Välkommen till
Mun-H-Centers fokusdag
2008
Orofacial medicin
Sjukhustandvård
Oral medicin
Orofacial medicin
SYFTE
med fokusdagen om Orofacial medicin är
• att tydliggöra vårdområdet och
• att hitta en riktning framåt för
fortsatt utveckling.
• Definition av vårdområdet
Omfattar vård av vuxna patienter
vars orala hälsa och funktion allvarligt
påverkar eller påverkas av patientens
funktionshinder eller allmänsjukdomar
och därmed livskvalitet
och som behöver ett omhändertagande på
specialiserad nivå.
Hämtat ur utredningen om TREÅRIG FÖRSÖKSUTBILDNING FÖR TANDLÄKARE INOM OROFACIAL MEDICIN. 2004
Socialstyrelsens översyn 2006 om
Tandläkarnas specialistutbildning
Sjukhustandvård
• Då medicinska säkerhet äventyras och allmäntillstånd
avsevärt försämras om odontologiskt vårdbehov inte tillgodoses.
• Vid infektionsfokusutredning som led i sjukdomsbehandling.
• Munslemhinneförändringar med malignitetsmisstanke, försvårad
nutritionen eller vid misstanke om systemsjukdom.
• Vid strålbehandling, organtransplantation eller malign sjukdomsbehandl.
• Under vissa skeden av palliativ behandling och nedsatt immunförsvar.
• Under vård i livets slutskede.
• Vid starkt begränsad autonomi och funktionshinder.
I
Orofacial
medicin
I A. Patienter vars medicinska säkerhet äventyras och
vars allmäntillstånd avsevärt försämras om det
odontologiska vårdbehovet ej tillgodoses.
II
Orofacial
medicin
eller
allmäntandvård
II. Patienter med akut eller kronisk sjukdom och/eller funktionshinder och patienter med nedsatt autonomi där utrednings- och
rehabiliteringsbehov föreligger.
III
Allmäntandvård
III. Patienter med mindre svår akut eller kronisk sjukdom och/eller funktionshinder samt patienter med nedsatt autonomi.
Detta kan t.ex. förekomma vid:
· malignitet i huvud-halsregionen inför, under och direkt efter
strålning
· annan malign sjukdom av såväl solid som hematologisk typ under
kurativ högdosbehandling
· inför, under och direkt efter organtransplantation
· grav hjärtsjukdom, framför allt inför hjärtkirurgi
· misstanke om odontologiskt samband med patientens
grundsjukdom, t.ex. oklar feber hos patienter under utredning på
infektionsklinik, endokarditutredning, diabetespatienter med oklar
infektion som orsak till svängande glukosvärden, andra oklara
sjukdomstillstånd
· allvarliga oralmedicinska tillstånd
· svår blödningsproblematik
· farmakologisk behandling med allvarliga biverkningar
· akuta besvär under vård i livets slutskede hos patienter som vistas
på sjukhus.
I B. Patienter med svår akut eller kronisk sjukdom, ofta sammansatta
sjukdomstillstånd, och/eller med omfattande funktionshinder samt
patienter med gravt nedsatt autonomi som har ett omfattande
utrednings- och behandlingsbehov.
Detta kan t.ex. förekomma vid:
· malign sjukdom under palliativ vård
· hjärt- och lungsjukdom med påtaglig allmänpåverkan
· blödningsproblematik av annan orsak än medicinering med antikoagulantia
· omfattande och aktiv autoimmun sjukdom
· ärftliga eller förvärvade grava immunbristtillstånd (t.ex. AIDS)
· svåra ångesttillstånd, som allvarligt försvårar tandbehandling
· grava psykiska funktionshinder (t.ex. psykos-sjukdomar) med stora
behandlingssvårigheter
· omfattande mentala funktionshinder med betydande kooperationssvårigheter
· medfödda eller förvärvade hjärnskador och sjukdomar (t.ex. sällsynta diagnoser,
neurologiska sjukdomar, demens, stroke) med betydande kooperations-svårigheter
· oralmotorisk utredning och behandling
· svårt multisjuka med betydande behandlingssvårigheter
· andra orala funktionella störningar (t.ex. grav muntorrhet) under utredning.
Detta kan förekomma t.ex. vid:
·
grav tandvårdsfobi
·
svåra kväljningsbesvär
·
ätstörningssjukdomar
·
psykiska eller mentala funktionshinder med kooperationssvårigheter
·
patienter där sedvanliga metoder för lokal anestesi ej ger tillräcklig effekt
·
tandvård under generell anestesi
·
mindre komplicerade oralmedicinska tillstånd
·
kroniska oro-faciala smärttillstånd
·
allergier och materialrelaterade besvär
·
multisjuka
·
akuta tandvårdsbehov eller traumatiska tandskador hos inneliggande patienter
·
akuta besvär under vård i livets slutskede hos patienter i eget eller särskilt boende
Detta kan förekomma vid:
·
hjärtsjukdom hos välmedicinerade patienter
·
blödningsproblematik p.g.a. medicinering med antikoagulantia
·
blodburen smitta (t.ex. hepatit, HIV)
·
geriatriska patienter med/utan psykogeriatrisk sjukdom med mindre omfattande
kooperationssvårigheter
·
psykiska funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter
·
mentala funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter
·
fysiska funktionshinder.
•Landstingsorganisation
FRÅGOR TILL TANDVÅRDSLEDNINGEN
OM ORGANISATION FÖR
PATIENTER MED
ALLVARLIGA SJUKDOMAR OCH FUNKTIONSHINDER
2008
Hur många sjukhustandläkar- och oralmedicintjänster
finns på sjukhus eller i nära samarbete med sjukhus?
150
Oktober 2008
Hur fördelar sig dessa tjänster?
Antal tjänster/100 000 invånare fördelat per landsting/region
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
1
2
3
Oktober 2008
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Hur fördelar sig dessa tjänster?
Antal tjänster/100 000 invånare fördelat per landsting/region
1,6
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
2
3
Oktober 2008
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
rde
elvä
Med
1
Genomsnittligt antal specialister per 100 000 invånare
Ped
Ort
Parod
Oral
kir
Endo
Protetik
Rtg
Bettfys
0,90
2,63
1,13
1,47
0,40
1,19
0,33
0,29
Enligt Socialstyrelsens NPS 2001
Hur är sjukhustandvård/oral medicin organiserat?
Organiserat inom
Specialisttandvården (15)
Allmäntandvården (2)
både och (4)
4
3,5
3
2,5
2
1,6
1,5
1
0,5
0
1
2
3
Oktober 2008
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
