Anatomi
Läran
om
människokroppen
Teori varför
1. Teori ska ge djupare förståelse
2. Hjälper en att sesammanhang mellan olika saker
3. Praktik och teori bildar en helhet
Bedömning:
• Hur aktiv och engagerad man är på lektionerna
• Hur man förstår sambandet mellan kost motion
och hälsa, hur man förstår kroppens funktioner
Vad består vi av egentligen?
•
•
•
•
Hud och hår
Muskler
Inre organ
Ben
Våra beståndsdelar
• Person på 70 kg.
• 1. Syre: 45,5 kg
• 2. Kol: 12,6 kg
Det räcker till flera påsar grillkol.
• 3. Väte: 7 kg
• 4. Kväve: 2,1 kg
Kväve är en viktig del av många organiska molekyler – till
exempel proteiner – som finns i kroppen.
• 5. Kalcium: 1,050 kg
Kalcium är en viktig del av benet i skelettet – råvara nog till
åtskilliga paket tavelkrita.
Våra beståndsdelar
• 6. Fosfor: 700 g
• 7. Svavel: 175 g
• 8. Kalium: 140 g
Kalium spelar en viktig roll för fortledningen av nervsignaler i
kroppen och medverkar också i kontrollen av vätskebalansen.
• 9. Klor: 105 g
Bildar tillsammans med natrium vanligt koksalt. Båda spelar en
viktig roll i regleringen av vätskebalansen i kroppen och
fortledningen av elektriska signaler.
• 10. Natrium: 105 g
Natrium är en av två beståndsdelar i vanligt salt, och det finns
tillräckligt i en människa för ett rejält saltkar.
• Resterande 525 g utgörs av en välkomponerad blandning av
omkring 50 andra grundämnen.
Muskler
Tvärstrimmig muskulatur (viljestyrd)
- Skelettmuskulatur
Glatt muskulatur (styrs via autonoma
nervsystemet)
- Hjärtmuskel
- Tarmarna
Vad har Skelettmuskeln för funktion?
• Stabilisera, böja eller sträcka över en led
Ex Quadriceps på lårbenet sträcker och
stabiliserar knäleden.
Ex. Hamstrings på lårbenet böjer och stabiliserar
knäleden
Hur ser en skelettmuskel ut?
Den omges av en bindväv som bildar en glatt hinna gentemot de andra
musklerna, för att den ska löpa smidigt.
Muskelbuk
Ursprung
fäste
Nät av nerver och blodkärl försörjer musklerna.
Bunt muskelceller – en muskelcell
Bindvävshinnan som omger varje skelettmuskel övergår vid muskelns
slut i en sena som fäster vid skelettet. Vid fästpunkten till skelettet
flätas senans bindväv in i benvävnaden. Förankringen blir därför
mycket stark
Muskelkraft
• muskelcellerna kan förkortas och förlängas
och det är det som gör att det skapas
muskelkraft.
Senor/ledband
• Senor kan lätt utsättas för slitage. På många
ställen, speciellt där senan glider över en hård
benkant, finns därför senskidor eller slemsäckar
som skyddar senorna. Handens och fotens senor
är speciellt utsatta och löper därför i senskidor.
Både senskidor och slemsäckar innehåller vätska
som minskar friktionen.
Hur ser muskeln ut?
•
•
•
•
Spolformad
flerhövdad
fjäderformad
plattmuskel
Varför kan jag röra musklerna?
• Motoriska enheter en nerv flera muskelceller.
• Hjärnan kopplar in olika många muskelceller
beroende på vad man ska göra ex tomt och
fyllt mjölkpaket.
Muskler
Muskelglykogen (och kreatin) lagrat i muskel
annars kommer energin till muskeln genom
blodet
Hävstång
synergister
antagonister
Typ av muskel
• Typ 1 - långsamma röda, syre, distanslöpning
• Typ 2 - snabba vita, mindre syre, korta sträckor
• Genetiskt betingat i kroppen kan ändras
genom träning
Arvsanlag
• Du har ca. 50 – 50 av
typ 1 och 2, men kan
påverkas med träning i
den ena eller den andra
riktningen. Långsamma
fibrerna får energin från
blodet (uthålliga men ej
så starka). De snabba
fibrerna får sin energi
från muskeln själv,
glykogen (ej uthålliga).
Kvinna - Man
• Förhållandet mellan tjejer och killar
muskelmässigt sett ser ungefär lika ut i
barnåren, men från puberteten och framåt blir
det sedan skillnad. Tjejerna är
färdigutvecklade mellan 16-18 års åldern
pojkarna är färdigutvecklade i 20 års åldern.
Kvinnorna har 2/3 av männens styrka i
armarna men i benen är skillnaden inte lika
stor.
Typ I-fiberträning
(repetitiv träning med låg belastning)
• Kapillärnätet i muskeln och dess förmåga att
tillföra syre till muskeln ökar (aerob)
• Mitokondrierna (cellens kraftverk) ökar i antal
i muskelcellen och dess uppgift är att frigöra
energi. (ATP)
• Antal repetitioner som man klarar av ökar.
Typ II-fiberträning
(Träning med hög belastning)
• Träning med höga belastningar påverkar i
huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir i
huvudsak:
• Cellernas tvärsnitt ökar och därmed dess
förmåga att utveckla mer kraft.
• Cellernas förmåga att arbeta utan syretillgång
(anaerob) ökar.
• Nerv- och muskelsamspelet förbättras. Fler
motoriska enheter kopplas in (teknik).
Ökad muskelstyrka
• När du belastar din muskel vid styrketräning så
växer din muskel i volym
• Muskeln bryts ned vid träningen, men sedan
har kroppen det finurliga sättet att bygga upp
muskeln så att den blir större.
• Den kompenserar nedbrytningen och bygger
upp till samma nivå plus lite till.
1111
Frågor
•
•
•
•
•
Vad har muskeln för funktion?
Vilka typer av muskler finns det?
Hur blir en muskel starkare/större?
Hur får muskeln sin energi?
Finns det skillnader mellan flickor och pojkar?
Skelettet
• Kroppen har ca. 206 bendelar av 3 olika slag
• Skelettets uppgift är att hålla uppe kroppen och ge den stöd
och stadga. Skelettet bildar också hävstänger mot
musklerna.
Bentyper
• Långa ben: Rörben består av den smalare
mitten diaphys och de tjockare ändarna
epiphys
• Korta ben: handledens och vristens
oregelbundet formade ben och höftens.
• Platta ben: Skallbenen, bröstbenen, revbenen,
skulderbladen och höften
Hur sker då skelettutvecklingen?
• Genom förbening – direkt eller omvandling till brosk
sedan ben!
• En nyfödd har mjuka ben – utveckling fram till
puberteten. Sedan underhålls skelettet.
• Kalcium och mjölk ger bentillväxt(täthet)
• Träning ger starkare ben.
• Tex skada eller i rymden. Bentätheten minskar och de
som är på rymdturer de får träna på motionscykel för
att behålla en del av sin bentäthet.
• Vid 18- 23 års ålder förbenas epifysbrosken helt och
längdökningen avtar.
Ryggraden
Ryggradens uppgift
• bära en stor del av kroppsvikten
• skydda nerverna i ryggmärgen
• fungera som stötdämpare när du går eller
springer
• vara stark och rak och samtidigt mycket rörlig
Ledband/ligament
• Skelettets olika delar har förbindelse med
varandra genom fogar och leder.
• En fog är uppbyggd av massa kollagena trådar,
en fog som består av kraftigare och mer
avgränsande band kallas för ligament eller
ledband.
• Ex blygdbensfogen
Leder
• En led omges av en ledkapsel och innehåller
vätska för att smörja i leden
• Vid hög belastning kan man slita på sin
broskändar vilket leder till hög smärta om man
använder leden
De vanligaste ledtyperna
• Gångjärnsled - tex. fingertoppen
• 1-axlad vridled
- tex. underarmen
• 3-axlad kulled - tex. höftleden
Frågor
• Vad har knäleden för funktion?
• Vad finns det för något inne i knäet och vad är
dess funktion?
• Var sitter disk vad är dess funktion.
• Vad är ryggradens funktion
Idrottsskador - muskelbristning
• Muskelbristning eller sträckning
muskelfibrerna dras sönder - blödning
Intramuskulär blödning – inne i en liten del av
muskel
Intermuskulär – mer utbredd mellan musklerna
Smärtan försvinner gradvis inom det närmaste
dygnet (intermuskulär blödning), men kvarstår
eller t o m ökar om det är en intramuskulär
blödning.
Åtgärd blödning
•
•
•
•
•
Högläge
Förband (tryck)
Kyla
Blödningen vara i ca 10 min
Börja träna och belasta tidigt – lätt styrka och
stretching
Idrottsskador - Ledband
• Partiell eller total ruptur
Åtgärd
Akut
På sikt
Bandage
Vila avlasta
Högläge
Gips om ledbandet av rehab upp till 1 år
Rörelseträning
Tejpning vid halvt skadat ledband
Viktigt med rätt rehab
Tejpa fötter film
Tappar ni bort ert häfte kan ni
gå in på
www.laget.se/idrottsmattias
och skriva ut ett nytt
