SOCIALSTYRELSENS KUNSKAPSDATABAS NHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund Box 49084, 100 28 Stockholm tel 08-677 70 10 e-post [email protected] www.nhr.se Det här är en kort sammanfattning av texten om progressiv extern oftalmoplegi i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Databasen ger aktuell information om sjukdomar och skador som leder till omfattande funktionsnedsättningar och finns hos högst hundra personer per miljon invånare. För produktion och uppdatering av texterna i databasen ansvarar Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet. Vi svarar även på frågor och hjälper till med informationssökning. Kontakta oss gärna. EL L T handikapporganisation/ patientförening U SRF, Synskadades Riksförbund Sandsborgsvägen 52, 122 88 Enskede tel 08-39 90 00 e-post [email protected] www.srf.nu Progressiv extern oftalmoplegi AK T Informationscentrum för ovanliga diagnoser Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 400, 405 30 Göteborg tel 031-786 55 90 e-post [email protected] www.ovanligadiagnoser.gu.se Ange artikelnummer 2008-126-1235. Vid större beställningar tillkommer portokostnad. Tryck: Palmeblads, Mölndal, december 2008. IN Denna folder kan kostnadsfritt beställas från: Socialstyrelsens beställningsservice 120 88 Stockholm fax 08-779 96 67 e-post [email protected] webbutik www.socialstyrelsen.se/publicerat Databasen finns på www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser • Den exakta förekomsten är inte känd, men uppskattningsvis finns ca 130 personer med sjukdomen i Sverige. IN • Progressiv extern oftalmoplegi börjar oftast i tonåren eller i 20- till 40-årsåldern. Till att börja med påverkar sjukdomen oftast enbart ögonens muskler med nedhängande ögonlock och förlamning av de yttre ögonmusklerna. Andra symtom som ofta tillkommer med tiden är synnedsättning orsakad av pigment­i­nlagring i näthinnan. Liksom vid andra mitokondriella sjukdomar kan också symtom som allmän muskelsvaghet, nedsatt funktion i perifera nerver, grå starr, hörselnedsättning, svårigheter att samordna muskelrörelser samt hjärtsjukdom förekomma. Sjukdomen kallas då PEO plus (PEO+). Samhället ger stöd åt barn och vuxna med funktionshinder på flera sätt. Olika lagar reglerar de möjligheter till stöd som finns. Ett funktionshinder eller en diagnos ger inte automatiskt rätt till en viss stödinsats, utan behovet och graden av funktionsnedsättning avgör. Kommunen har yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp han eller hon behöver. T • Nedhängande ögonlock kan behöva opereras. Personer med sjukdomen behöver kontakt med en ögonklinik, som i sin tur samarbetar med en syncentral, där olika individuellt anpassade synhjälpmedel kan provas ut. Eftersom hjärtsjukdom kan förekomma är det viktigt med regelbundna undersökningar med EKG. Inför en operation bör personer med progressiv extern oftalmoplegi bedömas av en narkosspecialist med anledning av att andnings- och hjärtsvikt har inträffat i anslutning till narkos. Behovet av stöd är individuellt, eftersom symtom och funktionsnedsättningar varierar mycket mellan olika personer med sjukdomen. AK T • Den vanligaste orsaken är att en del av mitokondriens egen arvsmassa saknas. Sjukdomen är då inte ärftlig. En annan orsak är en förändring i ett arvsanlag i cellkärnans DNA, som kan nedärvas på olika sätt. Oavsett orsaken gör förändringarna att mitokondriens förmåga att producera energi blir nedsatt. SAMHÄLLETS STÖDINSATSER EL L Sjukdomen förkortas ofta PEO och är en av flera mitokondriella sjukdomar. Mitokondrierna är små enheter i cellerna, som fungerar som cellernas kraftverk och ser till att organen i kroppen får lagom mycket energi. Det dominerande symtomet är en fortskridande förlamning av de yttre ögonmuskler som styr ögats rörelser (extern oftalmoplegi). • Diagnosen ställs med ledning av sjukdomshistoria, karaktäristiska symtom och klinisk undersökning. Ofta görs också en muskel­ biopsi för mikroskopisk och biokemisk­ undersökning. DNA-analys av mitokondrie-DNA i muskel­ vävnad och ibland av cellkärnans DNA kan ofta bekräfta diagnosen. U Progressiv extern oftalmoplegi resurser på riks- och regionnivå Det finns två centra för utredning av mitokondriella sjukdomar: vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i Göteborg och Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm. Kommunen ansvarar för stöd som kan underlätta vardagen, t ex personlig assistans, avlösning, hjälp i hemmet, bostad med särskild service, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst. Den som har omfattande funktionshinder kan få stöd och service enligt en särskild lag, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Kontakta kommunens biståndsbedömare, handikappkonsulent, LSS-handläggare eller motsvarande för ytterligare information. Landstinget och kommunen har delat ansvar för hälso- och sjukvård, inkl habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Habilitering/rehabilitering kan innebära stöd av t ex arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog och sjukgymnast. Landstinget ansvarar för tandvård samt tolktjänst för bl a döva. Mer information kan ges av läkare, kurator, handikappkonsulent, LSS-handläggare eller motsvarande inom landstinget. Försäkringskassan handlägger och beviljar ekonomiskt stöd, t ex föräldraförsäkring, vård­ bidrag, bilstöd, assistansersättning och handikapp­ ersättning. Kontakta försäkringskassan för mer information.