Cirkulärnr:
2001:2
Diarienr:
2000/2798
P-cirknr:
2001:2-1
Nyckelord:
Avtal 01
Handläggare:
Roland Olofsson
Sektion/Enhet:
Förhandlingssektionen
Datum:
2001-01-03
Mottagare:
Kommunstyrelsen
Personalfrågor
Rubrik:
Arbetsprogram för avtalsrörelsen år 2001 – Avtal 01
Bilagor:
Arbetsprogram för avtalsrörelsen år 2001 – Avtal 01
2001:2
Personalpolitik: 2001:2-1
Nyckelord: Avtal 01
Förhandlingssektionen
Roland Olofsson
2001-01-03
Kommunstyrelsen
Personalfrågor
Arbetsprogram för avtalsrörelsen år 2001 – Avtal 01
Kommunförbundets styrelse har den 8 december 2000 fattat beslut om
bilagda ”Arbetsprogram för avtalsrörelsen år 2001 – Avtal 01”.
Arbetsprogrammet är det politiska målsättningsdokument som övergripande
anger vad vi vill åstadkomma i avtalsrörelsen år 2001 och som avses ligga till
grund för våra förslag i densamma. Arbetsprogrammet är grundat på
styrelsens tidigare beslut om långsiktiga mål och inriktningar för förbundet
som arbetsgivarorganisation. Härtill har de synpunkter som kommunerna
framfört vid höstens avtalskonferenser beaktats.
Förhandlingarna i Avtal 01 berör Kommunal, OFR:s förbundsområde Allmän
kommunalverksamhet, AkademikerAlliansen samt Läkarförbundet. Vissa av
de i huvudöverenskommelserna ingående delarna är gemensamma för alla
organisationer. Därmed kan förhandlingarna delvis komma att beröra såväl
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd som OFR:s
förbundsområde Hälso- och sjukvård.
De centrala förhandlingarna har som utgångspunkt att de ska fullföljas i
enlighet med det träffade ”Kommunalt avtal om förhandlingsordning”. Det
innebär att en gemensam strävan ska vara att träffa nya överenskommelser
före den 31 mars 2001. Det innebär också att lönebildningen bör vara stabil,
långsiktig och främja utveckling, effektivitet, kvalitet i verksamheten och
beakta jämställdhetsaspekten. Löneutvecklingen bör också ske i samklang
med omvärlden.
Arbetsprogrammets innehåll
Arbetsprogrammet, är övergripande och ej avsett som eller ska uppfattas som
ett bud, har 3 huvuddelar.
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
2001-01-03
-
Förutsättningar (ekonomiska respektive övriga)
-
Långsiktiga mål och inriktningar
-
Målen i avtalsrörelsen år 2001
Förutsättningarna
De angivna förutsättningarna leder oss fram till att de centrala
överenskommelserna i avtalsrörelsen år 2001 bör utformas så att varje
kommun kan hantera alltfler frågor utifrån sina förutsättningar och där den
lokala lönebildningen vidareutvecklas och där möjligheter till lokala
anpassningar efter arbetsgivarens behov och arbetstagarens önskemål ges
utrymme.
Långsiktiga mål och inriktningar
De långsiktiga målen anger färdriktningen och de har i huvudsak legat fast
sedan lång tid tillbaka. Till dessa mål hör, som framgår, att genom centrala
avtal trygga arbetsfreden, att avtalen ska rymmas inom de samhälls- och
kommunalekonomiska ramarna liksom att de centrala avtalen ska bidra till
en förbättrad effektivitet och produktivitet i kommunerna.
Målen i avtalsrörelsen 2001
Inom ramen för de långsiktiga målen och inriktningarna görs inför varje
avtalsrörelse en konkretisering av vilka delmål som ska eftersträvas i just den
avtalsrörelsen. För Avtal 01 har beslutats om de mål som anges i bilagda
arbetsprogram. Arbetsprogrammet är, som nämnts, inte ett bud utan enbart
våra utgångspunkter.
Avtalsperiodens längd
Från förbundets sida har i olika sammanhang betonats vikten av ett bra
lönepolitiskt arbete i kommunerna. Arbetsprogrammet vilar på övertygelsen
om detta och det stämmer med kommunernas till oss uttalade uppfattning.
Det är flera förutsättningar som ska till för att det ska vara möjligt att få och
bibehålla ett sådant arbete. En bra lönepolitik förutsätter ett långsiktigt och
konsekvent agerande. Det ligger nära till hands att det bl.a. av detta skäl
liksom utifrån ekonomiska planeringsförutsättningar är viktigt att få en
längre avtalsperiod. Vi ser gärna en fyraårig avtalsperiod.
Löneavtalen
Övergång från kollektivt till individuellt bestämda löner inom vår sektor har
påbörjats vid olika tidpunkter för olika delar av de kommunala
verksamheterna liksom med olika arbetstagarorganisationer. I många fall
tillämpas fortfarande en mer kollektiv lönesättning för stora delar av de
anställda i kommunerna. Detta bl.a. till följd av att det är olikheter i de
centralt framtagna löneavtal som ingår i respektive huvudöverenskommelser.
Olikheter som gör att de centrala löneavtalens betydelse som stöd för en bra
lokal utveckling i lönebildningsfrågor minskar.
2
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
2001-01-03
Vi ser som önskvärt att jämfört med ”Löneavtal 98” bör en minskning av
avtalstexter i löneavtalen fullföljas i denna avtalsrörelse. Sådana förändringar
aktualiserades av oss och överenskoms i förhandlingarna med
Vårdförbundet i Avtal 00. Motsvarande förändringar ingår också som en del
av våra förslag i pågående medlingsarbete med Samverkansrådet. Mot
bakgrund av obefintliga och/eller otydliga
gränsdragningsöverenskommelser mellan arbetstagarorganisationerna,
liksom att den enskilde arbetstagarens fackliga tillhörighet inte ska vara
avgörande för löne- och övriga anställningsvillkor, bör enhetlighet
eftersträvas i löneavtalen.
Utvecklingen har gått och går i riktning mot individuella löner. Sådana löner
bör avgöras på den nivå i organisationen där den enskilde arbetstagarens
arbetsresultat kan bedömas. Mot denna bakgrund ser vi som viktigt att de
centrala avtalen ges en utformning som mera stödjer än hindrar en bra
hantering av lönefrågan. Avtalet bör ge möjligheter att lokalt välja väg där
huvudregeln vid individuell lönesättning bör vara att lönen hanteras
arbetsgivare – arbetstagare men där alternativet är en (lokal) traditionell
förhandlingslösning. Vi menar att det centrala avtalet kan innefatta en
ömsesidig vetorätt (lokalt) mot att välja huvudregeln för att i stället fullgöra
löneöversyn som en traditionell förhandling. Vi ser under alla förhållanden
som viktigt och riktigt att den enskilde anställde ska ha rätt till en årlig
översyn av sin lön.
Allmänna bestämmelser
De centralt överenskomna Allmänna bestämmelser (AB), som ingår i
huvudöverenskommelserna, är i princip likalydande med alla
arbetstagarorganisationer. Vi ser som viktigt och riktigt att AB bibehåller
denna sin karaktär av ”medarbetaravtal”.
För att ge ytterligare möjligheter till lokala överenskommelser mellan
arbetsgivare och arbetstagarorganisation samt för att öppna fler möjligheter
till överenskommelser mellan arbetsgivare och enskild anställd vill vi minska
den normativa regleringen i AB. De delar i AB som åsyftas är bestämmelser
om särskilda ersättningar (AB 98 §§ 20-24 och till dessa paragrafer hörande
punkter i Bilaga A till AB).
Diskussionerna om arbetstidens förläggning sker på arbetsplatserna. För att
tillgodose verksamhetens krav och förtydliga arbetstagarnas inflytande vill vi
att arbetstidens förläggning bestäms genom överenskommelse mellan
arbetsgivare och arbetstagare.
För att öka flexibiliteten för både arbetsgivare och arbetstagare vill vi
utveckla möjligheterna till lokala överenskommelser om årsarbetstid.
Utöver de EG-direktiv som omnämns i arbetsprogrammet har direktivet om
likabehandling (2000/78/EG) tillkommit. Syftet med direktivet är att
fastställa en allmän ram för bekämpning av diskriminering i arbetslivet på
grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell
läggning. Det för att principen om likabehandling ska kunna genomföras i
3
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
2001-01-03
medlemsländerna. Utifrån dessa EG-direktiv ska vissa bestämmelser i AB
anpassas.
Övrigt
De mellanvarande centrala överenskommelserna innefattar bestämmelser
som inneburit och innebär olika avsättningar till pension beroende på
arbetstagarens fackliga tillhörighet. Det har inneburit för de kommunala
arbetsgivarna svårbemästrade problem i de fall arbetstagare byter facklig
tillhörighet. Vi vill därför att bestämmelser i det här hänseendet ska utformas
så att enhetliga avsättningar för pensioner fortsatt ska gälla. Till detta ska
kopplas en möjlighet att på individnivå göra ytterligare avsättningar till
pension m.m.
De kommunala kollektivavtalen tillämpas jämväl för medlemmar i
Arbetsgivarförbundet KFF. Därmed ska avtalsförhandlingarna även omfatta
KFF.
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Förhandlingssektionen
Staffan Löwenborg
Roland Olofsson
Bilagor
Arbetsprogram för avtalsrörelsen år 2001 – Avtal 01
4