Musklernas uppbyggnad
Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för
rörelseapparaten.
Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och
kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även
stadga åt skelettet
skydd åt de inre organen
möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna
Musklerna ger rörelseförmåga, stadga och skydd.
Celler som drar ihop sig
Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra
ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer
eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft.
Tre olika slags muskler
Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:
Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar
tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i
kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan.
Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och
ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar
på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan
påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig.
Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och
mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam.
Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen
och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och
mag-tarminnehållet vidare.
När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur.
Skelettmusklernas uppbyggnad
Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera
cellkärnor.
Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas
storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa.
Skelettmuskelcellerna innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket regelbundet sätt,
vilket gör att muskelvävnaden ser tvärstrimmig ut när man tittar på den i mikroskop.
Proteintrådarna är av två olika sorter, aktin och myosin.
Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra så att de ibland ligger helt omlott
och ibland mer åtskilda från varandra. När trådarna ligger omlott förkortas muskelcellen. Det
är detta som sker när muskeln dras samman eller spänns.
När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras
samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2).
Cellerna ligger ihopbuntade
Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera
buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna.
Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan
ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.
Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer
bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I
bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.
Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildar
tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som
fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som
går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även
nerver som förmedlar information till och från muskeln (3).
Musklerna fäster vid skelettet
Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissa skelettmuskler fäster
trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler.
Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera
ursprung säger man att den har flera huvuden.
Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs
eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor
muskelrörelse.
Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas
sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat
samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även
vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens
leder hålls ihop.
Skelettmusklerna styrs av viljan
Skelettmuskulaturens sammandragningar styrs av vår vilja. Impulsen till
sammandragningarna förmedlas av ryggmärgsnerver. En nervtråd kan styra flera hundra
muskelceller i samma muskel. Eftersom en muskel kan innehålla tusentals muskelceller är
många nervtrådar inblandade i att styra en muskel. Ju färre muskelceller som en nervtråd
styr, desto bättre blir kontrollen av rörelsen.
Kontaktpunkten mellan nervtråd och muskelcell kallas motorändplatta. När nervimpulsen
når motorändplattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Impulsen
sätter i gång en rad reaktioner. Kalcium frisätts från förråd i muskelcellen och påverkar aktinoch myosintrådarna. "Små armar" på myosintrådarna hakar i aktintrådarna och drar i dem
ungefär som vid årtag. På så sätt glider trådarna mer omlott. Muskelcellen, och därmed hela
muskeln, dras ihop. När impulsen i nervtråden har passerat pumpas kalcium åter in i
förråden och muskelcellen slappnar av.
När muskeln dras samman förbrukas mycket energi. Därför innehåller muskelcellerna många
små "kraftverk", så kallade mitokondrier som producerar den energi som behövs. Energin
kommer från näringen i maten som vi äter.
Muskelceller kan även lagra överskottsenergi i form av en kolhydrat som heter glykogen. Om
den arbetande muskeln inte får tillräckligt med syre bryts inte näringsämnena ner
fullständigt. Då bildas mjölksyra i muskulaturen, vilket leder till att man blir trött och känner
smärta i musklerna.
