LINKÖPINGS UNIVERSITET – VT 2012 ”FN I VÄRLDSPOLITIKEN-­‐755G14” FÖRENTA NATIONERNA OCH KVINNORNAS EKONOMISKA RÄTTIGHETER EN JÄMFÖRELSE AV JÄMSTÄLLDHETEN I NÄRINGSLIVET MELLAN SVERIGE OCH ITALIEN FÖRFATTARE: Ann-­‐Sophie Schubert Kitty Eckstein HANDLEDARE: Peter Håkansson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING…………………………………………………………………………………………………………………………1 1.1 Syfte och frågeställningar……………………………………………………………………………………1 1.2 Metod och avgränsningar……………………………………………………………………………………1 2 UTVECKLINGEN AV KVINNORNAS EKONOMISKA RÄTTIGHETER INOM FN…………………………………………….3 3 JÄMSTÄLLDHET I NÄRINGSLIV? EN JÄMFÖRELSE MELLAN SVERIGE OCH ITALIEN ……………………………………5 3.1 Situationen i Sverige……………………………………………………………………………………………5 3.2 Situationen i Italien……………………………………………………………………………………………..7 3.2 Jämförelse…………………………………………………………………………………………………………..8 4 FN:S MÖJLIGHETER ATT FRÄMJA EKONOMISK JÄMSTÄLLDHET I BÅDA LÄNDER……………………………………11 5 SLUTSATSER OCH DISKUSSION……………………………………………………………………………………………….13 KÄLLFÖRTECKNING……………………………………………………………………………………………………………………14 1 Inledning Den 25:e maj 2012 gästade den svenska politikern Gudrun Schyman Linköpings Utrikespolitiska Studentförening. Ämnet för hennes föreläsning var ”Feminism – Manshat eller mänskliga rättigheter?” Hon pratade mycket om jämställdheten mellan män och kvinnor i näringslivet vilket inspirerade oss att genomföra undersökningar på EU-­‐nivå. När man pratar om mänskliga rättigheter och även kvinnliga rättigheter så är det mestadels afrikanska eller asiatiska länder som är i fokus. Länder i västervärlden och särskild länderna i den Europeiska Unionen glöms ofta bort . Därifrån kommer vårt intresse att titta närmare på två olika EU-­‐medlemmar och att jämföra dem med varandra. Vi valde att belysa Sverige eftersom vi både har en direkt relation med landet och Italien valde vi för att landet är en del av vad som kallas den latiniska kulturen och är därmed relativt annorlunda från den skandinaviska kulturen till vilken Sverige är en del av. 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med den här uppsatsen är att belysa och jämföra jämställdheten mellan män och kvinnor i näringslivet i Sverige och Italien. För att bädda för den här jämförelsen ger uppsatsen först en översikt av utvecklingen av kvinnornas rättigheter inom FN med en särskild synpunkt på Italien och Sverige. Sen jämförs jämställdheten mellan män och kvinnor i det italienska och det svenska näringslivet. Den avslutande analysen diskuterar FN:s möjligheter att främja lika ekonomiska rättigheter. I det avseendet vill vi svara på följande frågor: 1) Finns det stora skillnader mellan Italien och Sverige även om de är både EU-­‐
medlemmar? 2) Har FN något inflytande på ländernas jämställdhetspolitik? 1.2 Metod och avgränsningar För att uppfylla vårt syfte kommer vi under uppsatsens gång att använda oss av både tryckta och elektroniska källor som kompletterar varandra. I delen med jämförelsen mellan Sverige och Italien används nästan enbart elektroniska källor, då de har den mest aktuella informationen. 1 Denna information är mestadels statistik hämtad från olika organisationer och deras trovärdighet kan därmed inte säkerställas. Det finns en möjlighet att samma information är annorlunda om den är hämtad frånnågon annan myndighet. Dessutom kan realiteten skilja sig lite från statistiken eftersom det är omöjligt att få all information. Dessutom är litteraturen om mänskliga och kvinnliga rättigheter mestadels fokuserad på kvinnor i inte lika utvecklade länder som t.ex. i Asien eller Afrika, det vill säga länder där det exempelvis inte finns någon demokrati eller en lika utvecklad industri. Detta faktum körde oss till en bredare interpretation av litteraturen men som ändå är absolut trovärdig. 2 2 Utvecklingen av kvinnornas ekonomiska rättigheter inom FN Jämställdhet mellan män och kvinnor är förankrad i förordet och artikel 1(3) av FN:s stadga. Stadgan undertecknades 1945 i San Francisco och trädde i kraft samma år. Den är det första internationella avtal som är baserat på den universella respekten av mänskliga rättigheter.1 Förordet av stadgan förkunnar ”[…] lika rättigheter för män och kvinnor […]”och artikel 1(3) fastslår ”[…] främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion[…]”. Sverige blev medlem i FN, och accepterade därmed FN:s stadga, 1946 och Italien trädde in nio år senare, 1955.2 I FN:s Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna från 1948 togs jämställdhet mellan män och kvinnor upp igen och ”[…] mäns och kvinnors lika rättigheter […]” är återigen proklamerad .3 Sedan grundandet av FN har det hållits fyra olika världskonferenser vars fokus har varit kvinnor: den första ägde rum i Mexico City år 1975, den andra i Köpenhamn år 1980, den tredje i Nairobi år 1985 och den sista utspelade sig i Beijing år 1985. Målet för dessa konferenser var att utveckla olika strategier med avsikten att främja kvinnors rättigheter.4 Det är dock bara under de senaste 30 åren som diskussionen om kvinnornas rättigheter verkligen har spelat en roll i FN. Först på 1980-­‐talet blev dessa rättigheter en legitim del av FN:s rätt.5 År 1981 trädde Konventionen mot all slags diskriminering mot kvinnor (Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women; CEDAW) i kraft. Vanligen kallas denna FN:s kvinnokonvention för det viktigaste internationellt juridiska instrumentet för kvinnors rättigheter. Kvinnokonventionen preciserar bl. a. sociala och ekonomiska samt politiska och civila rättigheter för kvinnor. 6 1
Gareis & Varwick (2005), The United Nations – An Introduction, Palgrave Macmillan, New York, s. 137. http://www.un.org/en/members, [120514]. 3
(1948) Deklaration om de Mänskliga Rättigheter, förord. 4
Weiss & Daws, (2008), The Oxford Handbook on the United Nations, Oxford University Press, Oxford, s. 498. 5
Gareis& Varwick (2005), The United Nations – An Introduction, Palgrave Macmillan, New York, s. 147. 6
Weiss & Daws, (2008), The Oxford Handbook on the United Nations, Oxford University Press, Oxford, s. 500. 2
3 Konventionen var öppen för underteckning och ratificering från och med 1979 och trädde i kraft år 1981.7 Italien undertecknade CEDAW den 17:e juli 1980 och ratificerade konventionen den 10:e juni 1985. Vad gäller Sverige så undertecknade landet konventionen den 7:e maj 1980 och ratificerade den 2 juli samma år. Sverige blev därmed det första landet som bekräftade CEDAW.8 Artikeln 11 i kvinnokonventionen handlar om kvinnors ekonomiska rättigheter. Den grundas på sysselsättning och artikel 11(1) kräver att ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden för att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa samma rättigheter […]”. Dessutom förtydligas ”rätten till lika lön” i Artikel 11(1/d). Dokumenten skapar en bas för internationella rättigheter och skulle förankras i ländernas lagstiftning. I både Italienoch Sverige är lika rättigheter för män och kvinnor nedskrivet. I den italienska konstitutionen står det under Art. 3 (1) och i den svenska under Art. 2 (1). 7
Pietilä, H. & Vickers J. (1990), Making Women Matter – The Role of the United Nations, Zed Books, New Jersey, s. 147. http://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-­‐8&chapter=4&lang=en, (2012-­‐05-­‐12). 8
4 3 Jämställdhet i näringsliv? En jämförelse mellan Sverige och Italien Som tidigare nämnts har de båda länderna, Sverige och Italien, undertecknat och ratificerat CEDAW. Båda länderna är dessutom medlemmar i den Europeiska Unionen och är utifrån levnadsstandard och ekonomiska aspekter sett likvärdiga varandra. Vi vill undersöka om länderna trots detta skiljer sig med avseende på jämställdheten inom näringslivet. 3.1 Situationen i Sverige Sverige är ett av de fem nordiska länderna och är sedan 1800-­‐talet en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt system.9 År 1946 blev Sverige som sagt en av medlemmarna i FN och år 1995 gick man med i EU-­‐samarbetet.10 År 2011 uppgick Sveriges befolkning till 9,4 miljoner och år 2010 hade landet en bruttonationalinkomst per capita på US $ 50,110.11 I december 2011 var 7,5 % av arbetskraften mellan 15 och 75 år arbetslösa och ungdomsarbetslösheten var 22,8 %.12 13 FN:s utvecklingsprogram (UNDP) sammanställer varje år ett mänskligt utvecklingsindex (HDI). Indexet mäter från en skala mellan 0-­‐1 där 1 är bäst och är en sammanvägning av tre elementära faktorer för mänsklig utveckling: hälsa, utbildning och BNP per capita. År 2011 låg Sveriges index på 0,904 vilket var det 10:e bästa resultatet utav 187 länder.14 Sedan 2006 har the World Economic Forum framställt The Global Gender Gap Report en gång om året och rapporten innehåller ett Gender Gap Index som mäter jämställdheten mellan kvinnor och män i bland annat näringslivet. År 2011 hade Sverige ett index på 0,8044 och låg därmed i toppen, tillsammans med tre ytterligare nordiska länder, som det 4:e mest jämställda landet utav 135 stycken.15 Denna jämställdhet mellan könen syns bland annat på den höga andel kvinnor som är aktiva inom näringslivet. År 2009 var andelen kvinnor med en anställning (bortsett från de anställda inom jordbrukssektorn) hela 50,2 % och det var en av 9
http://www.kungahuset.se/monarkin/monarkinisverige.4.7c4768101a4e888378000268.html, (2012-­‐05-­‐09). http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/sweden_en.htm, (2012-­‐05-­‐09). 11
http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1021823.stm#facts, (2012-­‐05-­‐09). 12
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=teilm020&tableSelection=1&plugin=1, (2012-­‐05-­‐09). 13
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/images/1/13/Youth_unemployment%2C_2011Q4_%28%25%29.pn
g, (2012-­‐05-­‐09). 14
http://www.globalis.se/Statistik/HDI-­‐maensklig-­‐utveckling#bars, (2012-­‐05-­‐10). 15
http://www3.weforum.org/docs/WEF_GenderGap_Report_2011.pdf, (2012-­‐05-­‐10). 10
5 de högsta andelarna bland FN:s medlemsstater.16 Med en andel på 45 % kvinnliga representanter i riksdagen år 2011 har Sverige även Europas, och näst efter Rwandas hela 56 %, världens mest jämställda nationalförsamling.17 Trots att den svenska arbetsmarknaden är jämt uppdelad mellan kvinnor och män råder stora skillnader i vilken lön som erhålls för en timmes arbete. År 2010 beräknades kvinnorna i genomsnitt få 15,8% lägre i lön än männen.18 En del av förklaringen till detta stora lönegap är att arbetande kvinnor i hela Europa tenderar att vara koncentrerade i ett fåtal sektorer. De största sektorerna för kvinnor är sjuk-­‐ och samhällsvård, detaljhandel, utbildning, offentlig förvaltning, företagsverksamhet samt hotell-­‐ och restaurangbranschen. I Sverige beräknas ca 70 % av den kvinnliga arbetskraften vara anställd inom någon av dessa sektorer. Detta kan vara en orsak till den genomsnittligt höga skillnaden i löner, då den manliga delen av arbetskraften inte är lika centrerad till ett fåtal sektorer och att männen i större utsträckning arbetar inom områden med relativt högre löner än kvinnorna, som exempelvis industriverksamhet. En annan orsak till löneskillnaderna är att kvinnor i större utsträckning jobbar färre timmar i veckan än deras manliga kollegor.19 De stater som har ratificerat CEDAW måste åtminstone vart fjärde år lämna in en rapport där de informerar om vilka åtgärder som utförts för att eliminera diskriminering och främja jämställdhet i landet. Kommittén för CEDAW läser sedan igenom varje lands rapport och publicerar en egen rapport där de kommenterar de vidtagna åtgärderna och ger rekommendationer för ytterligare åtgärder som bör vidtas inom landet.20 Den senaste svenska rapporten inlämnad till CEDAW är från 2008 och kommittén välkomnar den svenska statens ansträngningar för att skapa jämställdhet genom exempelvis en jämställdhetsombudsman och upprättandet av ett departement för integration och jämställdhet. Kommittén menar dock att det, särskilt inom media, fortfarande råder en stereotypisk syn på könsroller i samhället och uttryckte en oro över att detta kan komma att försvaga kvinnornas rättigheter i landet. Även om andelen kvinnor i det svenska näringslivet är en av Europas högsta var kommittén kritisk till den underrepresentationen av kvinnor på 16
http://www.globalis.se/Statistik/Jaemst.-­‐i-­‐arbetslivet#bars, (2012-­‐05-­‐10). http://www.globalis.se/Statistik/Jaemst.-­‐i-­‐politiken#bars, (2012-­‐05-­‐16). 18
http://ec.europa.eu/justice/gender-­‐equality/gender-­‐pay-­‐gap/situation-­‐europe/index_sv.htm, (2012-­‐05-­‐12). 19
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-­‐80-­‐07-­‐135/EN/KS-­‐80-­‐07-­‐135-­‐EN.PDF., (2012-­‐05-­‐07). 20
http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/reports.htm, (2012-­‐05-­‐14). 17
6 högt uppsatta poster, särskilt inom de akademiska områdena. Kommittén välkomnar den svenska statens ansträngningar för att göra det möjligt för både kvinnor och män att kombinera karriär med familj genom exempelvis möjligheter för pappaledighet och skattelättnader för hushållsnära tjänster. Dock understryker kommittén att enbart 20 % av föräldraledigheten tas ut av män och att kvinnor dominerar andelen deltidsanställda.21 3.2 Situationen i Italien Italien är en sydeuropeisk republik och räknas som en av världens tio största ekonomier. Sedan år 1955 är landet en medlemsstat i FN och 1957 var Italien en av de sex grundarna till vad vi idag kallar den Europeiska Unionen.22 År 2011 hade landet en befolkning på 60,8 miljoner och en bruttonationalinkomst per capita på US $ 35,150 för år 2010.23 I slutet av 2011 låg arbetslösheten på 9,3 % och arbetslösheten hos de unga uppgick till 30,5 %.24 25 År 2011 mätte Italiens HDI-­‐index 0,874 och Italien rankades därmed på en 22:a plats.26 I the Global Gender Gap Report från 2010 hade Italien ett index på 0,6796. Detta låga index gjorde att Italien hamnade på en 74:e plats som en av de minst jämställda europeiska staterna.27 2009 var enbart 43,9 % av de arbetande i Italien kvinnor. Detta är ett av de sämsta resultaten i Europa.28 Den låga sysselsättningsgraden hos italienska kvinnor är minst sagt förvånande, år 2009 var mer än 60 % av de som fick en akademisk examen i Italien kvinnor men trots detta domineras alltså arbetsmarknaden av män.29 Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att statistiken för andelen kvinnor i näringslivet inte räknar med de anställda inom jordbrukssektorn. Jordbruk är en viktig inkomstkälla främst i södra Italien. Dessutom beräknas landet ha en stor illegal sektor, främst inom jordbruket, tjänstesektorn och byggnadsarbete. Detta kan bidra till landets till synes låga andelen arbetande kvinnor.30 21
http://www.ohchr.org/EN/countries/ENACARegion/Pages/SEIndex.aspx, (2012-­‐05-­‐22). http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/italy_en.htm, (2012-­‐05-­‐09). 23
http://www.bbc.co.uk/news/world-­‐europe-­‐17433143, (2012-­‐05-­‐09). 24
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=teilm020&tableSelection=1&plugin=1, (2012-­‐05-­‐09). 25
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/images/1/13/Youth_unemployment%2C_2011Q4_%28%25%29.pn
g, (2012-­‐05-­‐09). 26
http://www.globalis.se/Statistik/HDI-­‐maensklig-­‐utveckling#bars, (2012-­‐05-­‐10]. 27
http://www3.weforum.org/docs/WEF_GenderGap_Report_2011.pdf, (2012-­‐05-­‐10). 28
http://www.globalis.se/Statistik/Jaemst.-­‐i-­‐arbetslivet#bars, (2012-­‐05-­‐10). 29
http://www.regeringen.se/sb/d/14174/a/162063, (2012-­‐05-­‐16). 30
https://www.cia.gov/library/publications/the-­‐world-­‐factbook/geos/it.html, (2012-­‐05-­‐09). 22
7 Även det italienska parlamentet präglas av en stark mansdominans, enbart 21 % av representanterna år 2011 var kvinnor.31 Däremot var Italien ett av EU:s mest jämställda länder när det kom till utbetalda löner mellan könen. År 2010 uppskattades gapet mellan kvinnorna och männen enbart vara 5,5 %.32 2011 lämnade Italien in sin senaste rapport till CEDAW och kommittén berömmer arbetet mot en ökad jämställdhet och stärkandet av kvinnornas roll. Dock är kommittén kritiska till den rådande synen på kvinnans roll i samhället och i familjelivet och menar att det fortfarande utgör ett stort problem i landet. Kvinnor framställs ofta som sexobjekt och även inom det politiska området råder en viss stereotypisk syn på kvinnor, som exempel kan landets förre premiärminister Silvio Berlusconi som varit inblandad i flertalet ”kvinnoskandaler” nämnas. Kommittén menar att denna stereotypiska syn påverkar kvinnornas sociala status i Italien, vilket är mycket tydligt i deras missgynnade position på arbetsmarknaden och den politiska arenan och på underrepresentationen av kvinnor på beslutsfattande poster. Andra problem som kommittén valt att lyfta fram är den höga arbetslösheten bland kvinnor trots en hög grad av utbildning, koncentrationen av den kvinnliga arbetskraften i lågavlönade arbeten, lönegapet mellan män och kvinnor (trots att det är ett av de lägsta i Europa) och det faktum att enbart 10 % av den beviljade föräldraledigheten tas ut av män.33 3.3 Jämförelse Trots att Sverige och Italien i stort sett är likvärdiga varandra, ekonomisk skiljer de sig åt på flertalet punkter när det kommer till kvinnornas ställning och möjligheter inom arbetslivet. Kvinnors rättigheter är ett mycket komplext område, attityder, könsroller och fördomar är något som är djupt rotade i vår sociala struktur och kultur, precis som samhällets normer och traditioner, och dessa påverkar vårt beteende och våra val.34 En norm som är djupt inrotad i ett samhälle är mycket svår att påverka, de är ”informella lagar” om hur vi ska bete oss och det krävs mycket för att en förändring i vårt beteende ska ske. Normerna och traditionerna har länge varit att det är kvinnorna som ansvarar för hushållet och kanske är 31
http://globalis.se/Statistik/Jaemst.-­‐i-­‐politiken#bars, (2012-­‐05-­‐16). http://ec.europa.eu/justice/gender-­‐equality/gender-­‐pay-­‐gap/situation-­‐europe/index_sv.htm, (2012-­‐05-­‐15). 33
http://www2.ohchr.org/english/bodies/cedaw/docs/co/CEDAW-­‐C-­‐ITA-­‐CO-­‐6.pdf, (2012-­‐05-­‐01). 34
Pietilä & Vickers (1990), Making women matter-­‐the role of the United Nations, Zed Books. 32
8 dessa normer och övertygelser djupare inrotade i den sydeuropeiska kulturen än i den nordiska.35 Många av de skillnader vi upptäckt tror vi därför kan förklaras av kulturella skillnader. Den italienska kulturen skiljer sig till stora delar från den skandinaviska. I de södra delarna av Europa råder en starkare ”familjekultur” och barnomsorg är inte lika utbredd som i norra Europa, något som ställer många kvinnor i en position där de måste välja mellan karriären och att stanna hemma och ta hand om familjen. Det är vanligare för en italiensk kvinna med familj att stanna hemma och ta hand om hushållet och barnen, enligt statistiken går enbart en tiondel av småbarnen i förskola.36 Det råder även en stor skillnad mellan könen i tid som spenderas i så kallad obetald arbete. I Europa innebär detta till störst del skötseln om hushållet som exempelvis matlagning och städning. Enligt en undersökning ägnar italienska kvinnor i genomsnitt över en timme om dagen åt hushållsskötsel medan männen endast spenderar åtta minuter. I kontrast spenderar svenska män i genomsnitt hela 37 minuter åt hushållssysslor, en av de högsta siffrorna i Europa. Som konsekvens av den ojämna fördelningen av hushållssysslor spenderar den genomsnittliga kvinnan mindre tid åt fritidsaktiviteter.37 Ledarna för EU har insett att en förändring krävs med avseende på den genomsnittligt låga andelen arbetande kvinnor. För att Europas stater ska klara av den rådande ekonomiska krisen menar den europeiska kommissionen att länderna måste integrera fler kvinnor på arbetsmarknaden för att kunna öka deras bruttonationalprodukter, det håller inte att fortsätta ha outnyttjad arbetskraft. Kommissionen har satt upp det som ett mål att år 2020 ska totalt 75 % av alla vuxna, både män och kvinnor, ha ett arbete. För att uppnå 2020-­‐
strategin måste länderna främja en bättre balans mellan arbets-­‐ och familjelivet för att kvinnor ska ha möjligheten till förvärvsarbete istället för att behöva ta hand om hushållet. Detta innebär exempelvis utvecklingen av en bättre barnavård och flexiblare arbetsavtal som tillåter kvinnorna (och männen) att kombinera karriär med familj. Dessutom måste attityden mot kvinnors roll i näringslivet ändras för att en förändring ska vara möjlig. Europeiska kommissionen argumenterar även för en ökning av antalet kvinnor på beslutsfattande positioner, studier har visat att företagsledningar med både kvinnor och män presterar 35
North (20059, Att förstå ekonomi i förändring, SNS Förlag 2006. http://www.regeringen.se/sb/d/14174/a/162063, (2012-­‐05-­‐16). 37
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-­‐80-­‐07-­‐135/EN/KS-­‐80-­‐07-­‐135-­‐EN.PDF., (2012-­‐05-­‐07). 36
9 bättre än de med enbart män.38 Det är dock inte enbart inom de enskilda europeiska staterna som förändringar måste ske, även inom unionen själv måste attitydförändringar och ökade möjligheter för kvinnorna ske. År 2010 besatt kvinnorna enbart 35 % av platserna i parlamentet och detta är ett återkommande mönster i EU:s högre organ.39 Ett ökat antal kvinnor på ledande positioner inom EU kan hjälpa till att öka medvetenheten om kvinnors situation, inte bara inom Europa men även resten av världen. 38
http://ec.europa.eu/justice/newsroom/gender-­‐equality/news/20120416_en.htm, (2012-­‐05-­‐16). http://www.europarl.europa.eu/RegData/publications/2011/0001/P7_PUB(2011)0001_SV.pdf, (2012-­‐05-­‐11). 39
10 4 Analys: FN:s möjligheter att främja ekonomisk jämställdhet i båda länder Som jämförelsen visade finns det fortfarande små och stora skillnader mellan män och kvinnor i näringslivet både i Sverige och Italien. För att agera inom området för mänskliga och kvinnliga rättigheter är FN beroende av personligt, ekonomiskt, materiellt och särskild av politiskt stöd från sina medlemmar.40 Även om jämställdhet mellan män och kvinnor önskas, så tillhör mänskliga och därmed kvinnliga rättigheter till området för ländernas interna angelägenheter. Enligt FN:s stadga och den suveränitetsprincip som beskrivs i artikel 2(7) av FN:s stadga så finns det ”[i]ngen bestämmelse i denna stadga [som] berättigar Förenta Nationerna att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande stats egen behörighet, eller kräver, att medlemmarna hänskjuta sådana frågor till lösning enligt denna stadga. [...]“. Därmed kan FN, även om de ville, inte aktivt agera inom Sverige eller Italien för att påverka jämställdheten. En möjlighet att göra publiken uppmärksamm på olika missförhållanden är publikationen av ländernas rapporter genom Kommittén mot all slags diskriminering av kvinnor. Rapporterna är dessutom ett medel för att utöva ett tryck på regeringar.41 De kommer med förslag till förbättringar och i många länder kunde kvinnornas ställning förbättras med hjälp av dessa publikationer. Problemet är att rekommendationerna ibland inte implementeras för att kulturella egenheter och lagar ofta är djupt rotade i samhället. Många länder brister också i etableringen av ett organ som övervaknar och implementerar kvinnliga rättigheter.42 Som analysen av kvinnornas ekonomiska ställning i Sverige och Italien visade finns det fortfarande problem i båda länder. Ansvaret för att skapa en förändring ligger ändå vid den svenska och italienska regeringen. Den Europeiska Unionen spelar också en viktig roll i det här sammanhanget med sin makt att påverka ländernas lagstiftning.Kvotering ses som ett tillvägagångssätt, särskilt för att få fler kvinnor på beslutsfattande positioner inom företag. Om länderna inte lyckas att etablera en sådan lagstiftning så skulle det vara den Europeiska Kommissionen som introducerar en 40
Gareis & Varwick (2005), The United Nations – An Introduction, Palgrave Macmillan, New York, s. 137. Weiss & Daws, (2008), The Oxford Handbook on the United Nations, Oxford University Press, Oxford, s. 501. 42
Gareis & Varwick (2005), The United Nations – An Introduction, Palgrave Macmillan, New York, s. 159. 41
11 kvotering i företagsstyrelser. Målet är att 2015 ska 30 % av de som ingår i styrelsen vara kvinnor och 2020 40 %.43 Men även om FN kan vara ett instrument och en arena och därmed uppmuntra staterna att förändra lagstiftningen, så är problemet tyvärr inte löst. Internationella och nationella konventioner kan korrigera ojämlikheter och orättvisor och även stimulera attitydförändringar, men det är ofta mycket svårare att förändra attityder än några lagar. Och verkliga förändringar äger bara rum om attityder förändras.44
43
http://www.europarl.europa.eu/news/sv/pressroom/content/20120313IPR40566/html/Kvotering-­‐som-­‐möjlig-­‐väg-­‐till-­‐ fler-­‐kvinnor-­‐i-­‐politik-­‐och-­‐näringsliv, (2012-­‐05-­‐17). 44
Pietilä & Vickers (1990), Making Women Matter – The Role of the United Nations, Zed Books, New Jersey, s. 125. 12 5 Slutsatser och Diskussion Som vår jämförelse mellan Sverige och Italien visar så finns det vissa skillnader i jämställdheten inom näringslivet, trots att länderna utifrån ekonomiska aspekter är likavärdiga varandra. Mycket av dessa skillnader anser vi kan förklaras av kulturella skillnader; de sociala normerna och attityderna mot kvinnor i Italien skiljer sig från de i Sverige och detta har en effekt på kvinnornas medverkan och ställning inom arbetslivet. FN:s inflytande på Sveriges och Italiens jämställdhetspolitik är litet. Organisationen skapade den internationella legitimiteten till förankring av mäns och kvinnors lika rättigheter. I både Sverige och Italien är dessa rättigheter förankrade i lagstiftningen. Som sagt finns det fortfarande skillnader vad gäller t.ex. betalning och sysselsättning men FN kan inte aktivt påverka och blir därmed inte en aktör. Organisationen kan beskrivas som en arena där sådana ämnen problematiseras, vilket är ett incitament till länder att skapa en förändring. Det första steget är att förändra lagstiftningen, men vad som är ännu viktigare är att attityder förändras och det är det svåraste målet att åstadkomma. Även om jämställdhet mellan män och kvinnor inte har åstadkommits varken i Sverige eller i Italien så är läget betydligt bättre än i andra länder som t.ex. i Asien eller Afrika. Detta är förmodligen en orsak till att båda länderna inte är lika mycket i fokus när medier pratar om mänskliga eller kvinnliga rättigheter. Men även om man är bättre än andra, betyder det automatiskt att man inte ska försöka att förbättra sig? Definitivt inte, tycker vi. I intervjun med Gudrun Schyman kommer hon till en viktig synpunkt ”Vi måste ta till oss kunskapen om hur det ser ut [...] och sedan fråga sig själv: Vill jag ändra? Alla vill inte det.”45 Kvinnornas ökade delaktighet betyder automatiskt en omfördelning av makten, vilket förmodligen inte önskas av alla. 45
http://www.youtube.com/watch?v=knxXygzHtmw&feature=youtube_gdata, (2012-­‐05-­‐21). 13 KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor Förenta Nationerna (1945), FN:s stadga. Förenta Nationerna (1948), Deklaration om mänskliga rättigheter. Gareis, S.B. & Varwick, J. (2005), The United Nations – An Introduction, Palgrave Macmillan, New York. North, D. (2005), Att förstå ekonomi i förändring, SNS Förlag 2006, Stockholm. Pietilä, H. & Vickers J. (1990), Making Women Matter – The Role of the United Nations, Zed Books, New Jersey. Weiss, T.G. & Daws, S. (2008), The Oxford Handbook on the United Nations, Oxford University Press, Oxford. Elektroniska källor BBC (2012-­‐05-­‐09), Italy profile, http://www.bbc.co.uk/news/world-­‐europe-­‐17433143. BBC (2012-­‐05-­‐09), Sweden country profile, http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/country_profiles/1021823.stm#facts. Central Intelligence Agency (2012-­‐05-­‐09), The World Factbook : Italy, https://www.cia.gov/library/publications/the-­‐world-­‐factbook/geos/it.html, [20120509]. Europaparlamentet (2012-­‐05-­‐11), Kvinnor i Europaparlamentet, http://www.europarl.europa.eu/RegData/publications/2011/0001/P7_PUB(2011)0001_SV.p
df, [20120511]. Europaparlamentet (2012-­‐05-­‐17), Kvotering som möjlig väg till fler kvinnor i politik och näringsliv, http://www.europarl.europa.eu/news/sv/pressroom/content/20120313IPR40566/html/Kvo
tering-­‐som-­‐möjlig-­‐väg-­‐till-­‐fler-­‐kvinnor-­‐i-­‐politik-­‐och-­‐näringsliv. Europeiska Kommissionen (2012-­‐05-­‐09), Italy and the euro, http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/italy_en.htm. Europeiska Kommissionen (2012-­‐05-­‐09), Sweden and the euro, http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/sweden_en.htm. Europeiska Kommissionen (2012-­‐05-­‐15), Löneskillnader mellan kvinnor och män?, http://ec.europa.eu/justice/gender-­‐equality/gender-­‐pay-­‐gap/situation-­‐
europe/index_sv.htm, [20120515]. Europeiska Kommissionen (2012-­‐05-­‐16), Progress in gender equality leeds to economic growth, http://ec.europa.eu/justice/newsroom/gender-­‐equality/news/20120416_en.htm. 14 Eurostat (2012-­‐05-­‐07), 2008-­‐The life of women and men in Europe – a statistical portrait, http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-­‐80-­‐07-­‐135/EN/KS-­‐80-­‐07-­‐135-­‐
EN.PDF. Eurostat (2012-­‐05-­‐09) Harmonised unemployment rate by sex, http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&language=en&pcode=teilm020&
tableSelection=1&plugin=1. Eurostat (2012-­‐05-­‐09), Youth unemployment rate/ratio, http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/images/1/13/Youth_unemployment%
2C_2011Q4_%28%25%29.png. FN (2012-­‐05-­‐01), 2011’s Report on Italy from the CEADW http://www2.ohchr.org/english/bodies/cedaw/docs/co/CEDAW-­‐C-­‐ITA-­‐CO-­‐6.pdf. FN (2012-­‐05-­‐12), United Nations Treaty Collection, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women http://treaties.un.org/Pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&mtdsg_no=IV-­‐
8&chapter=4&lang=en. FN (2012-­‐05-­‐14), Member states of the United Nations, http://www.un.org/en/members. FN-­‐förbundet Sverige (2012-­‐05-­‐12), Jämställdhet i arbetslivet, http://www.globalis.se/Statistik/Jaemst.-­‐i-­‐arbetslivet#bars. FN-­‐förbundet Sverige (2012-­‐05-­‐16), Jämställdhet inom statsstyrelse, http://www.globalis.se/Statistik/Jaemst.-­‐i-­‐politiken#bars. FN-­‐förbundet Sverige, (2012-­‐05-­‐12), HDI-­‐index för mänsklig utveckling, http://www.globalis.se/Statistik/HDI-­‐maensklig-­‐utveckling#bars. OCHR (2012-­‐05-­‐22), Sweden and UN Treaty Bodies, http://www.ohchr.org/EN/countries/ENACARegion/Pages/SEIndex.aspx. Regeringskansliet (2012-­‐05-­‐16), Italien har antik syn på jämställdhet, http://www.regeringen.se/sb/d/14174/a/162063. Sveriges Kungahus (2012-­‐05-­‐09), Monarkin i Sverige, http://www.kungahuset.se/monarkin/monarkinisverige.4.7c4768101a4e888378000268.htm
l. UN Women (2012-­‐05-­‐14), Country Reports, http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/reports.htm. Utrikespolitska Studentföreningen Linköping (2012-­‐05-­‐21), Intervju med Gudrun Schyman, http://www.youtube.com/watch?v=knxXygzHtmw&feature=youtube_gdata. World Economic Forum (2012-­‐05-­‐10), The Global Gender Gap Report 2011, http://www3.weforum.org/docs/WEF_GenderGap_Report_2011.pdf. 15
