AKTUELLT OM GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER –
MÄNNISKORÄTTSCENTRETS INHEMSKA ÖVERSIKT 1–2/2017
Det sammanslagna numret av människorättscentrets inhemska översikt tar upp nationella
händelser i anslutning till grundläggande och mänskliga rättigheter under vårvintern.
Ratificeringar, internationell rapportering och besök
Ministerkommitténs rekommendationer avseende främjande av samernas rättigheter,
svenska språkets ställning och ingripande i hatretorik.
Europarådets ministerkommitté antog en resolution om skyddet av nationella minoriteter i Finland
och föreslår att Finland vidtar omedelbara åtgärder med tanke på tre rekommendationer som
ingår i resolutionen. Enligt kommittén borde en konstruktiv dialog föras med samerna och deras
språk och kultur borde befästas genom att ratificera ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och
stamfolk i självstyrande länder. Dessutom borde svenska språkets ställning tryggas inom
utbildningen och förvaltningen, på arbetsmarknaden och i samhället i allmänhet. Man borde också
ingripa i intolerans, rasism och hatretorik i synnerhet i sociala medier. Ministerkommittén gav sin
resolution på basis av en rapport publicerad av Europarådets rådgivande kommitté. I rapporten
behandlas genomförandet av ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter.
Ministerkommitténs resolution (på engelska)
Finland fick anmärkningar för begränsningar vid beviljande av studiestöd och följder av
olagliga uppsägningar
Europeiska kommittén för sociala rättigheter offentliggjorde slutsatserna om rapporten som
Finland lämnat 2015. Temat för rapporten var enligt rapporteringsomgången sysselsättning,
utbildning och lika möjligheter. Finland fick beröm för att en utländsk person har idag lättare att få
en finländsk personbeteckning, eftersom den nu kan fås i samband med beviljandet av det första
uppehållstillståndet. Kommittén anmärkte på Finland för begränsningar av studiestöd för
studerande som kommer från länder utanför EES-området och de små ersättningar som betalas
för olaglig uppsägning i vissa fall. Enligt kommittén bör möjligheten att återställa
anställningsförhållandet, om den anställda har uppsagts olagligt, fastställas i lagen. Utöver
slutsatserna publicerade kommittén två beslut om organisationsklagomål gällande rätten till skydd
i samband med upphörande av anställningsförhållande.
Kommitténs slutsatser (på engelska)
Kommitténs meddelande om avgörandena (på engelska, länkar till avgörandena i meddelandet)
Nationell lagstiftning
Könsneutrala äktenskapslagen trädde i kraft
Äktenskapslagen ändrades så att två personer av samma kön i framtiden kan ingå äktenskap.
Alla punkter som nämnde män och kvinnor avlägsnades ur lagen. Även övrig lagstiftning
ändrades så att den överensstämmer med den ändrade äktenskapslagen. Exempelvis
avlägsnades kravet att en transsexuell person inte får vara gift eller leva i ett registrerat
partnerskap från förutsättningarna för juridiskt fastställande av kön.
Äktenskapslagen i Finlex
Politiska program
Handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter
Regeringen godkände den andra nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga
rättigheter 2017–2019. Syftet med handlingsplanen är att skydda och främja de grundläggande
fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna med konkreta åtgärder. I planen ingår 43
projekt som fördelar sig på alla ministeriers förvaltningsområden. Enligt rekommendationerna från
1
den första handlingsplanen omfattar planen fyra fokusområden: fostran och utbildning i de
grundläggande och mänskliga rättigheterna, likabehandling, självbestämmanderätt samt
grundläggande rättigheter och digitalisering. Statsrådets nätverk av kontaktpersoner för
grundläggande och mänskliga rättigheter övervakar programmets verkställande.
Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter
Utredningar och forskning
Forskning i förverkligandet av samiska rättigheter färdigställdes
En internationell komparativ studie av förverkligandet av samiska rättigheter har färdigställts.
Studien ger kunskap om frågor som fortfarande är obesvarade i Finland, såsom definitionen av
vem som är same samt samers markrättigheter och rätt att delta. Ett mål är att skapa verktyg för
att avgöra ratificeringen av ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande
länder. Såväl definitionen av same som markrättigheterna och rätten att delta behandlas med
internationell rätt och nationell lagstiftning som grund. I den del av studien som gäller definitionen
av same behandlas ett omfattande material som består av högsta förvaltningsdomstolens beslut.
I studien granskas också hur ursprungsfolkens rättigheter har utvecklats i andra stater, såsom
Sverige, Norge och Kanada.
Justitieministeriets nyhet
Forskning i förverkligandet av samiska rättigheter (på finska)
Högsta förvaltningsdomstolen
Två beslut om förutsättningar för offer för människohandel att stanna i Finland
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sina två beslut att offer för människohandel enligt aktuell
landinformation kan få effektivt, bestående och tillräckligt skydd i Nigeria och att offren om de så
önskar har möjlighet att omfattas av detta skydd när de sänds tillbaka till sitt hemland. Båda fallen
handlade om nigerianska kvinnor som blivit offer för människohandel i Europa och deras
förutsättningar att beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. I båda fallen
ansågs sådana förutsättningar saknas. I det ena fallet beviljades emellertid fortsatt
uppehållstillstånd eftersom man ansåg att kvinnan befann sig i en speciellt sårbar ställning på
grund av traumatisering och behövde särskilt stöd i föräldraskapet. Även kvinnans barn beviljades
uppehållstillstånd på grund av familjeband. I det andra fallet konstaterades däremot att kvinnan
och hennes barn kan sändas tillbaka till Nigeria, eftersom kvinnan enligt högsta
förvaltningsdomstolen har möjlighet att få nödvändiga hälsovårdstjänster i hemlandet och komma
i kontakt med släktingar som är bosatta där.
Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2017:43
Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2017:42
Människorättscentret
Nya videoföreläsningar om grundläggande och mänskliga rättigheter publicerades
Människorättscentret har producerat en serie videoföreläsningar om de grundläggande och
mänskliga rättigheterna. Serien handlar om bland annat FN:s och Europarådets
människorättssystem och Europeiska unionens och Finlands grundläggande rättssystem. Utöver
föreläsningarna berättar experter i intervjuer om sitt arbete med grundläggande och mänskliga
rättigheter. Föreläsningarna lämpar sig för grundundervisning i ämnet och för dem som behandlar
frågor beträffande grundläggande och mänskliga rättigheter i sitt arbete, men som saknar
utbildning i branschen. Introduktionsföreläsningen kan även användas av dem som behöver
förstå de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Föreläsningarna har publicerats som
videofilmer på finska. Svensk textning påkommer under våren 2017. Föreläsningsmaterial finns i
PDF-format på finska och svenska.
Föreläsningsserie
Reklamvideo för föreläsningsserien (på finska)
2
Justitiekanslern
Överdirektören för Migrationsverket kritiseras för förfarande
Överdirektören för Migrationsverket beslöt i början av 2016 att man vid Migrationsverket inte
skulle behandla ansökningar om uppehållstillstånd med humanitärt skydd som grund och att
ingen skulle beviljas tillståndet i fråga efter att ett lagförslag om att avlägsna möjligheten till
humanitärt skydd lämnats till riksdagen för behandling. Justitiekanslern kritiserade i sitt avgörande
överdirektörens förfarande, eftersom överdirektörens förordnande hade lett till att gällande
lagstiftning inte alls tillämpats under en viss tid. Förfarandet var enligt justitiekanslern
problematiskt även med tanke på de sökandes rättskydd och likabehandling. Justitiekanslern
fäste dessutom uppmärksamhet vid ett beslut av överdirektören som ledde till att somaliska
medborgare fick positiva beslut om uppehållstillstånd först efter att de genomgått en separat
granskning vid Migrationsverket. Justitiekanslern ansåg att säkerställandet av kvaliteten på
besluten bör omfatta alla beslut.
Justitiekanslerns meddelande
Justitiekanslerns beslut (på finska)
Likabehandling och icke-diskriminering för personer med funktionsnedsättning ska
beaktas i hinderfria byggnader
Biträdande justitiekanslern konstaterade i sitt beslut att likabehandling och icke-diskriminering för
personer med funktionsnedsättning inte förverkligas i det nya förslaget till förordning om hinderfria
byggnader. Enligt biträdande justitiekanslern har skyldigheterna i grundlagen och FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte beaktats i tillräcklig
utsträckning i beredningen av bestämmelserna. Bedömningen kommer att beaktas i den fortsatta
beredningen.
Biträdande justitiekanslerns beslut (på finska)
Sametinget fick ingen genuin möjlighet att påverka förhandlingarna om fiskeavtalet
Biträdande justitiekanslern ansåg att Jord- och skogsbruksministeriet inte hade gett sametinget
en genuin möjlighet att påverka beslutsfattandet i förhandlingarna om fiskeavtalet för Tana älv
och på så sätt i vissa avseenden försummade sin förhandlingsplikt enligt sametingslagen.
Sametinget deltog i förhandlingarna i slutet av 2016, när det inte längre var möjligt att behandla
innehållet i avtalet utan endast sättandet i kraft. Förhandlingarna kan således inte betraktas som
arrangerade i rätt tid. Enligt lagen ska myndigheterna förhandla med sametinget om alla
vittsyftande och viktiga åtgärder, som angår exempelvis näringar som hör till samisk kultur.
Biträdande justitiekanslern ansåg också att ministeriets handlande stred mot kravet på god
förvaltning.
Biträdande justitiekanslerns beslut (på finska)
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Nästan hundra inspektioner på grund av upplevelser av diskriminering i arbetslivet
År 2016 genomförde Regionförvaltningsverket i Södra Finland 92 inspektioner på grund av
upplevelser av diskriminering i arbetslivet. Antalet inspektioner var något färre än året innan.
Liksom tidigare år handlade det oftast om diskriminering till följd av hälsotillstånd. I fler fall än
tidigare gjordes inspektioner på grund av diskriminering som handlade om användning av hyrt
arbete eller upplevelser av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. I mer än en tredjedel
(35 st.) av fallen som ledde till inspektion konstaterades att arbetsgivaren hade brutit mot
diskrimineringsförbudet.
Regionförvaltningsverkets pressmeddelande
Regionförvaltningsverkets rapport (på finska)
3
