Internationell politik 1
Föreläsning 7. Krig, nya konfliktmönster och terrorism
Jörgen Ödalen
[email protected]
Vad är krig?
”Storskaligt organiserat våld mellan politiska aktörer.” (Levy 1998)
”Väpnad konflikt mellan sociala grupperingar, särskilt suveräna stater, eller liknande enheter.” (Suganami, 2012)
Vad är krig?
”Organiserat våld”?
Krig är inte ”kaotiskt”, och utgör inget mål i sig. Används av politiska aktörer i något syfte.
Skiljer krig från oorganiserade eller semiorganiserade utbrott av våld; t ex upplopp.
Vad är krig?
Clausewitz (”Om krig”, 1832): ”krig är … en handling för att tvinga vår fiende att göra det vi önskar.”
Men! Våld har en ”destruktiv logik” som politiska aktörer kan förlora kontrollen över.
Clausewitz: ”krig är en tvingande handling… en reciprok handling som när den startats, i teorin, måste leda till extremer”.
Vad är krig?
”Organiserat” även i betydelsen, utförs av organiserade grupper.
Den ”politiska aktören” i definitionen är traditionellt den suveräna staten med sitt monopol på våldsanvändande. Det ”traditionella kriget” äger rum mellan två eller flera suveräna stater (men bara 17% av de senaste 200 årens krig har varit av detta slag).
Vad är krig?
Krig som ”storskaligt”.
Denna del av definitionen är till för undvika att väldigt små konflikter faller in under ”krig”.
Operationella definitioner (i forskning), t ex 1000 döda i strid per år.
Rimligt?
Vad orsakar krig?
”Nödvändiga orsaker”?
Finns någon eller några orsaker som måste finnas på plats för att krig ska utbryta? Att minst en av de krigförande parterna är en icke‐
demokrati? (Följer ur demokratisk fredsteori).
Kanske inte nödvändigt, men demokratisk fredsteori har visat sig ”empiriskt stabil”.
Vad orsakar krig?
Bidragande orsaker till krig:
1. Slumpmässiga sammanträffanden som styr händelseutveckligen mot krig (t ex Skotten i Sarajevo).
Viktig fråga: Vilken relativ styrka har slumpmässiga händelser i förhållande till andra kausala mekanismer?
Vad orsakar krig?
Bidragande orsaker till krig:
2. Krigsbidragande mekanismer (det anarkiska systemet, ”groupthink”).
Balanseras upp av fredsbidragande mekanismer
(demokratisk fred, ’security communities’).
Vad orsakar krig?
Bidragande orsaker till krig:
2. Krigsbidragande mekanismer… forts.
Inställningen till/ideologin avseende krig hos en stat verkar dock vara av betydelse (Wights klassificering [1991]: realism, rationalism, revolutionism, och inverterad revolutionism).
Den relativa styrkan mellan de motverkande mekanismer kan vi bara spåra genom att i efterhand rekonstruera förloppet.
Vad orsakar krig?
Bidragande orsaker till krig:
3. Krigsbidragande handlingar av nyckelaktörer.
Ett krigsutbrott kräver att en aktör A väljer att hota eller använda våld mot en annan aktör B; och B väljer att svara med våld.
Vad orsakar krig?
Bidragande orsaker till krig:
3. Krigsbidragande handlingar av nyckelaktörer… forts.
Krigsbidragande ”steg mot krig”:
i. ”okänsliga handlingar” (A inser inte att B uppfattar handlingen som aggressiv).
ii. ”oövertänkta handlingar” (A inser, men bryr sig inte).
iii. ”bidragande försumlighet” (B vidtar inte tilläckliga åtgärder mot A:s aggression).
Vad orsakar krig?
Annan vanlig klassificering av krigsorsaker:
1. Individuella nivån (Skotten i Sarajevo, groupthink, andra psykologiska mekanismer).
2. Stats‐/aktörsnivån (staters ideologier, geografi, ekonomi).
3. Systemnivå (anarki, hegemoni).
Nya och gamla krig?
Vad är nytt?
Militär teknologi? Sedan Gulf‐kriget 1991 (ett ”högteknologiskt krig”) talar vissa om en ”revolution som förändrat modern krigföring”.
Men: ‐ Är de nya krigen så ”rena”? ‐ Den teknologiska överlägsenheten tvingar fram nya strategier hos motparter (terrorism, guerillakrigföring, massförstörelsevapen).
‐ ”Lågteknologiska” krig utkämpas fortfarande på många platser i världen.
Nya och gamla krig?
Nya internationella normer?
Sedan 1990‐talet har nya normer uppstått avseende accepterbarheten att intervenera i stater som bryter mot mänskliga rättigheter (ICC, R2P); d.v.s. nytt syfte för krig.
Backlash genom USA:s unilaterala interventionism (Irak 2003).
Först 2011, i och med en USA‐ och NATO‐ledd intervention i Libyen, talades återigen om R2P.
Nya och gamla krig?
Sociala och politiska förändringar?
Globaliseringen utgör en stark sociopolitisk förändringsprocess som formar dagens krig.
Två effekter:
1. Skapar en ”världskultur” som uppfattas som hotande av vissa sociala grupper/politiska aktörer.
2. För dessa sociala grupper/politiska aktörer närmare varandra genom globaliserade nätverk.
Nya och gamla krig?
Sociala och politiska förändringar… forts.
van Creveld (”On future war”, 1991): staters stora ”krigsmaskiner” är på utdöende, och så är även statens våldsmonopol. Framtida krig kommer att utkämpas av irreguljära, icke‐statliga väpnade grupperingar (rebeller, terrorister, paramilitära grupper, kriminella gäng).
Många ”suveräna” stater är försvagade och hotade inifrån av secessionister, eller rebeller. Extremfallen är de fallerade stater som förlorat sitt våldsmonopol och utgör hot mot andra stater och den egna befolkningen.
Även starka stater utmanas dock av assymmetrisk krigföring som t ex terrorism.
Fördjupning
Terrorism
Det politiskt kontroversiella i att definiera ”terrorism” (FN har debatterat detta i 50 år…)
Kontroversen rör främst när icke‐statliga aktörers organiserade våld ska betraktas som legitimt och när det ska betraktas som terrorism (exemplet Nelson Mandela och ANC).
Definitioner som omfattar alla politiskt motiverade våldshandlingar av icke‐statliga grupper accepteras ej av stater med kolonialt förflutet, eller stater som ser vissa av dessa handlingar och grupper som legitima.
Fördjupning
Terrorism
En definition ofta använd i forskningen:
”bruk, eller hot om bruk av våld mot civila utfört i politiska syften.”
Våldet har som syfte att skapa skräck och osäkerhet i ett samhälle för att i förlängingen uppnå politiska/sociala förändringar i detta samhälle.
Öppnar för möjligheten att även stater kan begå terroristhandlingar.
Fördjupning
Terrorism
Den globala terrorismen:
Historiskt riktade terrorister in sig på lokala maktsymboler i det egna samhället. I och med globaliseringen har föreställningen om samhället
expanderat. Lokala och globala krafter ses som samverkande orsaker, och utgör tillsammans källor till missnöje, alienation, känsla av maktlöshet. Våld riktas därför även mot ”globala måltavlor”.
Fördjupning
Terrorism
Den globala terrorismen:
Det har skett en ”privatisering av våld”. Genom terroristgruppers möjlighet till assymmetrisk krigföring – billig, enkel, men farlig teknologi –
har inte längre stater monopol på våld och instrument för att starta krig. Fördjupning
Terrorism
Den globala terrorismen:
Människors identiteter har i allt högre grad globaliserats. Vissa individer identifierar sig med politiska/sociala rörelser i andra delar av världen än deras egen. Gäller även terroristgrupper. De utgör i allt högre grad ”globaliserade nätverk” som dessutom nyttjar ny informationsteknologi.
