Kommunal läroplan, den grundläggande

Kommunal läroplan, den grundläggande utbildningen
Kompletteringar till Malax-Korsnäs läroplan 2005
Kompletteringar baserade på nya läroplansgrunder 2010
1. Inledning
2. Värdegrund, verksamhetsidé och vision
2.1 Värdegrund
2.2 Verksamhetsidé
2.3 Vision
3. Allmänna mål för fostran och utbildning
4. Skolans verksamhetskultur, pedagogiska miljö och arbetssätt
4.1 Differentiering
4.2 Arbete utanför klass
5. Samarbete
5.1 Samarbete hem och skola
5.2 Samarbete inom den grundläggande utbildningen
5.3 Samarbete mellan förskolan och den övriga grundläggande utbildningen
5.4 Samarbete med andra parter
6. Stöd för lärande och skolgång
6.1 Allmänt stöd för studier och skolgång
6.2 Intensifierat stöd
6.3 Särskilt stöd
6.4 Plan för elevens lärande och individuell plan för hur undervisn. ska ordnas
7. Former av stöd för lärande och skolgång
7.1 Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang
7.2 Handledning och övrigt stöd
7.3 Flexibel grundläggande utbildning
7.4 Elevvård och främjande av trygghet och säkerhet
8. Elevbedömning
8.1 Bedömning under studiernas gång
8.2 Slutbedömning
8.3 Betyg
9. Handledning
10. Elevvård
xx. Undervisning för olika språk- och kulturgrupper
xx. Integrering av temaområden
1. Inledning
Nuvarande läroplan i Malax och Korsnäs kommuner utgår från läroplansgrunderna godkända
av Utbildningsstyrelsen slutligt 16.1.2004.
Den snabba utvecklingen i samhället har legat till grund för behovet av en ny läroplan.
Läroplansgrunderna är normerande och ska följas vid utarbetande av den lokala läroplanen.
Läroplansgrunderna innehåller sju temaområden som ska integreras i undervisningsämnena.
Bland annat företagsamhet finns med bland dessa temaområden.
Stor vikt lades redan 2004 vid elevvården och den trygga skolmiljön. Nya direktiv från 2010
gällande elevvård och sättet att tillgodose olika elevers behov av stöd och hjälp är orsaken till
att vissa avsnitt nu revideras.
Eleverna ska motiveras till kunskapsinhämtande verksamhet och en positiv inställning till
lärande.
Individen ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och ges hjälp och stöd för
inhämtande av kunskaper.
Skolan ska i samarbete med föräldrarna undervisa eleverna och utveckla deras förmåga att
tillgodogöra sig kunskap. Skolan ska stöda hemmen i den fostrande verksamheten, där
föräldrarna har huvudansvaret.
Malax och Korsnäs kommuner ska möta de behov som samhället kräver och ge kommunens
barn och ungdom en kvalitativt högtstående utbildning. Utbildningen ska motsvara dagens
krav som ställs inom den fortsatta utbildningen och i yrkeslivet.
Malax/Korsnäs i september 2011
BILDNINGSNÄMNDEN
2
2. Värdegrund, verksamhetsidé och vision (inget ändrat i kap. 2 och 3)
2.1 Värdegrund
-
mänskliga rättigheter
människors lika värde
demokrati
vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft
tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden
social gemenskap
ansvarskänsla
respekt för individens friheter och rättigheter
den finländska och finlandssvenska kulturen som har formats i växelverkan
mellan det specifikt finländska, den nordiska och den europeiska kulturen
nationella och lokala särdrag
nationalspråken
de två folkkyrkorna
samerna som ursprungsfolk
elevens delaktighet i det finska samhället och i det globala skeendet
de nationella minoriteterna
förståelse för andra människor och folkslag, tolerans
jämställdhet mellan områden och individer till exempel elever i behov av
särskilt stöd och de olika könen
utbildningen ska vara politiskt obunden och konfessionslös
Dessa grunder ska föras över till målen, undervisningen och det dagliga arbetet.
2.2 Verksamhetsidé
Verksamheten inom bildningsväsendet ordnas så att alla läropliktiga barn i kommunen bereds
möjlighet till skolgång och undervisning enligt egna förutsättningar. Ingen elev får utan
godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse,
åsikt, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes
person. Kommunens elever erbjuds en god och konkurrenskraftig utbildning inför fortsatta
studier.
2.3 Vision
Bildningsväsendet upprätthåller ändamålsenligt utrustade skolor med goda utrymmen och en
trygg miljö. Skolgemenskapen ska vara trygg och präglas av inbördes respekt och vänlig
atmosfär. Faktorer som äventyrar tryggheten eller hälsan i inlärningsmiljön ska åtgärdas
omedelbart. Undervisningsgruppens storlek bör vara sådan att en effektiv och differentierad
undervisning kan bedrivas.
Undervisningen handhas av behörig och kompetent personal. Förnyelse och kvalitet betonas.
Undervisningen är öppen och har en hög nivå. Elevernas välbefinnande och goda
arbetsresultat förutsätter kontinuitet och stabilitet i arbetet. Målet är självständiga,
3
samarbetsvilliga, initiativrika, innovativa och kritiskt tänkande ungdomar med en positiv och
realistisk livssyn, vilka genom god fostran och undervisning förberetts inför kommande
yrkes- och utbildningsval samt bibringats en god grund för och en positiv inställning till
fortsatt utbildning och livslångt lärande.
3. Allmänna mål för fostran och utbildning
I lagen och förordningen om den grundläggande utbildningen samt i läroplansgrunderna
fastställs de allmänna målen för fostran och undervisning.
Det grundläggande målet för kommunens fostran och undervisning är att eleven utvecklas
som människa och blir en ansvarsmedveten och kritiskt tänkande samhällsmedlem.
Eleven bör utvecklas som individ och även som medlem av en grupp och kunna tillägna sig
de färdigheter som utbildningsväsendet tillhandahåller. Målet för skolans verksamhet är att
stödja elevens utveckling genom att betona vikten av en sund självkänsla, ansvarmedvetenhet,
samarbetsförmåga, tolerans, jämlikhet, respekt för andra individer och naturens mångfald,
tilltro till framtiden samt framförallt lusten till lärande och erhålla en positiv inställning till
livslångt lärande.
I kommunernas utbildningspolitiska program finns följande tyngdpunktsområden:
- individuell och konkurrenskraftig utbildning
- social kompetens
- livslångt lärande
- samarbete
- elevvård
- företagsamhet
- språkkunskaper, matematik och naturvetenskaper
- IKT-undervisning
- personalfortbildning
- kommunens särdrag
4. Skolans verksamhetskultur, pedagogiska miljö och arbetssätt
Skolans miljö ska vara uppbyggd så att den stöder elevens möjligheter till lärande. Den
psykiska och fysiska miljön ska vara en trygg miljö för alla verkande parter i skolväsendet.
Målet ska vara att stöda elevens motivation till inlärning och nyfikenhet att lära sig.
Skolans rutiner ska vara uppbyggda så att de stöder skolan att nå uppställda mål vad gäller
undervisning och fostran.
Arbetsmetoderna ska vara mångsidiga och ämnesspecifika. Metoderna ska utveckla förmågan
till inlärning hos eleven och utveckla problemlösningsförmågan.
Arbetssätten ska:
- stimulera viljan att lära sig
- beakta att inlärningen är en målinriktad process
4
-
aktivera till målinriktat arbete
främja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlärningen av
färdigheter och inövandet av dessa
utveckla förmågan att hämta, tillämpa och bedöma kunskap
stödja den inlärning som sker i växelverkan mellan eleverna
främja den sociala flexibiliteten och förmågan att samarbeta
utveckla beredskapen att ta ansvar för och bedöma det egna lärandet
hjälpa eleven att bli medveten om det egna lärandet och om sina möjligheter att
påverka den
utveckla elevens inlärningsstrategier och förmåga att tillämpa dem i nya
situationer
4.1 Differentiering
Att differentiera undervisningen är det främsta sättet att i all undervisning beakta behoven i
undervisningsgruppen och skillnaderna mellan eleverna. Uppmärksamheten skall fästas vid
elevernas olika sätt att lära sig och deras olika arbetsrytm, intressen och färdigheter samt de
emotionella behov som är förknippade med motivation och självkänsla. Uppmärksamhet ska
även fästas vid skillnader mellan flickor och pojkar och elevernas individuella skillnader i
utveckling och bakgrund. Differentiering är viktig för att väcka och upprätthålla elevernas
studiemotivation. Genom att differentiera undervisningen kan eleverna ges lämpliga
utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att utvecklas och lära sig utifrån
sina egna styrkor. Det är också viktigt att utnyttja de olika kunskaper och intresseområden
som eleverna i samma undervisningsgrupp har.
Differentieringen förutsätter att läraren har insikter i processer i anslutning till växande och
lärande, att läraren aktivt följer upp arbetet och atmosfären i undervisningsgruppen och
elevernas utveckling samt utvärderar lärandet. Samarbetet mellan lärarna, vårdnadshavarna,
den övriga personalen och olika sakkunniga stöder differentieringen.
De tre viktigaste dimensionerna i differentieringen är variationen i studiernas omfattning, djup
och tempo. Differentieringen kan gälla bland annat undervisningens innehåll,
undervisningsmaterialen och de metoder som används, arbetssätten samt antal skol- och
hemuppgifter och den tid som anslås för dem. Inlärningsmiljön och arbetssätten kan anpassas
till exempel så att eleverna erbjuds möjligheter till delaktighet, att de erbjuds valmöjligheter,
att användningen av utrymmen anpassas och att eleverna grupperas flexibelt. Även tillfällen
till lärande som sker utanför skolan skall utnyttjas. Eleven ska handledas att lära sig på det sätt
som passar honom eller henne bäst. Elevernas intressen ska beaktas i undervisningen.
Eleverna kan behöva olika möjligheter att visa sitt kunnande och sina framsteg och är alltid
betjänta av individuell respons.
Undervisningen inom den grundläggande utbildningen sker i huvudsak som
klassundervisning i årskurs 1-6 och som ämnesundervisning i årskurs 7-9. Dessutom kan i
begränsad form klassundervisning ske i årskurs 7-9 och ämnesundervisning i årskurs 4-6.
Då undervisningen genomförs i en sammansatt klass eller tillsammans med en förskolegrupp,
ska elevernas ålder och utvecklingsskeden samt målen för årskurserna och de drag som
utmärker dem beaktas.
5
Kommunen kan ge möjlighet för skolorna att bedriva språkbadsverksamhet och
specialklassverksamhet vid behov.
4.2 Arbete utanför klass
Arbete utanför klass är en viktig del av skolans verksamhet för att de unga ska ha möjlighet
att stifta bekantskap med det omkringliggande samhället. Grunden för individens
kulturidentitet är livsformer i det samhälle han lever och tar intryck ifrån. Kulturell egenart
och förmåga att verka som tolk för den egna kulturen värderas högt i en allt mera
internationell värld.
Tolerans och öppenhet för olika kulturbakgrund, synsätt och språk samt intresse för dem
skapar förutsättningar för ömsesidig växelverkan. Som medlem av en demokrati bör eleven få
möjlighet att utveckla sådana attityder och färdigheter som skapar förutsättningar för dem att
verka som aktiva, kritiska och ansvarsfulla medlemmar i samhället. Eleverna bör ges
möjlighet att stifta bekantskap med olika samhällsfunktioner.
Skolans verksamhet utanför klass presenteras och preciseras i skolans undervisningsplan.
Frågor gällande elevers och lärares säkerhet, försäkringar och ansvarsfrågor bör noggrant
utredas. Vårdnadshavarna bör informeras.
Mål för verksamheten utanför klass:
- att föra ut eleverna i samhället
- att ge social fostran
- att främja internationalisering
- att fostra till företagsamhet
- att föra skolan närmare arbetslivet
- att främja växelverkan mellan skolan och arbetslivet samt mellan skolan och
samhället i övrigt
Former för verksamheten utanför klass:
- lägerskola
- studiebesök
- exkursioner
- utflykter och friluftsdagar
- vänskoleverksamhet
- elevutbyte
- praktisk arbetslivsorientering
- temadagar, tidsresor, workshops
5. Samarbete
5.1 Samarbete hem och skola
Av stor vikt är samarbetet mellan olika parter som påverkar elevens skolgång.
6
Den enligt lag intensifierade samverkan mellan skola och hem bör bygga på ömsesidigt
förtroende och information. För elevens framgång i skolan både utvecklingsmässigt, socialt
och rent kunskapsmässigt är samarbete mellan vårdnadshavare och lärare samt övrig personal
på skolorna av största vikt. Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets fostran,
skolan ansvarar för initiativ till samarbete och frågeställningar i anslutning till fostran. Skolan
kontaktar vårdnadshavarna och har skyldighet att informera om angelägenheter som rör
elevens välmåga och studieframgång. Samarbetet bör bygga på ömsesidig respekt för
varandras kunnande om eleven, där läraren representerar den professionella aspekten. Om
eleven har inlärnings- och studiesvårigheter bör kontakterna vara tätare. Vårdnadshavarens
aktiva roll poängteras i den plan som kan uppgöras för elevens lärande samt inför olika
stadieövergångar.
5.2 Samarbete inom den grundläggande utbildningen
Kommunens skolor på de olika stadierna ska bedriva ett kontinuerligt samarbete som främjar
verksamheten inom själva undervisningen och även utvecklar elevernas sociala färdigheter
och samarbetsförmåga.
5.3 Samarbete mellan förskolan och den övriga grundläggande utbildningen
Samarbete mellan skolorna inom den grundläggande utbildningen och förskolan ska ske
kontinuerligt genom olika samarbetsformer. Gemensamma sammankomster mellan personal
som ansvarar för förskoleverksamhet samt den grundläggande utbildningens lärare ska ske
varje år.
5.4 Samarbete med andra parter
Samarbete med andra parter inom kommunen, såsom andra utbildningsformer, organisationer
och föreningar skall finnas.
Även ett samarbete med näringslivet ska förekomma för att främja företagsamheten bland
eleverna.
Samarbetet kan ske genom studiebesök till olika arbetsplatser och företag och/eller genom
besök och föreläsningar på skolorna av näringslivets representanter.
6. Stöd för lärande och skolgång
Utgångspunkten för ordnandet av undervisning och stöd ska vara såväl hela
undervisningsgruppens som den enskilda elevens starka sidor samt behoven för lärande och
utveckling. Att stödja lärande och skolgång innebär lösningar som gäller hela skolsamfundet
och inlärningsmiljön samt bemötande av enskilda elevers behov. Då undervisningen och
stödet planeras ska man beakta att behovet av stöd kan variera från tillfälligt till fortlöpande,
från mindre till mera omfattande och från behov av en form av stöd till behov av flera olika
former av stöd.
7
Varje elev ska ha möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar få uppleva framgång i
lärandet, att utvecklas som en lärande individ och växa och bildas som människa. I skolarbetet
ska man beakta att det finns många slags elever med olika förutsättningar för lärande och
olika sätt att lära sig. Även den kulturella bakgrunden ska beaktas. Eleverna ska uppmuntras
till initiativ och ansvarstagande och erbjudas utmaningar för sin utveckling, samt ges sådan
handledning och sådant stöd som ger dem förutsättningar att lyckas. Det är särskilt viktigt att i
ett tidigt skede identifiera inlärningssvårigheter och ingripa i faktorer som utgör hinder för
lärandet. Det är viktigt att upptäcka faktorer i anslutning till både eleven och till skolan och
verksamhetsmiljön.
Den som deltar i utbildning har rätt att få tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast
när behov uppstår. Skolan ska sörja för att elevens rätt till stöd kan tillgodoses i praktiken,
bland annat genom att definiera ansvaret och arbetsfördelningen när behov av stöd
konstateras. För att lyckas ska elevernas behov av stöd utvärderas kontinuerligt och stödet ska
påbörjas i tidigt skede. I bedömningen av behovet av stöd kan man utnyttja resultaten i
hälsoundersökningar och eventuella andra undersökningsresultat. För att trygga elevens
lärande och utveckling är det av avgörande betydelse att sätta in rätt nivå och form av stöd vid
rätt tidpunkt. Arrangemangen i undervisningen och de stöd som eleven ges ska vara flexibla
och långsiktiga och förändras i enlighet med behovet av stöd. Formerna av stöd ska antingen
användas enskilt eller kombineras så att de kompletterar varandra. Stödet och nivån av stöd
ges så länge som det är nödvändigt.
Skolans rektor har ansvar för lösningar i anslutning till ordnandet och genomförandet av stöd,
samt att lösningarna beaktas i alla årskurser och i alla läroämnen. Den pedagogiska
sakkunskapen och lärarnas samarbete i att upptäcka behovet av stöd och att planera och
genomföra stödet är viktigt. Vid behov planeras och genomförs stödet i ett yrkesövergripande
elevvårdsarbete. Vårdnadshavaren och eleven ska få information om stödåtgärderna samt
möjlighet att ge sin syn på att stödet ges. Stödet ges i elevens närskola genom olika flexibla
arrangemang om inte genomförandet av stöd nödvändigt förutsätter att eleven flyttas till en
annan undervisningsgrupp eller till en annan skola. Det är särskilt viktigt att se till att stödet
fortsätter i olika övergångsskeden eller stadieövergångar. Den mottagande parten/skolan ska
få nödvändig information gällande elevens behov av stöd. Se blanketterna: Elevinformation
vid stadieövergång förskola - åk 1 och åk 6-7.
Stöd i särskilda situationer
En elev kan behöva stöd i särskilda situationer, till exempel i samband med sjukdom eller i en
svår livssituation. Undervisningen kan då ordnas bland annat som sjukhusundervisning i den
omfattning detta är möjligt med hänsyn till patientens hälsa och övriga omständigheter.
6.1 Allmänt stöd för studier och skolgång
Det är varje elevs rättighet att få grundläggande utbildning av god kvalitet och möjlighet att få
handledning och stöd för lärandet och skolgången under alla arbetsdagar. I skolarbetet ska alla
elevers förutsättningar och behov beaktas. Förfaringssätten och verksamhetskulturen i skolan
ska utvecklas så att samarbetet samt det gemensamma lärandet kan utnyttjas och så att
olikheterna mellan eleverna kan bemötas så väl som möjligt. Engagemang, omsorg och en
positiv stämning i skolsamfundet främjar elevernas utveckling och stödjer ett gott lärande.
8
Läraren ansvarar för att beakta förutsättningarna och behoven i hela undervisningsgruppen
och hos varje enskild elev. Samarbetet med vårdnadshavaren, andra lärare, övrig personal och
olika sakkunniga ger förutsättningar för att lyckas. Läraren ska handleda gruppen så att
interaktionen främjar lärandet. Läraren ska handleda eleverna så att de lär sig identifiera sina
egna resurser och sina styrkor. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid elevens
inlärningsfärdigheter och möjligheter att ta ansvar för sina studier, planera, ställa upp mål,
genomföra och utvärdera. Elevernas självkänsla, studiemotivation och inlärningsfärdigheter
ska stärkas i alla studiesituationer och läroämnen.
Till undervisningsarbetet hör även handledande och elevvårdande uppgifter. Att bedöma
behovet av stöd och att erbjuda stöd ingår i lärarens arbete. Stödet struktureras i samarbete
mellan lärarna och vid behov andra sakkunniga och i interaktion med eleven och
vårdnadshavaren.
De behov av stöd som uppkommer i lärandet och skolgången bemöts genom differentiering
av undervisningen, genom samarbete mellan lärarna och genom att flexibelt organisera
undervisningsgrupperna. Vid undervisning i sammansatt klass får dessa arrangemang ökad
betydelse. Redan innan man övergår till intensifierat stöd ska skolan använda i synnerhet
stödundervisning för att möta behoven i elevgruppen eller hos den enskilda eleven, men
skolan kan även ge specialundervisning på deltid eller arbetsinsatser av biträde. En plan
för elevens lärande kan användas.
Skolans klubbverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet kan också främja elevens
välbefinnande och studiemotivation. När dessa verksamhetsformer ses som en del av elevens
dagsprogram kan man också öka elevens upplevelse av trygghet och gemenskap.
Se blankett: Allmänna stödet
6.2 Intensifierat stöd
En elev som för sitt lärande eller sin skolgång behöver regelbundet stöd eller flera olika
former av stöd samtidigt, ska utgående från en pedagogisk bedömning ges intensifierat stöd i
enlighet med en plan för elevens lärande. Intensifierat stöd ges då allmänt stöd inte är
tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras som en helhet för den enskilda eleven. Det är
mer omfattande och långsiktigt än det allmänna stödet. Man stödjer elevens lärande, skolgång
och utveckling systematiskt, samtidigt som syftet med stödet är att motverka att problem
växer, anhopas och blir komplicerade.
Då intensifierat stöd ges kan alla former av stöd som tillämpas i den grundläggande
utbildningen användas, utom specialundervisning på heltid som ges i enlighet med beslut om
särskilt stöd och som beskrivs i kapitel 6.3. Inom det intensifierade stödet är det inte möjligt
att individualisera lärokurserna i olika läroämnen. Däremot ökar betydelsen av
specialundervisning på deltid, individuell handledning, flexibla grupparrangemang och
samarbete med hemmet. Också elevvårdens andel i arbetet att främja och upprätthålla elevens
välbefinnande ökar. Stödet ska till sin art och omfattning ordnas enligt elevens
utvecklingsnivå och individuella behov. Det är viktigt att se till att eleven får möjligheter till
erfarenheter av att lyckas i fråga om lärandet och som en medlem i gruppen, samt att stödja
elevens positiva självuppfattning och positiva uppfattning om skolarbetet.
9
Elevens lärande och växande ska följas upp och utvärderas regelbundet under den tid det
intensifierade stödet ges. Om det sker förändringar i elevens situation, ska planen justeras så
att den motsvarar behovet av stöd.
Pedagogisk bedömning inför intensifierat stöd
Inledandet av det intensifierade stödet ska basera sig på en pedagogisk bedömning. Se
blanketterna: Pedagogisk bedömning och Plan för elevens lärande.
Den skriftliga pedagogiska bedömningen ska göras av en eller flera av elevens lärare
tillsammans. Vid behov anlitas även andra sakkunniga för att göra bedömningen, i synnerhet
då problemen berör elevens välbefinnande och helhetsutveckling. Samarbetet med eleven och
vårdnadshavaren är viktigt både med tanke på utredningen av behoven, planeringen och ett
lyckat genomförande av stödet. Då den pedagogiska bedömningen sammanställs ska man
utnyttja den plan för elevens lärande som eventuellt gjorts upp inom det allmänna stödet. Ifall
eleven har en habiliteringsplan kan man med vårdnadshavarens tillstånd utnyttja den.
Inledandet och ordnandet av det intensifierade stödet ska behandlas utgående från den
pedagogiska bedömningen i den yrkesövergripande elevvårdsgruppen.
6.3 Särskilt stöd
Särskilt stöd ska ges elever som inte i tillräcklig utsträckning når målen för tillväxt, utveckling
och lärande trots andra former av stöd. Särskilt stöd ordnas inom ramen för allmän eller
förlängd läroplikt. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning enligt beslutet om
särskilt stöd samt av andra former av stöd inom den grundläggande utbildningen. Alla inom
den grundläggande utbildningen tillgängliga former av stöd kan användas.
Syftet med det särskilda stödet är att erbjuda eleven helhetsmässigt och systematiskt stöd så
att eleven kan fullgöra sin läroplikt och får en grund också för att fortsätta studierna efter den
grundläggande utbildningen. Elevens självkänsla och studiemotivation ska stärkas och eleven
ska uppmuntras att ta ansvar för sina studier inom ramen för sina förutsättningar.
För att ge särskilt stöd fattas ett skriftligt beslut som granskas åtminstone efter årskurs två
samt före uppflyttning till årskurs sju. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen.
I beslutet om särskilt stöd bestäms om frågor som är betydelsefulla för elevens för elevens
rättsskydd och för hur undervisningen ordnas. I beslutet bestäms vilken elevens huvudsakliga
undervisningsgrupp är, vilka eventuella tolknings- och biträdestjänster och andra tjänster som
eleven behöver, samt vid behov om undantagsarrangemang i undervisningen.
Individualisering av en lärokurs förutsätter ett beslut om särskilt stöd.
Ett beslut om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande
utbildningen inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning
utan en föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd för lärande. Detta om det av
psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för eleven på grund av
handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan orsak inte
kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under den grundläggande
utbildningen utan att eleven fått intensifierat stöd, ska beslutet basera sig på en ny bedömning
av elevens situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom.
10
Pedagogisk utredning inför särskilt stöd
Innan beslut om särskilt stöd fattas ska eleven och vårdnadshavaren eller laglig företrädare
höras. En pedagogisk utredning om eleven ska göras. Se blankett: Pedagogisk utredning.
Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska man utnyttja den pedagogiska
bedömningen och planen för elevens lärande som tidigare gjorts upp. Ifall eleven har en
habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den.
Behovet av särskilt stöd ska granskas i enlighet med vad som förutsätts i lag och alltid då
elevens behov av stöd förändras. För granskning görs en ny pedagogisk utredning om eleven.
Ett nytt beslut om särskilt stöd fattas för eleven om man konstaterar att behovet av stöd
kvarstår. Om man bedömer att eleven inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om
att stödet avslutas. Eleven övergår då till att få intensifierat stöd.
6.4 Plan för elevens lärande och individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
6.4.1 Plan för elevens lärande
Planen för elevens lärande är en plan för elevens framsteg i studier och skolgång, de
undervisningsarrangemang och det stöd som eleven behöver. Planen är ett skriftligt
pedagogiskt dokument som baserar sig på en definition av innehållet i planen i den lokala
läroplanen. Den kan vid behov användas inom det allmänna stödet för att främja elevens
lärande och växande. Elevens studier kan även breddas och fördjupas inom ramen för en plan
för elevens lärande. Planen ska alltid användas inom det intensifierade stödet. Se blankett:
Plan för elevens lärande.
Syftet med planen för elevens lärande är att trygga goda förutsättningar för eleven att gå
framåt i studierna. Planen ökar lärarens kunskap om elevens situation och underlättar den
enskilda lärarens planering av sitt arbete och samarbetet mellan lärarna, samt det samarbete
som ska genomföras med hemmet. Planen ger vårdnadshavaren kunskap som gör att han
bättre kan stödja sitt barn. Syftet med planen är också att eleven ska lära sig att ta ansvar för
sina studier och att studera mera målmedvetet. Planen är underlag vid utvärdering av elevens
framsteg. Planen kan inte användas för att individualisera elevens lärokurs. En
individualisering av elevens lärokurs kräver beslut om särskilt stöd.
Då planen sammanställs skall man utnyttja den plan som eventuellt gjorts upp för eleven som
en del av det allmänna stödet, samt den information som kommit fram i den pedagogiska
bedömningen. Ifall eleven har ett habiliteringsprogram, kan man med vårdnadshavarens
tillstånd även utnyttja det. För elever i årskurs 1 kan planen bygga på den plan för barnets
lärande som gjorts upp inom förskoleundervisningen.
Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen för elevens lärande.
Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen.
I läroplanen kan bestämmas att eleven kan studera enligt ett eget studieprogram i stället för i
den årskursindelade lärokursen. Om ett sådant förvaltningsbeslut fattas i fråga om enskild
elev, ska en plan för elevens lärande göras upp. I den ska nämnas vilka studiehelheter som
11
ingår i elevens studieprogram, i vilken ordning de ska studeras, enligt vilken tidtabell och
eventuella särskilda mål.
Om eleven till någon del redan anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den
grundläggande utbildningens lärokurs, om det med hänsyn till elevens förhållanden och
tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven ska genomgå den grundläggande
utbildningens lärokurs eller om detta är motiverat av skäl som har samband med elevens
hälsotillstånd, kan studierna för eleven ordnas med hjälp av särskilda undervisningsprogram.
Ett förvaltningsbeslut ska fattas om de särskilda arrangemangen, varefter en plan för elevens
lärande ska göras upp.
En elev i årskurs 7-9 kan väljas till flexibel grundläggande utbildning, och då ska en plan för
elevens lärande göras upp. Planen ska i tillämpliga delar innehålla samma delområden som i
den plan för elevens lärande som görs upp inom det intensifierade stödet. I planen ska
dessutom beskrivas hur den flexibla grundläggande utbildningen ska ordnas i skolan och i
andra inlärningsmiljöer.
6.4.2 Individuell plan (IP) för hur undervisningen skall ordnas.
För en elev som har fått beslut om särskilt stöd uppgörs en individuell plan för hur
undervisningen ska ordnas. Se blankett: Individuell plan (IP).
Den undervisning och det övriga stöd som eleven får i enlighet med beslutet om särskilt stöd
ska framgå av planen. Planen skall utarbetas av flere av elevens lärare och i samarbete med
eleven och vårdnadshavaren, om det inte föreligger uppenbart hinder för det. Till behövliga
delar ska planen färdigställas inom ett yrkesövergripande samarbete.
Syftet med den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas är att på lång sikt stödja
elevens lärande och skolgång. Undervisningens innehåll, pedagogiska metoder och övriga
behövliga stödåtgärder preciseras i den individuella planen.
Ifall en elev studerar enligt individualiserad lärokurs i ett eller flera läroämnen ska den
individualiserade planen kompletteras med en ämnesvis plan.
Ifall eleven studerar utgående från verksamhetsområden ska även följande beaktas:
- en beskrivning av de individualiserade målen och de centrala innehållen per
verksamhetsområde för den elev som studerar enligt verksamhetsområde.
- principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av elevens framsteg
per verksamhetsområde, olika sätt på vilka eleven bäst kan visa sitt kunnande
och principer för bedömningen och elevens självvärdering.
Då planen sammanställs ska man utnyttja den plan för elevens lärande som gjorts upp för
eleven som en del av det intensifierade stödet, samt den pedagogiska utredningen och den
information som tagits fram i den pedagogiska utredningen. Ifall eleven har en
habiliteringsplan, kan man med vårdnadshavarens tillstånd även utnyttja den.
Elevens personliga egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens
specifika samtycke till överlåtande av den information kan bifogas. Det är inte möjligt att
genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen.
12
Planen ska granskas vid behov, dock minst en gång per läsår, i enlighet med elevens behov.
Den individuella planen för hur undervisningen ska anordnas ska ändras alltid då det sker
förändringar i elevens behov av stöd eller i målen för undervisningen. Ifall eleven övergår till
intensifierat stöd ska en plan för elevens lärande göras upp. Erfarenheterna av de
undervisningsarrangemang, verksamhetsmodeller och stödtjänster som tillämpats för att
stödja elevens utveckling och lärande kan antecknas i den individuella planen och utnyttjas
vid utvärderingen av planen. Om eleven övergår till att omfattas av det intensifierade stödet,
ska man göra upp en plan för elevens lärande.
Uppgörande, uppföljning, verksamhetsmodeller, samarbete, ansvar och arbetsfördelningen
skall preciseras.
Rektorerna för respektive skola har ansvaret för att planerna görs upp, följs och utvärderas.
Kontinuerliga möten hålls för att utvärdera elevens situation och hur framsteg sker.
7. Former av stöd för lärande och skolgång
7.1 Stöd i anslutning till undervisningsarrangemang
7.1.1 Stödundervisning
En elev som tillfälligt blivit efter i studierna eller annars behöver kortvarigt stöd för sitt
lärande har rätt att få stödundervisning. Stödundervisningen ska inledas genast då
inlärningssvårigheterna har upptäckts så att eleven inte varaktigt blir efter i studierna.
Stödundervisningen kan även förebygga svårigheter. Stödundervisningen ska ordnas så ofta
och i sådan utsträckning som eleven behöver den för att göra framsteg i studierna.
Stödundervisningen kan ges på alla nivåer av stöd.
Skolarbetet ska planeras så att varje elev som har behov av stödundervisning har möjlighet att
delta i den. Stödundervisningen ges antingen under de lektioner i läroämnet där eleven
behöver stödundervisning och som eleven har enligt arbetsordningen, eller utanför
lektionerna. Den kan ges som kompanjonundervisning inom den ordinarie
undervisningsgruppen, i en smågrupp eller individuellt. Stödundervisningen kan också ges
under lektioner genom olika slags flexibla grupparrangemang.
Stödundervisning är en form av differentiering och den karakteriseras av individuella
uppgifter och individuell tidsanvändning och handledning. I stödundervisningen ska
mångsidiga metoder och olika material användas, med vilka eleven kan hitta nya sätt att
närma sig det som han eller hon ska lära sig. Initiativet till stödundervisning för en elev ska i
första hand tas av elevens lärare. Strävan ska vara att ordna stödundervisningen i samförstånd
med eleven och vårdnadshavaren. Eleven och vårdnadshavaren ska informeras om hur
stödundervisningen genomförs och om den nytta och betydelse den har för elevens lärande
och skolgång.
13
Stödundervisning inom allmänt stöd
Det är varje lärares uppgift att följa med elevens lärande och växande och upptäcka
uppkomsten av eventuella behov av stöd. Behovet av stöd kan bero på frånvaro eller tillfälliga
svårigheter i lärande och skolgång.
Stödundervisning inom intensifierat stöd.
Innan det intensifierade stödet inleds, som en del av den pedagogiska bedömningen, ska
tillräckligheten och effekten av den stödundervisning som eleven fått inom det allmänna
stödet samt behovet av stödundervisning utvärderas. I den plan för elevens lärande som görs
upp då det intensifierade stödet inleds, ska den stödundervisning som eleven behöver, målen
för stödundervisningen och hur den ska ordnas antecknas. Stödundervisningen kan
fortfarande användas för att bemöta ett tillfälligt behov av stöd som beror på till
exempel frånvaro.
Stödundervisning inom särskilt stöd
Som den del av den pedagogiska utredningen ska tillräckligheten och effekten av den
stödundervisning som eleven tidigare fått, samt elevens fortsatta behov av stödundervisning
utvärderas innan ett beslut om särskilt stöd fattas. Målen för och ordnandet av den
stödundervisning som eleven behöver ska skrivas in i den individuella planen för hur
undervisningen ska ordnas då det särskilda stödet inleds. Stödundervisning kan
fortsättningsvis användas för att bemöta ett tillfälligt behov av stöd som kan bero på till
exempel frånvaro.
7.1.2 Specialundervisning på deltid
En elev som har svårigheter i sitt lärande eller i sin skolgång har rätt att få
specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen. Målet med
specialundervisningen på deltid är att förhindra att svårigheterna växer och att befrämja
elevens förutsättningar för lärande. Mål för och innehåll i specialundervisningen på deltid
anknyts huvudsakligen till elevens övriga undervisning.
Specialundervisning på deltid ordnas flexibelt och kan ges som kompanjonundervisning, i en
mindre grupp eller som individuell undervisning av speciallärare. Inom det allmänna stödet
kan man med hjälp av specialundervisning på deltid som stödform, stärka de basfärdigheter
som eleven behöver för lärandet. Inom det intensifierade stödet ökar i allmänhet betydelsen av
specialundervisning på deltid som form av stöd. En elev inom särskilt stöd kan också få
specialundervisning på deltid. Verksamhetsmodellerna är likartade inom alla grupper men
mängden specialundervisning på deltid ges alltid utgående från elevens egna behov.
Målen och innehållet i specialundervisningen på deltid ska huvudsakligen integreras i den
övriga undervisningen som eleven får och innehållet ska anknytas till elevens övriga
undervisning. Specialundervisningen på deltid planeras, genomförs och utvärderas av
specialläraren i samarbete med berörda lärare.
Elevens vårdnadshavare informeras om stödåtgärderna. Vårdnadshavaren informeras också
om att man har tillgång till specialundervisning på deltid. När en elev erhåller
14
specialundervisning på deltid informeras barnets vårdnadshavare och stödåtgärderna planeras
i samverkan med vårdnadshavarna.
7.1.3 Specialundervisning (inom särskilt stöd)
Syftet med specialundervisningen inom särskilt stöd är att hjälpa och stödja eleven så att
han/hon har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin läroplikt enligt egna förutsättningar
tillsammans med sina jämnåriga. Utgångspunkten är elevens starka sidor och hennes
individuella inlärnings- och utvecklingsbehov. Specialundervisningen planeras och genomförs
i enlighet med en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas.
Med beaktande av vad som är till elevens fördel samt förutsättningarna för ordnandet av
undervisningen ordnas specialundervisningen i samband med den övriga undervisningen,
delvis eller helt i en specialklass eller på något annat lämpligt ställe. I specialundervisningen
kan avvikelse göras från läroämnen och den riksomfattande timfördelningen. Då
undervisningsgrupperna bildas ska man beakta alla elevers möjlighet att nå de mål för
undervisningen som uppställts i läroplanen.
En individuell plan för hur undervisningen ska ordnas görs upp av specialläraren i samråd
med klassläraren, eleven och vårdnadshavarna. Den individuella planen är ett skriftligt
dokument där målen för elevens lärande och skolgång samt en plan där undervisningens
innehåll, pedagogiska metoder och övriga stödåtgärder beskrivs. Den individuella planen är
ett pedagogiskt dokument som styr det systematiska genomförandet av beslutet om särskilt
stöd. Kommunen har en gemensam modell för den individuella planen. Den individuella
planen fylls i till de delar som är nödvändiga för att stödja elevens lärande och skolgång.
Eleven och vårdnadshavarna ska informeras om hur specialundervisningen genomförs.
Strävan ska vara att ordna specialundervisningen i samförstånd med eleven och
vårdnadshavaren. Vårdnadshavarens stöd är centralt för ett lyckat genomförande av
undervisningen.
7.1.4 Individualisering av lärokursen i ett läroämne och befrielse från studier
Det primära målet för all undervisning är att stödja elevens studier så att hon/han uppnår
målen för den allmänna lärokursen i alla läroämnen. Ifall eleven, trots stöd, inte har möjlighet
att uppnå målen med godkänt vitsord, kan lärokursen individualiseras i ett eller flera
läroämnen. Målnivån bestäms utgående från elevens starka sidor i enlighet med hennes
förutsättningar samt inlärnings- och utvecklingsbehov. De individuella målen ska ge
tillräckliga utmaningar för eleven. En elev som studerar enligt individuella mål framskrider i
studierna i egen takt. De individuella målen hjälper läraren i uppföljningen och bedömningen.
Bedömningen i läroämnet görs i enlighet med de individuella målen.
En individualisering av målen inom lärokursen kan göras endast om eleven är i behov av
särskilt stöd. I beslutet om särskilt stöd definieras i vilka lärokurser eleven har individuella
mål. Dessa beskrivs noggrannare i den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas
(IP). De eventuella konsekvenser som de individualiserade lärokurserna kan ha för fortsatta
studier ska göras klara för elev och vårdnadshavare.
15
En elev kan helt befrias från studier i en lärokurs av särskilt vägande skäl. Befrielse från
studier i en lärokurs kan göras endast i samband med ett beslut om särskilt stöd.
Individualiseringen av en lärokurs är det primära alternativet innan en elev helt befrias från
studierna i en lärokurs. I den individuella planen ska den undervisning eller handledda
verksamhet som ersätter den befriade lärokursen definieras.
7.1.5 Förlängd läroplikt
Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som uppställts för den
grundläggande undervisningen inte kan nås under nio år blir barnet läropliktigt ett år tidigare
än vad som bestämts i lagen om den grundläggande utbildningen och läroplikten fortgår i 11
år. Beslut om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten uppkommer. Då fattas även ett
beslut om särskilt stöd för barnet. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och som
får särskilt stöd ska en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas(IP) göras upp då
förskoleundervisningen inleds. Det året då barnet deltar i den läroplansenliga
förskoleundervisningen ges specialundervisning.
Undervisning för barn som omfattas av förlängd läroplikt ska ordnas på följande alternativa
sätt:
- barnet börjar i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller 5 år.
Fortsätter ett år till i förskolan med läroplikt och inleder därefter åk.1.
- barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet
fyller 6 år och inleder året därefter åk.1.
- barnet inleder den läropliktsenliga förskoleundervisningen det år då barnet
fyller 6 år och deltar i förskolan i två år och inleder åk 1 ett år senare, då barnet
fyller 8 år. Kräver ett separat förvaltningsbeslut.
Undervisningen för en elev som har förlängd läroplikt kan vid behov ordnas så att
undervisning i det andra inhemska språket och ett främmande språk inte ges som gemensamt
ämne. Alla läroämnen kan kombineras till ämnesblock och indelas i delområden i enlighet
med beslut om särskilt stöd och den individuella planen (IP) för elever som omfattas av
förlängd läroplikt.
Vårdnadshavaren ska i tillräcklig tid få information om de olika alternativen vid förlängd
läroplikt samt konsekvenserna av olika val.
7.1.6 Studier enligt verksamhetsområde
Då undervisningen inte kan ordnas läroämnesvis enligt den uppgjorda individuella planen för
hur undervisningen ska ordnas, på grund av handikapp eller allvarlig sjukdom, ska
undervisningen ordnas så att den utgår från verksamhetsområden. I beslutet om särskilt stöd
bestäms om studier enligt verksamhetsområde i stället för läroämnesvis. De
verksamhetsområden som hör till läroplanen är motoriska färdigheter, språk och
kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter.
16
Motoriska färdigheter
Målet för inlärningen är att elevens uppfattning om sin egen kropp stärks. Utvecklingen av
färdigheter i anslutning till rörelse och finmotorik främjas, och eleven ges möjlighet att
mångsidigt öva färdigheter i olika situationer i vardagen. Undervisningen ska innehålla
övningar som anknyter till utveckling av balans, koordination, rytm, uthållighet och
muskelstyrka.
Kommunikativa färdigheter
Målet för inlärningen är att skapa kontakt med eleven och att eleven utgående från dessa
färdigheter tränar sig att förstå och skapa kommunikation. Målet är också att eleven
interagerar med sin omgivning, blir förstådd och själv förstår de andra eleverna och de vuxna
i gruppen. Undervisningen i språk och kommunikation ska innefatta språklig medvetenhet,
språkliga uttrycksformer, språkliga begrepp och ordförråd. Igenkännande och användning av
tecken, symboler, bokstäver, ord samt delområden som utvecklar tankeförmågan betonas.
Kommunikationsfärdigheterna övas i olika situationer under skoldagen.
Sociala färdigheter
Målet är att elevens förmåga att interagera utvecklas. Undervisningen ska innehålla
färdigheter som stödjer träning i att bemästra känslor. Elevens självkännedom och motivation
för inlärning ska stödjas genom att skapa förutsättningar för att lyckas och genom att förstärka
en positiv atmosfär för socialt lärande.
Kognitiva färdigheter
Målet är att eleven aktiveras och lär sig att använda sina sinnen för att gestalta sin omgivning.
Undervisningen ska stödja utvecklingen av processer i anslutning till lärande, minne och
tänkande. Delområdena fokuserar på att stimulera och träna sinnena, övningar i att göra val,
klassificering, problemlösning och övningar i att förstå förhållandet mellan orsak och verkan.
Material för lärandet kan hämtas från olika läroämnen.
Dagliga färdigheter
Målet är att öka elevens aktiva deltagande i aktiviteter i närmiljö och att främja elevens
förmåga att ta initiativ och bli självständig. Undervisningen ska innefatta delområden i
anslutning till hälsa och trygghet, färdigheter i vardagen, boende. Förmåga att röra sig i
närmiljön samt deltagande i fritidsaktiviteter.
Träning i vardagliga färdigheter skapar möjligheter att öva och utveckla de motoriska
färdigheterna, de språkliga och kommunikativa samt de sociala och kognitiva färdigheterna.
De i sin tur stärker färdigheterna i de dagliga rutinerna. Metoderna för att nå dessa mål väljs
utgående från varje elevs specifika behov.
17
7.2 Handledning och övrigt stöd
7.2.1 Samarbete mellan hem och skola
Målet med samarbete mellan hem och skola är att bygga upp ett förtroendefullt och
konstruktivt samarbete med vårdnadshavaren.
Ett konstruktivt samarbete mellan hem och skola är ett effektivt stöd för elevens lärande och
skolgång samt utveckling. Vårdnadshavaren har huvudansvaret för fostran och skolan har
huvudansvaret för undervisningen. Vårdnadshavarens uppgift är att stödja, uppmuntra och
leda barnens skolgång samt att övervaka att barnet fullgör sin läroplikt. Skolan stödjer
hemmen i deras fostrargärning genom att uppmuntra vårdnadshavaren till ett ansvarsfullt
föräldraskap och att aktivt stödja barnen i studierna.
Ett meningsfullt samarbete bygger på ömsesidig respekt. Alla parter ansvarar för
upprätthållandet av ett fungerande samarbete. För att stödja samarbetet ska skolan erbjuda
vårdnadshavaren mångsidiga samarbetsformer och tillgång till information. Skolan
samarbetar med vårdnadshavaren så, att vårdnadshavaren för sin del kan stödja sitt barns
målinriktade lärande och sin skolgång. Lärarens kännedom om eleven ökar genom interaktion
med hemmet och hjälper läraren att planera och genomföra undervisningen. Samarbetet
mellan hem och skola ska ske både på skol-, klass- och individnivå.
Utbildningsanordnaren bär ansvaret för att utveckla förutsättningarna för samarbetet mellan
hem och skola. Detta förutsätter skolpersonalens aktivitet och initiativ samt diskussion och
information om vårdnadshavarens, lärarens och elevens rättigheter och skyldigheter.
Vårdnadshavaren ska informeras om läroplanen, om ordnandet av undervisningen och
handledningen, om elevbedömning i anslutning till studierna samt om elevens behov av stöd
och elevvård. Vårdnadshavaren ska också få information om på vilket sätt det finns möjlighet
att delta i samarbetet mellan hem och skola för att främja välbefinnandet och tryggheten i
skolan. Det är viktigt att vårdnadshavaren har möjlighet att vara delaktig i att ställa upp mål
för, planera och utvärdera skolans fostrande arbete tillsammans med lärarna och eleverna.
Skolan ska också följa upp och informera vårdnadshavaren om elevens frånvaro, samt om
verksamhetsmodeller och förfaringssätt vid olika problem, olycksfalls-, och krissituationer.
I samband med disciplinära åtgärder och olovlig frånvaro kontaktas alltid vårdnadshavaren.
Vid problemsituationer i samarbetet mellan hem och skola kan vid behov utomstående
sakkunniga kontaktas.
I behandling av en enskild elevs ärende ska vårdnadshavaren få information om hur uppgifter
som gäller det egna barnet hanteras, hur information erhålls och överförs, samt om frågor i
anslutning till sekretess. Tillsammans med vårdnadshavaren ska man gå igenom till exempel
betydelsen av vårdnadshavarens specifika skriftliga samtycke då det gäller behandlingen av
en enskild elevs ärende, samt för betydelsen av samarbetet i att stödja elevens växande,
utveckling och lärande.
Då eleven är delaktig i skolan främjas både elevens lärande och välbefinnande samt hennes
växande till en ansvarsfull människa och samhällsmedlem. Elevens egen aktivitet då det gäller
att ta ansvar för sina studier, för att planera, för att ställa upp mål, för att genomföra och
utvärdera sina studier stöds. Med hjälp av mångsidig verksamhet i vilken elevdelaktigheten
beaktas ges eleven möjlighet att utvecklas till en aktiv, ansvarstagande medlem i
18
skolsamfundet. Eleven upplever att hon blir hörd och att hennes åsikter beaktas. Elevens
delaktighet i skolan förverkligas huvudsakligen i olika situationer i vardagen. Uppmärksamhet
ska fästas vid elevens möjlighet att påverka undervisningsarrangemangen enligt individuell
inlärningsstil och individuella behov. Eleven ges möjlighet att ta del i utveckling, planering
och utvärdering av både undervisningen och inlärningsmiljön, samt klassens och skolans
verksamhet.
Olika samarbetsformer som stödjer dialogen mellan hemmet och skolan ska utvecklas under
hela den grundläggande utbildningen och speciellt vid övergången från ett stadium till ett
annat eller vid andra övergångsskeden. Informations- och kommunikationstekniken ska
utnyttjas i syftet att förbättra informationsgången och kontakten mellan hem och skola och
göra den mera mångsidig.
Följande samarbete och förfaringssätt definieras på skolnivå i respektive skola:
I vår skola samarbetar vi med hemmet på följande sätt (t.ex. verksamhetsmodeller, ansvarsoch arbetsfördelning):
- på skolnivå
- på klassnivå
- på individnivå
Samarbete med hem och skola uppföljs och utvärderas kontinuerligt.
7.2.2 Ordnandet av handledning
Varje elev har rätt att utöver undervisning få handledning. Handledningen stödjer elevens
utveckling och växande samt främjar utvecklingen av studiefärdigheter. Eleven ska på ett
mångsidigt sätt få bli bekant med olika sätt att inhämta kunskap, stöd i att känna igen sin egen
inlärningsstil och stöd i att utveckla studiefärdigheter. Eleven ska handledas att lära sig på det
sätt som passar bäst. Genom handledning förstärks elevens samarbetsfärdigheter, förmåga att
fungera i olika grupper och förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete och för det gemensamma
arbetet. Eleven ska ges möjlighet att reflektera över sin inlärning och sina framsteg genom
regelbunden självvärdering.
Handledning ska utgöra en kontinuitet genom hela den grundläggande utbildningen. Den ska
beakta de färdigheter som inhämtats i förskoleundervisningen och förbereda studier för andra
stadiet.
Eleven handleds även i livs- och yrkesplanering. Handledning ska bidra till att förhindra
utslagning av elever och till att främja jämställdhet. Inom ämnet elevhandledning i
årskurserna 7-9 får eleven kunskaper om studier i andra stadiet.
Det är varje lärares uppgift att handleda eleven i skolgången och i studierna för att på så sätt
förebygga uppkomsten av problem i anslutning till studierna. Lärarens uppgift är också att
stödja elevens personliga tillväxt, utveckling och delaktighet. Mångsidig respons ska utnyttjas
systematiskt för att sporra och handleda eleven. Handledning ska ordnas i samband med
undervisning, i mindre grupper eller individuellt.
Handledningen ska beaktas då en elevs behov av intensifierat stöd bedöms. Innan det
intensifierade stödet inleds, som en del av den pedagogiska bedömningen, ska man utvärdera
tillräckligheten av den handledning som eleven fått inom det allmänna stödet och om
handledningen varit ändamålsenlig och motsvarat elevens behov. Uppmärksamheten ska
19
fästas vid eventuella behov av stöd då det gäller elevens studieteknik och studiefärdigheter
eller i olika samarbetssituationer, samt vid metoder och studiematerial som utvecklar
färdigheterna och ökar studiemotivationen.
Genom handledningen inom särskilt stöd fortsätter arbetet med att förbättra elevens arbetsoch samarbetsförmåga, självförtroende, studiemotivation och arbetslivskunskap.
Handledningen anknyter till alla undervisningssituationer och läroämnen i alla årskurser.
Det är varje lärares uppgift att handleda eleven i sitt lärande och sin skolgång. Sakkunskapen
hos elevvårdspersonal och eventuell övrig biträdande personal ska utnyttjas.
Kontinuitet i handledningen skapas av lärarna och elevhandledaren samt de övriga personalen
som deltar i handledningen och som samarbetar under elevens hela grundläggande utbildning
och under olika övergångsskeden. Genom handledningen stärker man elevens självförtroende
och förståelse för studiernas betydelse för den egna framtiden.
Planeringen av handledningen som stöd ska ske i nära samarbete med eleven och
vårdnadshavaren. Eleven och vårdnadshavaren ska få information om arbetssätten och
valmöjligheterna i den grundläggande utbildningen och betydelsen av dessa för elevens
lärande, studier och framtid. Det är viktigt att vårdnadshavaren vid behov har möjlighet att
diskutera frågor som gäller elevens studier och val med representanter för skolan.
Målet med PRAO är att vidga och bredda elevens kännedom om yrken, att de ska få inblick i
arbetslivet, att de ska få fördjupa sig i olika yrken och branscher och att de på det sättet ska få
större förståelse för yrkeslivet. Syftet är att eleverna på ett konkret sätt ska se hur arbetet går
till, vilka krav och fordringar som finns inom branschen och att det i sista hand ska hjälpa
eleverna inför deras fortsatta utbildning och val av yrke. Vid behov får eleverna handledning
av elevhandledaren vid val av PRAO- plats. Handledningen kan ske individuellt eller i grupp.
Elevhandledarna och/eller eleverna kontaktar arbetsplatser och firmor inför PRAO.
Informationsbrev om PRAO sänds till arbetsplatserna som tar emot PRAO- elever.
Rapporteringen av utförd PRAO sker antingen muntligt eller skriftligt av eleven. Eleven
använder sig av självutvärdering. Bedömning av utförd PRAO sker skriftligt av arbetsgivaren
eller handledaren på arbetsplatsen.
Även på besök på mässor ökar kännedomen om det lokala arbets- och näringslivet.
Vid byte av skola inom den grundläggande utbildningen inom Malax och Korsnäs kommuner
sänds betyg och information om eleven via primus till den mottagande skolan. Sker bytet av
skola till annat skoldistrikt skickas elevuppgifterna och betyg i pappersform.
Vid övergången till andra stadiets utbildningar samarbetar och konsulterar elevhandledare och
speciallärare från den grundläggande utbildningen med studiehandledare, kuratorer och lärare
vid andra stadiets skolor. Med föräldrarnas tillstånd överförs även en enskilds elevs
information, som är nödvändig med tanke på dennes fortsatta skolgång, till andra stadiets
skola. Detta gäller främst elever som är överförda till specialundervisningen.
7.2.3 Ordnandet av tolknings- och biträdestjänster
Handikappade elever och andra elever i behov av stöd har rätt att avgiftsfritt få sådana
lagenliga tolknings- och biträdestjänster som är en förutsättning för att de ska kunna delta i
undervisningen.
20
Målet med tolknings- eller biträdestjänsterna är dels att trygga eleven de grundförutsättningar
han eller hon behöver för att lära sig och gå i skola dels att skapa en så hindersfri
inlärningsmiljö som möjligt.
En vårdnadshavare eller skolans personal kan till skoldirektören anhålla om tillgång till
tolknings- eller biträdestjänster. Skoldirektören avgör på basen av elevens behov, skolans
tillgång till biträdestjänsterna. Rektorn ansvarar, tillsammans med elevvårdsgruppen, hur
tillgången till biträdestjänster organiseras inom skolan.
Olika stödåtgärder ska planeras, såsom elevens placering i klassrummet, individuella
läromedel och hjälpmedel. Den personal som bistår i tolkningen kan stödja en eller flera
elever samtidigt i undervisningssituationen. Stödet som biträdet ger kan också rikta sig till en
enskild elev eller till hela undervisningsgruppen. Olika stödformer och tillgång till
skolgångsbiträdestjänster varierar i de olika stödformerna allt enligt elevens personliga behov.
De som arbetar med eleven ska tillsammans planera stödet i olika inlärningssituationer och
vid behov dra nytta av olika sakkunniga. Lärarens uppgift är att planera, undervisa och
utvärdera elevens och hela gruppens lärande och arbete. Biträdet ska stödja och hjälpa eleven
att utföra uppgifter i anslutning till lärande och skolgång samt ge habilitering som stödjer
undervisningen enligt lärarens eller terapeutens anvisningar och vid behov delta i planeringar
av stödet. Biträdet ska handleda eleven i de dagliga rutinerna i skolan. Utomstående
sakkunniga kan vid behov konsulteras vid planering av tolkningstjänster för eleven.
7.2.4 Annan verksamhet som stödjer den grundläggande utbildningen
För eleverna kan i samband med den grundläggande utbildningen ordnas
biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet som nära anknyter till
utbildningen. Utbildningsanordnaren bestämmer om anordnade och omfattning av
verksamheten. Ovanstående verksamhet kan vid behov ordnas som en del av det systematiska
stödet för eleverna.
Dylik annan verksamhet kan tillgodogöras i samarbete med andra aktörer inom skolans
verksamhetsområde.
Om verksamheten ordnas av utbildningsanordnaren i Malax eller Korsnäs kommuner så
uppgörs en läroplan enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.
Omfattningen av verksamheten ska framkomma i den enskilda skolans undervisningsplan.
7.3 Flexibel grundläggande utbildning
Enligt lagen om grundläggande utbildning kan kommunen, i den omfattning som den besluter,
ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7-9 i den grundläggande
utbildningen.
Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrotten i utbildningen och att
förebygga utslagning.
Undervisningen kan ordnas i mindre grupper och i andra inlärningsmiljöer.
Den flexibla grundläggande utbildningen är främst avsedd för sådana elever som
underpresterar, som saknar studiemotivation och som hotas av utslagning från fortsatt
utbildning och arbetslivet.
21
7.4 Elevvård och främjandet av trygghet och säkerhet
7.4.1 Elevvård
Elevvården skall se till att de grundläggande förutsättningarna för elevens fysiska, psykiska
och sociala välbefinnande finns. Elevvården hör till alla som arbetar i skolan samt till de
myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster.
Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren.
Elevvården innebär både kollektivt och individuellt stöd.
Elevvårdens uppgift är att
 Utveckla en inlärningsmiljö som stöder välbefinnandet och stärker skolgemenskapen
 Främja en positiv interaktion och en atmosfär av inbördes omsorg
 Sträva till att så tidigt som möjligt förebygga, upptäcka, lindra och eliminera hinder
för växande och lärande
 Följa upp varje elevs helhetsmässiga välbefinnande
 Stödja eleven och ingripa i eventuella förändringar i välbefinnandet
 Främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska fysiska hälsa och
sociala välfärd
En elev har rätt att avgiftsfritt få den elevvård som behövs för att han eller hon ska kunna
delta i undervisningen.
Elevvården skall:
 Stöda elevens fysiska, psykiska och sociala utveckling
 Samarbeta med vårdnadshavarna, hälso- socialmyndigheterna samt andra sakkunniga
 Vidta åtgärder för att förhindra, upptäcka problem- och krissituationer t.ex. vid
- återkommande frånvaro
-mobbning, våld och trakasserier
-fysiska och psykiska sjukdomar
-användning av droger
-olyckshändelser och dödsfall
Arbetet inom elevvården skall präglas av tillit, respektfullt förhållningssätt till eleven och
vårdnadshavaren så att deras delaktighet stöds. Inom elevvården ska man försäkra sig om att
lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och vårdnadshavaren ska
informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. Vårdnadshavaren ska bli
informerad om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds och bereds.
Elevvårdsgrupp
Elevvårdsarbetet kan koordineras och utvecklas av en yrkesövergripande elevvårdsgrupp.
Dess sammansättning kan variera från skola till skola beroende på skolans storlek och dess
tillgång till olika yrkeskategorier. I allmänhet torde i en fungerande elevvårdsgrupp ingå
rektor och/eller vicerektor, speciallärare, skolhälsovårdare, skolpsykolog, skolkurator och
studiehandledare (åk. 7-9 ). Dessutom kan vid behov även ingå berörd
klasslärare/klassföreståndare. När ett ärende som gäller en enskild elev behandlas inom
elevvårdarbetet, får endast de som deltar i elevens undervisning och ordnar elevvård och till
22
vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör, delta i behandlingen. Med
skriftligt samtycke av elevens vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare eller så
som bestäms i lag får också andra delta som behövs för behandlingen av elevens ärenden.
Vid behov kan även ett skolgångsbiträde som arbetar med eleven, skolläkaren och
socialarbetare inom barnskyddet delta.
Ansvarsfördelning
Elevvårdsgruppen kan inom sig besluta om den interna ansvarsfördelningen d.v.s. besluta om
vem som ska:
 fungera som ordförande och sekreterare
 sammankallare
I allmänhet sköter speciallärarna testningen av elevens färdigheter.
Skolpsykologen gör utredningar, klassrumsobservationer, samt håller stödsamtal med
enskilda elever.
Skolkuratorn håller stödsamtal med en elev, en mindre grupp eller med en hel klass.
Speciallärare, skolpsykolog och skolkurator kan tillsammans eller enskilt fungera som
handledare för skolans övriga personal.
Skolhälsovårdaren bidrar med sin kunskap om elevens fysiska, psykiska och sociala
välbefinnande.
Kontakten till hemmet kan skötas av vem som helst av gruppens medlemmar och beslut om
detta kan vid behov tas i enskilda fall av gruppen.
Dokumentering av elevvård
Elevvårdsgruppen sammanträder regelbundet och ärenden gällande specialundervisning,
elevvård samt andra stödformer behandlas. Besluten protokollförs. När ett ärende som gäller
enskild elev tas upp till behandling görs anteckningar om
- vem som tagit initiativ i ärendet
- vad ärendet gäller
- vilka fortsatta åtgärder man beslutat om och motiveringen till dessa
- vilka som deltagit i behandlingen av ärendet samt
- vilka uppgifter om eleven som lämnats ut och till vem de lämnats
Hemlighållande och behandling av personuppgifter
Utbildningsanordnaren ansvarar i egenskap av registeransvarig för behandling av elevens
ärenden. Inom elevvårdsarbetet behandlas många uppgifter som gäller eleven och hans eller
hennes familj och som enligt lagstiftning är sekretessbelagda. De som deltar i elevvårdsmöten
får inte för utomstående röja vad de fått veta om elevernas eller deras familjemedlemmars
personliga förhållanden, ekonomiska ställning, hälsotillstånd eller handikapp.
De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av
varandra få och till varandra ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt
anordna undervisningen för eleven. Även elevens lärare och den myndighet som enligt lagen
om grundläggande utbildning ansvarar för undervisningen och verksamheten omfattas av
denna rättighet. Det är dock skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens samtycke till att
lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett gott
samarbete och förtroende.
23
Om en elev övergår till utbildning eller verksamhet som en annan utbildningsanordnare ger,
ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelser om sekretess lämna uppgifter som
är nödvändiga för ordnande av undervisningen till mottagande utbildningsanordnare.
Motsvarande uppgifter kan också lämnas på begäran av den nya utbildningsanordnaren.
Elevvårdsregister
Vid varje skola ska finnas någon typ av elevvårdsregister. Hur det ser ut saknar betydelse,
men det skall innehålla följande information:
- den registeransvariges namn och kontaktinformation,
- ändamålet med behandling av personuppgifter,
- vilka grupper av personer som registreras och vilka uppgifter om dessa som
samlas in,
- vart uppgifterna i regel lämnas ut samt
- principer för hur registret skyddas.
Den registeransvarige är skyldig att via tekniska och organisatoriska åtgärder skydda
information mot obehörig åtkomst, förstöring, ändring och översändande.
Principen för hantering av personuppgifter är aktsamhet och för de uppgifter som står i
registret är kravet på felfrihet och relevans viktiga.
Rätten till insyn
Den registrerade har rätt att få veta vad som står om honom eller henne i registret. Dock inte
om det skulle äventyra den registrerades hälsa och vård eller någon annans rättighet. Rätten
till insyn utövas av vårdnadshavaren och barnet och ges avgiftsfritt av den registeransvarige
en gång per år, därefter till självkostnadspris.
Rättelse av uppgifter i registret
Den registeransvarige ska utan dröjsmål på eget initiativ eller på yrkande av den registrerade
rätta, utplåna eller komplettera en personuppgift som ingår i personregistret och som med
hänsyn till ändamålet med behandlingen är oriktig, onödig, bristfällig eller föråldrad. Den
registeransvarige ska även förhindra att en sådan uppgift sprids, om uppgiften kan äventyra
den registrerades integritetsskydd eller hans rättighet. Om det låter sig göras skall den
registeransvarige informera om rättelsen till alla som tagit del av den felaktiga uppgiften.
Rätt att få uppgifter
Trots bestämmelser om sekretess har en utbildningsanordnare, för att kunna ordna
undervisningen för en elev, rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och
hälsovårdsmyndigheterna, andra tjänsteproducenter inom socialvården samt av yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården.
Förstöring av personregister
Ett personregister som inte längre behövs för den registeransvariges verksamhet ska förstöras,
om det inte särskilt bestäms att de registrerade uppgifterna ska bevaras. Uppgifter om elever i
personregistret skall sparas 10 år efter det att läroplikten upphört.
24
Övrigt inom elevvården
Skolmåltiden
Den grundläggande utbildningen ska fostra till sunda levnadsvanor. Skolmåltiden ska erbjuda
möjligheter till detta.
Skolmåltiden är en del av elevvården och utgör samtidigt en del av skolans fostran och
undervisning. Till sunda levnadsvanor hör rätta kost- och hälsovanor. Skolmåltiden ska främja
en sund utveckling genom att vänja eleverna vid hälsosamma och näringsrika
smakpreferenser och måltidsvanor.
Matsedel görs årligen upp gemensamt av kommunens skolköksor och representanter för
lärarkåren.
Skolhälsovården
Skolhälsovården administreras av samkommunen för Malax-Korsnäs hälsovårdscentral.
Skolhälsovården svarar för årliga hälsogranskningar och finns tillgänglig för eleverna vid
behov samt stöder skolans personal i hälsofrågor.
I kommunen ska eleverna erhålla hälsogranskningar under hela den grundläggande
undervisningen. Skolans personal och hälsovårdspersonalen samarbetar för att upprätthålla
elevernas hälsa och hälsomedvetande samt för att förebygga och åtgärda hälsoproblem.
Skolskjutsarna
Kommunerna ordnar skolskjuts för eleverna enligt av kommunfullmäktige fastställda
kriterier.
8. Elevbedömningen
8.1 Bedömning under studiernas gång
Inlärningssvårigheter ska beaktas i bedömningen av eleven. Detta gäller även elever som har
lindriga svårigheter och för vilka beslut om särskilt stöd inte har fattats. Vid bedömningen ska
sådana metoder användas genom vilka eleven på bästa sätt kan påvisa sina kunskaper.
Responsen i anslutning till bedömningen hjälper eleven att iaktta sina egna behov för
utveckling.
Grunderna för bedömning av en elev som får särskilt stöd fastställs i den individuella planen
för hur undervisningen ska ordnas. Om eleven studerar i enlighet med allmän lärokurs ska
elevens prestationer bedömas i relation till målen för den allmänna lärokursen och till
profilerna för goda kunskaper. Bedömningen av en elev som omfattas av förlängd läroplikt
grundar sig på den allmänna lärokursen eller på individualiserade lärokurser, enligt vad som
bestämts i beslutet om särskilt stöd.
25
8.2 Slutbedömningen
Syftet med slutbedömningen är att fastställa hur väl eleven har nått målen i de olika
läroämnena i den grundläggande utbildningens lärokurs då studierna avslutas.
8.3 Betyg
Elevens betyg är offentliga handlingar. Om betyget innehåller uppgifter som hänför sig till
den verbala bedömningen av elevens personliga egenskaper ska dessa behandlas
konfidentiellt och kan endast överlåtas till eleven och hans eller hennes vårdnadshavare.
Skolans bedömning av elevens kunskaper och färdigheter samt elevens uppförande
dokumenteras i Primus.
Sifferbetygen som ges i en sifferskala 4-10 är följande inom den grundläggande utbildningen
(nyskriven text med fet stil):
 Mellanbetyg i åk 4-6, bedömning efter varje hösttermin
 Läsårsbetyg i åk 4-6, bedömning efter varje läsår
 Periodbetyg i åk 7-9, bedömning som efter varje period i de läroämnen där en kurs på
38 timmar fullgjorts
 Läsårsbetyg i åk 7-9 i alla ämnen efter varje läsår. Vitsorden baseras på
medeltalet av de godkända kurserna och ger en indikation på det framtida
avgångsvitsordet i ämnet
 Skiljebetyg i åk 1-9, bedömning som ges åt elever som under läsåret eller vid läsårets
slut, avslutat skolgång utan att fullgjort sin läroplikt
 Avgångsbetyg i ämnena huslig ekonomi, slöjd, musik och bildkonst i åk 7 samt
historia i åk 8 då de obligatoriska kurserna fullgjorts vid läsårets slut
 Avgångsbetyg i åk 9, bedömning som ges åt en elev som fullgjort sin läroplikt inom
den grundläggande utbildningen
 Begäran om ny slutbedömning ska göras inom två månader efter att
vårdnadshavarna fått kännedom om saken
Verbal bedömning
Mellanbetyg och läsårsbetyg för åk 1-3 bedöms enligt verbal bedömning
Verbala omdömen gällande elevens uppförande ges till elever i åk 1-9 i samband med
mellanbetyget/läsårsbetyget.
Det kan förekomma olika variationer i utgivningen av de olika betygen under läsåret i
kommunernas skolor.
Tentamensförfarande
Under läsåret ordnas för eleverna olika tillfällen för omtagnings- och förhöjningstentamen.
Vid en omtagningstentamen ska eleven tentera en underkänd kurs. Tentamen ska ske så fort
som möjligt efter att eleven erhållit ett underkänt vitsord(4) i kursen. Åtminstone två
tentamenstillfällen ordnas på sommaren efter läsårets slut.
26
Vid en förhöjningstentamen försöker eleven höja ett redan godkänt vitsord i en lärokurs.
Förhöjningstentamen ska omfatta alla enskilda moment i kursen. Det vitsord som fås vid
förhöjningstentamen ska vara vägledande för det vitsord som eleven får i kursen. Eleven ska i
god tid anmäla sitt deltagande i förhöjningstentamen till respektive ämneslärare/klasslärare.
Ett uteblivet deltagande i förhöjningstentamen utan meddelande till skolan leder till att eleven
förverkat sin rätt att delta i en förhöjningstentamen i den gällande kursen.
Övrigt
Om det i ett beslut om särskilt stöd har bestämts att eleven ska studera ett eller flera
läroämnen enligt en individualiserad lärokurs förses siffervitsordet för läroämnet i fråga och
den verbala bedömningen med en asterisk(*). I punkten tilläggsuppgifter på betyget görs en
notering om att eleven har studerat de läroämnen som är försedda med asterisk(*) enligt en
individualiserad lärokurs.
Om eleven studerar enligt individualiserade lärokurser i ett eller flera läroämnen kan också
slutbedömningen i dessa ämnen vara verbala. Dessa läroämnen kan också bedömas med
siffror på avgångsbetyget. Såväl siffervitsordet som den verbala bedömningen förses då med
en asterisk(*). I punkten tilläggsuppgifter på betyget görs en anteckning om att eleven har
studerat de läroämnen som är försedda med asterisk(*) enligt en individualiserad lärokurs.
Slutbedömningen av en elev vars undervisning har ordnats enligt verksamhetsområden är
verbal.
En elev i åk 9 ska vid behov tilldelas ett mellanbetyg för ansökan till fortsatta studier. På
betyget antecknas en bedömning av elevens kunskaper på samma grunder som på
avgångsbetyget.
9. Handledning
Principer för handledning och arbetsfördelning mellan olika medverkande i lärprocessen ska
finnas. Syftet med handledningen är att stödja och hjälpa eleverna så att de ska klara sin
skolgång så bra som möjligt. Handledningen ska stärka elevens självuppfattning och
självförtroende och skapa en positiv attityd till studier och arbete.
Inom handledningen ska skolan stimulera eleverna att utveckla sin individuella studieteknik
och sina studievanor. Handledningen ska hjälpa eleverna att fatta ändamålsenliga och
personliga beslut vad gäller valfria ämnen, utbildning och levnadsbana. Den ska främja
jämställdheten mellan könen i hemmet, i skolan och under de fortsatta studierna, i arbetslivet
och i det övriga samhället. Tillsammans med läraren får eleven råd och hjälp i metoder och
tekniker för individuell läxläsning och förberedande inför prov. I den självvärdering som
eleven med jämna mellanrum får göra ges möjlighet att reflektera över individuella behov för
god kunskapsinhämtning. Eleven ska bjudas möjlighet att i samråd med lärare och
klasskamrater få påverka den miljö i vilken han/hon studerar.
På årskurserna 7-9 ger studiehandledaren eleven insikt i studier på andra stadiet inom ämnet
elevhandledning.
Genom elevhandledningen ska eleverna få aktuella uppgifter om samhället och yrkeslivet
samt färdigheter för fortsatta studier och yrkesval.
27
På de lägre klasserna är syftet med handledningen att eleverna ska få en sådan studievana att
de klarar undervisningens olika skeden och att de får elementär kunskap om samhället och
arbetslivet samt om studierna på högstadiet. Handledningen integreras i skolans övriga
undervisning. När eleverna går ut årskurs 6 ska de informeras om studierna på högstadiet och
ämnesvalen där.
Samarbetet med hälsovård och socialvård inom kommunen befrämjar möjligheterna att
handha dessa uppgifter.
10. Elevvård (se kap. 7.4)
xx. Stödundervisning (se nya kap. 6)
Stödundervisning ska ges elever med inlärningssvårigheter och sättas in i ett så tidigt skede
som möjligt. Läraren tar initiativ till stödundervisningen i samförstånd med vårdnadshavaren.
Stödundervisning som ges till elever med svårigheter behandlas närmare i följande kapitel.
Stöd ska även ges till elever vilka tillfälligt har haft svårigheter att följa med i undervisningen,
t.ex. under sjukdom.
xx. Undervisning av elever i behov av särskilt stöd (se nya kap. 6)
11. Undervisning för olika språk- och kulturgrupper
Vid sidan av undervisningen i svenska bör invandrare och andra studerande som talar ett
främmande språk även ges annat nödvändigt stöd och resurstilldelning enligt laglig rätt för att
klara av sina studier.
12. Integrering av temaområden
De i läroplanen fastställda temaområdena är följande:
- Att växa som människa
- Kulturell identitet och internationalism
- Kommunikation och mediakunskap
- Deltagande, demokrati och entreprenörskap
- Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling
- Trygghet och trafikkunskap
- Människan och teknologin
- Världsarvet
28
Delar av temaområdena ingår i läroämnena. Ytterligare behandlas för varje läsår ett
temaområde i gången vilket bestämts inom bildningsväsendet. Detta temaområde beaktas i
skolornas undervisningsplan för läsåret.
----- LÄROÄMNEN kap. 13 – 16 (inget ändrat) ----
17. Bedömning och betyg (se nya kap. 6)
Läsårsbetyg som är likadana för alla skolor årskurs 1-6 har utarbetats kommunalt. I
läsårsbetyget för årskurserna 1, 2 och 3 ges verbal bedömning. Från årskurs 4 får eleverna
bedömning i form av siffror. På stadiet 7-9 kan ämnen som inte bedöms på avgångsbetyget
bedömas verbalt på slutbetyget, som ges efter årskurs 9 (verbal bedömning kan ges i t.ex. Btillval). Utvärderande samtal skall hållas.
18. Utvärdering och fortgående utveckling (inget nytt)
Med utvärderingen avser man en utvärdering av resultaten och hur väl målen har nåtts.
Utvärderingen ska ligga till grund för utveckling och förbättring av undervisningen och
skolans all verksamhet.
Utvärderingen sker på tre olika nivåer enligt följande:
Utvärderingen görs av läraren vid varje läsårs slut, eller periodvis, genom t.ex. enkäter till
eleverna och kontroll av elevernas kunskaper i förhållande till målen inom läroämnena.
Utvärderingen görs av skolorna för olika delområden varje läsår, vilka planeras på förhand.
Enkäter kan t.ex. ges till föräldrar och andra berörda personer inom skolväsendet.
Utvärderingen görs av kommunen, företrädesvis av bildningsnämnden som årligen utvärderar
kommunens skolors verksamhet.
Utvecklingssamtal hålls kontinuerligt inom bildningsväsendet.
29