Likabehandlingsplan – plan mot kränkande behandling och
diskriminering - Centrumskolan (Nyboda/Forellen) 2009-2010
Inledning
Den 1 januari 2009 ersattes Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i förskola och skola (2006:67) med 14a kapitlet om åtgärder
mot kränkande behandling i Skollag (1985:1100) samt 3 kap. 16§ diskrimineringslag
(2008:567). Syftet med kapitel 14a samt förordningen om barns och elevers deltagande i
arbetet med en likabehandlingsplan (2006:1083) är att förtydliga förskolans och skolans
ansvar för barnets/elevens trygghet. Skollagen framhåller även i 1 kap. 2§ att skolans uppdrag
bl.a. är att arbeta för jämställdhet mellan könen och motverkande av kränkande behandling
såsom mobbing och rasistiska beteenden.
Hur man ska arbeta med detta finns råd om i SKOLFS 2007:7.1 Trygghetsuppdraget betonas
även i läroplanerna för förskola (Lpfö98) och grundskola (Lpo94). I 14a kapitlet i SkolL
hänvisas till diskrimineringslag (2008:567) för att få insikt i vad som räknas till
diskriminering.
Barn och elever har ett lagligt skydd mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/beteende, ålder och
funktionshinder samt mot kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte
förskolan/skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag.
Likabehandlingsplanen ska alltid vara aktuell och beskriva hur enheten arbetar för att främja
alla elevers rättigheter, samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Barn och
elever ska, efter mognad och förmåga, delta i arbetet med likabehandlingsplanen.
Ett annat styrdokument som inverkar på upprättandet av en likabehandlingsplan är FN:s
konvention om barnets rättigheter (BK). I och med att Sverige har ratificerat BK ska barnets
bästa vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.
Definitioner och begrepp2
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och behandlas sämre än någon annan
och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka
inte får välja ett visst ämne eller en grupp för att det redan finns så många flickor i den
gruppen.
Med indirekt diskriminering menas att någon diskrimineras genom att man behandlar alla
lika. Det sker när skolan bestämmer något som verkar neutralt, men som i praktiken
1
Icke bindande Allmänna råd från Skolverket. Finns på http://www.skolverket.se/skolfs?id=1288
Ur Handledning från JämO, DO, HO, HomO & BEO, Förebygga diskriminering främja likabehandling i
skolan, 2008.
2
1
missgynnar vissa grupper av elever. Om en skola exempelvis serverar samma mat till alla,
diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av sin religion behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunder
De skyddade diskrimineringsgrunderna, som diskrimineringslagen tar upp är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan
trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder såvida inte
bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används
är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ingen ska alltså behöva bli diskriminerad
eller trakasserad av dessa orsaker, och förskolan eller skolan ska aktivt arbeta för att främja
allas rättigheter att vara olika.
Kränkande behandling
Utöver de diskrimineringsgrunder som omnämns i diskrimineringslagen kan någon bli utsatt
för kränkande behandling. Det innebär ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs
värdighet (14a 3§ SkolL). Lagen skyddar alltså även mot kränkningar av en elevs värdighet
som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En sådan kränkande behandling kan vara
det vi brukar kalla mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Exempel på
det som lagen kallar annan kränkande behandling kan vara att en elev blir kallad för elaka
saker direkt eller på Internet.
Mobbning
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
Bilagor
1. Lagtexter kring likabehandling
2. Kontaktlista till stödpersoner/grupper i skolan – vem ska du vända dig till?
3. Kontaktlista till hjälporganisationer/myndigheter (BRIS etc.)
4. Antimobbningsplan
5. Trivselregler - förhållningssätt
6. Dokumentet ”Eleven i centrum”
7. Rutiner för agerande vid kränkande behandling och diskriminering
8. Handlingsplan hot & våld
Långsiktiga mål för vår enhet
Alla känner sig trygga på Centrumskolan.
Alla ges möjlighet till utveckling och behandlas med respekt oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/beteende,
ålder eller funktionshinder.
Vi har gemensamma rutiner och förhållningssätt och bygger vidare på det vi enats om
i dokumentet ”Eleven i centrum”.
2
Enhetens arbete för att upptäcka och förebygga kränkningar och
diskriminering samt främja likabehandling
Insats – vad gör vi?
Tid – när gör vi det?
Arbete med värdegrundsfrågor.
I början av läsåret och
under lagdagar
I början av läsåret
Utarbetande av trivselregler
tillsammans med eleverna.
Vem har ansvar och vem
utför uppgiften?
Arbetslagledarna tillsammans
med arbetslagen
Arbetslagledarna tillsammans
med arbetslagen, skolledning
Regelbundna mentorssamtal
Mentorstid
där det används t.ex.
mentorsböcker
/smågruppsamtal, där
värdegrunden finns med.
Arbete kring
Lektionstid
diskrimineringsgrunderna i de
olika ämnena, t.ex. Fördomar,
diskriminerande handlingar och
attityder utifrån etnisk
tillhörighet och religion
bearbetas och utmanas bl.a.
inom ämnesblocket so. Frågor
kring kön, sexuell läggning eller
könsöverskridande
identitet/beteende bearbetas
bl.a. inom ämnet biologi.
Mentorerna
Vuxennärvaro i våra allmänna
utrymmen
Antimobbningsgrupp
Under skoltid, främst vid
raster och lunchtid.
Varannan vecka, vid
behov
I slutet av läsåret.
Skolledning/fritidsledare/
vaktmästare/lärare
Kuratorerna/Antimobbningsgr
uppen
Bitr. rektor
Varje vecka
Arbetslagledarna tillsammans
med arbetslagen
Tre konferenser under
läsåret / arbetslag.
Skolledningen/Speciallärarna
från skoldatateket
6-9 ggr.
Fritidsledarna
Enkät bland elever och personal
för att följa upp hur arbetet
kring värdegrund och
likabehandling fungerar.
Elevärendetid i arbetslagen där
det kommer fram mycket av det
som händer bland eleverna.
Utbildning för all pedagogisk
personal i hjälpmedel för och
hur man kan arbeta med elever
med funktionshinder som
dyslexi och
koncentrationssvårigheter.
Trygghetsövningar/
Teambuilding med våra nya
sexor
Lärarna
3
Uppföljning av förra årets åtgärder
Under det gångna året har skolorna verkat som två separata verksamheter. Båda enheterna har
jobbat med liknande strukturer vad gäller värdegrundsdokument, mentorssamtal,
vuxennärvaro och antimobbing. Vad gäller de specifika insatserna för året visade
utvärderingen i personalen och bland eleverna på Forellskolan i maj-08 främst på två områden
där insatser behövdes – Tjejer och killar behandlas olika och kränkande språkbruk med
könsord. Med anledning av detta genomförde skolan under läsåret följande insatser:
”utrymmeskartläggning” där vi jobbade med hur eleverna tar plats i klassrummen utifrån kön
+ en övning, ”vad vi kallar varandra”. Dessa skulle följas upp under våren via APT vilket
försvann då all tillgänglig mötestid under våren för såväl elever, föräldrar och personal gått åt
till vår omorganisation där vi ska bli en skola. Det vi vet är att en stor del av klasserna
genomförde dessa övningar. En aktuell uppfattning/uppföljning om hur det ser ut i dessa
frågor fick vi under våren då projektet ”trygg skola” presenterade sina resultat. Båda skolorna
deltog i detta projekt som inleddes år 2006 och blev klart vt-09 och som totalt sett pekade på
en minskning under perioden av andelen elever som upplevde sig utsatta för kränkningar och
mobbing. I denna framgick att vad gäller området sexuella trakasserier låg båda skolorna
under genomsnittet bland de sex ingående skolorna, med en mycket tydlig minskning under
perioden på Forellskolan. Med detta som underlag bedömer vi att andra områden behöver
prioriteras mer inför nästa likabehandlingsplan.
Nulägesanalys
Kartläggningsmetoder
Extern undersökning med alla elever år 7-9 kring otrygghet och
diskrimineringsgrunder ”Trygg skola”.
Brukarundersökningen. (elever och föräldrar)
Medarbetarsamtal med personal.
Aktuella problem i verksamheten enligt ovanstående undersökningar och
samtal
Upplevd otrygghet.
Diskriminering p.g.a. etnisk tillhörighet.
Olika regler och förhållningssätt utifrån att vi fogar ihop skolor till en.
Handlingsplan
Problem/utvecklingsområde
Insats
Upplevd otrygghet
Ökad vuxennärvaro / Mingelschema för
lärarna för att vara ute i vissa
gemensamma utrymmen under raster
Arbete i början av terminen med att ta
fram gemensamma trivselregler med alla
elever. Trivselreglerna tas regelbundet
upp på mentorstid och lektioner och sätts
upp på väggen i alla klassrum.
4
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Läsåret 09-10
Arbetslagledarna, skolledning
Brukarundersökningen i
januari/elevenkät i maj
/medarbetarsamtal vt 10/samtal med
antimobbningsteamen i maj.
Problem/utvecklingsområde
Insats
Diskriminering pga etnisk tillhörighet
Arbetsgruppen - värdegrund presenterar
ett underlag för arbete kring frågan till
lagdagar/schemabrytande verksamhet.
Arbetslag 8 som har många nyanlända
elever arbetar med ett ämnesövergripande
område ”att möta främmande
kulturer/främlingsfientlighet”.
VT 10.
Arbetsgruppen, arbetslagen
Elevenkät i maj, uppföljning-utvärdering
med referensgrupp av elever tillsammans
med arbetsgrupp vid några tillfällen
under vt.
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Problem/utvecklingsområde
Insats
Olika regler och förhållningssätt utifrån
att vi fogar ihop två skolor till en
Arbete i början av terminen med att ta
fram gemensamma trivselregler med alla
elever. Trivselreglerna tas regelbundet
upp på mentorstid och lektioner och sätts
upp på väggen i alla klassrum.
Varje arbetslag formulerar en
handlingsplan utifrån målen i
kvalitetsredovisningen gällande normer &
värden.
Gemensam utbildning av personal från
olika arbetslag i Lions Quest – ett material
för att jobba med värdegrund.
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
Två antimobbningsteam som jobbar enligt
samma modell, med samma rutiner, men
på två byggnader.
HT 09
Arbetslagledarna, bitr. rektor.
Elevenkät och APT i maj
5
Förankring och delaktighet
Vem
Hur
Eleverna
Alla elever deltar i framtagandet
av trivselregler för året.
Samtal utifrån förslag till planens
mål och insatser med repr. för
elevrådet.
En förenklad version utgör
arbetsmaterial för en lagdag med
alla elever.
Några elever deltar vid några
tillfällen i arbetsgruppen värdegrund.
Uppföljning via enkät,
brukarundersökning samt samtal
med elevrepresentanter.
Planen läggs ut på enhetens nya
hemsida, i samband med detta får
alla föräldrar ut information om
att detta sker.
Synpunkter inhämtas vid
framtagandet via APT och
arbetsgruppen värdegrund.
Likabehandlingsplanen tas upp i
arbetslaget för förankring.
Föräldrar
Personal
Tidpunkt- Ansvar
när?
augusti
Arbetslagledarna,
oktober
Bitr. rektor
december
Arbetsgruppen värdegrund,
Arbetslagen
Bitr.
rektor/arbetsgruppen
09-10
VT-10
Bitr. rektor
november
Bitr. rektor
Oktober
och
november
09-10
Bitr. rektor
Bitr. rektor,
arbetslagledare
6
Bilagor
Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling.
Bilaga 2: Kontaktlista till skolan – vem ska man vända sig till?
Bilaga 3: Kontaktlista till hjälporganisationer/myndigheter (BRIS etc.)
Bilaga 4: Trivselregler
Bilaga 5: Eleven i centrum
Bilaga 6: Rutiner för agerande vid kränkande behandling och diskriminering
Bilaga 7: Antimobbingplan
Bilaga 8: Handlingsplan hot & våld
7
Bilaga 1
Skollag (1985:1100) (nedanstående är utdrag ur lagtexten – fulltext finns bl.a. på www.skolverket.se )
1 kap.
2 § Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).
14 a kap.
(Kapitlet träder i kraft I:2009-01-01)
Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att
motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet
enligt denna lag. Lag (2008:571).
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband
med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen
(2008:567). Lag (2008:571).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,
8
personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt
denna lag,
huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,
kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker
ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta
kapitel är utan verkan. Lag (2008:571).
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de
skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i
tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. Lag (2008:571).
Årlig plan
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
9
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571).
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling
10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och
i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Lag (2008:571).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller
eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
Lag (2008:571).
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina
skyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala
skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta
innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av
åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid
repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).
10
Tillsyn
13 § Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel
följs.
Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av
Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i
verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.
Lag (2008:571).
Rättegången
14 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas
enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära
sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade
skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571).
Bevisbörda
15 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt
11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han
eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det
huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande
behandling eller repressalier inte har förekommit.
Lag (2008:571).
Rätt att föra talan m.m.
16 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens
skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev
som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får
myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet
eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år
som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller
vårdnadshavarnas medgivande.
11
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den
för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta
kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång,
personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och
andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får
Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven
om samma sak. Lag (2008:571).
17 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för
talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller
eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har
vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av
vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion.
Lag (2008:571).
Diskrimineringslag (2008:567)
(Detta är ett utdrag. Fullständig lagtext finns bland annat på www.riksdagen.se
)
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagens innehåll
2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra
inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om
förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet
finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns
bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om
ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser
om rättegången.
12
Lagen är tvingande
3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller
skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.
5 § I denna lag avses med
1. kön: att någon är kvinna eller man,
2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel
eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande,
4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen,
har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå,
5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning, och
6. ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
3 kap. Aktiva åtgärder
Utbildning
Målinriktat arbete
14 § En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller
annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning
enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda
fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet
bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika
13
rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter
som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter
finns i 15 och 16 §§.
Att förebygga och förhindra trakasserier
15 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska vidta
åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller
någon elev eller student som deltar i eller söker till
verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella
trakasserier.
Likabehandlingsplan
16 § En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år
upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs
för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de
barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till
verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder
som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra
under det kommande året.
En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första
stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen
(Barnkonventionen finns i sin helhet på
www.bo.se )
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de
rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess
14
föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning,
nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot
alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller
familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets
bästa komma i främsta rummet.
Artikel 29
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de
principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna
värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer
sig från barnets egen;
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred,
tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa
grupper och personer som tillhör urbefolkningar;
Utdrag ur 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till annan
kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas
med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
Utdrag ur 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98)
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling.
Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan
kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke
om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och
levnadssätt”.
15
Bilaga 2
Kontaktlista till skolan - Vem ska du vända dig till?
Till elever:
Om du har känt dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad – Prata i första
hand med din mentor.
Du kan också prata med vilken annan vuxen du vill på skolan som du har
förtroende för. Alla har ett ansvar att hjälpa till.
Vid mobbning - kontakta någon i antimobbningsteamet. Den som
ansvarar för antimobbingsteamet är kuratorn - Katarina Hellström
(Forellenbyggnaden), tel. 57829387, Kerstin Neidenmark
(Nybodabyggnaden) tel. 57829446.
Du kan alltid vända dig till någon i skolledningen. Vid hot eller våld
kontakta skolledningen direkt!
Rektor tel. 57829385
Till vårdnadshavare:
Om ditt barn har känt dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad –
Kontakta barnets mentor.
Det går också bra att kontakta någon i antimobbningsteamet, se
antimobbningsplanen (bilaga 7). Den som ansvarar för
antimobbingsteamet är kuratorn - Katarina Hellström
(Forellenbyggnaden), tel. 57829387, Kerstin Neidenmark
(Nybodabyggnaden) tel. 57829446.
Du kan alltid vända dig till någon i skolledningen. Vid hot eller våld
kontakta skolledningen direkt!
Rektor: 57829385
16
Bilaga 3
Kontaktlista till hjälporganisationer/myndigheter (BRIS etc.)
BRIS
Barnens hjälptelefon
Vuxentelefon - om barn
0200-230230
077-1505050
Diskrimineringsombudsmannen
08-1202070
Barn och elevombudet
08-58608000
17
Bilaga 4
Antimobbningsplan
Grunden för vårt antimobbingarbete finns formulerat i likabehandlingsplanen där det beskrivs
hur vi främjar, förebygger, upptäcker och åtgärdar kränkande behandling/trakasserier. Där
definieras också mobbning:
Mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier från en eller flera
personer upprepade gånger under en viss tid. Enstaka trakasserier är inte mobbning.
(Definition: Dan Olweus)
Vid misstanke om mobbning kontaktas någon i antimobbningsteamen. Vem som helst kan
kontakta någon i teamen.
Kurator är ansvarig för grupperna. I varje grupp finns dessutom lärare från olika arbetslag
samt fritidsledare/elevstödjare som ser och hör mycket av det som händer ute bland eleverna.
Nybodabyggnaden: Kerstin Neidenmark, Ohuru Hallström, Björn Lundqvist, Tomas
Mårtensson
Forellenbyggnaden: Katarina Hellström, Barbro Sjöbrandt, Annie Eklund, Håkan Mathiasson,
Athanasios Arvanatidis, Marita Olsson.
Dessa träffas regelbundet för att samtala om det aktuella läget bland eleverna vad gäller
utsatthet/mobbning.
De kan komma överens om att agera på olika sätt t.ex. att de ska stötta en elev särskilt under
en period på raster. De kan använda sig av olika typer av samtal t.ex. om omständigheterna
kräver det, gruppsamtal med delar av eller med en hel klass. Vid vissa ärenden kan det vara
användbart med medlingssamtal och konfliktlösning. De kan i samtal med anmälaren eller
berört arbetslag komma överens om att arbetslaget jobbar vidare med frågan. Det finns en
metod för utrednings- och uppföljningsarbete vad gäller misstänkt mobbning som teamen ofta
använder:
1. Skolan får besked om misstänkt mobbning.
2. Mobbningsgruppen samlar information om mobbningen. Först samtalar man med
den som kom med beskedet om mobbningen och sedan med den mobbade.
3. Personal från gruppen meddelar mentor om att ärendet pågår.
4. Samtalet planeras - undervisande lärare informeras i förväg om att man kommer
och hämtar elever/mobbare.
5. Samtal med mobbarna.
6. Personal meddelar vårdnadshavare till de berörda eleverna.
7. Uppföljningsmöte med mobbarna efter 1-2 veckor. Detta möte förbereds genom att
kontakt tas med den som varit mobbad. Vårdnadshavare informeras.
8. Varje mobbingfall dokumenteras och informationen lämnas över till rektor.
9. Eventuell polisanmälan görs genom skolledningen.
18
Bilaga 5
Trivselregler – Förhållningssätt
Följande gäller på Centrumskolan:
Alla respekterar alla
Alla arbetar lugnt och koncentererat i
klassrummet.
Alla känner sig trygga i skolan
19
För att jag ska kunna lära mig nya saker och
känna mig trygg i vår skola måste jag:
- komma i tid till mina lektioner
- ha med mig rätt material
- sätta mig på min plats i klassrummet
och arbeta i lugn och ro
- arbeta så att jag inte stör andra
- lyssna på mina klasskamrater som har fått
ordet och själv inte tala när andra har ordet
- söka upp en vuxen om det händer något som
gör att jag själv eller någon annan känner sig
otrygg eller behandlas illa
För den allmänna trivseln
- har jag inga ytterkläder på i klassrum, matsal eller aula.
- använder jag min mobil när det är tillåtet.
20
Bilaga 7
Rutiner för hur vi agerar vid kränkande behandling och diskriminering
All personal i skolan är skyldiga att gripa in om de uppmärksammar kränkande
behandling/trakasserier/diskriminering. Vid hot eller våld – se separat handlingplan.
Om någon vuxen får veta på något sätt att någon har känt sig kränkt eller
diskriminerad måste den utreda vad som har hänt alternativt vidarebefordra detta så att
någon annan gör det. Vid allvarligare händelser måste skolledningen få kännedom
direkt.
När elever utsätts för kränkningar tar vi oss tid till enskilda samtal, i första hand via
mentor. Händelsen utreds och dokumenteras i lagpärmen. Om omständigheterna
kräver det kan vi genomföra medlingssamtal, gruppsamtal med delar av eller med en
hel klass. I allt detta arbete finns kurator med som stöd. Om det är misstänkt mobbning
kan antimobbningsteamet kontaktas.
När elever utsätter andra för kränkande behandling gäller detta:
Personalen reagerar direkt på kränkande språkbruk samt alla former av trakasserier.
Detta sker genom direkta tillsägelser och om berörd personal bedömer det som
nödvändigt, genom att mentor kontaktas. Personalen/mentorn gör en bedömning
om händelsen är av sådan art att en dokumentation behöver göras via en notering/
incidentrapport i lagpärmen. Den som hanterar händelsen ansvarar för
dokumentationen. Sedan följer en handlingsplan/trappa:
1. Överenskommelse görs med mentor/lärare – dokumenteras. Telefonsamtal hem.
Uppföljning.
Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå:
2. Eleven kallas till behovssamtal – mentor med kollega deltar. Överenskommelse
dokumenteras – sparas i lagpärmen. Telefonsamtal hem. Uppföljning.
Fortsätter beteendet går ärendet vidare till nästa nivå:
3. Skolledningen kopplas in och kallar mentor, förälder samt elev till möte.
Åtgärdsprogram utformas. Uppföljning.
Om inga av ovanstående åtgärder ger önskat resultat kan elev bli tillfälligt placerad
i annan klass inom laget och i förlängningen, i samråd med förälder, flyttas
permanent till annan klass.
Kopior från lagpärmen (notering/incidentrapport) lämnas i slutet av varje månad till
skolledning. Vid större/akuta ärenden meddelas skolledning direkt!
Om det framkommer att personal har agerat kränkande/trakasserat andra ansvarar
rektor för utredning och åtgärder. Denna utredning ska dokumenteras skriftligt och
sparas hos rektor. Rektor gör en bedömning om huruvida den kränkande behandlingen
ska anmälas vidare till andra myndigheter eller polis.
21
Bilaga 8
HANDLINGSPLAN
HOT & VÅLD
22
Inledning
Tyresö kommun är huvudman för kommunala förskolor och skolor i kommunen.
Arbetsmiljöansvaret är delegerat till rektor på varje skolenhet. Arbetet med
arbetsmiljön, och därmed hot- och våldsrisker/situationer, utgår från Arbetsmiljölag
(1977:1160) och omfattar såväl personal som elever.
Det går att förebygga många hot- och våldsituationer. Det gör vi bland annat genom
att följa läroplanen för skolan (Lpo94) där det anges under Normer och värden att
”Alla som arbetar i skolan skall
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.”
Rektors ansvar:
Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som
kan behövas.
Se till att det finns en plan gällande hot och våld på arbetsplatsen.
Uppföljning och revidering av planen en gång per läsår i enlighet med
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1993:2).
Informera anställd personal (arbetstagare) om att planen finns och vad den
innehåller.
Arbetstagares ansvar:
Ta del av planen och följa den.
Påtala eventuella brister i planen för arbetsledningen på
förskolan/skolan/fritidshemmet för att en förbättring ska kunna ske.
Informera föräldrar om planen i början av varje ny hösttermin.
Pedagogs (mentors) ansvar:
Informera elever om planen.
Dokumentera eventuella händelser.
Elevrådsansvarigs/skyddsombuds ansvar:
Presentera planen för elevrådet
Både personal och elever ska känna trygghet och arbetsglädje i förskolan/skolan och
i fritidshemmet. Det ska kännas positivt och stimulerande att gå till sitt arbete. Det är
viktigt med ett gott arbetsklimat.
På arbetsplatsen ska det göras en inventering av alla risker. Anställda bör delta men
det är arbetsgivaren som har ansvaret för inventeringen. Det ska bestämmas vad
23
som ska göras och i vilken ordning. Det ska även göras klart vem som får ansvaret
att göra de olika åtgärderna.3
För att komma ihåg detaljer och kunna utföra rätt åtgärder krävs dokumentation över
händelser. Den ska förvaras på ett för alla känt ställe. Alla tillbud och händelser ska
utredas och dokumenteras.
Vid konflikt mellan barn/barn eller elev/elev
Dokumentation ska föras från punkt 3.
1. Ge tillsägelse.
2. Agera – men utsätt dig inte för onödig risk! Avbryt den negativa aktiviteten.
Försök hålla isär barnen/eleverna. Hämta eventuellt fler vuxna.
3. När konfliktsituationen lugnat ner sig – samtala med var och en enskilt eller
tillsammans (beroende på situationen).
4. Bedöm efter samtalet om ytterligare åtgärder krävs (aktivering av mobbingplan
etc.).
5. Kontakta ansvarig mentor/pedagog, som sedan kontaktar förälder/föräldrar.
6. Vid behov – kontakta skolledning och/eller elevhälsa.
7. Polis tillkallas om det är fara för den enskilde i konflikten.
8. Eventuell polisanmälan görs av skolledningen.
Nackapolisen: 114 14 (även från mobil)
Vid akuta ärenden SOS Alarm: 112
Vid konflikt mellan elev eller barn och vuxen
Dokumentation ska föras från punkt 3.
1.
2.
3.
4.
Tillkalla/hämta annan vuxen.
Agera – men utsätt dig inte för onödig risk! Avbryt den negativa aktiviteten.
Ha ett uppföljande samtal med inblandade och ”tredje part” vid behov.
Kontakta ansvarig mentor/pedagog, som sedan kontaktar förälder/föräldrar.
Om mentor/pedagog är inblandad i konflikten tar du själv kontakt med
förälder/föräldrar.
5. Vid behov – kontakta skolledning och/eller elevhälsa.
6. Polis tillkallas om det är fara för den enskilde i konflikten.
7. Eventuell polisanmälan görs av skolledningen.
3
www.av.se (Arbetsmiljöverket)
24
Vid konflikt mellan elev/barn/personal och förälder/obehörig
Dokumentation ska föras från punkt 3.
Förebyggande insatser
Gör en aktiv bedömning – bör du vara ensam i planerat samtal/möte?
Ensamarbete utgör alltid viss risk – lås om dig och ha en telefon i närheten.
Om situation uppkommer:
1. Avvisa vänligt men bestämt.
2. Ring polisen.
3. Meddela din närmsta chef om händelsen.
Efter en hot- eller våldsituation
Se till att det finns möjlighet till samtal enskilt eller i grupp (beroende på
situationen).
Informera skyddsombud och elevskyddsombud.
Rektor ansvarar för information till övrig personal angående händelsen. Det
bör finnas tid för frågor och reflektion.
Rektor överväger kontakt med Barn- och utbildningsförvaltningen, anmälan till
polis eller socialförvaltning samt arbetsskadeanmälan. Allvarlig händelse
anmäler rektor till Arbetsmiljöinspektionen.
Rektor, eller den rektor delegerat ansvaret till, sköter eventuell kontakt med
massmedia.
Elevskyddsteam eller liknande arbetar för försoning - när tiden är mogen.
Kurator ansvarar för återkoppling till elevskyddsteamet – hur kan vi förebygga
att händelsen uppkommer igen?
Krisgrupp ansvarar för eventuell uppföljning efter en tid – vad hände, varför,
vad var bra, vad har vi lärt oss? Dokumenteras!
25
VIKTIGT!
Elev i grundskolan får aldrig avstängas från undervisning trots att
denne uppträder hotfullt.
Kollektiv bestraffning av elever är inte tillåtet.
Med stöd av Brottsbalkens nödvärnsregler kan föremål omhändertas
för avvärjande av omedelbar fara.
Skolledning får öppna och genomsöka elevskåp om elev fått
information om att skåpen inte är privata. Slutna väskor får dock inte
öppnas och genomsökas.
Skolpersonal får inte kroppsvisitera elev utan samtycke.
Kroppsligt ingrepp som t.ex. alkoholtest måste bygga på frivillighet.
Skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i
yngsta elevgrupperna (upp till 15 år) eftersom det oftast inte leder till
utredning (samråd kan ske med polisen). Skolan bör istället utreda
händelsen och vidta lämpliga åtgärder. Om skolledningen anser att
socialnämnden bör ingripa ska händelsen anmälas till nämnden
enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Skolpersonalens befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet i skolan.4
Sista punkten är ett uttalande av justitieombudsmannen. 5
4
5
Skolverkets PM daterat 2006-04-11.
JO 1998/99 s. 432.
26
Tillbudsrapport om våld eller hot om våld
Tidpunkt för händelsen
JA NEJ
Hot per telefon, brev eller e-post till arbetsplatsen?
Hot per telefon, brev eller e-post till hemmet?
Hot eller våld på arbetsplatsen?
Hot eller våld vid verksamhet utanför arbetsplatsen?
Hot eller våld på fritiden?
Vem är utsatt? JA NEJ
Personal
Elev/barn
Besökare
Annan person
Vem utövar hot eller våld? JA NEJ
Personal
Elev/barn
Besökare
Annan person
27
Beskrivning av händelseförloppet:
Anmälan
JA TIDPUNKT NEJ
Till arbetsledningen
Till Arbetsmiljöinspektionen
Till polisen
Åtgärder som har vidtagits med anledning av händelsen:
Händelsen rapporterad av:
Befattning:
Dagens datum:
28
Detta bör bifogas eller finnas nära handlingsplanen:
Telefonlista rörande
mentorer/pedagoger/skolledning/skolhälsovård/kurator/Barn- och
utbildningsförvaltningen/vårdcentral. Ange upprättandedatum på listan
och vem som är ansvarig för uppdatering.
Under semestertid ska en aktuell semesterlista finnas på plats. Den ska
vara datummärkt.
Aktuell telefonlista till föräldrar. Ange datum och vem som är ansvarig
för uppdatering.
Fotokatalog över elever/barn och pedagoger/mentorer
Förebyggande gällande barn/elever:
o Ta hjälp av elever/barn för att ta reda på i vilka situationer de känner sig
trängda eller hotade.
o Se över skolgården och området runt – finns det områden som är
undanskymda och svåra att överblicka?
o Schemalägg rastvakter varje rast som patrullerar över hela området.
o Se till att det finns vuxna ute vid dagens början och slut – gärna med
överblick över eventuella bussåkande barn.
o Ha ett aktivt arbete med förhållningssätt och stödgrupper.
o Be polisen eller/och stödorganisationer komma och prata med barnen
om våld och hot.
Förebyggande gällande vuxna:
o
o
o
o
Diskutera bra/dåligt förhållningssätt/bemötande.
Se över schema – existerar ensamarbete och är det i så fall nödvändigt.
Finns möjlighet för lärare i klassrum att tillkalla på stöd/hjälp?
Satsa på fortbildning rörande hot och våld.
29
TÄNK PÅ ATT;
som vuxen kan man minimera risker genom att uppträda lugnt och undvika att
röra vid eleven/barnet. Lämna över till skolledning eller kollega om du inte
klarar det.
tillrättavisa/anvisa eleven/barnet utan svordomar eller uttryck som kan
uppfattas kränkande av eleven/barnet. Skaffa hjälp om inte dina försök leder
någon vart.
om du som mentor/pedagog upplever vissa föräldrakontakter/samtal som
hotfulla – kontakta skolledningen. Vid hotfulla situationer bör inte
mentor/pedagog genomföra samtal ensam.
om du som personal känner dig hotad eller blivit utsatt för våld av kollega –
informera rektor och skyddsombud. Rektor informerar/rådgör med
personalchef.
TÄNK OCKSÅ PÅ ATT;
ha tydliga och dokumenterade rutiner för ansvar, delegering, uppdatering,
dokumentation och rapportering.
se till att alla elever, personal och föräldrar vet hur rutinerna ser ut – även
vikarier.
handlingsplanen ska ha en tydlig plats
skapa beredskap i form av stödgrupper/stödpersoner.
ARBETA FÖREBYGGANDE!
30
31
