabletter, kapslar och ampuller. Det
vanligaste AAS - preparatet på den illegala marknaden i tablettform är metandienon
(metandrostrenolon) som säljs i form av runda vita tabletter, de finns även som femkantiga
rosa tabletter. De är på 5 mg. De med rysk text på förpackningen kallas i folkmun för ryssar,
ryssfemmor eller ryska vitaminer.
Det vanligaste injektionspreparatet är nandrolone decanoate. Injektionspreparaten är idag
de vanligast använda.
Effekt
Effekten av dopingpreparaten styrs av faktorer som, tid, mängd och genetisk kod. Det finns
uppgifter som visar på prestationshöjande effekter på kort sikt men som samtidigt kan ge
biverkningar och innebära att träningsresultaten utan dopingpreparat försämras som i sig gör
att man måste fortsätta att ta preparatet för att kunna hålla den stigande prestation man
eftersträvar. Aggressivitet och viktuppgång är negativa biverkningar som följer med
dopingen. Kombinationen alkohol och doping kan bli ödesdiger när båda kan öka
aggressiviteten.
Skadeverkningar
Depression, ångest och sömnstörningar är problem som man drabbas av när man gör
uppehåll mellan perioder av steroidmissbruk. Acne förvärras rejält hos personer som
använder steroider, har man acne när man börjar missbruka blir effekten många gånger så
kraftig att det bildas stora ärr som kommer att bli kvar livet ut.
Förhöjd aggressivitet är inte ovanlig hos steroidmissbrukare. Kraftigt utagerande i situationer
som för andra ses som banala kan få ödesdigra följder. Dessa vredesutbrott kan i samband
med alkohol förvärras ytterligare.
Tillväxthormonerna försvinner snabbare hos steroidmissbrukare, detta kan orsaka att ej
färdigutvecklade tonåringar stannar i växten.
Steroider ger också förhöjda blodfettvärden som har till följd att det bildas kalkavlagringar i
blodkärlen, vilket kan leda till försämrad blodcirkulation och även hjärtinfarkt. Könsdriften kan
i början öka för att sedan avta helt. När man tar steroider tillbakabildas testiklarna vilket kan
göra att man inte får tillbaka normal spermieproduktion och könsdrift.
Den vanligaste fysiska biverkningen är tillväxt i bröstkörtlarna, detta är oftast smärtsamt och
måste repareras med ett kirurgiskt ingrepp då det inte går tillbaka av sig själv. Långvarigt
29
bruk av steroider kan ge blodcystor i levern, både godartade tumörer och dödlig cancer finns
dokumenterade som följdsjukdomar. När det gäller kvinnor så drabbas de på liknande sätt
som ovanstående men de får även en mer maskulint formad kropp med basröst, skäggväxt,
clitorisförstoring och menstruationsstörningar.
Fysiska kännetecken
Kroppen blir bullig och uppblåst på grund av vätskesamling i muskulaturen. Uppsvullet
ansikte, speciellt kinderna och huden runt ögonen svullnar och blir stram. Acne särskilt på
ryggen och axlarna och även i ansiktet. Håravfall och snabb viktökning.
Psykiska kännetecken
Ökat aggressivt beteende i kombination med kort ”stubin” och kraftiga humörsvängningar.
Extrem kropps, kost och träningsfixering. Mellan missbruksperioderna är missbrukaren ofta
nedstämd, rastlös och har sömnsvårigheter.
Många av er som läser detta kanske undrar varför doping tagits upp i Drogfakta.
Verkligheten är att doping i kombination med alkohol och andra droger är ett gissel för de
som hamnat i detta missbruk. Doping är en drog som finns i vårt samhälle och det är viktigt
att redovisa så många olika droger som möjligt så att vi inte står handfallna då det kommer
upp till diskussion om vi hamnar i samtal med andra människor. Om man inte vet vad doping
handlar om eller känner sig osäker så kan det vara bra att vi har ett eget material att hänvisa
till och det har vi nu i och med detta.
DROGFAKTA 9
Katdroger
Catha edulis eller katplantan har under flera hundra år varit en känd växtdrog i länderna runt
Afrikas horn och den Arabiska halvön. Där växer den vilt och kan variera i storlek från mindre
träd till små buskars storlek.
De rusframkallande ämnena i katplantan heter Katin och Katinon, tillsammans ger de en halv
procent av plantans innehåll. Det finns även en syntetisk drog Metkatinon som är kemiskt
snarlik Katinon men inte ingår i Kat.
Växtdrogen Kat är inte kontrollerad som internationell narkotika, men i Sverige och en del
andra länder har man dock beslutat att ställa Kat under nationell narkotikakontroll. Detta gör
att i Sverige är Kat klassat som narkotika.
Katin, Katinon och Metkatinon regleras dock som internationell narkotika.
Kat
Kat är de ovanjordsväxande delarna av plantan Catha edulis. Det är i praktiken de finare
grenarna och bladen som utnyttjas vid missbruk.
I hanterarleden behandlas Kat som en färskvara och transporteras snabbt, oftast med flyg
från odlingsområdena till Europa. Drogen förstörs och blir inte eftertraktad om den torkar,
detta gör att man vid odlingsplatsen paketerar blad och grenar noga oftast i bananblad eller
skinn som gör att fukten stannar kvar längre i förpackningen.
De beslag som görs av Kat är oftast stora (räknat i vikt) då dagsdosen är stor och detta gör
att missbrukardoserna inte skall ses och beräknas som andra droger som t.ex amfetamin.
Katin, katinon och metkatinon
Katin är ett centralstimulerande och aptitdämpande medel som har effekter som är något
svagare än amfetaminets. Det har sålts i Tyskland under varunamnet X-112 som ett
receptbelagt aptitreducerande medel. I kroppsbyggarkretsar har medlet missbrukats för att
30
orka träna mer och längre för att öka fettförbränningen så att musklerna skall framträda
tydligare. Katin har också en viss smärtstillande effekt och har ibland använts av
heroinmissbrukare för att dämpa abstinens.
Katinon har huvudsakligen samma verkningar som amfetamin.
Metkatinon som även kallas ”efedron” är en syntetisk centralstimulantia som lätt kan
framställas som vätska eller pulver ur vanliga handelskemikalier. Det kallas då i
missbrukarkretsar för ”cat”, ”jeff”, ”goop”, ”star” och ”crank”. Det undersöktes i USA om man
kunde använda preparatet mot övervikt och depressioner men stoppades på grund av
allvarliga biverkningar. I Sovjetunionen användes en tid metkatinon som medel mot
depressioner, men även där har man frångått att använda preparatet.
Missbruksmönster
Länder som Somalia, Etiopien och Jemen har en social tradition att tugga Kat. Det sker
oftast i stor gemenskap och under långa pass. Bladen och de fina grenarna tuggas och
”tuggbussen” hålls kvar i kinden medan saliven sväljs. En vanlig dagsdos, en så kallad
marduuf utgörs av cirka 200-400 gram.
Att tugga Kat är en ny företeelse i Europa och kom hit med vissa etniska grupper under
1980-talet.
Katin tas oftast genom att man sväljer det i form av en tabletter eller genom att injicera
upplösta tabletter.
Katinon kan snusas sväljas eller injiceras.
Metkatinon kan tas som Katinon samt även rökas, den kan även tas upp genom huden.
Effekter av katdroger
Kat har en allmänt stimulerande effekt, vars längd beror på hur länge man håller på att
tugga.
Katin och Katinon har stimulerande effekter som i stort liknar amfetamin.
Metkatinon ger ett intensivt välbefinnande som ger en känsla av kraft och tydligare
varseblivning av omgivningen. Alla sinnen upplevs som skarpare. Ruset kan vara från 30
minuter till 6 timmar och hos nybörjare upp till 24 timmar.
Missbrukaren hamnar lätt i intensivperioder där man intar drogen med några timmars
mellanrum i upp till en vecka.
Skador
Katmissbruk kan ge magkatarr, förstoppning, tandskador, leverskador, avmagring, sexuella
störningar samt impotens.
Katinmissbruk kan ge hjärtklappning, ångestattacker, psykoser och nervsammanbrott.
Katinmissbrukaren uppträder ofta i ett förvirrat tillstånd.
Metkatinonmissbruk kan ge förstörda nässlemhinnor, frätskador i mun och svalg och
magsäck, kraftig avmagring, uttorkning, hudproblem.
Psykiska skador som visar sig som förvirring, hallucinationer, synvillor, depressioner samt en
parkinsonliknande hjärnskada.
31
Beroende
Både Kat, Katin, Katinon och Metkatinon är beroendeframkallande, men i olika grad.
Kat är den drog som har den längsta brukartiden innan man blir beroende.
Katin och Katinon har ungefär samma beroendebildning som amfetamin.
Men den farligaste är Metkatinon som är lika snabbt beroendeframkallande som crack.
DROGFAKTA 10
Missbrukstecken
• detta avsnitt skall vi behandla hur och på vilket sätt man kan upptäcka drogmissbruk. Det
är till skillnad från upptäckt av alkoholmissbruk mycket svårare.
• Ett drog- rus har i allmänhet så kort verkanstid att missbrukaren kan dölja detta genom
att hålla sig undan.
• För att upptäcka missbruket måste man nästan vara på plats när drogen intas och vara
uppmärksam på de enskilda russymptomen som uppträder.
• Symptomen på ett pågående missbruk är till en början svaga.
• Missbrukaren döljer och förringar ofta sitt drogintag
• Flera av de psykiska eller sociala störningarna kring unga missbrukare kan ofta feltolkas
som pubertetsproblem eller allmänna livsproblem.
• Personer i missbrukarens närhet t.ex. föräldrar och lärare, kan ofta finna det lättare att
blunda för missbruk än att erkänna att det finns i den närmaste omgivningen.
• Diagnostisering av missbruk försvåras ofta då många missbrukare använder flera droger
vid ett och samma tillfälle eller i en följd efter varandra, s.k. blandmissbruk. Detta
förstärker drogeffekterna och ger försvårade rusbilder som kan göra att man förväxlar
den ena drogen med en annan.
• Efter långdraget missbruk kan det uppträda så tydliga symptom eller skador av
missbruket att det blir lätt att känna igen missbrukaren t.ex. avmagring, störning i
motoriken.
• Att undersöka en person för att diagnostisera påverkan eller missbruk kräver i allmänhet
samtycke eller stöd i lag eller ingånget avtal.
Metoder för att diagnostisera missbruk.
Det finns olika metoder som man kan använda om man vill kontrollera om en person är
påverkad av en drog eller använder droger regelbundet.
•
•
•
•
•
•
•
•
Direkt observation av beteendet för att konstatera om personen ändrat sitt sätt att agera
eller tala om droger och om det finns en överslätande attityd till droger.
Intervjua den misstänkta personen och de närmsta vännerna.
Iakttagelser under en längre tid för att konstatera ändringar i livsföringen som kan
härleda till missbruk och missbruksidentifikation.
Söka upp missbrukare som tillhör samma umgänge och som kan antas ha liknande
drogvanor.
Kemisk provtagning för att spåra droger eller drogrester i kroppsvätskor (urin, blod).
Kroppsbesiktning för att kontrollera armveck (stickmärken), ögon (pupillstorlek), beteende
och reaktionssätt.
Detaljerad läkarundersökning, samt ta till vara och undersöka preparat och utrustning för
injektioner.
Det behövs ofta flera olika slags undersökningar för att fastställa omfattningen av
missbruk. Fyra som är nyttiga att känna till är:
32
•
•
•
•
Ändringar i beteenden och vanor.
Kroppsliga tecken och störningar.
Sociala störningar.
Påträffad missbruksutrustning.
Förändringar i beteendet och vanor
• Ett tilltagande missbruk kan leda till ändringar i vanor och beteendet. Dessa har
variationer beroende på drogen och hur intensivt man missbrukar den.
• Tydliga svängningar i sinnesstämningen, från skrattattacker till depressionsliknande
tillstånd.
• Starkt avtagande intresse för arbete, skola, fritidssysselsättningar, idrottsaktiviteter m.m.
• Försämrade relationer till föräldrar och syskon.
• Ändringar i umgängeskretsen, de gamla vännerna försvinner och de nya är missbrukaren
inte benägen att tala om. De blir den hemliga subkulturen som man knyts hårt till som
missbrukare.
• Förändrad dygnsrytm och omotiverad frånvaro från familjeliv, arbete och studier.
• Nedsatt aptit, men med ökat intag av sötsaker och läsk i tid och otid.
• Den personliga hygienen försämras och ett allmänt intryck av vanskötsel av kläder och
egna saker som tidigare varit viktiga.
• Användning av solglasögon för att skydda sig mot solljus (ljuskänslighet på grund av
förstorade pupiller), ögondroppar för att minska rodnaden i ögonvitorna.
• Irriterat, aggressivt eller våldsamt beteende, många gånger långt utanför normala
gränser.
Kroppsliga tecken och störningar
• Drogmissbruk kan yttra sig i olika kroppsliga tecken och störningar:
• Ärr efter intravenösa injektioner som ofta bortförklaras som märken efter provtagningar.
• Plötslig oförklarlig trötthet.
• Rastlöshet, skrap och rivmärken
• Kraftigt förstorade eller förminskade pupiller och röda ögonvitor.
• Förändringar i kroppshållning och rörelsemönster, från hopsjunkenhet vid opiatmissbruk
till spänd överaktivitet vid missbruk av centralstimulantia.
• Påtaglig viktminskning vid missbruk av centralstimulantia samt ändrad ansiktsmimik med
konstiga grimaser som inte tidigare funnits.
Sociala störningar
• Drogmissbruk kan ge en rad störningar i det sociala beteendet:
• Disciplinproblem och asociala beteenden.
• Bristande gemenskapskänsla.
• Ökad konfliktbenägenhet.
• Benägenhet att ljuga, svika löften som givits.
• Våld och olaga hot samt snatteri och stölder.
Missbrukstecken
• Hos en människa som aktivt missbrukar kan man hitta följande spår eller föremål som
kan sättas i samband med drogintag:
• Blodfläckar på kläder som verkar oförklarliga.
• Sprutor, kanyler, bomull, böjda missfärgade skedar och syra-påsar.
• Fantasifullt utformade pipor.
• Aluminiumfolie med brända rester.
• Små brevvågar.
• Skarp röklukt som påminner om rökelse då det används för att dölja hasch-rök.
• Droger i olika förpackningsformer.
33
Detta är mycket att ta in på en gång men se det som ett litet lexikon på vad det finna att titta
efter när det gäller att spåra drogmissbruk hos personer som finns i ens närhet.
Variationerna är nästan oändliga men det som gör dem möjliga att komma åt är den sociala
och personliga förändringen, den märker man om man lever nära en människa med
drogproblem.
Detta var den sista drogfakta för ett tag framöver och vi hoppas att det som skrivits kan vara
till användning och i viss mån en öppning för oss alla att förstå att missbrukets ansikte är
väldigt variationsrikt.
VÄRKTABLETTER
Vad är det egentligen som händer i kroppen om vi dricker alkohol
och samtidigt tar smärtstillande läkemedel?
"Det kan räcka med några få tabletter för att andningen ska försämras."
Att ta en vanlig receptfri värktablett en stund innan man går på fest är inte någon fara, men
alkohol och värktabletter kan vara en farlig kombination. Alkoholen kan nämligen förstärka
läkemedlets biverkningar och det är inte säkert att kroppen klarar av att hantera dessa. Exakt
hur vi reagerar beror på två saker; Vilka alkoholvanor vi har och vilken värktablett vi tar.
ANDNINGEN
kan påverkas av en del tabletter, om man tar fler än läkaren ordinerar. Det gäller till exempel
tabletter med kodein och dextropropoxifen.
Dricker man alkohol samtidigt, är risken större och det kan räcka med några få tabletter för
att andningen ska försämras, och ju fler tabletter desto större risk,
i värsta fall kan andningen upphöra helt och hållet, kroppen glömmer helt enkelt bort
att andas.
De receptbelagda läkemedlen Ardinex, Citodon, Panocod och Treo comp innehåller
kodein.
Dextropropoxifen återfinns i Deodon, Dexofen, Distalgesic, Doleron, Dolotard,
Doloxene och Paraflex comp.
Drick aldrig alkohol vid användning av dessa tabletter.
MAGEN och magslemhinnan irriteras av tabletter som innehåller acetylsalicylsyra. Detta
ämne ingår i bland annat Magnecyl och Treo, men även i receptbelagda värktabletter som
Treo comp och Doleron.
Alkohol irriterar också magslemhinnan. Därför bör man inte dricka alkohol och samtidigt ta
läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.
LEVERN kan skadas om man överdoserar tabletter som innehåller paracetamol. Detta
ämne finns i tabletterna Alvedon, Curadon, Panodil och Reliv samt i receptbelagda
värktabletter som till exempel Citodon och Panocod.
Följer man rekommendationerna på förpackningen, dvs tar högst två tabletter fyra gånger
per dygn, är det ingen fara. Men tas tabletterna oftare eller många fler åt gången, kan man få
i sig mer av det verksamma ämnet än vad levern kan bryta ner och sedan avgifta. Om inte
motgift sätts in i tid kan resultatet bli en svår leverskada.
34
Toleransen mot alkohol ökar hos den som dricker ofta. Detta beror bland annat på att levern
har lärt sig bryta ner alkoholen snabbare. Även paracetamol bryts då ner snabbare och
under denna process bildas ämnen som är giftiga.
Har man druckit mycket alkohol under lång tid kan därför även rekommenderade doser av till
exempel Alvedon och Panodil ge leverskador.
"Det är därför viktigt att tonåringarna får veta att de blivit lurade..."
Det finns en trend bland ungdomar att blanda alkohol och värktabletter.
Så många som 21 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna i årskurs nio har prövat
att blanda, allt i fåfäng förhoppning om att bli fullare.
Att blanda Magnecyl i mellanöl för att försöka bli mer berusad var vanligt redan på 60- och
70- talen, men att det fungerade var ingenting annat än en myt. Det obehagliga är att myten
fortfarande lever kvar.
Många berättar om kompisar som blandat tabletter och folköl och blivit jättefulla. På senare
tid har även tabletter med paracetamol (till exempel Alvedon) använts, men inte heller
dessa ger en kraftigare berusning.
Förklaringen till myten hittar vi i vår hjärna. Om man förväntar sig att bli full, kan det räcka för
att man ska känna sig berusad. Det visar flera undersökningar av personer som tror att de
druckit alkohol, även om de bara druckit alkoholfritt och det gäller även vuxna!
Det är därför viktigt att tonåringarna får veta att de blivit lurade, om de tror att en blandning
av alkohol och värktabletter ger större berusningseffekt.
Vad som kan hända är att de blir allvarligt förgiftade
GHB
Den nya innedrogen
GHB är en syntetiskt drog och tillverkades första gången redan för trettio år sedan. På 80talet marknadsfördes den helt legalt i USA, ofta via hälsobutiker som bl a bantningsmedel.
GHB tillhör egentligen veterinärmedicinen och används exempelvis som bedövningsmedel
för hästar.
I Sverige förekommer inte GHB som registrerat läkemedel men finns att tillgå som s k
licenspreparat för medicinsk användning. GHB klassas ännu inte som drog i Sverige, men
det föreligger en proposition om att klassa drogen som narkotika.
Anledningen till detta är bl a att den i de flesta länder numera är förbjuden på den öppna
marknaden.
Under Oktober år 1999 klassades GHB som läkemedel i Sverige!
OBS
Sveriges Regering beslutade 2000-01-13 att GHB narkotikaklassas!
Det innebär att det är kriminellt att sälja, inneha eller bruka GHB f o m 1 februari år
2000.
Drogen spreds först bland kroppsbyggare, eftersom den ansågs kunna påverka utsöndringen
av tillväxthormon, men detta är på intet sätt vetenskapligt bevisat.
35
Senare spreds GHB för att dyka upp som party- och sexdrog bland ungdomar.
Drogen som sådan kan tyvärr tillverkas hemma av vem som helst som har kännedom om
dess uppbyggnad.
Den förekommer i såväl pulver- , tablett- som flytande form och den kan antingen ätas,
drickas eller injiceras.
Hur verkar då GHB?
Ja, symptomen är dosberoende men kommer relativt snabbt, ca 20 - 60 minuter efter intag.
Ungdomar sägs ta drogen för att uppnå en "skön berusning" som oftaär förenad med
"kaxighet" och inbillad "social kompetens, d v s den gör att man plötsligt vågar prata och ge
uttryck för åsikter inför andra.
Drogen är emellertid mycket farlig och redan små doser ger minnesförlust och minskad
muskelspänning. Vid stora doser uppstår ofta illamående, kräkningar, kontrollerbara
skakningar, kramper och t o m djup medvetslöshet med risk för att andningen upphör.
Då den här drogen är svår att "dosera rätt", är risken för medvetslöshet påkallande stor med
sänkt andnings- och hjärtfrekvens som följd. Vad som då händer är givetvis att man kan dö
och risken är att man gör det under sömn.
Hitintills har det inträffat tre dödsfall i Sverige till följd av användning av GHB.
Drogen är vanebildande och blandar man den med alkohol, bensodiazepiner eller
barbiturater blir den speciellt farlig.
Drogen sprids bland ungdomar och de som arbetar med och för dessa och påträffar någon
som inte är berusad av alkohol eller andra kända berusnings- medel bör vara
uppmärksamma på följande:
- berusning utan alkohollukt
- kramper
- djupsömn
- uppspärrade ögon
- förvirring
- okontaktbara
Uppvisar någon de här symptomen bör man kalla på ambulans. Sover personen, låt den
fortsätt med det, men håll under tiden tills hjälp anländer kontroll på andningen.
Vidare - ett gott råd: Var vaksamma då personen vaknar upp, då uppvaknandet ofta är
förenat med aggressivitet."
36