likabehandlingsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
EMANUELSKOLAN 2012
Emanuelskolan grundskola F-9
och fritidshem
Upprättad: 2012-01-16
Gäller till: 2012-12-31
Fastställd av: Rektor Emanuelskolan
Förord
2
Emanuelskolans rektorsområde är beläget i centrala Sjöbo och är en F-9 skola
med 360 barn. På skolan finns tre arbetslag; arbetslag Öst (F-5) med ca 120
elever, arbetslag Väst (F-5) med ca 120 elever och arbetslag Nord (skolår 6-9)
med ca 120 elever. Fritidshem för barn i åldrarna 6-12 år är integrerad i F-5
verksamheten och bedrivs i samma lokaler och med samma personal som under
skoldagen. Skolan och fritidshemmet skall vara en trygg miljö för alla, fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Emanuelskolans likabehandlingsplan omfattar lagen om förbud mot
diskriminering (2008:567) och skollagen (2010:800, 6 kap). Nedan kallad
Likabehandlingsplanen.
Likabehandlingsplanen har en vision som alla som jobbar i rektorsområdet skall
arbeta för. Varje arbetslag sätter upp mål utifrån de kartläggningar som görs i
arbetslagen. Det betyder att det kan vara olika mål för olika arbetslag. Dessa får
dock aldrig strida mot rektorsområdets vision.
Den första delen av likabehandlingsplanen beskriver de delar som är
gemensamma för rektorsområdet, t ex vision, definitioner, gemensamt
förebyggande arbete och gemensamma kartläggningar. Sedan beskriver vart och
ett av arbetslagen sitt arbete.
"En droppe droppad i livets älv
har ingen kraft till att flyta själv.
Det ställs ett krav på varenda droppe:
Hjälp till att hålla de andra oppe!"
Tage Danielsson
3
Till dig som elev
Det förväntas av dig att du
 Alltid visar andra barn och vuxna respekt
 Aldrig utsätter något barn eller vuxen för obehag
eller fara
 Berättar för vuxna om du eller någon annan inte har
det bra i skolan
 Följer de regler som finns på skolan
 Använder ett vårdat språk
 Tar ansvar för miljön, ute och inne
Till dig som personal
Det förväntas av dig att du är en god förebild och
 Är ärlig och uppriktig mot andra på ett respektfullt sätt
 Alltid visar elever och vuxna respekt
 Ser alla elever utifrån sina förutsättningar/behov
 Omedelbart ingriper mot alla former av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
 Att du följer skolans likabehandlingsplan
 Att du vid misstänkt kränkning utreder omständigheterna
och informerar rektor/elevstödssamordnare
Till dig som vårdnadshavare
Det förväntas av dig att du
 Meddelar skolan om du märker att ditt barn eller något
annat barn råkat illa ut
 Meddelar skolan om du märker att ditt barn gjort någon
annan illa
 Har en positiv inställning till ditt barns skola och
fritidshem
4
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Vision
Vad säger lagarna?
Definitioner
Likabehandlingsgrupp
Samverkan med elever
Skolans förebyggande arbete
a. Nuläge
b. Nulägesanalys
c. Åtgärder förebyggande arbete
d. Övergripande kartläggning och nulägesanalyser
e. Kompetensutveckling för personal
7. Rutiner vid akuta situationer
a. Utredning av diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling, barn/elev – barn/elev
b. Pedagog kränker barn/elev
c. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling
d. Dokumentation
8. Lag Öst
a. Uppföljning och utvärdering 2010/2011
b. Genomförda kartläggningar
c. Nulägesanalys 2010/2011
d. Mål och åtgärder 2012 för skolan
e. Kartläggningsmetoder
f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet
g. Genomförda kartläggningar fritidshemmet
h. Nulägesanalys fritidshemmet
i. Mål och åtgärder för fritidshemmet
j. Kartläggningsmetoder
9. Lag Väst
a. Uppföljning och utvärdering för skolan och fritidshemmet
b. Genomförda kartläggningar
c. Nulägesanalys
d. Mål och åtgärder 2012 för skolan
e. Kartläggningsmetoder
f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet
g. Genomförda kartläggningar
h. Nulägesanalys
i. Mål och åtgärder 2012 för fritidshemmet
j. Kartläggningsmetoder
10. Lag Nord
a. Uppföljning och utvärdering 2010/2011
b. Genomförda kartläggningar
c. Nulägesanalys
d. Mål och åtgärder 2012 för skolan
e. Kartläggningsmetoder
7
7
7
8
8
9
9
9
9
10
10
11
11
11
11
11
12
12
12
12
13
13
13
13
13
13
14
14
14
14
15
15
15
15
15
16
16
16
16
17
17
5
11. Revision
12. Tillsyn över lagen
18
21
Bilaga 1-3
20
6
1.Vision och övergripande mål
Vision
Alla barn och elever i vår verksamhet skall bemötas med förståelse och respekt för
människors lika värde.
Övergripande mål:
Andelen elever som upplever sig kränkta skall minska. Mäts i den årliga KRAFT-enkäten
2. Vad säger lagarna?
 Enligt lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och enligt skollagen
(2010:800) 6 kap. får inte något barn eller någon elev som deltar i verksamheten
diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling.
Lagarna kräver att:
 alla skolor arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av
elever,
 alla skolor upprättar en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling
som varje år följs upp och ses över
 även elever deltar i arbetet med att ta fram, se över och följa upp planerna
3. Definitioner
Elev: den som deltar i utbildning enligt skollagen
Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt skollagen
Vårdnadshavare: den eller de personer som har det juridiska ansvaret för barnet
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet och ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder
behandlar en elev sämre än andra elever. Det finns direkt och indirekt diskriminering.

Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en elev på grund
av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. En skola får
exempelvis inte neka till att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning.

Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Att
exempelvis ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån den sju
diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt i praktiken. Om exempelvis
alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på
grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig
skyldiga till trakasserier.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
7
Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha samband med någon
diskrimineringsgrund, kränker ett elevs värdighet. Kränkningar kan vara ett uttryck för makt
och förtryck, som t ex att retas, frysa ut någon, knuffas eller dra i håret. Kränkande
behandling kan vara enstaka eller upprepade händelser. Både personal och elever kan göra sig
skyldiga till kränkande behandling. Det är den enskilda elevens upplevelser som är
vägvisande och måste tas på allvar.
Mobbning är när någon utsätts systematiskt och över tid för negativa kränkande handlingar.
Mobbning kan vara skadegörelse, utfrysning och e-mobbning.
4. Likabehandlingsgrupp
På skolan finns en likabehandlingsgrupp bestående av en nyckelperson från varje arbetslag,
koordinator på området, rektor och elevstödssamordnare
 Gruppen träffas en gång per månad för att hålla samman frågor gällande
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
 Nyckelpersonerna leder pedagogiska samtalsgrupper i sitt arbetslag en gång i månaden
 Varje månad tas anmälningar om kränkande behandling från varje arbetslag upp
Ansvarig och sammankallande: rektor
Likabehandlingsgruppen består av:
Eva Månsson
Rektor
0416-27256
[email protected]
Malin Jönsson
Elevstödsamordnare
0416-27254
[email protected]
Malin Evnell
Lärare skolår F-5
[email protected]
Stefan Mattisson
Fritidspedagog skolår F-5
[email protected]
Henrik Jeppsson
Lärare skolår 6-9
[email protected]
För arbetet med antimobbningsprogrammet Olweus förstärks gruppen med KRAFTs
koordinator, Michael Corelius Lärare skolår F-5 [email protected].
5. Samverkan med elever
Elevråden är viktiga instanser i arbetet med likabehandling. I januari varje år är elevråden
remissinstans för det förslag som utarbetats inför kommande år. Likabehandling, trygghet och
trivsel är stående punkter på elevrådets dagordning
Ansvarig och sammankallande: elevstödssamordnare
Skolans elevskyddsombud deltar i områdets egenkontrollronder där man tar upp bland annat
arbetsmiljöfrågor.
Ansvarig och sammankallande: rektor
Likabehandlingsplanen tas upp på skolråd där skolans alla föräldrar ges möjlighet att delta.
Föräldrar får därmed möjlighet att komma med frågeställningar och synpunkter angående
likabehandlingsplanen..
Ansvarig och sammankallande: rektor
8
6. Skolans förebyggande arbete
6a. Nuläge
Under förra året sjönk den giltiga och ogiltiga frånvaron betydligt på skolan. Ingen elev har i
nuläget ogiltig frånvaro och elever med hög giltig frånvaro har sjunkit från 15 st till 9 st. För
de eleverna som har specialkost finns det inga alternativ och de får som de ser det inte
likvärdig kost i matsalen. KRAFT-enkäten som genomfördes på området i höstas visar att
mobbingen sjunkit. Vi har inte tillräckligt med underlag för att sätta upp mål och åtgärder för
att arbeta förebyggande enligt diskrimineringsgrunderna. Genom intervju med arbetslaget har
det kommit fram att då elever är på praktik får inte arbetsgivaren ta del av och information
om Emanuelskolans likabehandlingsplan.
6b. Nulägesanalys:
Antal elever som är mobbade har sjunkit vilket är positivt. Skolan ska fortsätta arbeta
förebyggande enligt likabehandlingsplanen och KRAFT. Frånvaron har sjunkit vilket vi ser
som en indikation på att eleverna trivs och vi fortsätter att arbeta enligt våra rutiner gällande
giltig och ogiltig frånvaro. Skolan behöver mer underlag för att kunna arbeta med
diskrimineringsgrunderna. Rutinerna vid praktik behöver uppdateras och implementeras hos
pedagogerna. Utbudet i matsalen för de elever som har specialkost behöver förbättras.
6c. Åtgärder för förebyggande arbete:
 Arbete enligt KRAFT – dokumenteras varje vecka
Ansvarig: Mentorer/ugruppsansvarig
 Samtal med vård- och omsorg kring lbp med särskilt fokus på
diskrimineringsgrunderna
Ansvariga: Eva Månsson (rektor) och Malin Jönsson (elevstödsamordnare)
 Ett kartläggningsmaterial skall utarbetas under vårterminen av
likabehandlingsgruppen.
Ansvarig: Eva Månsson (rektor)
 Likabehandling, trygghet och trivsel tas upp på elevråden
Ansvarig: Malin Jönsson (elevstödsamordnare)
 Trivselregler (bilaga 1)
Ansvarig: Eva Månsson (rektor)
 Punkt på utvecklingssamtal
Ansvarig: Mentor
 Rapportera frånvaro till arbetslag och förvaltning + rutiner (bilaga 2)
Ansvarig: Malin Jönsson (elevstödsamordnare)
 Introduktion för personal och elever (bilaga 3)
Ansvarig: Angelica Willyson (skolsekreterare)
 Vid schemaläggning skall hänsyn tas till elevers särskilda behov.
Ansvarig: Arbetslagen
 Planering i tre delar – ett systematiskt planeringsverktyg som ”tvingar” skolan att
arbeta med läroplanens kapitel Skolans värdegrund och uppdrag
Ansvarig: undervisande pedagog
6d. Övergripande kartläggningar och nulägesanalyser
 Fast punkt i elevrådens dagordning kring trivsel och trygghet
Ansvarig; Malin Jönsson – enligt årscykeln
 KRAFT-enkäten
Ansvarig: Familjeförvaltningen – KRAFT nyckelpersoner, genomförs oktober 2012
9

Frånvarostatistik
Ansvarig: Malin Jönsson – juni 2012 och december 2012
 Statistik kränkande behandling
Ansvarig: Malin Jönsson – juni 2012 och december 2012
 Likabehandlingsgrupp – samtal om nuläge m.m.
Ansvarig: Eva Månsson – varje gång gruppen har möte
 Kartläggning diskriminering –
Ansvarig: Likabehandlingsgruppen – tidpunkt fastställs utifrån materialet
 Samtal kring stämningen på skolan förs i områdets skolråd.
Ansvarig: Eva Månsson -- en gång per termin (feb och okt)
6e. Kompetensutveckling för personal
 Apt den 6/2- 12 kring kommunens Plan för lika rättigheter och möjligheter.
 Apt Lärares yrkesetik den 18/4-12
 Pedagogiska samtalsgrupper i arbetslagen en gång per månad – dokumenteras inför
Olweus revision.
 Värdegrund och likabehandling MAH under 2012 för likabehandlingsgruppen
 KRAFTs nyckelpersoner träffas en gång per termin med kommunens
Olweusinstruktörer som sammankallande
7. Rutiner vid akuta situationer
7a Utredning av diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling
Elev kränker elev
Då skolpersonal misstänker, ser eller får kännedom om att en elev utsatts för diskriminering,
trakasserier och/eller kränkande behandling får eleven en direkt tillsägelse om att sluta. En
utredning om händelsen görs skyndsamt, dvs inom 24 h. Som stöd i utredningen används
blankett Utredning om kränkande behandling (finns på Emanuelskolans intranät).
1. Anmälan om kränkande behandling görs skyndsamt till rektor som ser till att en
utredning omgående inleds. Dokumentera på blanketten ”Utredning om kränkande
behandling” . Mentor informeras.
Ansvarig: Den som sett/fått till sig händelsen
2. Den som fått utredningsansvaret samtalar med de inblandade personerna och gör en
faktainsamling. Gör en analys. Är det här diskriminering, kränkning, trakasserier,
mobbning eller något annat? Arbetslaget är ett stöd i analysarbetet. Dokumentation
förs enligt rutin för utredning om kränkande behandling.
Ansvarig: Utredningsansvarig
3. Besluta om åtgärder enligt rutiner. Arbetslaget, rektor och elevstödssamordnare är ett
stöd i detta.
Ansvarig: Utredningsansvarig
4. Kontakta muntligen alla inblandades vårdnadshavare skyndsamt, dvs inom 24 h.
Informera om vad som hänt och hur skolan kommer att agera.
Ansvarig: Utredningsansvarig eller enligt överenskommelse
5. Vid misstanke om mobbning, följ Olweus åtgärder mot mobbning, se nedan punkt 7c.
Ansvarig: Utredningsansvarig
10
7b. Pedagog kränker elev
Då skolpersonal får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad och/eller
kränkt av en vuxen som arbetar på skolan skall en utredning skyndsamt, dvs inom 24 h, göras.
1. Elevstödsamordnare kallar elev som känner sig utsatt till samtal om det inträffade.
2. Elevstödsamrodnare dokumenterar på blanketten ”utredning om kränkande
behandling”.
3. Rektor kallar till samtal med berörd personal och beslutar om åtgärder.
4. Rektor återkopplar muntligt till elev och dess vårdnadshavare.
7c. Åtgärder vid diskriminering, trakasserier, och/eller kränkande behandling
Om det efter utredning visar sig att det är diskriminering, trakasserier, och/eller kränkande
behandling, följs Olweus åtgärder mot mobbning.
1. Samtal med de inblandade
2. Samtal med vårdnadshavare, till alla inblandade parter
3. Uppföljning med det utsatta barnet enligt överenskommelse mellan skolan och eleven
och dess vårdnadshavare
4. Uppföljning med mobbaren enligt överenskommelse mellan skolan och eleven och
dess vårdnadshavare
5. Det kan vid allvarliga händelser och upprepad mobbning i skolan bli aktuellt att flytta
mobbaren. Om mobbningen inte upphör kan en polisanmälan göras.
7d. Dokumentation
1. Vid utredning av misstänkta trakasserier, kränkande behandling eller mobbning skall
blanketten Utredning om kränkande behandling användas.
2. Vid utredning skall samtal med de inblandade dokumenteras.
3. Åtgärder vid mobbning kan dokumenteras i blanketten Konfronterande
mobbingsamtal.
4. När ärendet är avslutat lämnas all dokumentation till elevhälsosamordnare.
Dokumentationen förvaras i elevakten.
8. Lag Öst F-5 (120 elever)
8a. Uppföljning och utvärdering för skolan 2011
Vi har haft en extra vuxen i omklädningsrummet både innan och efter idrottslektionen. Vi har
haft extra personal ute som rört sig i de områden som eleverna anser vara mer utsatta än
andra. Samtliga pedagoger markerar alltid tydligt vid olämpligt språkbruk. Språkbruket är
fortfarande ganska tufft, men eleverna tycker att de vuxna bryr sig och säger till. Åtgärden
med gemensam del av rast med Väst hade vi endast en termin, detta blev för rörigt och mer
konfliktframkallande så därför valde vi att avsluta denna åtgärd. De förebyggande och
planerande mentorssamtalen med målen som fokus är gjorda och uppföljning vid kränkande
behandling görs av samtliga pedagoger. Vi har nått upp till målet med trygghet i
omklädningsrummen medans vårdats språk gentemot varandra är ett svårmätt mål som vi
fortfarande inte känner oss tillfredsställda med. Personalen upplever fortfarande ett hårt språk
mellan eleverna och ibland även förekommande mellan elever-pedagog.
8b. Genomförda kartläggningar:
* KRAFT-enkät
* Lag Östs egen trivselenkät, två gånger per termin
11
* Statistik kränkande behandling
* Sociogram i alla undervisningsgrupper
* Observationer
* Samtal i mentorsgrupper
8c. Nulägesanalys:
Enkäterna visar att tryggheten i omklädningsrummen har ökat medan större delen av eleverna
hör fula ord dagligen och flera gånger varje dag. Genom våra enkäter och observationer har
det framkommit att språkbruk fortfarande upplevs som ett bekymmer samt respekt för
varandra och våra saker. Därmed har vi inte nått upp till målet med språkbruket, hård attityd
med fula ord förekommer fortfarande. Vi ser via bland annat observationer att mycket handlar
om attitydproblem. Attityden och respekten mot/för varandra upplevs i många avseenden
dålig. Vi väljer därför att lägga fokus på elevernas attityder då vi tror att vi kan komma åt
bland annat språkbruket gentemot varandra men även andra områden. Genom sociogram som
gjorts på alla barnen i Öst har det framkommit att det finns ett eller flera barn i varje u-grupp
som inte ”har” kompisar. Vi väljer därför att lägga stor vikt vid kompisar och relationer, vi
vill att fler barn ska känna att man har en kompis på skolan.
8d. Mål och åtgärder 2012 för skolan:
1. Attityden mot varandra skall förbättras
Åtgärder:
 Uppföljning i undervisningsgruppen minst en gång i veckan av ”bra” raster
 Minst en gång varje vecka ha gruppstärkande övningar, med fokus på
lika/olika, i undervisningsgruppen
2. Alla elever skall ha kompis/ar på skolan
Åtgärder:
* Organisera lekdagar två gånger per termin då lekar introduceras
* Uppföljning i undervisningsgruppen minst en gång i veckan av ”bra” raster
* Minst en gång varje vecka ha gruppstärkande övningar, med fokus på lika/olika,
i undervisningsgruppen
8e. Kartläggningsmetoder:
* KRAFT-enkät, en gång per år (ansvarig: Michael Corelius)
* Lag Östs egen trivselenkät, två gånger per termin (ansvarig: Stefan Mattisson, feb
och maj)
* Statistik kränkande behandling (Malin Jönsson)
* Sociogram i alla undervisningsgrupper, två gånger per termin (Stefan Mattisson feb och
maj)
* Observationer, med attitydsbarometer (Stefan; feb och uppföljning juni)
* Samtal i mentorsgrupper/undervisningsgrupper (undervisande pedagog, fortlöpande)
8f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet 2011
Samtliga pedagoger har tydligt markerat att olämpligt språkbruk inte accepteras. Vi har inte
gjort observationer för att se barnens sätt att samspråka, en anledning är tid och stort
personalskifte. Målet att alla barn ska använda sig av ett vårdat språkbruk är även inom
skolbarnomsorgen inte uppnått i den mån som vi önskat. Detta ser vi genom personliga
observationer samt genom samtal med barnen.
12
8g. Genomförda kartläggningar fritidshem:
* KRAFT-enkät
* Lag Östs egen trivselenkät, två gånger per termin
* Statistik kränkande behandling
* Sociogram i alla undervisningsgrupper
* Observationer
* Samtal i mentorsgrupper
8h. Nulägesanalys fritidshem:
Genom kartläggningarna kunde vi se att vi inte nått upp till målet om språkbruket och väljer
att inom skolan lägga fokus på attityd och respekt. Vi väljer att fokusera på målet om att alla
ska ha kompis även i skolbarnomsorgen. Vi vill även att alla elever ska känna att dem har
något att göra i form av olika aktiviteter när dem är på fritids. I slutet av höstterminen 11
gjordes observationer för att kartlägga vad barnen leker med och inte leker, vad dem gör och
inte gör. Det visar att vi har många barn på fritids som inte vet vad dem ska göra och med
vem. Man kunde även se att en del barn hade större förmåga att leka medan en del behöver
tränas i detta. Med dessa mål tros vi nå barnen och dem blir sysselsatta och det som uppfattas
som problematiskt tidigare som exempel språk gentemot varandra samt lösdriveri kommer
eventuellt att avta.
8i. Mål och åtgärder 2012 för fritidshemmet:
1. Alla elever skall ha kompis/ar på fritidshemmet
Åtgärder:
 Introducera leklådor – Stefan Mattisson
 Fritidsråd en gång per vecka – Stefan Mattisson
2. Fritidshemmet skall erbjuda aktiviteter så att alla elever känner att de har något
att göra.
Åtgärder:
 Fritidsråd en gång per vecka – Stefan Mattisson
8j. Kartläggningsmetoder fritidshemmet:
* KRAFT-enkät, en gång per år (ansvarig: Michael Corelius)
* Lekobservationer (ansvarig; Stefan Mattisson, jan, mars och maj)
* Samtal med mentor (alla mentorer fortlöpande)
* Granska Planering i tre delar(Stefan Mattisson)
9. Lag Väst F-5 (120 elever)
9a. Uppföljning och utvärdering för skolan och fritidshemmet 2011:
Vi har nått målet ”Antalet elever som upplever att de blir eller har blivit mobbade skall
minska.” Under året har vi gjort tre utredningar om kränkande behandling, vilket är en
minskning från i fjol då vi gjorde sju stycken. Enligt statistiken av utredning om kränkande
behandling visar att alla var tre mobbning som skett i klassrummet och ute på skolgården. Det
var verbalt, utanförskap och fysiskt våld.
Arbetet med ”NEJ – STOPP – SLUTA” fungerar inte tillfredställande. Borde vara mer
kontinuitet.
13
Punktinsatser av elever som är utsatta eller utsätter andra för kränkande behandling har
fungerat mycket bra. På vårt rastvaktsschema är det två pedagoger som är färgkodade och har
ansvar för punktinsatserna varje rast. Detta innebär att de övriga fem rastvakterna kan ägna
sig åt övriga elever.
9b. Genomförda kartläggningar:
 KRAFT-enkät
 Lag Västs egen trivselenkät, två gånger per termin
 Statistik kränkande behandling
 Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper
 Observationer
 Samtal i mentorsgrupper
 Mentorssamtal individuellt
9c. Nulägesanalys:
I dagsläget ser vi att KRAFT-enkäten tyder på att språkbruket har blivit bättre hos våra elever
men eleverna är mer medvetna och reagerar när de blivit kallade ”fel” saker. Lögner och
falska rykten har ökat och det har även det fysiska våldet gjort.
9d. Mål och åtgärder 2012 för skolan
1. Alla elever skall känna sig trygga och inte utsättas för sparkar och slag
Åtgärder:
 Punktinsatser kring elever som känner sig utsatta eller utsätter andra för
kränkande behandling. Insatserna ska vara i perioder.
Ansvarig: Malin Evnell gör ett schema
 Individuella samtal utifrån mobbningsringen
Ansvarig: Mentor och undervisande lärare
 Dokumentera kränkande behandling och utreda enligt gällande rutin.
Ansvarig: Den som ser en kränkning
 Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna
Ansvarig: Malin Evnell
2. Öka medvetenhet hos elever kring ryktesspridning och vad de kan leda till
Åtgärder:
 Samtal på gruppnivå i alla grupper eleverna deltar
Ansvarig: Mentor och undervisande lärare
 Arbete kring/med social medier
Ansvarig: Undervisande lärare
 Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna
Ansvarig Malin Evnell
9e. Kartläggningsmetoder:



KRAFT-enkät, ht 2012 Malin Evnell
Lag Västs egen trivselenkät, vt och ht 2012 Nette Carlsson o Christina Sjöstedt Olsson
Statistik kränkande behandling Malin Evnell
14




Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper Mentor
och u-gruppsansvarig
Observationer, diskuteras varje vecka Malin Evnell
Samtal i mentorsgrupper, en gång i månaden Mentor
Mentorssamtal individuellt, vt och ht 2012 Mentor
9f. Uppföljning och utvärdering för fritidshemmet 2011
”Att för pedagoger synliggöra barns upplevelse av trivsel i skolbarnsomsorgen i samtliga
åldrar” är ett annat mål vi arbetat mot under 2011. Vår trivselenkät visar att de yngre barnen
trivs ypperligt på vårt fritidshem medan de äldre tycker att det är lite att göra och att de inte
har några kompisar där.
9g. Genomförda kartläggningar:
 KRAFT-enkät
 Lag Västs egen trivselenkät, två gånger per termin
 Statistik kränkande behandling
 Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper
 Observationer
 Samtal i mentorsgrupper
 Mentorssamtal individuellt
 Fritidsenkät
9h. Nulägesanalys:
Utifrån nulägesanalysen gällande skolan insåg vi att det är samma saker som rör
fritidshemmet, därav samma mål som gäller skolan.
9i. Mål och åtgärder 2012 för fritidshemmet:
1. Alla elever skall känna sig trygga och inte utsättas för sparkar och slag
Åtgärder:
 Individuella samtal utifrån mobbningsringen
Ansvarig: fritidspersonal
 Dokumentera kränkande behandling och utreda enligt gällande rutin.
Ansvarig: Den som ser en kränkning
 Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna
Ansvarig: Malin Evnell
2. Öka medvetenhet hos elever kring ryktesspridning och vad de kan leda till
Åtgärder:
 Samtal på gruppnivå i alla grupper eleverna deltar
Ansvarig: Fritidspersonal
 Omarbeta ”mobbningsringen” och intervjufrågorna
Ansvarig Malin Evnell
9j. Kartläggningsmetoder:

KRAFT-enkät, ht 2012 Malin Evnell
15






Lag Västs egen trivselenkät, vt och ht 2012 Nette Carlsson och Christina Sjöstedt
Olsson
Statistik kränkande behandling Malin Evnell
Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper Mentor
och ugruppsansvarig
Observationer, diskuteras varje vecka Malin Evnell
Fritidsråd, en gång i månaden Nette Carlsson och Christina Sjöstedt Olsson
Mentorssamtal individuellt, vt och ht 2012 Mentor
10. Lag Nord år 6-9 (120 elever)
10a. Uppföljning och utvärdering för skolan 2011
Vi har under året fokuserat på språkbruket. Det har inte enbart varit mentors uppgift utan alla
undervisande lärare har haft ett gemensamt ansvar för att språkbruket ska bli bättre. Vi har
inte enbart jobbat med detta område på KRAFTråden och mentorstiden utan under alla
lektioner eller skolsituationer.
Vi har haft tjejgrupper med blandade resultat, ibland kan det dock vara bättre med blandade
grupper för att få bredare fokus på problemen. Vi har haft belöningssystem men här är vi
tveksamma i vårt arbete. För att komma åt elevernas problematik måste vi ha barnen med i
arbetet. Eleverna måste se en vinning av det de gör, gemensamma lösningar och arbeta med
deras färdigheter (hänvisar till boken Vilse i skolan). Ett belöningssystem motiverar oftast
bara de som redan vet hur man uppför sig.
Teambildning och samarbete har vi arbetat med på idrotten men hela arbetslaget behöver bli
delaktiga i detta arbete. Det ska inte vara enskilda lärares ansvar utan det ska genomsyra hela
vår verksamhet.
Våra mätningar visar att språkbruket har blir mycket bättre. I många elevgrupper märks det
tydligt att språkbruket blivit bättre. Eleverna har blivit mer uppmärksammade på när de säger
något dumt eller kränkande till någon annan. I vissa mentorsgrupper finns problemet dock
fortfarande kvar. Vi är tillfreds med resultatet och därför kommer vi fokusera på annat mål
kommande år.
Antalet elever som upplever att blir mobbade har också sjunkit.
10b. Genomförda kartläggningar:
* KRAFT-enkät
* Lag Västs egen trivselenkät, två gånger per termin
* Statistik kränkande behandling
* Intervjuer och sociogram utifrån mobbningsringen i alla undervisningsgrupper
* Observationer
* Samtal i mentorsgrupper
* Mentorssamtal individuellt
10c. Nulägesanalys:
Vi kan glädja oss med att siffrorna för mobbning har sjunkit och att språkbruket har blivit
bättre. Det som oroar oss mer är hur man agerar, hur man uttrycker sig och hur man med sitt
kroppsspråk visar vad man tycker om gruppsammansättningen eller lagindelningen.
16
Ett problem är de sociala medierna, vi upplever att eleverna kan säga/skriva saker om
varandra utan att förstå egentligen vad man säger. Förståelsen för andra och hur andra känner
sig infinner sig inte för många elever. Därför kommer vi fokusera på detta problem 2012, att
alla elever ska utvecklas utifrån där de befinner sig idag, att man har en större förståelse och
respekt för andra människor. Det har skett många positiva saker i kraft-enkätenbland våra
elever i Lag Nord. Enligt enkäten så har antalet elever som upplever att de blir mobbade
sjunkit . Elever som upplever fysiskt våld eller hot har minskat bland eleverna. Det är ett
positivt klimat i 6-9, eleverna upplever att personalen gör allt för att stoppa, mobbning,
kränkningar och/eller trakasserier.
10d. Mål och åtgärder 2012 för skolan:
Alla elever skall kunna leva sig in i och förstå andras situationer och människors egenvärde
(visa respekt för varandra).
1. Under 2012 skall förmågan att kunna leva sig in i och förstå andra människors egenvärde
öka
Åtgärder:
a. Individuella och gruppsamtal kring aktuella situationer
b. All personal ”mobiliserar” sig vid behov för att bryta
den negativa situationen
c. Fokus på ovanstående läroplansmål i all planering
d. All personal markerar direkt vid t ex suckar,
kommentarer eller kränkande handlingar
Ansvariga: All personal som undervisar i 6-9
10e. Kartläggningsmetoder:
 Matris med självbedömning, upprättad av pedagoger i arbetslaget, för eleven
Ansvarig; Henrik Jeppsson (genomförs i februari och juni)
17
11. Revision
Emanuelskolans likabehandlingsplan revideras årligen i samband med att den lokala
arbetsplanen ses över. Detta sker vid årsskiftet. Ansvarig för revisionen är rektor. Arbetet
genomförs med stöd av nedanstående årscykel i alla arbetslag från förskoleklass till årskurs 9.
November
Uppföljning och
utvärdering
Statistik EHS
Egenkontroll
Januari
Nya mål och
åtgärder
Remiss till
elevråden
Februari
Fastställande plan
Oktober
Trivselenkät
KRAFT-enkät
Mars
Information
skolråd och
personalmöte
September
Augusti
Kartläggning/
samtal &
intervjuer med
barn och elever
Juni
Uppföljning
Statistik EHS
18
12. Tillsyn över lagen
Barn- och elevombudet (BEO) övervakar 6 kapitlet i skollagen och ska tillsammans med
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och
trakasserier av barn och elever.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda
enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering.
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686, 103 59 Stockholm.
Besöksadress Torsgatan 11
Tel 08-120 20 700
Texttel 08-120 20 820
Fax 08-120 20 800
Webbplats www.do.se
Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns
och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande
behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda
barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur
bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar
om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus.
Barn- och elevombudet
Tel 08-586 080 00
Fax 08-586 080 10
Webbplats
www.skolinspektionen.se/beo
19
Bilaga 1
2011-12-28
Trivselregler med kommentarer (inkl konsekvenser)
Emanuelskolan
(gäller även skolskjuts)
Nedanstående regler är övergripande trivselregler. Dessa diskuteras sedan i resp.
barn/elevgrupp. Konkreta regler skickas hem till vårdnadshavare för underskrift.
Värdegrund och förhållningssätt
På Emanuelskolan är alla människor lika värdefulla. Ingen skall bli utsatt för kränkande
behandling såsom våld, mobbning och diskriminering. Vi respekterar varandra och visar
hänsyn och tolerans. Varje vecka diskuteras förhållningssätt och regler i de olika
barn/elevgrupperna, där samtliga barn/elever deltar.
Oro och stök
Hela skolans område är en arbetsplats. Där befinner vi oss under skoltid och omsorgstid om
inget annat överenskommits med skolpersonal. Arbetsplatsen är givetvis rök- och snusfri.
Skolan är en arbetsplats för många barn/elever och vuxna dagligen befinner sig. Inom
området är det förbjudet att åka moped. Cykelåkning är tillåten före och efter skoltid, dvs.
före 8.00 och efter 15.30. Parkering sker på anvisade platser.
Alla har ansvar för att det är lugnt och tryggt i alla lärmiljöer. De gemensamma reglerna som
upprättats skall följas.
Slagsmål och bråk
Skolans personal har ansvar för att ingripa vid slagsmål och bråk. Barn/elev förs till lämplig
lokal där mentor eller annan personal samtalar med barn/elev för att förhindra fortsatt
slagsmål eller bråk.
Skolk och sena ankomster
Tiderna för undervisningen skall hållas. Vårdnadshavare har enligt skollag ansvar för att
barnet/eleven fullgör sin skolplikt. Ogiltig frånvaro rapporteras två gånger per år till
familjenämnden. Särskilda rutiner gäller vid barn/elevs frånvaro. Till all undervisning skall
rätt utrustning medtas.
Kan man säga och tycka vad man vill?
Skolan och skolans personal är skyldiga att agera när åsikter uttrycks som är nedlåtande mot
andra, t ex hets mot folkgrupp, trakasserier och annan kränkande behandling
Störande och farliga föremål
Om ett barn/elev inte följer trivselreglerna kan lärare (grundskollärare, förskollärare och
fritidspedagog) och/eller rektor beslagta störande och/eller farliga föremål under resten av
dagen. Innehav av föremål som strider mot gällande lagar, t ex kniv, beslagtas omgående och
lämnas endast ut till vårdnadshavare. En mobiltelefon kan vara ett störande föremål.
20
Bilaga 1
Konsekvenser om inte trivselreglerna följs
1. Tillsägelse av vuxen person där man uppmanas att ändra sitt beteende
om inte detta sker så
2. visas barn/elev ut från undervisningen där en mentor eller annan vuxen tar
hand om barnet/eleven och för att få denne att ändra sitt beteende
om inte detta sker så
3. kontaktas vårdnadshavare för att delta i de åtgärder som behöver vidtas
för att barnet/eleven skall ändra sitt beteende
om inte detta sker så
4. sker ett möte där barn/elev, vårdnadshavare och mentor samtalar om mål
och medel för att få barnet/eleven att ändra sitt beteende. Kan
dokumenteras i såväl IUP som åtgärdsprogram
om inte detta sker så
5. kallar rektor till elevvårdskonferens
21
Bilaga 2
Rutiner gällande elever med icke godtagbar frånvaro
1. Eleven har icke godtagbar frånvaro. Mentor skall tillsammans med eleven
och vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal med syfte att diskutera
situationen och fatta beslut om lämpliga åtgärder. Skall dokumenteras.
Mentor/arbetslag/vårdnadshavare ansvarar för genomförande samt att
beslutade åtgärd följs upp och utvärderas.
Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat
gäller
2. Mentor diskuterar elevens situation med arbetslaget för att ompröva och
vidareutveckla metoder och arbetssätt. Ett åtgärdsprogram upprättas
mellan mentor, barn/elev (beroende av ålder) och vårdnadshavare.
Mentor/vårdnadshavare tillsammans med arbetslaget, ansvarar för
genomförande samt att beslutad åtgärd följs upp och utvärderas. Skall
dokumenteras.
Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat
gäller
3. Mentor och arbetslag tar, efter kontakt med vårdnadshavare och
barn/elev, hjälp av skolans lokala elevhälsoteam/elevhälsoansvarig för
konsultation, handledning eller vidare utredning och rektor kallar till
elevvårdskonferens.
Åtgärderna beskrivs i ett åtgärdsprogram.
Visar det sig vid uppföljning och utvärdering att insatsen inte gett önskat resultat
eller att elevens behov inte kan tillgodoses av skolans kompetenser och resurser
gäller
4. Ansökan om vitesföreläggande och anmälan enligt 3 kap 16§ skollagen
och 14 kap. §1 Socialtjänstlagen
(anmälningsskyldighet om missförhållande).
Skolplikt (Skollagen 3 kap 15§)
”Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall
se till att barnet fullgör sin skolplikt.”
22
Bilaga 2
Rutiner vid sjukfrånvaro/beviljad ledighet
Emanuelskolan, reviderade december 2011
Aktivitet
Vid sjukfrånvaro skall sjukanmälan lämnas
varje dag
Ansvarig
Mentor följer upp att
sjukanmälan är gjord.
Om barnet/eleven är sjuk mer än tre dagar i
följd kontaktas vårdnadshavare.
Mentor
Om barnet/eleven har hög sjukfrånvaro
alternativt beviljad ledighet (mer än 10% per
termin eller vid 4 tillfällen under de senaste
två månaderna) hålls mentorssamtal där beslut
om lämpliga åtgärder fattas. Samtalet skall
dokumenteras.
Mentor
Om arbetslaget i samråd med
specialped/elevhälsopedagog gör
bedömningen att eleven når målen och
anledningen till frånvaron är tillfällig och
känd eller att det inte finns någon oro kan
samtalet uteslutas.
Om inte åtgärderna gett önskat resultat efter 4
veckor hålls ett nytt samtal. Åtgärdsprogram
upprättas och följs upp.
Mentor
Visar det sig vid uppföljning och utvärdering
att insatsen inte gett önskat resultat kopplas
arbetslagets specialpedagog
/elevhälsopedagog och områdets
elevhälsosamordnare in för konsultation,
handledning eller vidare utredning och rektor
kallar till elevvårdskonferens där berörda
parter bjuds in.
Mentor/arbetslagsledare
23
Bilaga 3
Introduktion nyanställda Emanuelskolan
(reviderad 2012-01-31)
Emanuelskolan
När beslut tagits om anställning tar rektor kontakt med den person som skall erbjudas
tjänst. Skolsekreterare gör färdigt ett anställningsbevis som rektor skriver på och
kontaktar den nyanställde för att informera om att anställningsbeviset är färdigt att
undertecknas. Vid detta tillfälle skall examensbevis och utdrag ur belastningsregistret
lämnas, sekretessförsäkran skrivas under och lapp om personuppgifter och
personligt schema fyllas i. Då får också den nyanställde Sjöbo kommuns
personalpolitiska program och broschyren Sjöbo - en plats för tillväxt. Den
nyanställde ska även kvittera ut nycklar hos skolsekreteraren.
Informera
Planering
Arbetsplats
Välkomna
Presentera
Rundvandring
Före startdag
Information till arbetslaget om
nyanställning.
Arbetslaget utser en mentor.
Denne tar kontakt med den
nyanställde om var och vid vilken
tid man skall ses första dagen
Planera upplägget av
introduktionen (gå igenom hela
introduktionen).
Beställa IT-behörighet (Fronter,
Självservice, Intranät m.m.)
Bestämma tid för introduktion.
Ställ ordning arbetsplats i
arbetsrummet.
Gör ordning ett välkomstpaket
innehållande:
 loggbok/kalender
 IT-behörighet (Fronter,
Självservice, Intranät m.m.)
 aktuell fotokatalog
 telefonlista personal
 utrymningsplan och rutiner
 kopieringskoder
 introduktionsplan
 rutiner vid sjukdom och vab
Första dagen
Ta emot den nyanställde på
överenskommet sätt
Presentera rektor, skolsekreterare,
intendent och elevstödsamordnare
Presentera arbetslaget
Personalingångar/ytterkläder
Inneskor
Vem ansvarar/när
Rektor
Arbetslaget
Mentor
Arbetslaget
Skolsekreterare
Skolsekreterare (med
hjälp av samordnare)
Mentor
Mentor (med hjälp av
skolsekreterare)
Mentor
Mentor
Mentor
24
Information
Materialskåp
Kopiator
Fritidslokaler
Elevcafé
Utemiljö
Lekförråd
Första veckan
Organisation Emanuelskolan
 F-5 och 6-9
 Mentorskap
 Undervisningsgrupper
 Stab
 Arbetslagsmöte och
nyckelpersoner
 Skolsköterska
 Kurator

Fackliga ombud ( Lärarförbundet
Skolsekreterare
och Lärarnas Riksförbund)


Välkomstpaket
Fronter
Lokal arbetsplan
Självservice
Arbetsuppgifter
Centrumråd och elevråd
Hemsida, intranät och
Fronter (information,
blanketter m.m.)
 Trivselpengar
Informera övergripande
 välkomstpaketets innehåll
 introduktionsplan
 kafferutiner
 lunchregler
 rökfri arbetstid
 trafiksäkerhetspolicy
 larmregler
 arbetstidschema
 tidrapportering (arbetslagets
egen)
 friskvård, friskvårdshäftet
 fackliga ombud
 säkerhetsrutiner slöjd
 säkerhetsrutiner no-ämnen
Logga in på Fronter och visa
upplägget.
Logga in på Fronter och visa den
lokala arbetsplanen.
Gå igenom regler och rutiner i
Självservice.
Arbetsuppgifterna beskrivs
närmare
 mentorskap
 ansvarsområde
 schema
Skolsekreterare
Skolsekreterare
Skolsekreterare
Skolsekreterare
Mentor eller annan
pedagog i arbetslaget
25




Information
Lokal arbetsplan
KRAFT
Tid
Arbetsmiljö
Uppföljning
Uppföljning
Introduktion
semestertjänst/ferietjänst
föräldrakontakter
bemötande ”särskilda barn”
barn med sjukdomar eller
liknande hinder
Fronter
Skriftliga omdömen och IUP
Kartläggningar/åtgärdsprogram
Rutiner utvecklingssamtal
Listor på barnen med tillhörighet i
mentors- och undervisningsgrupp
Barnens loggbok
”En vecka i arbetslaget”
 fritidshem med rutiner
 veckoinformation från ALL
till arbetslaget
 arbetslagsmöte/APT
 rastschema och rastvagn
 planeringstider och upplägg
rutiner vid barnens frånvaro
Ge tid för den nyanställde att gå
genom den och tid för reflektion.
Logga in på Fronter och gå
tillsammans igenom den lokala
arbetsplanen. Lämna ut försäkran
arbetstagare som skall fyllas i och
lämnas till rektor. OBS! Gäller
även försäkran gällande
krisplanen.
Visa var pärmen finns.
Bestäm tid med koordinator som
introducerar i KRAFT/Olweus.
Tid ges till reflektion i slutet av
första veckan
Första månaden
Presentera skyddsombud
Hantering avvikelserapporter och
tillbudsrapport barn/elever resp
personal
Uppföljningssamtal kring första
månaden
Tredje månaden
Uppföljningssamtal efter 2-3
månader
Introduktionsdag för nyanställda
övergripande för Sjöbo kommun
Mentor eller annan
pedagog i arbetslaget
Samordnare
Mentor eller annan
pedagog i arbetslaget
Mentor eller annan
pedagog i arbetslaget
Samordnare
Mentor eller annan
pedagog i arbetslaget
Mentor
Mentor
Personalavdelningen
26