Svenskars sviktande vilja att
investera i nya företag
Stefan Fölster & Victor Snellman
2013-01-14
1
Sammanfattning
Investeringar i nya företag styrs i hög grad av människors vilja att ta risk samt hur lockande
investeringen ter sig. Denna rapport beskriver en unik undersökning av svenskars vilja, eller
snarare sviktande vilja, att investera direkt i företag.
I flera avseenden har investeringar i nya svenska företag gått kräftgång under 2000-talet.
Riskkapitalmarknaden för så kallade ”venture”-investeringar i tidiga skeden har krympt
kraftigt, även om så kallade ”buy-out” investeringar i mer mogna företag har vuxit. Enskilda
svenskars direkta aktieägande har minskat, och det började redan innan finanskrisen. Svenska
hushåll äger nu mindre aktier direkt än hushåll i åtskilliga andra länder. Antal svenskar som är
företagare har inte heller ökat. En viktig fråga är således varför intresset för investeringar i
nya företag tryter.
I en tidigare undersökning visade vi att det tar lång tid för nya företag i genomsnitt att bli
lönsamma i Sverige. 1 Bolag som är yngre än 20 år står endast för 22 procent av den rena
vinsten av alla aktiebolag, men hälften av förädlingsvärdet. Kräftgången i investeringar i nya
företag kan alltså vara en respons till ekonomiska realiteter.
Undersökningen i denna rapport tyder emellertid på att en del av svaret också kan sökas i
svenskars mycket låga beredskap att ta risker. I princip kan fyra av tio tänka sig att köpa
aktier i ett nystartat företag, men enbart 7 procent kan helt säkert tänka sig en sådan
investering. Sådana hypotetiska frågor ger emellertid inte särskilt pålitliga svar. I denna
rapport har därför en mer sofistikerad metod använts som ställer respondenter inför olika
valsituationer. Demoskop har genomfört undersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv med
en webbintervju bland drygt 2000 svenskar. När människor ombeds att välja att investera 50
000 kronor i nya företag med olika kombinationer av risk och avkastning, accepterar tre av
fyra högst en risk på 5 procent att förlora pengarna. För att acceptera den risken har de ett
avkastningskrav på 14 procent per år. Det mest populära alternativet är 0 procent risk att
förlora pengarna med en årlig avkastning på 3 procent.
För att acceptera högre risk ställer nästan alla höga avkastningskrav. En risk att företaget går
1
Fölster, S., (2012), Var finns drivkraften för nya investeringar i det
svenska näringslivet? Svenskt Näringsliv.
2
omkull på 25 procent kräver svarande i snitt en avkastning på 29 procent per år. Det tyder på
att svenskar i gemen helst avstår risker, men om de ändå skulle ta på sig samma risker som ett
riskkapitalbolag så ställer de också avkastningskrav på samma nivå som flera av dessa bolag
ställer i de bolag de investerar i, eller högre.
Ett riskkapitalbolag har typiskt avkastningskrav på 20-25 procent2 på det kapital man lagt in.3
Det är också i linje med vad internationella studier finner när det gäller riskkapitalbolagens
avkastningskrav för olika riskstrukturer. Det betyder inte att det köpta företaget måste ha så
hög vinst. Men eftersom riskkapital delvis lånefinansierar sin investering får man en hävstång
på avkastningen på det egna kapitalet. Det är självklart hur risken i riskkapitalbolagens
investeringar förhåller sig till riskstrukturen i vår undersökning. Möjligen kan
riskkapitalbolagens risktagande jämföras med undersökningens risk att förlora pengarna på
mellan 5 och 25 procent. Venture-investeringar är dock mer riskfyllda, och siffror från USA
tyder på att dessa är behäftade med en risknivå som väldigt få är intresserade av när de får
välja mellan olika kombinationer av risk och avkastning.
Generellt är det är få som väljer kombinationer med högre risk. Dessa är mest män och
höginkomsttagare som är benägna att göra sådana investeringar. Av svaren framgår också att
några av dem som väljer högriskalternativen är extrema riskälskare, dvs. de väljer höga risker
även om avkastningen är låg, ungefär som att köpa en lott. Hos några verkar rentav förståelse
för risk vara låg. De gör ibland irrationella val i den bemärkelse att de väljer högre risk och
lägre avkastning i stället för ett alternativ som ger lägre risk och högre avkastning.
Ett intressant resultat är att svenskar i allmänhet inte tycks vara beredda att sänka sina
avkastningskrav för verksamhet som har lokal anknytning eller miljöprofil. Däremot finns ett
större intresse, och beredskap att acceptera lägre avkastning, i nya företag som har en
inriktning som investeraren säger sig vara särskilt intresserad av.
Sammanfattningsvis är svenskar i allmänhet mycket försiktiga med sina investeringar.
Relativt få törs ta större kalkylerade risker. I vissa fall och i liten utsträckning anläggs ett
2
Riskkapitalbolagens aktiviteter kan delas in i buyout och venture. Siffran reflekterar förmodligen mest
avkastningskravet inom buyout-segmentet, som går ut på att investera i mer mogna företag.
3 Enligt de exempel vi har kunskap om, som också stämmer med andras bedömning, t.ex. Per Strömberg,
professor vid Handelshögskolan, se http://assistanskoll.se/20120423-Per-Stromberg-assistansforetagforvarva-fler-salja-bra-affar.html.
3
annat perspektiv som primärt påminner om spelmarknaden, d v s en hög risk och i många fall
en reell negativ avkastning.
Ett mer företagsorienterat förhållningssätt till risk och avkastning är mer ovanligt. De flesta
svenskar ställer höga krav på avkastning för att ta på sig risk. Det kan bero på mer
grundläggande attityder, eller på att många har ett relativt litet sparande som reserv. Oavsett
skäl är en rimlig slutsats att höga skatter på kapitalvinster kan ha särskilt stor betydelse
eftersom den minskar avkastning på risktagande väsentligt. Beskattningen av avkastning i
form av kapitalvinstskatten är mycket hög i internationell jämförelse. Dessutom beskattas
investeringar i nya företag väsentligt högre än när befintliga företag finansierar satsningar ur
löpande intäkter. Undersökningen visar även att det finns en tydlig koppling mellan inkomst
och riskvilligheten, vilket har implikationer för inkomstbeskattningen. För Sveriges
ekonomiska politik framstår frågan om vem som kan står för ökade investeringar i nya företag
som olöst.
4
Vad är problemet?
Två hundra biljoner dollar hålls världen over i finansiella tillgångar.4 Av det står hushåll för
85 biljoner, exklusive försäkringsprodukter. Det skiljer dock stort mellan länder hur mycket
som investeras i aktier och i nya företag. I USA hade hushållen 42 procent av sina finansiella
tillgångar i aktier under 2010. I utvecklingsländer är det bara 15 procent. I Europa har andelen
under 2000-talet minskat kraftigt till ungefär 29 procent5. I Sverige hade hushållen ungefär 23
procent av sina tillgångar i aktier under samma år6.
Sverige har traditionellt varit ett land där en stor andel av företagsfinansieringen gått
via banksystemet. En stor mängd nya regleringar kommer sannolikt leda till att räntorna
blir högre och kreditprövningar tuffare för företagslån. Detta leder i sin tur till att andra
finansieringskällor kommer att behöva expandera för att fylla tomrummet som lämnas
av banksystemet, om inte företagandet ska bli lidande. För större företag kommer detta
sannolikt leda till att andra finansieringskällor expanderar men många av dessa, som
t.ex. företagsobligationer, kan inte utnyttjas av nystartade och mindre företag.
Företagandet kommer alltså att bli alltmer beroende av att privatpersoner och andra
aktörer är villiga att ta de risker som tidigare burits av banksystemet.
Siffrorna i detta stycke redovisas i McKinsey Global Institute, The emerging equity gap: Growth and
stability in the new investor landscape, december 2011.
4
5
6
Det bör noteras att siffrorna dock exkluderar tillgångar som ägs via pensionssystemet, och vissa fondandelar.
SCB och egna beräkningar.
5
Diagram 1. Andel nystartade aktiebolag med banklån under startåret samt förändring av
BNP (i procent)
35
8
30
6
25
4
20
2
15
0
10
-2
5
-4
0
-6
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Andel med banklån (vänster axel)
Förändring av BNP (höger axel)
Källa: PAR och KI (förändring av BNP)
Dessvärre går aktieinvesteringar i nya företag kräftgång. En indikator på det är utvecklingen
inom venture capital investeringar. Venture capital investeringar i nya företag fick ett
uppsving runt millenieskiftet, men har sedan dess utvecklats svagt i en stor del av
västvärlden.7 Riskkapital delas normalt upp i ”buy-out” och ”venture”. Det är särskilt det
senare segmentet som närmast har kollapsat i Sverige. Enkelt uttryckt handlar buyout om
investeringar i mer mogna företag, där kompetensen inom riskkapitalbolaget kan göra
företaget med lönsamt. Venture handlar om att hitta nya företag med stor potential i ett tidigt
skede, och är därför mer riskfyllt samtidigt som den möjliga framtida avkastningen är mycket
stor.
Enligt Svenska Riskkapitalföreningen uppvisar 2012 rekordlåg aktivitet inom venturesegmentet. Det är främst de låga summor som investerats i portföljbolag som är oroväckande.
Trenden har varit fallande under hela 2000-talet, efter IT-boomens kollaps. Utländska
venturefonder har stått för ungefär 25 procent av alla venture-investeringar i svenska bolag
under det senaste året, och har varit stigande sedan 2007, då mätningarna börjar. Då låg
andelen på lite över 10 procent. Utländska fonder ökar således sin andel på den annars
tynande svenska venture-marknaden. Även staten utökar sin andel av alla
ventureinvesteringar, och har gått från runt 10 procent 2007 till ca 30 procent under 2012.
Se till exempel en rapport från Earlybird Venture Capital, Turning Venture Capital into Wisdom: Why
returns in Europe are now outpacing the US. http://altassets.info/knowledge-bank/european-venturecapital-funds-outperforming-us-report.html
7
6
Privata, inhemska, investerare får alltså en allt mindre närvaro.
Diagram 2. Utvecklingen av venture capital i Sverige (snitt av de fyra senaste kvartalen,
miljoner kr)
1200
50%
45%
1000
40%
35%
800
30%
600
25%
20%
400
Offentlig
Privat
Andel offentlig (%)
15%
10%
200
5%
0
0%
2007
2009
2010
2011
2012
Källa: SVCA
Lönsamheten har dessutom i snitt varit låg redan innan finanskrisen.8 Idag finns bara en
bråkdel av aktörerna kvar. Det kan dock hända att utsikterna gradvis vänds. Kompetensen i
branschen har ökat och möjligen finns det också ett bättre inflöde av investeringsobjekt. Det
är i vart fall en tes som drivs i en analys av Early Bird.9
De flesta nya företag startas visserligen inte av riskkapitalbolag, utan av enskilda och av andra
företag. Även där är utvecklingen emellertid svag. I den så kallade GEM-undersökningen
visas att en mindre andel svenskar är i färd med att starta företag än vad som sker i de flesta
länder.10 I GEM-undersökningen för 2008 visades också att andelen svenskar som förväntade
sig att de skulle kunna få fram ett företag som sysselsätter minst 20 personer inom fem år var
lägre än i flertalet andra länder, och bara en tredjedel så hög som i länder som Kanada och
USA.11
Det förhållandevis svaga företagandet leder också till en förhållandevis svag
Söderblom, Anna (2011) Private equity fund investing: Investment strategies, entry order and
performance. Doktorsavhandling, Handelshögskolan Stockholm.
9 Se fotnot 7 ovan.
10 Global Entrepreneurship Monitor, 2010 Global Report (2011).
11 Global Entrepreneurship Monitor, 2008 Executive Report (2009).
8
7
sysselsättningsutveckling i det privata näringslivet. Enligt Näringsdepartementets
sammanställning var den årliga uppgången under högkonjunkturåren 2004-2007 i genomsnitt
mindre än en procent, medan ökningen i såväl Danmark som Finland, som befann sig på den
övre halvan av de undersökta länderna, var nära dubbelt så stor.12 Antalet företagare i Sverige
har också legat ganska platt de senaste åren efter tidigare fall.
Diagram 3. Andel företagare i Sverige enligt AKU, 1993 – 2010, ålder 16-64 år
8,2
8,0
7,8
7,6
7,4
7,2
7,0
6,8
6,6
Källa: SCB och egna beräkningar
Även investeringar i nya företag skiljer stort mellan länder. De totala investeringar som andel
av BNP i Sverige har gradvis ökat till samma nivå som i euroområdet och G7-länderna, men
detta förklaras sannolikt av skillnader i konjunkturläget. Det är anmärkningsvärt att Sverige
under en så pass lång period tycks ha haft en strukturellt lägre investeringstakt.
Näringsdepartementet, Sveriges företagande och konkurrenskraft – Internationell benchmarking,
Ds 2011:17, (2011).
12
8
Diagram 4. Investeringar som andel av BNP i Sverige, eurområdet och G7-länderna
30
25
20
15
10
Sverige
Euroområdet
G7-länderna
5
0
Källa: Macrobond
En dynamik i näringslivet, där nya företag ständigt utmanar gamla, har i många studier
kopplats till produktivitetsutveckling. Sverige har ändå öppnat många marknader för
nyinträde. Kapitaltillgång kan fortfarande vara en flaskhals, men är i vårt fall bättre än under
tidigare decennier. En berättigad fråga är därför hur lönsamma nya företag egentligen är.
Är det lönsamt att investera i nya företag?
En tidigare analys av samtliga svenska aktiebolag tyder på att det i snitt tar lång tid för nya
företag att bli lönsamma.13 En särskild poäng i denna analys är att den inte fastnar i en
jämförelse av rörelseresultat, utan tar hänsyn till kapitalkostnader och därför förmår att
identifiera den rena vinsten, eller EVA (economic value added) som bör vara avgörande för
var investeringar och tillväxten sker. Analysen tar således hänsyn till att vissa sektorer har
höga vinster enbart för att täcka kapitalkostnader förknippade med en kapitalintensiv
verksamhet.
För att analysen inte skall präglas av finanskrisen redovisas siffror grundade den på år 2007.
För senare år skulle lönsamheten se mycket dystrare ut. År 2007 var ett högkonjunkturår.
Ändå påminner resultaten om att sviterna efter IT-kraschen lämnat tydliga spår.
Det mest iögonfallande resultatet är att vinsterna är så koncentrerade till äldre bolag. Företag
13
Fölster, S., (2012), Var finns drivkraften för nya investeringar i det
svenska näringslivet? Svenskt Näringsliv.
9
som är yngre än 10 år tjänar, som aggregat betraktat, ingen ren vinst alls. Ett hundra procent
av den rena vinsten tjänas av bolag äldre än 10 år. Mönstret är ännu mer krasst om man delar
upp företagen genuint nya verksamheter, greenfields, och verksamheter som troligtvis funnits
tidigare, men förts över i ett nytt bolag. Bolag som är äldre än 20 år står för 78 procent av den
rena vinsten av alla aktiebolag, men enbart hälften av förädlingsvärdet. Mönstret kvarstår
alltså högt upp i åldrarna.
Tolkningen är inte nödvändigtvis enbart att regelkrångel och andra hinder försvårar för yngre
företag, eller att äldre bolag lyckas freda sig från konkurrens från yngre. I viss mån kan äldre
bolag vara duktiga på att köpa upp och integrera lovande yngre bolag. Äldre bolag utgör
också en selektion av vinnare där många sämre konkurrenter har lagts ner längs vägen.
Oavsett tolkning så ger resultatet en förklaring till att återväxten i det svenska näringslivet inte
är extremt livlig.
Undersökningen av svenskars riskvilja
Syftet har varit att undersöka hur den svenska allmänheten ställer sig till investeringar i
företag, vilka avkastningskrav man har och hur man förhåller sig till risk.
Demoskop har svarat för undersökningsdesign och analys. Datainsamlingen gjordes genom
webbintervjuer enligt Svenskt Näringslivs standard för allmänhetsundersökningar. 2 043
intervjuer har genomförts bland allmänheten under perioden 12-17 september. Resultaten har
vägts med avseende på kön och ålder i populationen.
Enkäten ger ett antal direkta svar, men möjliggör också en simulering i tre steg: 1) Accepterad
avkastning per risknivå, 2) Val av ett alternativ av valda kombinationer av risk och
avkastning, 3) Acceptans av ökad risk eller lägre avkastning om investeringen är lokal.
En första fråga gäller intresse för att köpa aktier i ett nystartat företag. Av samtliga kan enbart
7 procent säkert tänka sig att köpa aktier i ett nystartat företag, och 33 procent kan tänka sig
att investera. Intresset är nästan dubbelt så stort bland män som bland kvinnor, en skillnad
som är betydligt större än vad som kan förklaras av skillnader mellan snittålder, inkomst, eller
förmögenhet.
10
Diagram 5. Fyra av 10 kan tänka sig att köpa aktier i ett nystartat företag. Om du hade
den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat
företag?
100%
90%
80%
70%
Vet ej/Ej svar
60%
Nej säkert inte
50%
Nej, troligen inte
40%
Ja, ganska säkert
30%
Ja, helt säkert
20%
10%
0%
Samtliga
Man
Kvinna
Vilka faktorer driver då viljan att investera i nya företag? Enligt vår undersökning tycks
inkomsten vara en viktig variabel. Över 50 procent av alla med en inkomst på över 400tkr om
året har ett intresse för att investera i nya företag. Det kan jämföras med runt 35 procent för
dem med inkomster under 300tkr om året, men lite över 40 procent för dem med inkomster
mellan 300 och 400tkr.
11
Diagram 6. Höginkomsttagare mer beredd att investera. Om du hade den ekonomiska
möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag?
60
50
40
30
Ja, helt säkert
Ja, ganska säkert
20
10
0
Inkomst Inkomst
Inkomst
200 Tkr 200-300 Tkr 300-400 Tkr
Inkomst
400- Tkr
Undersökningen visar också att individer som har erfarenhet av att driva företag och att köpa
aktier är mer benägna att investera i ett nystartat företag än andra. Det är dock oklart huruvida
detta innebär att dessa individer är mer riskbenägna i allmänhet eller om erfarenheten spelar
roll. Sannolikt är båda faktorer betydelsefulla.
Diagram 7. Individer med erfarenhet av köpa aktier och drivar företag är mer
riskbenägna. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att
köpa aktier i ett nystartat företag?
100%
90%
80%
70%
60%
Vet ej/Ej svar
50%
Nej säkert inte
Nej, troligen inte
40%
Ja, ganska säkert
30%
Ja, helt säkert
20%
10%
0%
Erfarenhet köpa aktier Erfarenhet starta/driva
i ftg
ftg
Samtliga
12
Ett, till en början, förvånande resultat är att det inte finns någon korrelation mellan viljan att
investera i ett nytt företag och nettotillgångar. Det borde det finnas en korrelation mellan
inkomst och nettoförmögenhet. Vidare borde toleransen för risk öka med förmögenheten.
Diagram 8. Tillgångar i sig har liten effekt, så länge man inte kontrollerar för ålder. Om
du hade den ekonomiska möjligheten, skulle du kunna tänka dig att köpa aktier i ett
nystartat företag?
45
40
35
30
25
Ja, ganska säkert
20
Ja, helt säkert
15
10
5
0
Tillgångar Tillgångar - Tillgångar Tillgångar
<= -100 Tkr 99-99 Tkr 100-999 Tkr 1000- Tkr
Förklaringen tycks emellertid ligga i att det finns en stark korrelation mellan ålder och
tillgångar, samtidigt som det finns en negativ korrelation mellan riskvillighet och ålder.
Diagram 9. Yngre är mer intresserade. Om du hade den ekonomiska möjligheten, skulle
du kunna tänka dig att köpa aktier i ett nystartat företag?
100%
90%
80%
70%
Vet ej/Ej svar
60%
Nej säkert inte
50%
Nej, troligen inte
40%
Ja, ganska säkert
30%
Ja, helt säkert
20%
10%
0%
18-34 år
35-54 år
55-64 år
65- år
13
Nästa fråga gäller avkastningskrav som människor har i nystartade företag med olika risk att
investeringen går förlorad. I diagrammet nedan visas en linje för varje riskalternativ. Linjen
beskriver fördelningen av svaranden i termer av avkastningskravet de ställer för att kunna
tänka sig investera 50 000 kronor i ett sådant företag. I det riskfria alternativet ställer till
exempel mediansvaranden ett krav på drygt 3 procent avkastning per år. Där framgår också
att avkastningskraven blir mycket höga redan vid en måttlig risknivå.
Diagram 10. Många svarande kräver hög avkastning även för liten risk. Anta att risken att
du förlorar alla pengar är X%, skulle du då göra investeringen om du fick nedanstående
avkastning? Avkastning i diagrammet avser den årliga avkastningen, medan risken att
förlora pengarna är på tre år.
Risk 0%
Risk 5%
Risk 25%
Risk 50%
Risk 75%
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
I frågan ovan angav alla svaranden en avkastning som de minst kräver för att vara beredd att
investera 50 000. Det innebär att svarsalternativen borde väga ungefär likvärdig för alla
svaranden. I nästa fråga ställdes emellertid dessa val mot varandra. Svaranden fick alltså välja
mellan 1) 0 procent risk och den avkastning som de minst krävde, 2) 5 procent risk och den
avkastning som de minst krävde, och så vidare.
Det visade sig då att de allra flesta ändå valde lågriskalternativen. Det tyder på en mycket låg
beredskap att ta risk, och kan tolkas som att det faktiska avkastningskravet för mer riskfyllda
investeringar är ännu högre än vad som uppgivits. I tabellen nedan har avkastningskraven som
14
svaranden har sammanställts. Om man utgår från mediansvarandens avkastningskrav vid den
risknivå som den svarande har valt, så är det uppenbart att avkastningskraven blir mycket
höga och vida överstiger kraven som riskkapitalbolag ställer.
Vald risknivå
Andel*
Snitt-avkastning
(exkl. vet ej)
(Årlig)
Medianavkastning
(Årlig)
0% risknivå
39%
5%
3%
5% risknivå
42%
14%
11%
25% risknivå
15%
29%
22%
50% risknivå
2%
38%
26%
75% risknivå
1%
75%
59%
I undersökningen framkommer att tre av fyra föredrar en risk på fem procent eller mindre. 42
procent föredrar en risknivå på fem procent i utbyte mot en genomsnittlig avkastning på 14
procent. Detta kan jämföras med avkastningskraven på 20-25 som är vanligt förekommande
när riskkapitalbolag investerar i bolag.14 Risken i en sådan investering är förmodligen
betydligt högre än 5 procent. Det finns även en internationell forskningslitteratur om
avkastningskrav hos riskkapitalbolag och enskilda personer.15 Där framkommer också bilden
att riskkapitalbolag har avkastningskrav runt 15-20 procent, medan avkastningskraven för
enskilda är betydligt högre beroende på hur stor del av sin förmögenhet de investerar.
Det är inte samma sak som den historiska avkastningen i riskkapitalbolagens egen resultaträkning.
Enligt en studie genomförd av SVCA, den svenska branschorganisationen för riskkapitalbolag, ligger
avkastningen i buy-out segmentet historiskt runt arton procent, men verkar ha minskat under senare år.
15 Kerins, Frank & Smith, Janet Kiholm & Smith, Richard, 2004. "Opportunity Cost of Capital for Venture
Capital Investors and Entrepreneurs," Journal of Financial and Quantitative Analysis, Cambridge
University Press, vol. 39(02), pages 385-405, June.
14
15
Undersökningen belyser inte bara individers avkastningskrav, utan även deras preferenser när
det kommer till att välja sin riskexponering. Ytterst få individer föredrar att ta en risk på över
5 procent. Hur riskfyllt är det då att investera i ett nytt företag? Statistik från den amerikanska
venture-marknaden visar att det är stora risker behäftade med att investera i ett tidigt skede.
Den amerikanska riskkapitalföreningen påstår att ungefär 25-30 procent av alla ”venture”finansierade företag misslyckas, men annan statistik tyder på att riskerna är högre. Siffror
baserade på data över ”venture”-finansierade företag i USA mellan 2004 och 2010 visar att 75
procent av alla företag generar negativ avkastning. Mellan 30 och 40 procent av alla företag
måste likvideras, och mindre än 5 procent når de mål som investerarna har satt upp.16
Investeringar i nystartade företag är alltså behäftade med en risk som ytterst få kan föreställa
sig att ta, när de konfronteras med ett riskfritt alternativ, trots en låg avkastning. Resultaten
tyder också på att det är svårt de svarande i undersökningen att bedöma mer riskfyllda
investeringar på ett rationellt vis.
En intressant fråga är om avkastningskraven är lägre ifall investeringen har andra attraktiva
egenskaper. Svaren i diagrammet nedan tyder på att ett ökat intresse att investera egentligen
bara finns i verksamheter som intresserar just denna person, men inte i miljövänliga företag
eller i lokala företag.
Diagram 10. Fler vill investera i något de är intresserade av. I vilken utsträckning skulle
du vara mer benägen att köpa aktier i ett företag om företaget…?
100%
80%
60%
7
7
14
14
14
16
17
Inte alls
38
28
29
40%
20%
0%
Vet ej/Ej svar
33
Bedriver en verksamhet
som intresserar dig
32
I ganska liten
utsträckning
32
10
9
Har en tydlig
miljöprofil
Finns på den ort
där du bor
I ganska stor
utsträckning
I mycket stor
utsträckning
Amerikanska kartläggningar finner att mellan 30-75 % av riskkapitalbolagens investeringar misslyckas.
http://online.wsj.com/article/SB10000872396390443720204578004980476429190.html
16
16
Slutsatser
Investeringar i nya företag har varit låga under en längre period. Det är en vanlig slutsats i
forskningslitteraturen att lönsamheten styr investeringar, varför det är sannolikt att en låg
avkastning på eget kapital inom nystartade företag är en delförklaring till det låga
nyföretagandet i Sverige.
En tidigare analys av samtliga svenska aktiebolag tyder på att det i snitt tar lång tid för nya
företag att bli lönsamma. Hur bör man då tolka att yngre företag står för så liten del av den
samlade vinsten i Sverige? En låg lönsamhet skulle kunna tolkas som att finansiering totalt
sett är tillräcklig. På marginalen finansieras alltfler nya företag med svaga utsikter. En lika
naturlig tolkning är emellertid att för få affärsidéer med goda lönsamhetsutsikter mejslas fram
av potentiella nyföretagare. Ett sådant begränsat utbud kan bero på intresse och attityder,
brister i utbildning och forskningsmiljöerna, regelkrångel, och brist på resurser som
potentiella företagare normalt måste satsa innan de kan attrahera såddkapital.
Ett för begränsat utbud av nya företag kan således bero på att få svenskar är beredda att göra
den initiala investeringen som kan krävas för att överhuvudtaget få en idé att bli ett företag i
vanlig bemärkelse som andra investerare kan investera i. Redan innan den omfattande
omregleringen av det finansiella systemet tycks benägenheten att investera i nya företag ha
varit låg. Det är därför viktigt att förstå orsakerna till att svenska hushåll är så pass ovilliga att
ta de risker som är associerade med att investera i ett nystartat företag.
Mycket tyder på att svenskar generellt sett ovilliga att ta risker med sina pengar. Detta är
konsekvent med statistiken som visar att svenska hushåll föredrar att spara i aktier i mindre
utsträckning än hushåll i andra länder. Även om det är svårt att jämföra
undersökningsresultatet med några konkreta avkastningssiffror tyder resultaten på att
hushållen förmodligen har avkastningskrav som överstiger dem som finns hos riskkapitalister.
När det kommer till kritan så väljer ändå de flesta alternativ som har låg risk och avkastning
framför mer riskfyllda alternativ. De höga avkastningskraven är förmodligen extra
problematiska i kontexten av den omfattande omregleringen av banksystemet som genomförs,
som sannolikt kommer att leda till ett lägre risktagande från bankernas sida. Det innebär i sin
tur att andra finansieringskällor kommer att behöva fylla hålet och de ta risker banksystemet
blivit ovilligt att bära.
17
Det kan helt enkelt vara så att svenskar är riskaverta till sin natur, eller att olika regler och
skatter påverkar beteendet. Oavsett förklaring pekar undersökningen på flera möjliga
åtgärder. Höga avkastningskrav betyder att mer av inkomsterna från en investering måste
hamna i investerarens ficka för att denne ska vilja ta de risker med vilka investeringar i nya
företag är behäftade. Det tycks därför vara hög tid att återigen se över de svenska
kapitalinkomstskatterna och att fortsätta arbeta med att göra det mer lönsamt att starta och
driva företag. Undersökningen visar även att inkomsten spelar en avgörande roll för en
individs benägenhet att investera. Detta tyder på att även inkomstskatterna ha en stor
betydelse för kapitalutbudet som nystartade företag kan dra resurser ifrån.
De svenska hushållens ovilja att ta riskerna som följer med att finansiera nystartade företag
visar också betydelsen av ett gott klimat för de organisationer som kanaliserar privatpersoners
sparkapital mot riskfyllda projekt med hög potentiell avkastning. Det är därför viktigt att
betona rollen som riskkapitalbolag spelar i tillkomsten av nya affärsidéer och produkter, varav
finansiärerna och innovatörerna enbart direkt kan tillgodogöra sig en liten del. I
forskningslitteraturen har så kallade ”schumpeterianska vinster” definierats och mätts på olika
sätt. William Nordhaus mäter till exempel dessa vinster som andel av näringslivets samlade
vinster som företag lyckas tillgodogöra sig när dem genom innovationer lyckas öka
produktiviteten.17 Innovatörerna lyckades enbart tjäna 2,2 procent av dem samhällsvinster
som deras innovationer genererade, enligt denna analys avseende det amerikanska
näringslivet. Ett alltför försiktigt förhållningssätt till risk kan alltså föra med sig uteblivna
samhällsvinster.
Med produktivitet avses här multifaktorproduktivitet. William D. Nordhaus,
Schumpeterian Profits in the American Economy: Theory and Measurement.
NBER Working Paper No. 10433.
17
