AKTUELLT OM GRUNDLÄGGANDE OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER – MÄNNISKORÄTTSCENTRETS INHEMSKA ÖVERSIKT 1–2/2017 Det sammanslagna numret av Människorättscentrets inhemska översikt tar upp nationella händelser i anslutning till grundläggande och mänskliga rättigheter under vårvintern. Ratificeringar, internationell rapportering och besök Ministerkommitténs rekommendationer avseende främjande av samernas rättigheter, svenska språkets ställning och ingripande i hatretorik Europarådets ministerkommitté antog en resolution om skyddet av nationella minoriteter i Finland och föreslår att Finland vidtar omedelbara åtgärder med tanke på tre rekommendationer som ingår i resolutionen. Enligt kommittén borde en konstruktiv dialog föras med samerna och deras språk och kultur borde befästas genom att ratificera ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Dessutom borde svenska språkets ställning tryggas inom utbildningen och förvaltningen, på arbetsmarknaden och i samhället i allmänhet. Man borde också ingripa i intolerans, rasism och hatretorik i synnerhet i sociala medier. Ministerkommittén gav sin resolution på basis av en rapport publicerad av Europarådets rådgivande kommitté. I rapporten behandlas genomförandet av ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter. Ministerkommitténs resolution (på engelska) Finland fick anmärkningar för begränsningar vid beviljande av studiestöd och följder av olagliga uppsägningar Europeiska kommittén för sociala rättigheter offentliggjorde slutsatserna om rapporten som Finland lämnat 2015. Temat för rapporten var enligt rapporteringsomgången sysselsättning, utbildning och lika möjligheter. Finland fick beröm för att en utländsk person har idag lättare att få en finländsk personbeteckning, eftersom den nu kan fås i samband med beviljandet av det första uppehållstillståndet. Kommittén anmärkte på Finland för begränsningar av studiestöd för studerande som kommer från länder utanför EES-området och de små ersättningar som betalas för olaglig uppsägning i vissa fall. Enligt kommittén bör möjligheten att återställa anställningsförhållandet, om den anställda har uppsagts olagligt, fastställas i lagen. Utöver slutsatserna publicerade kommittén två beslut om organisationsklagomål gällande rätten till skydd i samband med upphörande av anställningsförhållande. Kommitténs slutsatser (på engelska) Kommitténs meddelande om avgörandena (på engelska, länkar till avgörandena i meddelandet) Nationell lagstiftning Könsneutrala äktenskapslagen trädde i kraft Äktenskapslagen ändrades så att två personer av samma kön i framtiden kan ingå äktenskap. Alla punkter som nämnde män och kvinnor avlägsnades ur lagen. Även övrig lagstiftning ändrades så att den överensstämmer med den ändrade äktenskapslagen. Exempelvis avlägsnades kravet att en transsexuell person inte får vara gift eller leva i ett registrerat partnerskap från förutsättningarna för juridiskt fastställande av kön. Äktenskapslagen i Finlex Politiska program Handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter godkändes Regeringen godkände den andra nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019. Syftet med handlingsplanen är att skydda och främja de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna med konkreta åtgärder. I planen ingår 43 projekt som fördelar sig på alla ministeriers förvaltningsområden. Enligt rekommendationerna från 1 den första handlingsplanen omfattar planen fyra fokusområden: fostran och utbildning i de grundläggande och mänskliga rättigheterna, likabehandling, självbestämmanderätt samt grundläggande rättigheter och digitalisering. Statsrådets nätverk av kontaktpersoner för grundläggande och mänskliga rättigheter övervakar programmets verkställande. Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter Utredningar och forskning Forskning i förverkligandet av samiska rättigheter färdigställdes En internationell komparativ studie av förverkligandet av samiska rättigheter har färdigställts. Studien ger kunskap om frågor som fortfarande är obesvarade i Finland, såsom definitionen av vem som är same samt samers markrättigheter och rätt att delta. Ett mål är att skapa verktyg för att avgöra ratificeringen av ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Såväl definitionen av same som markrättigheterna och rätten att delta behandlas med internationell rätt och nationell lagstiftning som grund. I den del av studien som gäller definitionen av same behandlas ett omfattande material som består av högsta förvaltningsdomstolens beslut. I studien granskas också hur ursprungsfolkens rättigheter har utvecklats i andra stater, såsom Sverige, Norge och Kanada. Justitieministeriets nyhet Forskning i förverkligandet av samiska rättigheter (på finska) Högsta förvaltningsdomstolen Två beslut om förutsättningar för offer för människohandel att stanna i Finland Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sina två beslut att offer för människohandel enligt aktuell landinformation kan få effektivt, bestående och tillräckligt skydd i Nigeria och att offren om de så önskar har möjlighet att omfattas av detta skydd när de sänds tillbaka till sitt hemland. Båda fallen handlade om nigerianska kvinnor som blivit offer för människohandel i Europa och deras förutsättningar att beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. I båda fallen ansågs sådana förutsättningar saknas. I det ena fallet beviljades emellertid fortsatt uppehållstillstånd eftersom man ansåg att kvinnan befann sig i en speciellt sårbar ställning på grund av traumatisering och behövde särskilt stöd i föräldraskapet. Även kvinnans barn beviljades uppehållstillstånd på grund av familjeband. I det andra fallet konstaterades däremot att kvinnan och hennes barn kan sändas tillbaka till Nigeria, eftersom kvinnan enligt högsta förvaltningsdomstolen har möjlighet att få nödvändiga hälsovårdstjänster i hemlandet och komma i kontakt med släktingar som är bosatta där. Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2017:43 Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2017:42 Människorättscentret Nya videoföreläsningar om grundläggande och mänskliga rättigheter publicerades Människorättscentret har producerat en serie videoföreläsningar om de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Serien handlar om bland annat FN:s och Europarådets människorättssystem och Europeiska unionens och Finlands grundläggande rättssystem. Utöver föreläsningarna berättar experter i intervjuer om sitt arbete med grundläggande och mänskliga rättigheter. Föreläsningarna lämpar sig för grundundervisning i ämnet och för dem som behandlar frågor beträffande grundläggande och mänskliga rättigheter i sitt arbete, men som saknar utbildning i branschen. Introduktionsföreläsningen kan även användas av dem som behöver förstå de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Föreläsningarna har publicerats som videofilmer på finska. Svensk textning påkommer under våren 2017. Föreläsningsmaterial finns i PDF-format på finska och svenska. Föreläsningsserie Reklamvideo för föreläsningsserien (på finska) 2 Justitiekanslern Överdirektören för Migrationsverket kritiseras för förfarande Överdirektören för Migrationsverket beslöt i början av 2016 att man vid Migrationsverket inte skulle behandla ansökningar om uppehållstillstånd med humanitärt skydd som grund och att ingen skulle beviljas tillståndet i fråga efter att ett lagförslag om att avlägsna möjligheten till humanitärt skydd lämnats till riksdagen för behandling. Justitiekanslern kritiserade i sitt avgörande överdirektörens förfarande, eftersom överdirektörens förordnande hade lett till att gällande lagstiftning inte alls tillämpats under en viss tid. Förfarandet var enligt justitiekanslern problematiskt även med tanke på de sökandes rättskydd och likabehandling. Justitiekanslern fäste dessutom uppmärksamhet vid ett beslut av överdirektören som ledde till att somaliska medborgare fick positiva beslut om uppehållstillstånd först efter att de genomgått en separat granskning vid Migrationsverket. Justitiekanslern ansåg att säkerställandet av kvaliteten på besluten bör omfatta alla beslut. Justitiekanslerns meddelande Justitiekanslerns beslut (på finska) Likabehandling och icke-diskriminering för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i hinderfria byggnader Biträdande justitiekanslern konstaterade i sitt beslut att likabehandling och icke-diskriminering för personer med funktionsnedsättning inte förverkligas i det nya förslaget till förordning om hinderfria byggnader. Enligt biträdande justitiekanslern har skyldigheterna i grundlagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte beaktats i tillräcklig utsträckning i beredningen av bestämmelserna. Bedömningen kommer att beaktas i den fortsatta beredningen. Biträdande justitiekanslerns beslut (på finska) Sametinget fick ingen genuin möjlighet att påverka förhandlingarna om fiskeavtalet Biträdande justitiekanslern ansåg att Jord- och skogsbruksministeriet inte hade gett sametinget en genuin möjlighet att påverka beslutsfattandet i förhandlingarna om fiskeavtalet för Tana älv och på så sätt i vissa avseenden försummade sin förhandlingsplikt enligt sametingslagen. Sametinget deltog i förhandlingarna i slutet av 2016, när det inte längre var möjligt att behandla innehållet i avtalet utan endast sättandet i kraft. Förhandlingarna kan således inte betraktas som arrangerade i rätt tid. Enligt lagen ska myndigheterna förhandla med sametinget om alla vittsyftande och viktiga åtgärder, som angår exempelvis näringar som hör till samisk kultur. Biträdande justitiekanslern ansåg också att ministeriets handlande stred mot kravet på god förvaltning. Biträdande justitiekanslerns beslut (på finska) Regionförvaltningsverket i Södra Finland Nästan hundra inspektioner på grund av upplevelser av diskriminering i arbetslivet År 2016 genomförde Regionförvaltningsverket i Södra Finland 92 inspektioner på grund av upplevelser av diskriminering i arbetslivet. Antalet inspektioner var något färre än året innan. Liksom tidigare år handlade det oftast om diskriminering till följd av hälsotillstånd. I fler fall än tidigare gjordes inspektioner på grund av diskriminering som handlade om användning av hyrt arbete eller upplevelser av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. I mer än en tredjedel (35 st.) av fallen som ledde till inspektion konstaterades att arbetsgivaren hade brutit mot diskrimineringsförbudet. Regionförvaltningsverkets pressmeddelande Regionförvaltningsverkets rapport (på finska) 3