Näringsfrihetsförordningen 1864

4/21/2015
Ingående
Innehåll
Upphörande
”[Arbetsrätten är] das einheitliche
Recht, das die Beziehungen der
Arbeitnehmer regelt”.
t
Diskrimineringslagen
Hugo Sinzheimer
(LOA)
LAS
”The discipline of labour law is
defined in part by its subjectmatter, in part by an
intellectual tradition.”
Arbetstidslagen, semesterlagen
Kollektivavtal
Arbetsmiljölagen
Mikael
Hansson
Simon Deakin
Gillian S
Morris
Mikael
Hansson
?
2000-tal – Finanskris – social oro i Europa…?
t
1995 – EG-medlemskap
1976 – Medbestämmandelagen
1974 – Lagen om anställningsskydd
1938 – Saltsjöbadsavtalet
1928 – Kollektivavtalslagen och
Arbetsdomstolen
1919 – ILO
1915 – NJA 1915 s 233
1906 – Decemberkompromissen
1864 – Näringsfrihetsförordningen
Mikael
Hansson
1995 – EG-medlemskap
1976 – Medbestämmandelagen
1974 – Lagen om anställningsskydd
1969 – Gruvstrejk – social oro i Europa
1938 – Saltsjöbadsavtalet
1931 – Ådalen – social oro i Europa
1928 – Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen
1919 – ILO
1914 – 1918 – världskrig i Europa
1915 – NJA 1915 s 233
1909 – Storstrejk – social oro i Europa
1908 – Amalthea
1906 – Decemberkompromissen
1898 – Septemberforliget
1864 – Näringsfrihetsförordningen
Mikael
Hansson
≈ Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt
1789 – Revolution i Frankrike
Näringsfrihetsförordningen 1864
Förvaltningsrätt,
familjerätt,
straffrätt
Subordination
Mikael
Hansson
Civilrätt
Civilrätt
t
Köpare
Avtal
Säljare
Mikael
Hansson
1
4/21/2015
Labour is not a commodity
Arbetsrätt
Civilrätt
Philadelphiadeklarationen I a (1941)
The labor of a human being is not a
commodity or article of commerce.
Clayton antitrust act sect. 6 (1914)
Mikael
Hansson
Versaillesfördraget art. 427 (1919)
Avtal
Köpare
Arbetsgivare
Labour should not be regarded merely as a
commodity or article of commerce
Säljare
Arbetstagare
Mikael
Hansson
Arbetstagarorganisation
Arbetsgivare
Kollektivavtal
Anställningsavtal
Anställningsavtal
Arbetsgivare
Arbetstagare
Arbetstagare
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
”Ett kollektivavtal […]
är ett avtal [som]
uppställer normer –
på ungefär samma
sätt som en lag”
Mikael
Hansson
Huvudorganisation
Huvudorganisation
Centralorganisation
Centralorganisation
Lokalorganisation
Tore Sigeman
Arbetsgivare
Mikael
Hansson
2
4/21/2015
OFR
PTK
LO
SACO
TCO
SN
KFO
Fristående
förbund
SAC
[Centralorganisation]
SKL
LO
Arbetsgivarverket
[AB, HB,
Förening …]
SN
Centralorganisation
[Kommun,
Myndighet]
Mikael
Hansson
TCO
KFO
Fristående
förbund
SAC
[Arbetsgivarförbund]
[Lokal organisation]
(”fackklubb”)
SACO
SKL
Arbetsgivarverket
Arbetsgivarförbund
Lokal organisation
(”fackklubb”)
AB, HB,
Förening …
Kommun,
Myndighet
Mikael
Hansson
Huvudorganisation
Huvudorganisation
Huvudorganisation
Huvudavtal
Centralorganisation
Centralorganisation
Centralorganisation
Branschavtal
Lokalorganisation
Huvudorganisation
Huvudavtal
Centralorganisation
Branschavtal
Arbetsgivare
Lokalorganisation
Lokalavtal
Arbetsgivare
”Hängavtal”
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Inget krav på representativitet
Arbetstagare
AG
ATO
Arbetsgivare
ATO
Industriavtalet 2011:
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
En sund och bärkraftig lönebildning
förutsätter att förbundsavtalen inom
industrin utgör kostnadsnorm och
vägledning för arbetskraftskostnader
på svensk arbetsmarknad.
3
4/21/2015
Arbetsdomstolen
Arbetsgivare
Arbetstagare
Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Arbetsdomstolen:
3 ”opartiska” (varav 1 ordförande)
+ 2 ”arbetsgivarledamöter”
Majoritet
+ 2 ”arbetstagarledamöter”
= 7 ledamöter
Industriavtalet 2011:
Mikael
Hansson
Parterna inom industrin åtar sig, var
och en och gemensamt, att verka för
att ”kostnadsmärket” inom industrin
är den norm inom vilken övriga parter
på arbetsmarknaden ska hålla sig.
Mikael
Hansson
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen första och sista instans
(”A-mål”):
+ 2 ”arbetsgivarledamöter”
4 Föreningen Svenskt Näringsliv,
Tvist om kollektivavtal eller tvist enligt MBL eller tvist mellan
kollektivavtalsbundna parter eller tvist där arbetsgivaren är
bunden av kollektivavtal och arbetstagare som berörs av
tvisten sysselsätts i arbete som omfattas av kollektivavtal.
2 Sveriges Kommuner och Landsting,
1 Arbetsgivarverket
+ 2 ”arbetstagarledamöter”
Arbetsdomstolen
4 Landsorganisationen i Sverige (LO),
2 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
Mikael
Hansson
1 Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO)
Central förhandling
Mikael
Hansson
Arbetsdomstolen
Lokal förhandling
Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen fullföljdsinstans
(”B-mål”):
Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Annan arbetstvist
Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister:
3 ”opartiska” (varav 1 ordförande) Majoritet
+ 1 ”arbetsgivarledamot”
+ 1 ”arbetstagarledamot”
= 5 ledamöter
Arbetsdomstolen
Tingsrätt
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
4
4/21/2015
Diskrimineringslagen (2008:567)
Ett resultat…
Ersatte:
Fem diskrimineringsgrunder: 1-årsplaner för
studenter
Jämställdhetslagen (1991)
Lagen mot etnisk diskriminering (1999)
Tre diskrimineringsgrunder: Förebyggande
arbete för anställda
Lagen mot diskriminering av funktionshindrade
(1999)
En diskrimineringsgrund: 3-åriga planer för
anställda
Lagen mot diskriminering p g a sexuell läggning
(1999)
Lagen om förbud mot diskriminering (2003)
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Diskrimineringslagen (2008:567)
Andra diskrimineringsförbud
Deltid och tidsbegränsat anställda
1 kap. 1 §
Missgynnande av föräldralediga
(Föräldraledighetslagen)
Denna lag har till ändamål att motverka
diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Föreningsrättskränkning (7-8 §§ MBL)
Negativ föreningsrätt (Artikel 11 EKMR)
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Diskrimineringsförbud
Diskrimineringslagen
(Arbetslivet)
Arbetslivet
Utbildning
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling
Start och bedrivande av näringsverksamhet etc.
Tillämpligt diskrimineringsförbud (2 kap. 1 §)
+ Inget tillämpligt undantag (2 kap. 2 §)
Medlemskap i vissa organisationer (t.ex. fackföreningar)
Tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder m.m.
+ Uppfylld definition av ”diskriminering” (1 kap 4 §)
Hälso- och sjukvård och socialtjänst
= Diskriminering
Socialförsäkringssystemet m.m.
Värnplikt och civilplikt
Det offentligas rådgivning m.m. till allmänheten
Mikael
Hansson
Förbud mot repressalier 2 kap. 18 §
Mikael
Hansson
5
4/21/2015
Diskriminering
Diskrimineringsgrunder
Kön: Att någon är kvinna eller man.
Direkt diskriminering
Den som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet.
Indirekt diskriminering
Den som är gravid.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Bristande tillgänglighet
Etnisk tillhörighet
Trakasserier
Religion eller annan trosuppfattning
OBS, jfr. 1:5
Funktionshinder (från 1 januari (?) Funktionsnedsättning)
Sexuella trakasserier
Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Instruktioner att diskriminera
Ålder: Uppnådd levnadslängd.
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Diskriminering
Diskriminering
(Trädde ikraft 1 januari 2015)
(Trädde ikraft 1 januari 2015)
3. bristande tillgänglighet: att en person med en
funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder
för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan denna
funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på
tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till
Förbudet mot diskriminering i form av bristande
tillgänglighet gäller inte i fråga om den som gör en
förfrågan om arbete.
– de ekonomiska och praktiska förutsättningarna,
(Upphörde att gälla 1 januari 2015)
– varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt
– andra omständigheter av betydelse,
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Diskriminering
Mikael
Hansson
Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall arbetsgivaren
genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att
en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant
med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation
med personer utan sådant funktionshinder.
Diskriminering
Trakasserier (1 kap. 4 § 3 DiskL)
Trakasserier (AD 2013 nr 29)
ett uppträdande som kränker någons
ett arbetsledningsbeslut som medför
värdighet och som har samband med
obehag, inte är sakligt motiverat och som
[diskrimineringsgrund]
har samband med [diskrimineringsgrund]
Mikael
Hansson
6
4/21/2015
Diskriminering
Direkt diskriminering
Direkt diskriminering
Missgynnande
”att någon missgynnas genom att behandlas
sämre än någon annan behandlas, har
behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med [diskrimineringsgrund]”
Mikael
Hansson
Person iJfr.
jämförbar
situation
Graviditet
Orsakssamband
Diskrimineringsgrund
Bevisbörda
Mikael
Hansson
Bevisbörda
Käranden:
6 kap. 3 § DiskL
Rättsfaktum: Orsakssamband mellan
omplacering och diskrimineringsgrund
Om den som anser sig ha blivit diskriminerad
[…] visar omständigheter som ger anledning
att anta att han eller hon har blivit
diskriminerad eller utsatt för repressalier, är
det svaranden som ska visa att diskriminering
eller repressalier inte har förekommit.
Mikael
Hansson
Bevisfaktum (t. ex.):
- Uttalad negativ inställning
- Tidssamband mellan kännedom och
missgynnande åtgärd
Mikael
Hansson
Direkt diskriminering
Missgynnande
Orsakssamband
Svaranden:
Rättsfaktum: Icke-orsakssamband mellan
omplacering och diskrimineringsgrund
Diskrimineringsgrund
Bevisfaktum (t. ex.):
-Organisatoriska skäl
(arbetsledningsrätten)
- AG inte känt till arbetstagarens
grupptillhörighet
-Säkerhetsskäl
Presumtion
Person i jämförbar
situation
Mikael
Hansson
Bevisbörda
Mikael
Hansson
7
4/21/2015
Direkt diskriminering
Missgynnande
Ickebevisat
ickesamband
Direkt diskriminering
Diskrimineringsgrund
Missgynnande
Ickebevisat
ickesamband
Presumtion
Person i jämförbar
situation
Presumtion
Person i jämförbar
situation
Bevisbörda
Mikael
Hansson
Bevisbörda
Mikael
Hansson
”Om funktionshindret påverkar arbetsförmågan negativt har
arbetstagaren inte sakliga förutsättningar för arbetet. I
sådant fall föreligger inte heller en jämförbar situation och
därmed inte heller diskriminering.”
Funktionsnedsättning (?)
(Sömnapné)
Sömnapné
Indirekt diskriminering
AG:s intresse
(säkerhet)
“att någon missgynnas genom tillämpning
av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men
som kan komma att särskilt missgynna
personer med [diskrimineringsgrund],
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller
förfaringssättet har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå syftet”
Klädsel
Religion
Klädsel
Religion
Klädsel
Säkerhet
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering
Missgynnande
“att någon missgynnas genom tillämpning
av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men
som kan komma att särskilt missgynna
personer med [diskrimineringsgrund], [och
inte är proportioneligt (“rättfärdigat”)].
Ickebevisat
ickesamband
Mikael
Hansson
Diskrimineringsgrund
Tillämpligt
diskrimineringsförbud
Person i jämförbar
situation
Ickeproportionalitet
Mikael
Hansson
Diskrimineringsgrund
Statistiskt
förhållande
8
4/21/2015
Diskriminering
Missgynnande
Ickebevisat
ickesamband
Ickeproportionalitet
Diskrimineringsgrund
Löneskillnader
Statistiskt
förhållande
Person i jämförbar
situation
?
Tillämpligt
diskrimineringsförbud
Person i jämförbar
situation
Mikael
Hansson
”Uppsåtliga”
handlingar,
säkerhetskrav
”Fakta”
”Rätt”
Proportionalitet
Säkerhetsregler,
kompetenskrav
etc.
Mikael
Hansson
… ”Samtidigt vet alla att det inte går an
och inte är meningen att en domstol
skall kunna ifrågasätta de mest
grundläggande normerna i
samhällsstrukturen, t. ex. de strukturella
olikheter som den fria marknaden ger
upphov till.”
[Reglerna om indirekt diskriminering har
en enorm potential.] ”Så snart man kan
konstatera att en viss norm ger sämre
utfall för den grupp som skyddas av ett
diskrimineringsförbud kan domstolen
pröva innehållet i den tillämpade
normen”.
Men…
Anna Christensen
Mikael
Hansson
Mikael
Hansson
Anna Christensen
Diskrimineringslagen
Ogiltighet (5:3 DiskL)
Diskrimineringsersättning (5:1 DiskL)
Mikael
Hansson
9