Chapter 3 health-risk behaviour

Chapter 3 health-risk behaviour
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
7 beteenden som anses vara associerade med hälsa (alamedans seven): sova 7-8 timmar,
inte röka, ej dricka mer än 1-2 alkohol/dag, träna regelbundet, ej småäta, äta frukost, ej
mer än 10 % övervikt.
WHOs lista av de tio ledande riskfaktorerna som tillsammans account för mer än 1/3 av alla
dödsfall: undervikt, oskyddat sex, högt blodtyck, tobak, alkohol, dålig hygiene, orent
vatten, järnbrist, innomhus rök från bränsle, kolesterol, fetma.
Onyttig diet: corr med ex cancer (upp till 35 % ffa bröstcancer) för mkt fett, mkt salt lite
fibrer.
Fettig mat: ökar hjärtinfarkt, cancer. Dåliga fetter innehåller low density lipoproteins som
simmar runt i blodet. Dessa bär med sig dåligt kolesterol som kan leda till proppar. För mkt
sånt i blodet kan öka på åderförkalkningen (högre blodtryck då blodådrorna blir tunna av
kolesterol på väggarna-de tappar spänsten- kan ej expandera då blodflödet ökar).
Salt: sägs corr med högt blodtryck. Tveksamma resultat dock.
Obesity: mild obese 25-29.9 obese över 30. Severe över 40.
Riskfaktor till högt blodtryck, hjärtsjukdomar, diabetes 2, artros (inflammation i
benvävnad), ryggsmärta, lågt självförtroende… mortality ökar med antal extrakilon.
31 % av EUs vuxenbefolkning overweight. 10 % obese. Övervikt vanligaste barnsjukdomen.
12 % av sveriges befolkning ligger över 30.
Alkohol: rekommenderade doser UK 14-21 nits kvinnor o 21-28 män. Alla utan äldre
dricker mindre i sverige. Verkar som att medeldrickare får mindre risk för hjärtsjukdomar
än ickedrickare. Verkar som att alkohol minskar circulationen av lågdinsitet lipoprotein som
är riskfaktor för hjärtinfarkt. Dock ickedrickarna kanske hade andra problem..
Varför får vissa alkoholproblem: gener, socialiserats av drickande föräldrar, predisposition
(ex anxious, sensationseeking), inlärt beteende.
Rökning: tobak tros ansvara för ca 30 % av hjärtinfarkter, 75 % av cancer, 80 % av
luftrörsnånting, 25 % av cancer kommer från passiv rökning. Kolmonoxid reducerar
syresättningsfömågan i blodet-mindre syre till muskler, hjärta-hjärtat måste jobba hårdare
genom att öka blodtryck-narrowing of the arteries-ökad sannolikhet av blodpropp. Tjäran
stör i lungorna o orsakar luftrörsnånting.
Män röker mindre men inte kvinnor i samma takt. Skillnader i etnicitet, social klass, ålder
(gamla röker mkt). Rökning blir förstärkt och att sluta blir bestraffat (viktuppgång, ångest,
rastlöshet etc).
Varför röker man: modelling, social pressure, viktkontroll, riskbeteende, unrealistic
optimism (ja kan inte få cancer).
Varför fortsätter man: det e gott, positiva attityder (olika typer av förstärkning), man blir
fet om man slutar, stresshantering, tror ej man kan sluta, vana. Att sluta, även om man rökt
länge e väldigt bra, det kan minska risken för att utveckla sjukdom snabbt.
Oskyddat sex: HIV flesta i afrika men även i europa, mest i södra delarna. Verkar som att
det ökar lite då rädslan kan ha minskat. Kondomanvändning: unga mer, kvinnor sällan,
oftast med ny partner, sällan om man har många nya.
Chapter 4 health enhancing behaviour (behaviour immunogens)
•
•
•
•
•
•
Healthy diet: frukt och grönsaker bra mot cancer. Folk gillar sött o fett och det är ofta
onyttigt. Foodpreferences uppkommer genom socialisering, peermodeling. Availability
alone räcker inte.
Träning: minskar risk för hjärt och blodkärls sjukdomar, typ 2 diebetes, cancer, stress
recovery snabbare. Psykologiska benefits: ökar kroppens opiater, adrenalin/noradrenalin
minskar stress o ökar välmående, muskelrelaxation, fitness. Dock måttlig träning verkar
bäst. Excessive träning verkar ej bra, skapar beroende och ångest om man ej fullföljer,
sliter på muskler, tappar vikt. Ganska lite träning räcker.
Varför tränar folk: vill va vältränade, gå ner i vikt, mood, stressreduktion, social grej. Inte
tränar; hinner inte, skäms över in kropp, tror ej på sig själv, pengar, ingen att gå med,
ingenstans att gå.
Health-screening behaviour: man kan screena för själva sjukdomen eller för riskfaktorer.
Gentestning för många olika saker ex bröstcancer. Dyrt med screening. Detta krävs för att
det skall vara bra screening: allvarligt hälsoproblem, recognitionable early stage,
behandling tidigt skall ge tydliga fördelar, specificity och sencitivity på testet, testet
accepterat av allmänheten. Finnas faciliteter för att behandla, cost/benefit skall beräknas,
subgroups skall identifieras.
Självscreening. Verkar ej funka så bra.
Faktorer associerade med icke screening; låg inkom och utbildning, ålder, dålig kunskap om
åkomman, dålig kunskap om resultat av screening, embarassment, rädsla för att nåt
hemskt skall hittas, rädsla för smärta, lack in self belief.
Chapter 8 (body in health and illness gaaaaaaaaaaaaaa va tråååååkigt)
•
•
•
Brain: 4 huvuddelar. 1. hindbrain (stuff nödvändigt för överlevnad, blodtryck, puls,
andning, vakenhet)
2. Midbrain(integrerar reflex och autonoma responser, musclemovements fattar inte
riktigt) 3. forebrain (mood och beteende thalamus: linkar basalare funktionerna i mitt och
bakhjärnan med högre funktioner i cerebral cortex. Hypothalamus: aptit, sexuell, contol
over emotions. Limbic system: flera olika strukturer ex hippocampus, amygdala (utvärderar
sensoryinformation om hot och sen kontrollerar autonomic response and behaviour)
cerebrum: basala ganglierna: complexa rörelser, cortex: delas av corpus callosum och delas
in i fyra lober. Frontal: executiva funktioner, temporal; language, visouspatial processing,
smell hearing, minne. Occipital o parietal: (visual) sensory.
Autonoma nervsystemet: ansvarig för organ inne I kroppen (som vi ej kan direct styra).
Kontrolleras av många olika delar i hjärnan, viktigaste hypothalamus. Hypotahalamus får
info på flera olika sätt: skintemperature, light and darkness, järnbalans och temp i blodet.
Hypothalamus ´har också koppling till cortex och limbiska systemet (kognitiva och
emotionella saker)---hypothalamus kan reagera på verkliga och ”ickeverkliga” saker.
AN kontrollerar aktivitetsgraden i kroppen via två motsatta nätverk av nerver:
1. Sympathetic nervsystemet. Activation and arousal. Fight flight
•
•
•
•
•
•
2. Parasympathetic. Återhämtning, avslappning.
Båda dessa två nätverk hamnar I medulla oblongata I hjärnstammen (som I sin tur e
länkad till hypothalamus). Härifrån kommer de ner till olika delar av kroppen. I
sympatiska armen är det neurotransmittoen acetylkolin som hoppas till nerverna och
från neverna till organet är det noradrenalin. Parasympatiska använder acetylcolin till
båda synamperna.
Sympathetic system e kortlivat och det finns ett andra system som används för mer
långlivad arousal. Detta system använder endocrine dlands. Som kommunicerar med organ
mha hormoner i blodomloppet. Endoctrine gland som förlänger sympathetic NS är bunjure.
Dessa har två funktionella area som aktiveras på olika sätt; bunjuremärgen och
binjurebarken.
Binjuremärgen: sympathetic systemet stimulerar systmet till att släppa ut
noradrenalinliknande hormon i blodet som transporteras till organen. Hormon i blodet kan
finnas där i längre tid än neurotransmittorer-längre arousal.
Ett annat aktiverande system hypofys som också kontrolleras av hypothalamus då de
släpper ut massa hormon (vanligaste ACTH). Då ACTH når binjurebarken släpper den ut
(bla) cortisol som ökar tillgängkigheten av energi vid hög aktivitet samt hämmar
inflamation i skadad vävnad.
Immunsystemet: skyddar mot patogens/antigens. Består av massor av delar: huden,
ciliahår i lungor o luftrör, tårar, saliv, urin. Kemiska hinder som ex syra i magen. Ofarliga
bakterier som kan skada farliga bakterier. Lymfkörtlar; tonsils payers patches i magen och
appendix. Dessa körtlar har massor av lymfocyter som kan attackera antigener.
Förutom dessa mer stationära stationer finns det rörliga celler. Två grupper av celler rör sig
i lymfsystemet: vita blodceller som rör sig i ciskulationssystemet. Många olika typer:
macropgah och neutrophils. Några är kortlivade och några långlivade. Andra typen kallas
också vita blodceller (när de circulerar i blodomloppet o lymphocytes när de cirkulerar i
lympsystemet). Dessa inkluderar Tceller och B celler sant NKceller.
Immunsystemet är direkt linkat till centrala NS. Interkationen dem emellan påverkar
utvecklingen och aktiviteten av C T celler, NK celler samt vita blodcellerna. Kronisk stress
minskar effektiviteten av immunförsvaret.
HIV: påverkar Thelper cells och är ett sk långsamt virus. Gör att T och B cellerna blir mindre
och mindre effektiva och tillslut åker man på allvarliga sjukdomar.
Autoimmuna sjukdomar: Attackerar sig själv. Ex :
- Diabetes: två typer. Typ 1: kroppen tillverkar inte tillräckligt med insulin och insulin
sätter sig på glukosmolekyler och tillåter dem att tas upp i kroppen. Utan insulin blir det
för mkt glukos i blodet o för lite i organen. Symptom på typ 1 e törst, viktnedgång,
trötthet. Typ 2: tillräckligt med insulin men cellerna som skall ta upp glukoset gör inte
detta. Utvecklas ofta senare i livet, långsam utveckling. Fetma stark riskfaktor.
- Reumatism (?) triggas av virus eller genetisk sårbarhet. Inflammation i membran som
ligger runt lederna. Kronisk och går upp och ner.
- MS neurological condition inflammation i nervvävnad runt centrala NS. Olika ställen
från person/tillfälle. Förstör myelinskidorna.
•
•
•
•
•
Matsmältningsorganen: alla delarna i processen kontrolleras av både hormoner och nerver.
Sjukdomar i detta system:
- Magsår.
- IBD inflammatory bowel disease is a group of diseases of the large intestive, Main form
are: Crohn disease (kan involvera hela tamsystemet, autoimmun sjukdom, går upp o
ner, uttorkning och svårighet att smälta maten, kan ej ta upp näring mkt farligt, kan
göra att tjocktarmen blir tjock och ej funkar-operation.) Ulcerativ colit (slutbiten av
tarmen, liknande crohns disease).
- IBS irritable bowel syndrom. Ont i magen i minst tre månader med minst två symptom;
bättre vid bajsning, ont ass med förändrade bowel muskler, förändrat bajs). Ingen
förklarbar fysisk orsak.
Hjärt-kärlsysteme: transportera immune cells och syre till organen, samt ta bort
slaggprodukter. Tar hormoner från där de tillverkas till deras verkningsplats.
Högt blodtryck: två orsaksgrupper: 1. Secondary hypertension. Då det höga blodtrycket
beror på någon sjukdom ec binjureproblem. Ca 5% av fallen. 2. Primary högt blodtryck.
Ingen känd sjukdom som leder till problemet. Många riskfaktorer ex rökning, fet mat.
Progressivt tillstånd. Stress kan också bidra. Stress-sympathetic NS ökar styrkan i
hjärtslagen-kortsiktig ökning i blodtryck. Kronisk stress-kronisk förhöjt blodtryck.
Coronary heart disease: Långsiktiga ”osynliga” sjukdomen är atheroma (fett lägger sig i
blodådrorna) som i sin tur kan resultera i hjärtinfarkt och angina (halsfluss??). Atheroma
skapas av skada och läkning av artärväggarna, samt inflammation involverande
immunfösvaret. Kolestorol boven. Åderförkalkning: högt blodtrycka kan småskada
artärerna och fatty stakes lagar+lågdensitet lipoproteins-mindre och mindre diameter av
artären. Klumpar av fett och skumgrejen kan lossna—hjärtinfakts (om det blockerar viktigt
organ) samt skadan behöver aut lagning och den blir klumpig och ökar risk för igentäppt
artär.
Angina: liknande hjärtinfarkt, stark smärta i bröst associerat med tillfällig brist på syre till
hjärtat.
Respiratory system: förser blodet med syre och transporterar bort koldioxid. Detta byte
görs i lungorna. Andningstakten styrs i andsingscenter i hjärnstammen. Koldioxidhalten i
blodet, samt lufttryck på lungvävnad avgör takt. Även blodtryck styr. Sjukdomar i detta
system:
- Cronic obstructive airways disease: grupp av åkommor bristande flow av luft genom
luftgpngarna pga skador på alveoli. Rökning ofta boven.---dålig hostning, ej träna hårt.
- Lungcancer. Näst vanligaste typen som påverkar båda könen. Ökat hos kvinnor ej hos
män. Riskfaktorer rökning, radon, aasbest. Två typer: smallcell cancer-chemotherapy.
Nonsmallcell: operation (vanligast)
Chapter 9 perception, tolkning och respons.
•
•
•
•
•
•
•
Skillnad mellan body signs (kan mätas) och symptom på sjukdom (mer subjektiva). Hur vet
man att man är sjuk och vad händer, tre steg; percieve symptom, intrerpret, planera för
handling.
Vilka symptom som får uppmärksamhet; smärta, störande, ovanliga, ihållande, ma har en
tidigare kronisk sjukdom. Hur mkt man uppmärksammar hur man mår avgör såklart hur
man tolkar sensationerna. Samhälle påverkar också ex kvinnor percievar inte så ofta tecken
på hjärtinfarkt.
Vilka söker medical help?: kvinnor (lägre tröskel eller socialisering), mood (negative mood
report more symptoms), cognitions and copingstyle. Ex type A percieve less symptoms.
Då man identifierat ett symptom sätter man det i ett kontext (vilket schema hamnar det i,
minnen, snack från kompisar etc). Illness representation (blabla tror ej detta e viktigt). Din
illness represenation påverkar hur du agerar vidare. Klustrade i fem områden: percieved
label, timeline, konsekvenser, cure control and cause.
Illness behaviour. Ex ligga ner o vila, bli omhändetagen. Lay referral system. Informal
nätverk av vänner etc som man frågar om råd ang sjukdom/söka hjälp.
Delay behaviour: tiden mellan det att man recogniserar symptom till dess att man söker
hjälp. Låg socioekonomisk status-längre delay. Syns problemet-söker hjälp. Ed som är
vanliga tror man e mindre farliga. Pengar, kultur, unga o gamla söker oftare. Hur man tror
att effekten av behandlingen skall bli. Rädlsa, förnekan.
Vilket sjukt tråkigt kapitel.
Chapter 10 consultation and beyond
•
•
•
•
•
Vad är en bra health consultation?: bra kunskap som kan förmedlas, bra relation med pat,
förklarar hur problemet ser ut, förstår hur mkt pat förstår, diskuterar val med pat, manage
time.
Vem skall bestämma. Shared decisionmaking verkar bäst. Man vill inte bestämma för mkt
som pat då det känns som man får ansvaret, samt känns som att doktorn inte kan nåt.
Typen av hälsopersonal avgör beteendet (ex doktorer känner kanske att de inte orkar med
att vara allt för emotionellt närvarande då de hanterar liv o död hela dagarna), kön
(kvinnor talas mer till, avbryts mer, man var mer positiv till men de talade inte mer om
känslor). Blabla…
Medical decisionmaking: flera olika sätt som doktorer kommer fram till diagnosen på;
hypotestestning. Bästa sätter. Testa hypoteser-göra om hypotes-komma fram till lösning.
Mönsterigenkänning: jämför mönster med sjukdomsprotetyper. Ok sätt att komma fram
till enkla diagnoser. Bias och heuristics: tar beslut på halva bevis och tumregler. Ex
availibility bias (det som man ser mkt tror man det e) representativeness (hur lik e det
prptotypen) payoff av olika diagnoser.
Många följer inte råden man får av doktorn (!). hur gör man för att förbättra adherence?
Patienten skall var fullstädigt informerad och med på noterna. Man skall göra pat nöjd med
treatment processen, få denne att förstå behandlingen, samt minnas hela skiten.
Chapter 11. stress, health and illness.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Stress kan generellt ses som tre saker: 1. Som ett stimuli. 2. Psykologisk transaktion
mellan ett stimuli(händelse) och en individs cognitioner och emotioner. 3. Fysisk
reaktion.
1. Fokus på själva händelsen, ex gifta sig, flytta. Life events theory: ju mer life events man
var med om-större risk för hälsoproblem. Ansåg att olika händelser kan vägas mot varann.
Död av partner, skilsmässa, död av nära familjemedlem, skada/sjukdom, giftemål,
avskedad, pension. Dock, svårt att mäta så, alla värderar ju saker olika.
Daily hassle. Irriterade småsaker som tär på en i vardagen. Fann corr med många hassle
och dålig fysiskt o psykisk hälsa. Kvinnor verkade få fysiologiska symptom av både positive
o negativa smågrejer medan män bara påverkades av neg.
2. Alla tolkar vi världen annorlunda o detta påverkar såklart respons. Lazarus:
stress=resultat av våra egna tolkningar + händelsen+ resurser vi har tillgängliga. Menar att
då vi möter en ny eller förändrad omgivning gör vi två typer of appraisals: primary
appraisal (hur ser eventet ut?innebär det fara (skada skedd) hot (ev framtida skada) eller
utmaning(möjlighet som tros klaras av). Secondary appraisal: assess tillgångar och
utvärderar om man klarar av situationen. Interna eller externa tillgångar. Ex hot+ej resursstress.
Annan gubbe byggde vidare på lazarus o menade att primary appraisal var hur mkt
händelsen är relevant för det ja vill och hur mkt den stämmen överrens med mina andra
mål. Om dessa ej passar ihop-stress. Sen la lazarus till känslodelar till modellen.
Lazarus fick kritik, kan ej bevisa hur primary och secondary hänger ihop.
Annan modell menar att individer jobbar för att behålla resurser (pengar ,tid,vänner,
förmågor) och stress uppkommer då man tror att man kommer förlora resurser, eller då
man ej får tillbaka då man investerat resurser. Dock, detta betyder ju att man antar att alla
skattar samma typer av resuresr, så verkar det ju dock inte vara. Vissa saker e ju givna som
hälsa, mat, boende etc.
Akut stress: omstörtande händelser( -fysiska o psykiska symptom som panik, ångest,
rädsla, guilt etc). att förlora är i sig stressande och att inte känna self-efficicy är också
stressande. En händelse kan orsaka kronisk effekter trots att det bara handlar om en
stresshändelse. Mer vanliga saker som exams. Hög stress kan leda till dåligt minne o
uppmärksamhet. Yerker-Dadson law (lagom e bäst).
Kronisk stress: jobbrelaterad stress. Person-enviromentfit/godenss of fit (lazarus). Karasek:
Demand, control, predictability o ambiguity verkar påverka.
3. Stress som fysiologisk respons. Först måste eventet bli appraised och detta sker I CNS.
Att percieva eventet---autonomic och endoctrine responses—feedback till cortex och
limbiska systemet---linkat till hypothalamus o brainstem.
Tidig stressforskning: binjurarnas utsläpp av adrenalin o noradrenalin avid aktivering av
sympathetic- fight or flight möjligt genom att förbereda kroppen, frigöra energi osv. Bra
pga detta men skadligt då det hindrade normala funktioner. Kronisk stress ej bra,
djurstudier.
•
•
•
•
•
•
•
•
General adaption syndrom: Seyle´s modell av stress. Vi har en medfödd tendens att bevara
inre balans o att detta sker i tre steg: 1. Alarm reaktion (vi blir medvetna om hot o vissa
funktioner blir går ner temporärt, ex först ner i blodtryck för att sedan gå upp)2. Stage of
resistance (kroppen försöker anpassa till stressor som inte försvunnit trots steg 1. Arousal
går ner jmf med 1 men fortf högt Denna fas kan inte hålla på hur länge som helst utan att
organismen blir sjuk). 3. Stage of utmattning (2 håller på för länge. Resurser i kroppen tar
slut och förmågan att motstå stressen minskar. Ökad risk för sjukdom.
Senare stressforskning: kortlivad reaktion till stress AN med syppathetic NS. Sen tar
binjuren vid o märken aktiveras på SNS aktiveras o släpper ut noradrenalin o adrenalin i
blodet (kan hålla på längre än neurotransmittorer), binjurebarken aktiveras då hypofysen
(som e kontrollerad av hypothalamus) släpper ut ACTH till binjurebarken som släpper ut
kortisol. HPA axeln (hypothalamus-pituary galnds- adrenocor blabla nånting). Kortisol gör
att mer energi e kvar i blodt o kan tas upp till fight o flight, ökar blodflödet, hämmar
immunförsvaret genom att hämma fagocytoch lymphocyt sant hämma inflammation av
skadad vävnad. Verkar dock som att kortisolet dör vid kronisk stress (? S 324). HPA
aktivering ökar också ämnen som gör en känslig mot depression och immunrelaterade
sjukdomar. Mkt kortisol under lång tid kan skada hippocampus. Lång tid av adrenalin och
noradrenalin e inte heller bra, kan leda till förhjjt blodtryck o sånt dumt.
Stress och immunförsvaret. Immunceller två typer: lympgocytes (aktivitet triggas av
pagocyterna som gör nåt när nåt e skadat. T B NK) och pagocytes. Kortisol skadar T och B
celler samt NK celler.
Kopplingen stress-sjukdom: direct route:förändringar i immunsystemet o endoctina
systemet leder till sjukdom. Svårt att bevisa att denna route finns dock.. Indirect route: folk
reagerar på stress med att ex äta, röka. Personlighetstyper reagerar på stress med att göra
farliga saker, stress kan leda till insomnia, shakiness, ångest som folk söker hjälp för men
som i sig inte e sjukdomar (?). Dock, kom ihåg att sambandet stress-sjukdom e ganska svagt
o förklarar inte allt.
Kronisk stress (ex ta hand om sjuk person corr med långsam sårläkning.
Stress o förkylning: de som hade upplevt mkt stress större risk av att dra på sig förkylning
då de utsattes för virus. De corr inte med att bli infekterad men att infektionen skulle bryta
ut i sjukdom. Lite bevis för att stress kan orsaka sjukdom hos friska individer men det
verkar som att det gör sjuka minder friska.
Stress o hjärtinfarkt. Beror på gener, livsstil. Akut stress—SNS—ökat blodtryck—skada på
artärerna—adrenalin o noradrenalin gör skadan inte bättre—långsiktigt—hypertension
(riskfaktor för hjärtinfarkt). Stress aktiverar också SNS utsläpp av fettiga saker i blodet som,
om de inte används för energi, blir till kolesterol. För mkt kolesterol i blodet riskfaktor till
atheroma. Blodet blir också extra kletigt vid stress o det ökar också risken för blodpropp.
Vad som orsakar hjrtinfarkt direkt kan omtalas med stress corr med rökning, fettiga delar i
blodet o högt blodtryck.
Stress o cancer: stress kan tänkas sakta ner cellreparationen o på så sätt påverka
canceruppkomst, genom att påverkar immunförsvaret eller hormobalans. Stor studie fann
att bröstcancer inte kunde förklaras av livsfaktorer men med många olika riskfaktorer som
•
•
kombinerades (varav några var psykosociala). Dock coping style och mood påverkar cancer
utkomst (ex helplessness-ej kämpa på eller provar alla möjligheter av treatment).
Stress o bowel disease: två sjukdomar har varit extra intressanta o man tror inte att de
utlöser sjukdomen men att det kan påverka negativt. IBS och IBD. Mkt tveksamma resultat
om vad som kommer först (höna eller ägg), samt komplexitetet´n av kombination av
riskfaktorer gör det svårt att säga nånting (haha). Men det verkar som att stress iaf inte e
bra och att det för vissa (ffa stress som har med sjukdom att göra, dock inte specifikt IBDsjukdom utan annan sjukdom) påverkar förloppet av bowel disease neg. (IBS= jobbigt med
toabesök, ont i magen från o till, ingen förklarbar fysisk orsak. IBD= crohn och ulcerative
colit, inflammation i tarmarna, typ samma symptom).
Stress o HIV/AIDS: mkt limited bevis att stress har nåt att göra med att sjukdomen bryter
ut, tyder på att stress kn göra förloppet sämre. Extra starkt då andra variabler e där som
depression, social support, comping.
Chapter 12 stress and illnes moderators (indirekt väg från stress till
sjukdom)
•
•
•
•
•
Stress och coping: Copiing enligt Lazarus= (typ) de kognitiva o beteende grejerna man gör
då man appraisar stress (primary appraisal= fara hot utmaning?hur ser eventet ut?
Secondary=va har ja förs resurser att klara av det). Dvs hur man klarar av en stressituation.
Kan handla om att ändra sin tolkning av sit eller att förändra själva sit, eller ändra de skills
man har relaterat till stressorn. Finns massa olika namn o typer och grupperingssätt ex
problemfouserad/känslofokuserad samt actie approch/passive approach.
Lazarus (igen, flitig kille..eller tjej) beskrev fem typer av coping tasks som alla bidrar till
successful comping: 1. Reducera harmful external conditions.2. tolerate or adjust to neg
event. 3. Hall kvar positive självbild. 4. Hall kvar emotionell balans o minska emotionell
stress. 5. Håll kvar bra relation med miljön eller andra. Adaptiv coping e kontextuALT o
förändras med tiden. Vissa sit passar vissa coping ex dödlig sjukdom e kanske emotionell
coping bättre än att försöka ”lösa problemet”.
Coping style: generell tendens att svara på en situation. Ex avoidance/attending. Moniters
(söker info om sit ex om sidoeffekter av medicin blabla)/blunting(dagdrömmeri exundvika).
Verkar som det inte finns nån stil som är bättre, det handlar om fit med kontexten.
Personlighet (o stress oillness). Hur hänger personlighet o sjukdom/stress ihop. Ant bidrar
sjukdom till en viss personlighetstyp (ex depression), personl-tendens att bete sig på sätt
som e skadligt-sjukdom eller i vissa fall personlighet predicts onset of illness (ex typ A o
heart disease) eller påverkar hur du hanterar sjukdom.
Typ A: tidig forskning visare corr mellan typ A o hjärtinfarktssjukdomar men senare
forskning har ej kunnat visa detta. Den ”viktiga” komponenten i typ a personligheten
verkar vara ilska o hostility. Hostility corr med många sjukdomar ex hjärtsjukdomar samt
kan va riskfaktor för skadliga beteenden. Hostile personer verkar också ha svårare att ta till
sig socialt stöd o få ut nåt av det-less buffered. Hostile personer mer stress reaktiva. Verkar
finnas corr med passiv o hjälplöshet självuppoffrande pers/coping o cancer (Cpersonlighet).
Typ D personer (hög neg affekt o social inhibition) corr med hjärtkärlsj.
•
•
•
•
•
•
Neurotisism: tendens att uppleva neg emotioner o bete sig o tänka neg. Verkar inte va
direkt koppling till nån sjukdom. Svårt eftersom de ofta skattar allt lägre.
Hardiness: bra uppväxt, trygg o gillar utmaningar. Verkar va en buffrare vid hög stress.
Dock verkar det som att frånvaron av detta drag sa mer än innehavandet av det.
Optimism: corr med aktiv coping och lägre klagomålsskattning, bättre funktion i några
studier. det verkar bara vara ”stabil” optimism som corr och inte bara situationsbetingad
optimism.
Oftast e internal locus of control bra men ibland e external bra=) första delen; locus of
control (är det här inom min kontroll) andra delen slef efficacy (vad kan ja göra åt det).
Verkar inte finnas nån corr mellan locus of controll o hälsa.
Depression o anxiety: samband depr-hjärtkärlsj, några studier inget samband. Corr mellan
depre och död vid hjärtattack. Outcome vid hjärtkärl.
Social support: starkt nätvärk corr med längre hälsosammanre liv. Hur? Verkar som det
minskar stressupplevelsen vid stress, litet nätverk kan va stressande i sig. Verkar som det
buffrar när sjukdom händer men inte bevis att det hindrar att sjukdom uppkommer. Två
teoreier: direct effect (litet närverk dåligt även utan stress o bra även utan stress. 1. Ant
beter mig sig hälsosammanre eller nätverket --fysiologiska responser som e bra (ex såg
man att caner pat med social support hade lägra kortisolnivåer) . 2. Buffering: skyddar mot
neg effekter av hög stress genom att personen tolkar sit ”bättre” eller ändrar
copingresponser hos personen (ex genom att de inte e ensamma).
Chapter 13 stress management
•
•
•
Preventing stress: det bästa är ju att förhindra att dålig stress uppkommer men det kräver
ju att folk tar tag i ett problem som inte finns=svårt. Stress management på
organisationsnivå: ex man lät folk träna/stress management/träna+infor om hälsa. Ingen av
grupperna fick mindre sjukdom men alla blev böttre på de det lärde sig. Problem bla att de
som behöver stressprevention mest går inte till möterna (e´x anxious rädda att vis sina
problem ). Om man inte kan preventa stress direkt kan man försöka sikta in sig på
variablerna som corr med stress, först utreda varför folk på en viss arbetsplats känner sig
stressade o försöka förändra det. Det verka funka ibland o ibland inte. Inte så många
studier gjorda dock. Vissa funkar o det verkar vara sådana där man kan göra praktiska
ändringar i jobbsituationen dpå man fått info om vad arbetarna tycker e stressande (ex
försena starttiden, ha många korta raster).
Stress management training med individuals: upplevd stress innebär ju tolkning av
situation och ofta tolkar man “fel” ex katastroftolkar, generaliserar, selectiv
uppmärksamhet. Det man då kan ändra i stress management träning är eventet som
triggar stress, eller personener cognitive, beteendemässiga eller fysiologiska respons på
stressorn. Många fokuserar på relaxation, eller kognitioner. Få fokuserar på själva triggern.
Dock gör vissa det: klargöra problemet-sätta mål-underlätta action.
Avslappningsträning: kan leda till fysiskt mindre spänning, komma i kontakt med er positiva
tankar, känna sig mer i kontroll. Man börjar med basala relaxation skills, sen monitor daily
tension, använd relaxation in time of stress.
•
•
•
•
•
Kognitiva interventioner: två typer; självinstruktioner (det här kommer gå bra, ja har ju
klarat det här innan/kom ihåg hur du skall göra, slappna av) Detta kan i bästa fall leda till
minskad stressnivå eller åtminstone bryta neg tankekedja. Kognitiv omstrukturering (anta
tankar som hypoteser, bevisa dem utan bias, ifrågasätt dem. Sokratiska frågor- kan komma
ner ända till scheman).
Stress inoculation training: stressminskande intervention som inkluderar att se till att
beteendent är bra, behålla avslappning samt lämpligt självprat.
Man gjorde studie därastma folk va med. en grupp fick stressmangegement o annan fick
srkiva av sig stress. Stressman. Fick bättre lungfunktion o upplevs stress minskade inte i
nån av grupperna.
PTSD: psychological debriefing verkar inte funka helt bra. Ibland till och med förvärras
problemen. Exponeringsbaserad terapi verkar funka bättre på längre sikt (kan uppleva
problemen som allvarligare i början då man tvingas faca dem). Eyemovement
desensitisation and reprocessing. Verkar inte förbättra effekt av exponering. Dock verkar
funka bättre än inget.
Minimera stress i sjukhussammanhang: mkt stress kan öka mängden av medicin
personene behöver ex vid operation samt sakta ner läkningen. Verkar som man blir mindre
stresasd om man känner lite kontroll så man lät pat välja dos själva/berätta exakt vad som
kommer att hända o man behövde mindre medicin, mindre reassurance efter kom fortare
ut från sjukhus. Verkar som det viktigaste är att man anpassar till pat behov. Ex avoidant
personlighetstyp behöver man itne berätta så mkt, där verkar det bättre att lära ut
distraherande. Vädligt anxious pat verkar må bäst av att fp lite info som e anpassat till
deras behov (svårt att lära sig då man e anxious). Väldgit anxious verkar inte heller må
bättre av avslappning, men dock måttligt anxious .
Chapter 16 pain
•
•
Olika typer av smärta: akut (upp till 3-6 mån) o kronisk (två typer; known cause o utan). 21
% av stort sample upplevde nån form av kronisk smärta. Deprimerade upplevde mer
(hönan o ägget, inaktiva och lägger märke till symptom) o ensamma upplevde mer.
Primary gain = ex slippa jobbet. Second=nån bryr sig om en teritary gain=annan mår bra av
att känna sig behövd. Vanligt: dramatiserar klagningarna, inaktiv, medicinmissbruk,
beroende av andra, tappad förmåga pga inaktivitet.
Biologisk modell (wii): först trodde man att det endast handlade om paion receptors i
huden men det kan ej förklara ex bortopererad arm, personer som har receptorer men ej
upplever smärta, bevisad smärtpåverkning av psykologiska faktorer
- humör: depression o ångest ökar rapportering av smärta samt reducerar smärttolerans.
Höna o ägget obs.
- Uppmärksamhet. Ex folk som skadar sig i sport o märker det efter matchen. Ex akut
smärta kan utvecklar till kronisk smärta—oro fokus på smärtan-scanna sig själv för
smärta och fokusera på alla småkänningar-inaktivitet-smärta.
- Kognitioner: kognitioner som kan påverka är ex hur man attribuerar smärta (ex tror
man att den beror på fysisk skada tränar man mindre), hur mkt man tror man kan
•
•
•
•
tolerera, kontrollera och förväntningar kring smärtrelief. förväntningar av ökning eller
minskning kan leda till just den upplevelsen.
Psychobiological model: gate control theory: vilken grad av smärta vi upplever beror på: 1.
Smärtreceptorer i huden o organen sänder info om den fysiska skadan till portar i
ryggraden-sänder info till smärtcentra i hjärnan. 2. Cognitioner om smärtan-info ner i
ryggraden till portarna. Info från smärtreceptorer-portarna öppnas. Ångest o liknande
öppnar portarna, lugn och distraktion stänger portar. Neutrala signaler upp till hjärnan
stänger porten (ex stryka handen). A fibrer svarar på skarp smärta o C på långsam. A fibern
skickar info till thalamus o cortex där respons avgörs. Info från c fibrerna går upp till
limbiska systemet o hypothalamus o ANS o här addas en emotionell komponent o
hypothalamus controllerar aktivitete i ANS o kan göra att vi flyttas oss från smärtan (oj va
dålig förklaring, hoppas ej detta kommer).
Nån ny teori om neuromatrix som ej orkas läsa, har inte fått mkt evidens ännu…
Akut smärta: man kan hjälpa pat känna kontroll över smärtan, distraktionstekniker (bra att
tänka aktivt på nåt, inte att försöka ”inte tänka på” smärtan) , avslappning (funkar), hypnos
(funkar).
Kronisk smärta: beteendeinterventioner fokuserar på observerbart beteende. Försöka öka
frekvens av bra beteende (ex träning) o minska undvikande, medicinera vid fasta tider
istället för vid behov. Funkar. KBT (lägger till ex självprat): funkar men minskar inte
katastroftänk om smärta eller humör (!). Verkar som kognitiva delen bara håller i sig ett
tag.