STADSBYGGNADSKONTORET
PLANAVDELNINGEN
Renoir Danyar
Tfn 08-508 26 659
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
2015-09-08
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Planbeskrivning
Detaljplan för del av fastigheten Mariehäll 1:10
m m vid korsningen Bällstavägen –
Mariehällsvägen i stadsdelen Mariehäll,
Dp 2011-22001
Planområdets läge i stadsdelen
1(35)
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 2 (35)
Planens syfte och huvuddrag
Planen möjliggör uppförande av nya bostäder utmed Bällstavägen.
Bebyggelsen uppförs som gruppvis ihopbyggda volymer. Bebyggelsens
våningsantal varierar mellan fem och tio våningar. Bebyggelsen placeras i liv
med gatan för att förtydliga gaturummet. Lokaler för handel eller annan
verksamhet anordnas i byggnadernas bottenvåning mot Bällstavägen. All
parkering sker i ett underbyggt garage.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Planerad bostadsbebyggelse inrymmer ca 108 bostäder. Projektet är ett viktigt
bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål.
Planerad bostadsbebyggelse sedd från väster.
White Arkitekter
Miljöbedömning
Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas
medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en
miljöbedömning behöver göras.
Tidplan
Granskning
Antagande
23 sep – 21 okt 2015
10 dec 2015
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 3 (35)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Innehåll
Planens syfte och huvuddrag ........................................................................... 2
Miljöbedömning ..........................................................................................................................2
Tidplan ..........................................................................................................................................2
Inledning ............................................................................................................ 4
Handlingar ...................................................................................................................................4
Planens syfte och huvuddrag ...................................................................................................4
Plandata ........................................................................................................................................4
Tidigare ställningstaganden ......................................................................................................5
Förutsättningar ................................................................................................. 5
Natur ............................................................................................................................................5
Geotekniska förhållanden ........................................................................................................6
Hydrologiska förhållanden .......................................................................................................6
Befintliga förhållanden...............................................................................................................7
Landskapsbild/stadsbild .............................................................................................................7
Kulturhistoriskt värdefull miljö ...............................................................................................9
Offentlig service .........................................................................................................................9
Kommersiell service............................................................................................................... 10
Gator och trafik ...................................................................................................................... 10
Störningar och risker ............................................................................................................. 10
Planförslag ....................................................................................................... 10
Ny bebyggelse .......................................................................................................................... 10
Bostadsgård och takterrass .................................................................................................. 12
Gator och trafik ...................................................................................................................... 17
Teknisk försörjning................................................................................................................. 17
Gestaltningsprinciper ............................................................................................................. 18
Konsekvenser .................................................................................................. 23
Behovsbedömning................................................................................................................... 23
Naturmiljö ................................................................................................................................ 23
Miljökvalitetsnormer för vatten .......................................................................................... 23
Landskapsbild/ stadsbild ........................................................................................................ 24
Kulturhistoriskt värdefull miljö ............................................................................................ 25
Störningar och risker ............................................................................................................. 25
Ljusförhållanden ...................................................................................................................... 31
Tidplan ............................................................................................................. 32
Genomförande ................................................................................................ 33
Organisatoriska frågor........................................................................................................... 33
Planförfarande.......................................................................................................................... 33
Verkan på befintliga detaljplaner ......................................................................................... 33
Fastighetsrättsliga frågor ....................................................................................................... 33
Ekonomiska frågor.................................................................................................................. 34
Tekniska frågor........................................................................................................................ 23
Genomförandetid ................................................................................................................... 23
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 4 (35)
Inledning
Handlingar
Planhandlingar
Planen består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer
redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna
planbeskrivning.
Utredningar
Utredningar som tagits fram under planarbetet är
− Bullerutredning (Structor 2015-05-05, reviderad 2015-05-26)
− Alphyddan beräknade halter partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, i
utomhusluften år 2025 (Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund,
LVF, december 2014 + PM Komplettering till luftutredning vid Minnet 4
från år 2014 (LVF 2014:26), 2015-02-11
− PM Dagvatten kv Minnet (WSP 2015-05-27)
− PM Geologisk utredning för kv. Minnet(Bergab 2014-12-03)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Medverkande
Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Renoir
Danyar. Från exploateringskontoret har Hanna Flygt, Agneta Schill och
Adelinn Persson Söör medverkat och från lantmäteriet Micael Johansson.
Planen har tagits fram i samarbete med byggherren Veidekke (Hansi Karppinen
och Jens Nordin) och White arkitekter AB (Lisa Melin).
Planens syfte och huvuddrag
Planen möjliggör uppförande av nya bostäder utmed Bällstavägen.
Bebyggelsen uppförs som gruppvis ihopbyggda volymer. Bebyggelsens
våningsantal varierar mellan fem och tio våningar. Bebyggelsen placeras i liv
med gatan för att förtydliga gaturummet. Lokaler för handel eller annan
verksamhet anordnas i byggnadernas bottenvåning mot Bällstavägen. All
parkering sker i ett underbyggt garage.
Planerad bostadsbebyggelse inrymmer ca 108 bostäder. Projektet är ett viktigt
bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål.
Plandata
Läge, areal, markägoförhållanden
Planområdet är beläget mellan korsningarna Bällstavägen-Mariehällsvägen och
Bällstavägen-Kratsbodavägen. Planområdet omfattar del av fastigheten
Mariehäll 1:10 samt fastigheterna Mariehäll 1:62 och Minnet 4 och upptar en
yta av totalt ca 3300 kvm. Fastigheten Minnet 4 ägs av Veidekke medan
Mariehäll 1:10 respektive 1:62 ägs av Stockholms stad.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 5 (35)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Flygbild över planområdet och omnejd
Tidigare ställningstaganden
Översiktsplan
I promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm anges området som tät
stadsbebyggelse. Dessutom ingår Mariehäll som en del av den centrala stadens
utveckling med planering för en sammanhållen, tätare, mer mångsidig och
levande stadsmiljö.
Gällande detaljplan
För fastigheten Mariehäll 1:10 och Mariehäll 1:62 gäller Dp 1999-08674-54,
laga kraftvunnen 2002-09-24. Planen medger naturmark och elnätstation.
Genomförandetiden för denna detaljplan går ut 24 september 2017. För
fastigheten Minnet 4, där befintligt hus ligger, gäller Pl 1379 B, fastställd 1939
med användningsändamål som bostäder.
Förutsättningar
Natur
Mark och vegetation
Del av fastigheten Mariehäll 1:10 som omfattar planområdet utgörs av en
relativt kuperad och svårtillgänglig norrsluttning, bevuxen med frodig och
riklig vegetation, mest lövträd med inslag av tallar. Naturmarken bedöms ha
ringa rekreationsvärde.
Planområdet ligger i ett bullerutsatt läge och är bullerstörd av såväl trafikbuller
som markbuller från Bromma flygplats.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 6 (35)
Geotekniska förhållanden
Markförhållanden
Planområdet utgörs av morän och berg i dagen.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Byggnadsgeologisk karta
Elnätstation
I planområdets östra del finns en elnätstation samt några enstaka ledningar.
Markradon
Ingen utredning om markradon har genomförts men ansvaret åligger
byggherren att utreda inför byggnationen.
Hydrologiska förhållanden
Miljökvalitetsnormer för vatten
Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten
Mälaren – Stockholm (SE657596-161702) med delavrinning Mälaren –
Ulvsundasjön. Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats
till god. Enligt VISS (2015-07) har Mälaren – Stockholm god ekologisk status
men uppnår ej god kemisk ytvattenstatus.
Mälaren-Ulvsundasjön ingick tidigare i vattenförekomsten Mälaren-Stockholm
som 2009 klassades med god ekologisk status och att den kemiska
ytvattenstatusen ej uppnår god status. I nuvarande arbetsmaterial (status 2013
inför beslut om nya miljökvalitetsnormer i december 2015) bedöms den
ekologiska statusen för Mälaren-Ulvsundasjön som måttlig och den kemiska
ytvattenstatusen bedöms ej uppnå god kemisk ytvattenstatus.
Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för vattenförekomsten är god ekologisk
status 2015 och god kemisk status 2015 med tidsfrist till 2021 (enligt 19FS
2009:36).
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 7 (35)
Dagvatten
Planområdet utgörs till största delen av morän där viss infiltration förekommer
i marken. Allmänt dagvattenledningsnät finns i Bällstavägen dit dagvattnet från
området idag avrinner. Ledningsnätet har sitt utlopp i Ulvsundasjön strax öster
om planområdet.
Utgångspunkten för Stockholm stads dagvattenstrategi är att lokalt
omhändertagande av dagvatten (LOD) i planområdet i första hand ska
eftersträvas, dvs genom bl.a. fördröjning och infiltration i mark, samt att
minimera föroreningar i dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter vid
användning av byggnadsmaterial.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Landskapsbild/stadsbild
Mariehäll är topografiskt tydligt avläsbar i landskapet där höjderna utgörs av
stadsdelens centrala del som sedan planar ut mot omnejd, dvs Bällstaån,
Bällsta, Riksby och Ulvsunda Industriområde. Stadsdelen karakteriseras av ett
oregelbundet gatunät och kuperad terräng. I stadsdelen finns stora kontraster
mellan den lummiga trädgårdsstaden, hyreshus och stora kontors- och
industribyggnader.
Landskapet kring planområdet utgörs av tydligt bebyggda höjder och
sluttningar där marken lutar kraftigt mot Bällstaån i öst. Planområdet ligger i
en norrsluttning mot Bällstavägen mellan korsningarna
Bällstavägen/Mariehällsvägen och Bällstavägen/Kratsbodavägen, men lutar
också svagt mot öst med en nivåskillnad av ca 7,5 meter. Bällstavägen utgör en
påtaglig gränsdragning mellan Mariehälls norra och södra del och bebyggelsen
utmed vägen karakteriseras av en blandning av ny och gammal bebyggelse
med stor variation i skala, uppförande och utformning. Det mesta av
planområdet är relativt kuperad och svårtillgänglig naturmark.
Befintliga förhållanden
Mariehälls bebyggelsehistoria
Mariehäll började bebyggas i slutet av 1800-talet, samtidigt som det
intilliggande Sundbyberg. Läget vid Bällstaån var idealiskt för industrier och
under 1880- och 1890-talet växte en omfattande industribebyggelse fram.
Mariehälls bebyggelsehistoria har gett stadsdelen ett brokigt utseende. Kring
sekelskiftet 1900 styckades stora markområden i Mariehäll av till villatomter.
De första bostadshusen var av samma slag som de villor som vid samma tid
byggdes i Hagalund, Bromsten, Duvbo, Spånga och andra samhällen längs
Västeråsjärnvägen. I stadsdelen finns stora kontraster mellan den lummiga
trädgårdsstaden å den ena sidan och hyreshus, stora kontors- och
industribyggnader, avrivna tomter och kraftigt trafikerade trafikleder å den
andra.
Befintlig bebyggelse
Söder om Bällstavägen, där även den aktuella tomten är belägen, är det en
blandning av sekelskiftesvillor, småhus från 1930- och 1940-talet samt små
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 8 (35)
flerfamiljshus från samma tid. Området karakteriseras av ett oregelbundet
gatunät och kuperad terräng. Den äldre karaktären med stora hyresvillor och
arbetarbostadshus har till stor del försvunnit. Många av de rivna husen har
ersatts med nya flerfamiljshus på 1980-talet. I kv Fredsfors öster om
planområdet tillkom ett nytt bostadsområde, uppfört under 2000-talet.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Norr om Bällstavägen har storskaliga industri- och kontorskomplex från 1960och 1970-talet ersatt större delen av den ursprungliga bebyggelsen. Några
mindre flerbostadshus ligger inklämda mellan industrihusen. Området är för
övrigt mycket splittrat och består främst av industritomter, delvis obebyggda,
samt små flerfamiljshus från 1940- och 1950-talet. De senaste åren har en
påtaglig förtätning skett och pågår fortfarande då en stor del av dessa
industribyggnader och industritomter bebyggts med bostäder.
Planområdet med kringliggande bebyggelse
Planområdet
Planområdet utgörs av fastigheten Minnet 4 samt del av fastigheten Mariehäll
1:10. Inom fastigheten Minnet 4 finns idag en liten äldre byggnad från 1905.
Den byggdes som butik och bostadshus och 1935 byggdes den ut med
ytterligare butikslokaler. Byggnaden innehåller idag en pizzeria. Den är
intressant att bevara som minne av det gamla Mariehäll.
Den andra delen av planområdet, del av Mariehäll 1:10, utgörs av naturmark
med ringa rekreationsvärde. Fastigheten är någorlunda liten, smal, brant och
ganska svårtillgänglig samt ligger högt belägen i förhållande till korsningen.
Vid tomtgränsen mot Bällstavägen finns en relativt hög stödmur av natursten
som dessutom tar upp nivåskillnaden mellan gatan och tomten. Tomten har
sedan några år tillbaka diskuterats för exploatering.
Högre upp i Minnet 15 ligger relativt nybyggda flerbostadshus i 3 våningar.
Österut utmed Bällstavägen finns nya flerbostadshus i kv Fredsfors med friare
former och placerade i två solfjädersformade bågar.
Inom tomtens västra del finns idag en elnätstation som behöver flyttas.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 9 (35)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Planområdet sett från öster
Befintlig byggnad inom Minnet 4, sedd från Kratsbodavägen
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Bebyggelse
Stadsmuseet har inventerat och klassificerat bebyggelsen i Mariehäll.
Byggnaden inom fastigheten Minnet 4 som är från år 1905, är grönklassad och
av särskilt kulturhistoriskt värde.
Offentlig service
Skola och förskola
Det finns ingen skola i Mariehäll men det planeras en skola inom den nya
stadsdelen Annedal. Idag går barnen bl.a. till Sundbyskolan i Sundby.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 10 (35)
Kommersiell service
Fastigheten ligger i ett bra läge mellan stadsutvecklingsområdet Annedal,
Bromma handelsområde med en mycket bredare service och kommersiellt
utbud och Sundbybergs centrum.
Gator och trafik
Gatunät
Tre gator omgärdar planområdet från tre väderstreck, Kratsbodavägen i väst,
Bällstavägen i norr och Mariehällsvägen i öst. De två första gatorna är
lokalgator medan Bällstavägen är ett huvudstråk som länkar Sundbyberg med
Västerort. Enligt trafikmätning från 2002 trafikerades Bällstavägen på sträckan
mellan Kratsbodavägen och Mariehällsvägen av 15 800 fordon/årsmedeldygn.
Gång- och cykeltrafik
På båda sidor av Bällstavägen vid planområdet finns det idag gång- och
cykelväg. Enligt förslag till cykelplan (remissversion 2012) utpekas
Bällstavägen som pendlingsstråk.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Kollektivtrafik
Närmaste tunnelbanestation är Sundbyberg, belägen ca ett km öster om
planområdet, där finns även pendeltågstation. Tvärbanans Alvik-Solnagren
med hållplats vid Bällsta bro ligger ca 250 meter öster om planområdet.
Dessutom trafikerar ett par busslinjer Bällstavägen. Bussar på Bällstavägen går
mot bland annat Spånga, Sundbyberg och Alvik.
Tillgänglighet
Västra delen av planområdet, som omfattar fastigheten Minnet 4, är
tillgängligheten god medan den östra delen som utgörs av en kuperad
naturmark är svårtillgänglig.
Störningar och risker
Luftkvalitet
Miljökvalitetsnormen för luft klaras idag för planområdet där halten av
partiklar PM 10 är 22-25 µg/m3. Planerad bebyggelse bedöms inte medföra att
miljökvalitetsnormerna överskrids.
Buller, vibrationer
Planområdet är utsatt för trafikbuller från Bällstavägen med en ekvivalent
ljudnivå på två meters höjd på cirka 60-65 dB(A). Planområdet ligger dessutom
inom Bromma flygplats influensområde för markbuller med ekvivalent
ljudnivå på ca 45 – 60 dB(A) enligt trafikprognos 2038.
Planförslag
Ny bebyggelse
Förslaget innebär att naturmarken inom del av Mariehäll 1:10 och en del av
fastigheten Minnet 4 exploateras för bostadsbebyggelse. Bebyggelsen utformas
gruppvis där varje enhet består av två ihopbyggda volymer, en lägre och en
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 11 (35)
högre, med tydliga avläsbara byggnadsdelar. De låga delarna placeras med
långsida mot gatan medan de högre byggnaderna placeras med gaveln mot
Bällstavägen. Den allra högsta byggnaden placeras vid korsningen
Bällstavägen/Mariehällsvägen.
Situationsplan för föreslagen bebyggelse.
White Arkitekter
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Våningsantalet varierar mellan 4 -10 våningar vilket också betonar
bebyggelsens vertikalitet. Bebyggelsen, som inrymmer ca 108 bostäder,
karaktäriseras av byggnadernas placering i de gatulinjer som ramar in
planområdet.
Gatuvy sedd från väster (Kratsbodavägen/Bällstavägen)
White Arkitekter
Placering är av betydelse för stadsbilden och gatans omdaning då föreslagen
bebyggelse tillsammans med det pågående planarbetet för bostadsbebyggelse
norr om Bällstavägen, kommer att omvandla gatans odefinierade utseende och
karaktär till en stadsgata.
Eftersom kringliggande bebyggelse präglas av stor variation i skala,
utformning, utförande och bebyggelsetyp ger denna ökad valfrihet i utformning
av bebyggelsen men även i skala och kvartersstruktur. Planerad
bostadsbebyggelse medför således med sin höjd och form en skalförskjutning
som gör att den avviker markant från omgivande bebyggelse dock samspelar
med pågående bostadsprojekt inom kvarteret Alphyddan norr om Bällstavägen.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 12 (35)
Gatuvy över tiovåningshuset sedd från öster
White Arkitekter
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Bebyggelsen anpassas till markens lutning och gatans profil vilken medför att
den vilar på en hög sockelvåning vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen
som planas ut i västriktning. I sockelvåningen och gatuplanen ska mint tre
butikslokaler med stora fönsterpartier samt bostadsentréer anordnas.
Bostadsentréer ska även finnas mot gården.
Bebyggelsens våningsantal varierar från fyra till nio bostadsvåningar som
högst. Gårdsfasaden utgörs av loftgångar.
Fasad mot Bällstavägen
White Arkitekter
Ett par innergårdar mot loftgångarna och en liten platsbildning mellan de två
höga husen vid Bällstavägen föreslås anläggas för att erbjuda boenden
rekreationsutrymme och vistelse. Platsbildningen förses med en trappa som
leder till bostadsgården, som ligger på en högre nivå än Bällstavägen.
Gårdsfasad
White Arkitekter
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 13 (35)
Bebyggelsen sedd från korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen
White Arkitekter
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Sektioner
Situationsplan med sektionspilar som markerar var i bebyggelsen sektionen
har tagits.
White Arkitekter
Sektion A-A
sektion B-B
White Arkitekter
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 14 (35)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Sektion C-C
Sektion E-E
sektion D-D
White Arkitekter
White Arkitekter
Fastigheten Minnet 4
Inom fastigheten Minnet 4 bevaras befintlig byggnad i sitt nuvarande skick och
tillkommande bostäder ihopbyggas med dess lågadel som tillkom 1935 som en
tillbyggnad.
Tillkommande bostäder inom fastigheten Minnet 4
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 15 (35)
Föreslagen bebyggelse och befintligt hus inom fastigheten Minnet 4
Befintlig elnätstation vid korsningen Bällstavägen – Mariehällsvägen kommer i
och med exploatering att flyttas till ett nytt läge vid planområdets sydöstra hörn
vid Mariehällsvägen. Den föreslås byggas vidbyggd garaget med angöring
direkt från vägen.
Fasad mot Mariehällsvägen
White Arkitekter
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 16 (35)
Bostadsgård
Både exploateringsgraden och tomtens förutsättningar (smal och brant) gör det
nästintill omöjligt att spara del/delar av naturmarken eller befintlig grönska
utan den tas bort i sin helhet. Därför föreslås att uteplatser anordnas på
garagets bjälklag som bostadsgårdar. En relativt stor bostadsgård/torg anläggs
mellan höga husen mot Bällstavägen.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Platsbildningen mot gatan accentueras med två hörnlokaler vilket medför att
den upplevs som halvoffentligt. Platsens inre del förses med trappor och
sittgradängar och kopplas till övriga utrymmen vid bebyggelsens baksida mot
söder. Gårdarna formas som en mer sammanhållen och funktionell
gårdskaraktär med bl.a. rumsbildande planteringar, sittplatsar samt enkel lek i
form av sandlek.
Illustrerat torg mot Bällstavägen
Illustrerad över platsbildningen
White Arkitekter
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 17 (35)
Gator och trafik
Gatunät, angöring och parkering
Föreslagen bebyggelse omgärdas i tre väderstreck av kringliggande gator
varifrån även angöringen till bostäderna sker, dock ej från Bällstavägen.
Bostäderna inom fastigheten Minnet 4 angörs från Kratsbodavägen och
resterande angörs via garage med infart från Mariehällsvägen.
Ett garageplan som inrymmer 38 p-platser, varav en handikapplats, anläggs
under byggnaderna inom fastigheten Mariehäll 1:10 som ska nås via en nedfart
vid Mariehällsvägen. Ytterligare en markparkering som rymmer 8 platser,
varav en handikapplats och två till tre bilpoolplatser, anordnas inom kv Minnet
vid Kratsbodavägen. Totalt anordnas 46 p-platser.
P-tal
I planen föreslås ett differentierat parkeringstal beroende på lägenhetsstorlekar
och eventuella åtgärder som kan minska bilbehovet. De p-tal som arbetats fram
är följande:
0,45 p-plats/lgh för lägenheter under 35 kvm
0,6 p-plats/lgh för lägenheter större än 35 kvm
Om bilpool ordnas kan p-tal på 0,4 respektive 0,5 tillämpas.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Gång- och cykeltrafik
Området är välförsett med dubbelriktat gång- och cykelstråk som löper längs
Bällstavägen. Enligt förslag till cykelplan (remissversion 2012) utpekas
Bällstavägen som pendlingsstråk.
Befintliga cykelbanor på Bällstavägen förbi planområdet, föreslås breddas.
Detta möjliggörs genom planerad breddning av gatuområdet. Cykelbanorna ska
vara enkelriktade åt vardera håll.
För föreslagna bostäder anordnas cykelplatser inom gårdarna, vid
gårdsentréerna samt i byggnadernas bottenvåning och i garaget. Totalt
anordnas 195 cykelplatser vilket ger ett 2,5 cykelplats per 100 m2 BTA.
Tillgänglighet
Förslaget bedöms inte innebära några svårigheter avseende tillgängligheten.
Alla bostäder med tillhörande utemiljö samt entréer och angöring placeras på
ett sätt som följer stadens utemiljöprogram och kommer att vara tillgängliga för
funktionshindrade personer.
Byggnadernas tillgänglighet säkerställs genom att alla lägenheter nås via hissar
och bostadsentréer med hissar nås från gatan eller gården nivåfritt utan
trappsteg.
Teknisk försörjning
VA, el tele, fjärrvärme m m.
Erforderlig teknisk infrastruktur finns framdraget och tillgängligt i närområdet.
Föreslagen bebyggelse ansluts till befintlig teknisk försörjning.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 18 (35)
Elnätstation
Inom planområdet vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen står idag en
elnätstation som kommer att flyttas till planområdets sydvästra hörn, vidbyggd
till garaget. Det gör att anläggningen är åtkomlig för service och underhåll
direkt från Mariehällsvägen.
Avfallshantering
Avfallshantering avses ske på två ställen. Ett fristående soprum/miljöstuga
föreslås placeras vid Kratsbodavägen och ett soprum i entréplanen i det höga
byggnaden vid korsningen Bällstavägen/Mariehällsvägen. Längsta avstånd till
avlämningsställe för hushållsavfall blir 43 meter. Inom de anvisade platserna
ska det även finnas möjlighet till källsortering av diverse avfallsfraktioner.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Räddningstjänst
Räddningstjänstens tillgänglighet till området är inom normal
insatstid. Det finns brandposter för brandvatten längs Bällstavägen och
Kratsbodavägen. Vid behov av nödutrymmaning av boende med hjälp av
räddningstjänstens fordon bedöms framkomlighet och uppställningsytor kunna
klaras. Platsbildningen som utgörs av garagets bjälklag ska klara axeltrycket
från räddningsfordon vid eventuella räddningsinsatser.
Eftersom punkthuset uppförs i 10 våningar måste trapphus utformas som
Tr2 (trapphus i egen brandcell med anslutning via sluss) enligt
kraven i BBR.
Gestaltningsprinciper
Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelsen, reglera
bebyggelsens höjd, byggrättens omfattning m m medan gestaltningsprincipen
syftar till att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltning av planerad
bebyggelse. Gestaltningsprincipen ska fungera som riktlinje för hur byggnaden
gestaltas samt utgöra ett stöd vid kommande handläggning av bygglov och
bygganmälan.
Målet är att bygga bostäder med hög kvalité i uttrycksfull och samtida
arkitektur. För att bättre anpassas till tomtens förutsättningar och topografi
samt skapa ett tydligare gaturum i stadsmässig karaktär har föreslagen
bebyggelse formats med en medveten planstruktur och en täthet som är nytt för
stadsdelen samt höga arkitektoniska kvaliteter.
Den planerade byggnaden kommer att betona platsens omdaning och
bebyggelsens utformning, gestaltning och volym är ett estetiskt uttryck av stor
betydelse för den framtida upplevelsen av stadsmiljön. Det är därför viktigt att
den nya byggnaden ges ett stadsmässigt och värdigt intryck.
Bygnadsvolymer
På tomten placeras tre byggnadskroppar. Byggnadernas höjd är mellan fem till
tio våningar och varje byggnad har en lägre och en högre del. Bebyggelsens
variationsrika höjder som bryter taklinjens horisontalitet, ska kunna avläsas
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 19 (35)
från olika riktning. Hög- och lågdelen på varje hus ges olika uttryck i material
och kulör för att ytterligare skapa variation.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Fotomontage sett från nordost
Fotomontage sett från sydväst
Bottenvåningar mot gata
Bostadsentréer finns längs med Bällstavägen och Mariehällsägen, samt mot
gården. Längs med Marielhällsvägen finns infart till garage. Lokaler finns i det
östra hörnet samt på hörnen vid torget. På de delar där det ligger garage eller
cykelparkering ges dessa fönster för att inte skapa en sluten fasad mot gatan.
Bostadsentréer och entréer till lokaler markeras genom uppglasade partier.
Extra omsorg ska läggas ner på utformningen av entréerna. De ska vara tydliga
och inbjudande. Entréerna utförs i trä eller aluminium/metall med inslag av
stora glaspartier. Material kring entréer ska väljas med omsorg. De får ej vara
indragna i väggen.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 20 (35)
Byggnadernas bottenvåning mot Bällstavägen
White Arkitekter
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Fasader
Husen har två fasadprinciper. De lägre husen är ljusa, de högre är mörkare. De
högre husen har en mer detaljerad fasadbearbetning. Fasaderna består av en
matrisgjuten betongfasad indelad i mindre fält. Fälten ska ha en varierande
struktur, från slät till grov, vilket skapar skuggbildning och mönsterverkan i
fasad. Indelningen i mindre fält döljer även skarvar mellan elementen.
De lägre husen har en ljusgrå fasad i puts. Sockelvåningen har samma
matrisgjutna betongfasad som de högre delarna för at knyta samman kvarteret.
Inslag av plåt i varm kopparton ger sockelvåningen ett mer omhändertaget
uttryck. Mot gården ligger loftgångar med pinnräcken. Fasaden i loftgångarna
har ett material/kulör i varm ton.
Fönster
Fönsterkarmar ska ha liknande kulör som den fasad de sitter i. Ljusa fasader
har fönster med ljusa karmar. Mörka fasader har mörka karmar. På de högre
byggnadskropparna är majoriteten av fönstren vertikala för att betona
vertikaliteten.
Fasad-, balkong- och entrédetaljer
White Arkitekter
Balkonger
Balkongerna ges olika uttryck. På de lägre, ljusare huskropparna mot
Bällstavägen ges de en vinklad form mot fasadliv för att skapa en rytm i
gaturummet, samt inte sticka ut för mycket över gatan utan att förlora
funktionalitet. Balkongfronterna kläs i perforerad plåt i samma nyans som
husets fasad. Lågdelen längs med Mariehällsvägen har glasade fronter.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 21 (35)
Balkongerna på de mörkare och högre husen föreslås ha en lägre tät del i
samma material som fasaden och en övre del av glas eller pinnräcke. Syftet är
att balkongerna ska upplevas som en del av volymens helhet och inte påhängd.
Balkonger på de mörka husen längs med Bällstavägen glasas delvis som
bullerdämpande åtgärd.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Balkong mot Bällstavägen
Balkong mot Mariehällsvägen
Platsbildning mot gata
Mellan två av byggnaderna längs med Bällstavägen föreslås ett litet torg och en
trappa som leder till bostadsgården, som ligger på en högre nivå än
Bällstavägen. Den halvoffentliga platsen som skapas mellan byggnaderna
accentueras med två hörnlokaler mot Bällstavägen där kan ytan med fördel
användas för till exempel uteserveringar för verksamheterna i lokalerna intill.
Platsen görs grön och inbjudande genom träd, planteringar och sittmöbler. De
hårdgjorda ytorna föreslås beläggas med ljus platsgjuten betong. Trappan
utformas och gestaltas i två ena delen av trappan utförs i betong och
huvudsyftet är rörelse mellan torg och gårdsnivå. Den andra delen av trappan
utförs i trä och bildar sittsteg och skapar generösa sittplatser vända mot torget
samt möjliggör plantering av träd som skapar kontakt mellan torgets och den
bakomvarande sluttningens grönska.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 22 (35)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Planerade torg mot Bällstavägen
Bostadsgårdar
Det aktuella tomten är väldigt smal och trång och sluttar brant ner mot
Bällstavägen. Gården kommer därför att anläggas mellan husen och en brant
sluttning vilket medför att gestaltningen av gården och torgbildningen behöver
tas väl om hand. Inspiration till gestaltningen kommer från japanska trädgårdar
och interiör gestaltning. Gårdsytan planeras med omsorg och olika beläggnings
material så väl som trä, grus, småsten och platsgjuten betong berikar kvalitén
och vistelsen. Trädäck bjuder in till social samvaro. Lek (sand) och
planteringar och mindre träd integreras i trädäcket. Trädäcket höjs upp något
över angränsande grusyta.
Busk- och perennplanteringar tillåts klättra utmed sluttningen och avgränsas av
granitkant. Dessa planteringar tar också hand av det dagvatten som kommer
från sluttningen och fungerar därför som dagvattenmagasin. Gångytor täcks av
grus eller smågatsten. Lek och informella sittytor t.ex. färgade
stubbar/lekskulpturer eller trampstenar placeras utmed planteringarna som
skapar en grönskande avgränsning mot berget.
Princip planering av platsen och bostadsgården
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 23 (35)
Tvärsektion genom bostadsgården
Konsekvenser
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Behovsbedömning
Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas
medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34§
eller MB 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras.
Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget
bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar
eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte
medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa.
De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet
och redovisas i planbeskrivningen.
Naturmiljö
Större delen av planområdet utgörs av naturmark som inte bedöms ha höga
ekologiska värden eller höga värden för friluftslivet. Naturmarken kommer i
samband med byggnationen att försvinna helt då alla träd och sly behöver
fällas för att möjliggöra byggnationen.
Miljökvalitetsnormer för vatten
MKN beskriver den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en specificerad
tidpunkt och generellt gäller att alla vattenförekomster ska uppnå god
ekologisk och kemisk status år 2015. Tidsfrist finns till år 2021 och längst till
2027. Det gäller även att nu-varande status ej får försämras och finns det risk
för det bör åtgärder vidtas (Vattenmyndigheterna, 2014).
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 24 (35)
Området är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren
– Stockholm (SE657596-161702) med delavrinning Mälaren – Ulvsundasjön.
för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas.
Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå
miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande
ämnen inte tillförs Mälaren – Stockholm (SE657596-161702) med
delavrinning Mälaren-Ulvsundasjön.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Dagvatten
Dagvattnet från området föreslås fördröjas, leds till och infiltreras i
planteringar mot naturmarken söder om byggnaderna inom tomten. För att
undersöka om den tillgängliga magasinsvolymen i planteringarna är tillräckliga
för att kunna hantera dagvattnet från området har WSP, på uppdrag av
Veidekke, tagit fram en dagvattenutredning.
Enligt utredningen är jorden, som är tänkt att användas i planteringarna, består
av pimpsten som har en god vattenhållande förmåga, 40 % av tillgänglig
porvolym. En del av dagvattnet kan med tänkta takkonstruktioner inte ledas in
mot gården och den planerade fördröjningen, utan måste avledas direkt mot
gatan norr om planområdet. Med den föreslagna åtgärden i form av
planteringar som också utgör fördröjningsvolymer för dagvattnet kommer
dagvattenflödet från området dock inte öka jämfört med dagens flöden. Dock
kommer en del av dagvattnet från området avledas direkt till det allmänna
dagvattennätet.
Utifrån framtagen dagvattenhantering bedöms att intentionerna i stadens nya
dagvattenstrategi uppfylls då dagvattnet från planområdet inte bedöms påverka
recipienten negativt eftersom den största delen av flödet passerar växtbäddar
där fastläggning av föroreningar sker. Den del som inte passerar växtbäddarna
är vatten från takytor som inte påverkar föroreningsinnehållet i någon större
utsträckning.
Byggherren får dessutom inte genom val av byggnadsmaterial förorena
dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. För att minimera
föroreningsriskerna för dagvattnet bör takmaterial väljas för att få så liten
påverkan som möjligt på dagvattnet. Tillkommande parkeringsplatser inom
området placeras i garage, endast en mindre befintlig parkering behålls ytlig,
vilket innebär att de föroreningar som är förknippade med parkeringar, till
exempel olja, inte kommer belasta dagvattennätet.
Landskapsbild / stadsbild
Den planerade byggnaden kommer att betona platsens omdaning och den
verkar således visuellt på två nivåer: genom direktverkan (bebyggelsen i
gaturummet) och närverkan (bebyggelsen i stadsrummet: byggnadens
utformning, utförande och funktions indelning bidrar till hur rummet bildas)
men möjligen också på silhuettverkan (bebyggelsen i landskapet). Gestaltning
bör därför präglas av ett tydligt förhållningssätt på alla dessa tre nivåer.
Planförslaget innebär att den idag bevuxna norrsluttningen söder om
Bällstavägen kommer att exploateras med bostadsbebyggelse. Föreslagen
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 25 (35)
bebyggelses utformning och arkitekturutryck skapar en mer sammanhållen
bebyggelse där kvartersformen förstärks i bebyggelsens utformning som i sin
tur skapar en kontrast mellan tät och gles kvartersbebyggelse.
Från Bällstabron i riktning mot väst exponeras bebyggelsen dominerande och
robust då planområdet dels är högt beläget dels framträder bebyggelsen med
eget formspråk. Dock gör byggnadernas variationsrika höjder fortfarande
möjligt att skymta bakomliggande bebyggelse.
Bällstavägen kommer att kantas med byggnadsfasader, bostadsentréer och
butikslokaler och med kommande bostadsbebyggelse får gatan en
definitionsartad karaktär och stadsmässig utseende.
Kulturhistoriskt värdefull miljö
Föreslagen bebyggelse bedöms inte påverka områdets bebyggelsekaraktär eller
struktur negativt och inte heller kan den innebära betydande miljöpåverkan ur
kulturhistorisk synvinkel.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Störningar och risker
Buller
Under byggnationen kan störningar i form av sprängning och transport av
schaktmassa och byggmaterial förekomma för kringliggande bebyggelse.
Planområdet är utsatt för bullerstörningar från såväl söder (markbuller från
Bromma flygplats) som norr (trafikbuller från Bällstavägen). Från
Bällstavägen ligger den ekvivalenta ljudnivån på cirka 63-72 dB(A). Detta
innebär att de planerade bostäderna utsätts för höga bullernivåer. För att få en
uppfattning om vilka ljudnivåer föreslagna bostäder kommer att utsättas för
och hur trafikbullerkraven klaras har Structor Akustik AB på uppdrag av
byggherren genomfört en trafikbullerberäkning.
Översiktsbild av de högsta ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad för planerade
bostäder.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 26 (35)
Högsta ekvivalenta och maximala ljudnivåer vid fasad i dBA.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Sammanställning av de bostäder som uppfyller riktvärden samt klarar
avstegsfall A/B med eller utan inglasning av balkonger
Vad gäller trafikbuller från Bällstavägen så visar bullerberäkningen att för
samtliga bostäder behöver avsteg göras från riksdagens riktvärde. Med tänkt
utformning och planlösning har minst hälften av boningsrummen i varje
lägenhet tillgång till en tyst/mindre bullerutsatt sida. Vid 30 av dessa
lägenheter krävs tekniska lösningar så som burspråk eller delvis inglasade
balkonger för att erhålla en tyst sida.
För hus A behövs inga åtgärder för att klara avstegsfall B. Mot gårdssidan är
den ekvivalenta ljudnivån vid fasad 50 dBA eller lägre. För hus B behövs
delvis inglasade balkonger på gavlarna för de sju lägenheterna närmast
Bällstavägen. I lägenheterna mot innergården har två av tre bostadsrum fönster
mot den tysta sidan. Där är den ekvivalenta ljudnivån vid fasad 50 dBA eller
lägre.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 27 (35)
Princip planlösning för en normal våning
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
För hus C behövs delvis inglasade balkonger på gavlarna för de sex
lägenheterna närmast Bällstavägen. För lägenheterna mot innergården har två
av tre bostadsrum fönster mot den tysta sidan. Där är den ekvivalenta ljudnivån
vid fasad 52 dBA eller lägre.
För hus D behövs inga åtgärder för att klara avstegsfall B. Mot gårdssidan är
den ekvivalenta ljudnivån vid fasad 50 dBA eller lägre. För hus E behövs
delvis inglasade balkonger för de nio lägenheterna med fasad österut. Detta
hörn ligger i ett utsatt läge varför det, till skillnad från de andra lägena,
kommer att behövas upp till 95 % inglasning för att den ekvivalenta ljudnivån
vid fasad ej ska överskrida 55 dBA. För de åtta lägenheterna med fasad
västerut behövs avskärmning i form av balkong eller burspråk för att
erhålla en tyst sida.
För hus F behövs inga åtgärder för att klara avstegsfall B. Mot gårdssidan är
den ekvivalenta ljudnivån vid fasad 50 dBA eller lägre.
Ekvivalent ljudnivå vid fasad sett från nordost
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 28 (35)
Ekvivalent ljudnivå vid fasad sett från nordväst
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Fasad mot gatan. Brunmarkerade lägenheter behöver delvis inglasade
balkonger för att Avstegsfall A/B ska kunna tillämpas. 17 lägenheter i
byggnaden markerad till vänster, 6 lägenheter i byggnaden i mitten och 7
lägenheten i byggnaden markerade till höger.
Illustration av normalplan. Brunmarkerade lägenheter behöver delvis
inglasade balkonger eller burspråk/nisch för att Avstegsfall A/B ska kunna
tillämpas. Svart markering visar var balkong eller burspråk/nisch ska
placeras.
Förutom trafikbuller från Bällstavägen utsätts bostädernas söderfasad (fasad
mot gården) även för markbuller från Bromma flygplats. Med markbuller
menas buller som orsakas av aktiviteter på marken inom flygplatsområdet
såsom taxning, motorljud på plattan och ljud från fordon i samband med
snöröjning. Markbuller betraktas, enligt Stockholms stads bedömning, som
externt industribuller vid bullerberäkningar. Markbullret har dessutom
beräknats utifrån flygtrafikprognosen för år 2038, för dag respektive kväll och
detta överensstämmer i stort med dagens situation och utgör riksintressets
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 29 (35)
influensområde. Markbullret är inte reglerat i miljötillståndet. Istället gäller de
allmänna riktvärdena om industribuller. Boverket och Naturvårdsverket har var
för sig tagit fram vägledningar för industribuller. Industribuller ska inte
överstiga 45 dB(A) kvällstid samt helgdag eller 50 dB(A) dagtid vardagar.
Riktvärden utomhus enligt Naturvårdsverkets Vägledning, rapport 6538 april
2015.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Bromma flygplats har sedan 1989 redovisats som riksintresse vilket innebär
medförande av markanspråk. I en nyligen framtagen rapport
”Riksintresseprecisering Bromma Stockholm Airport” daterad 27 april 2015
redovisas bl.a. de anspråk som följer med riksintresset i form av
influensområden. Influensområdet för markbuller redovisar gränsen för
markbuller 45 – 70 dB(A) ekvivalent ljudnivå och det ligger därtill till grund
för bedömning av lämplig markanvändning vid planering enligt plan- och
bygglagen
Influensområde för markbuller Leq dag, enligt trafikprognos 2038
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 30 (35)
Planområdet ligger inom den del av influensområdet för markbuller där
ekvivalent ljudnivån 45 – 60 dB(A) som gäller. Utbredning av markbullret
innebär att större delen av bostädernas söderfasad utsätts för 50-60 dB(A)
ekvivalent ljudnivå, alltså en bit över riktvärden för utomhus enligt
Naturvårdsverkets Vägledning. Det är bara en del av punkthuset och huslängan
vid elnätstationen som erhåller 45 - 50 dBA.
Kontoret bedömer att markbullernivån kan vara betydligt lägre än det som
rapporeten om riksintresseprecisering medger då denna inte har tagit hänsyn till
befintlig bebyggelse som fungerar bullerdämpande för planerade bostäder.
Luftföroreningar och partikelhaltar
Idag ligger halten av partiklar PM 10 mellan 22-25 µg/m3 (dygnsvärde) och
halten av kvävedioxid ligger på ca 30-36 µg/m3 (dygnsvärde) att jämföra med
miljökvalitetsnormen enligt förordningen SFS 2010:477 (för PM10: 50µg/m³
och för NO2: 60µg/m³).
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Efter att båda sidor av sträckan mellan korsningarna
Bällstavägen/Mariehällsvägen och Bällstavägen/Kratsbodavägen planeras
bebyggas och sluter gaturummet, förväntas att förutsättningarna för ventilation
och utspädning av trafikutsläppen försämras samt halterna blir förhöjda jämfört
med om ingen ny bebyggelse uppförs.
För att utreda hur den nya bebyggelsen påverkar luftkvaliteten på Bällstavägen
har en utredning tagits fram av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Stockholm. Resultaten redovisas i rapporten ”Alphyddan beräknade halter
partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, i utomhusluften år 2025” (LVF,
december 2014) samt i ett kompletterande PM (LVF, 2015-02-06).
Det kompletterande PM:et har utgått från trafikprognos 2030 då trafiken
förväntas öka till 26 000 fordon per årsmedeldygn.
Beräkningar har gjorts för dygnsmedelvärden av partiklar PM10, och
kvävedioxid NO2, i ett nollalternativ respektive utbyggnadsalternativ år 2030.
Partikelhalter i utbyggnadsalternativet har beräknats med två
dubbdäcksscenarion på Bällstavägen, 40 % och 50 % dubbdäcksandel.
Beräkningarna visar på att när Bällstavägen bebyggs på båda sidor försämras
luftomsättningen och utspädning av trafikutsläppen och halterna för såväl
partiklar (PM10-haltar) som kvävedioxid (NO2-halter) blir förhöjda i
gaturummet jämfört med i nollalternativet. Dock klaras miljökvalitetsnormerna
med god marginal i samtliga scenarier för år 2030 medan nationella miljömålet
för PM 10-halter (30 µg/m³) och NO2-halter 20 µg/m³ som årsmedelvärde
(motsvarar ca 40 µg/m³ för dygnsmedelvärden), riskerar att överskridas.
De beräknade halterna för 2030 årsprognos kan väntas bli:
• PM10: Högsta halterna är i nedre delen till mitten av intervallet 34-49
µg/m³, för båda dubbdäcksscenarierna.
• NO2: Högsta halterna är i nedre delen till mitten av intervallet 27-36
µg/m³.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 31 (35)
För att få en så god luftmiljö inomhus som möjligt rekommenderas att tilluft
till bostäderna tas från den sida av byggnaderna som vetter bort från vägen.
Ljusförhållanden
Solstudie
Solstudier har genomförts för att studera solförhållanden inom fastigheten, hur
befintliga bebyggelse och planerade bostadsprojekt inom kv Alphyddan
påverkas av den tillkommande bebyggelsen samt hur solförhållandena på den
nya bostadsgården till de nya bostadshusen blir. Två datum undersöks i dessa
solstudier, vårdagjämning/höstdagjämning och sommarsolståndet.
Solstudien visar att föreslagen bebyggelse ej kommer att påverka eller skugga
befintliga bostäder markant. De skuggeffekter som uppkommer berör den
befintliga villan nordost om respektive ett flerfamiljshus öster om föreslagen
bebyggelse. De får skuggverkan som begränsas till eftermiddagstimmarna
under vårdagjämning/höstdagjämning.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Vidare medför planerad bebyggelse att tillkommande bostäder inom
fastigheten Alphyddan 1 kommer att få skuggverkan, framför allt de nedre
våningarna mot Bällstavägen. Särskilt den nedersta våningen med
verksamhetslokaler, samt delar av den nedre bostadsvåningen, kommer delvis
ligga i skugga under morgnar och sena eftermiddagar under årets mörkare
årstid.
Bostadsgårdarna som planeras anläggas mellan bostäderna och kullen söder
därom kommer att vara solbelysta under större delen av de dygnets ljusa
timmar under sommaren men blir påtagligt skuggiga under årets mörkare
årstider.
Sammantaget bedöms planerade bostädernas påverkan på omgivningen och
vice versa vara acceptabel.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 32 (35)
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Solstudie för kvarteret under vårdagjämning
Solstudie för kvarteret vid midsommar
Tidplan
Granskning
Antagande
23 sep – 21 okt 2015
10 dec 2015
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 33 (35)
Genomförande
Organisatoriska frågor
Planområdet omfattar del av fastigheten Mariehäll 1:10 samt fastigheterna
Mariehäll 1:62 och fastigheten Minnet 4 i Mariehäll.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Ansvarsfördelning
Ansvaret för genomförande av planen vilar på stadens förvaltningar samt
byggherren.
• Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av detaljplan samt
myndighetsutövning vid bygglovprövning.
• Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderlig
fastighetsbildningsåtgärder efter ansökan från fastighetsägaren.
• Exploateringskontoret ansvarar för utbyggnad av allmän plats samt för
tecknande av avtal med exploatören.
• Exploatören svarar för genomförandet av bostadsprojektet samt utför
och bekostar alla övriga åtgärder inom kvartersmark. Exploatören
ansvarar även för tecknande av erforderliga avtal med Fortum/Ellevio
och med Stockholm vatten.
• Exploatören bekostar och genomför de återställande- och
anslutningsarbeten i allmän platsmark intill exploateringen som kan bli
nödvändiga.
Avtal
En överenskommelse om exploatering ska träffas mellan staden och
exploatören. Överenskommelsen ska träffas innan detaljplanen antas och
reglera genomförandet av detaljplanen samt villkoren för överlåtelse av mark.
Planförfarande
Planarbetet handhas med normalt planförfarande enligt Plan- och bygglagen
(2010:900).
Verkan på befintliga detaljplaner
Planförslaget innebär att befintlig stadsplan Pl 1379 B och detaljplan Dp 199908674 helt upphör att gälla inom planområdet.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden
Planområdet är beläget mellan korsningarna Bällstavägen-Mariehällsvägen och
Bällstavägen-Kratsbodavägen. Det omfattar del av fastigheten Mariehäll 1:10
samt hela fastigheterna Mariehäll 1:62 och Minnet 4. För Mariehäll 1:10 och
1:62 är Stockholms kommun lagfaren ägare. Fastigheten Minnet 4 är i privat
ägo.
Användning av mark
Detaljplanen redovisar avgränsning mellan användningar inom kvartersmark
och allmän plats. Del av Mariehäll 1:10 ändrar användning från naturmark till
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 34 (35)
bostadsändamål samt elnätstation och gatumark. Fastigheten Minnet 4 är i
gällande plan avsedd för bostadsändamål och verksamheter. En mindre del av
fastigheten utgör gata. Mariehäll 1:62 ändrar användning från elnätstation till
bostäder.
Fastighetsbildning
Bostadskvarteret inom planområdet avses indelas i två fastigheter. Genom
fastighetsreglering ombildas fastigheten Minnet 4 för bostadsändamål bl.a.
genom att ett mindre område (ca 20 kvm) överförs från Minnet 4 till gatumark,
inom Mariehäll 1:10. En ny fastighet för i huvudsak bostadsändamål bildas
genom avstyckning och fastighetsreglering berörande Mariehäll 1:10 och
Mariehäll 1:62.
Mariehäll 1:62 avregistreras. Fastighetsbildningen ska vara genomförd innan
bygglov beviljas.
Gemensamhetsanläggningar
Gemensamhetsanläggning inrättas för parkeringsgarage, platsbildningen och
andra gemensamma anläggningar. Avtal om inrättande av
gemensamhetsanläggning ska finnas innan detaljplanen antas.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Servitut
Avtal ska finnas mellan byggherren och Ellevio om anläggande av elnätstation
inom den avstyckade fastigheten.
Ekonomiska frågor
Till följd av detaljplanen får staden intäkter från försäljning av kvartersmarken
och kostnader för ombyggnad av gata.
Exploatören bekostar genom exploateringsbidrag del av kostnaderna för
nödvändiga åtgärder i gatan, se nedan.
Tekniska frågor
Teknisk försörjning
Teknisk försörjning finns idag i anslutning till fastigheten. Anslutning sker till
befintliga ledningar. En utbyggnad av den kommunala försörjningen bedöms
inte behöva göras med anledning av planerad bebyggelse.
Gata
Bällstavägen planeras att byggas om till följd av detaljplanen samt pågående
detaljplanearbete på motsatt sida Bällstavägen (Dp 2012-08456, fastigheten
Alphyddan 11). Ungefärlig sträcka för ombyggnaden är mellan korsningarna
Bällstavägen/Kratsbodavägen samt Bällstavägen/Mariehällsvägen.
Kostnaderna för ombyggnaden fördelas mellan de två detaljplaneprojekten.
Skyddsåtgärder under byggtiden
Byggplatsen ska under byggtiden förses med stängsel för att skydda
trafikanterna på kringliggande gator.
GRANSKNINGSHANDLING
DNR 2011-22001
SID 35 (35)
Genomförandetid
Detaljplanen har två olika genomförandetider (a1 respektive a2 i
detaljplanekartan). Det är när genomförandetiden börjar gälla för respektive
område som den nya byggrätten kan nyttjas.
För fastigheten Minnet 4 (a1) börjar genomförandetiden gälla direkt när planen
vinner laga kraft och i 5 år framåt.
Resten av planområdet (a2) tillförs fördröjd genomförandetid som börjar gälla
när genomförandetiden för gällandeplan (Dp 1999-08674, Kv Fredsfors mm)
har löpt ut. Dock senast 25 september 2017. Genomförandetiden gäller sedan i
5 år framåt.
Vid upprättandet av genomförandebeskrivningen har samråd skett med Hanna
Flygt, exploateringskontoret, och med Micael Johansson,
lantmäterimyndigheten.
Godkänt dokument - Monika Joelsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2015-09-16, Dnr 2011-22001
Monika Joelsson
Enhetschef
Renoir Danyar
planarkitekt
