Inkomstens och arbetssituationens påverkan på den mentala hälsan

Examensarbete - kandidatnivå, NEKH01
Inkomstens och
arbetssituationens påverkan
på den mentala hälsan
Handledare: Margareta Dackehag
Teresia Bengtsson
Emilia Andersson Gantell
2015-05-06
921114-1925
920614-4041
Abstrakt: Inkomsten i relation med den mentala hälsan är ett intressant och ännu inte så
utforskat område inom ekonomi. Syftet med denna uppsats är att undersöka om inkomst
och arbetssituation har en påverkan på den mentala hälsan samt om kvinnors och mäns
mentala hälsa påverkas olika av dessa faktorer. Med hjälp av en egenskapad enkät samlades
det in svar från 276 olika individer. Utifrån dessa svar utfördes sedan regressioner för att
undersöka eventuella samband. I undersökningen upptäcktes signifikanta samband mellan
männens mentala hälsa och inkomst samt social status. Detta samband var inte lika tydligt hos
kvinnorna i undersökningen. Ytterligare visade regressionerna att både männens och
kvinnornas mentala hälsa påverkades av organisatoriska faktorer och stress. Slutsatserna för
denna undersökning är att arbetssituation och stress har en tydligare påverkan på den mentala
hälsan än inkomsten.
Nyckelord: Inkomst, arbetssituation, mental hälsa, arbetsmarknadsekonomi, hälsoekonomi
1
Innehållsförteckning
1. Introduktion ............................................................................................................................ 3
1.1. Syfte ..................................................................................................................................... 4
1.2. Avgränsning ........................................................................................................................ 5
1.3. Disposition .......................................................................................................................... 5
2. Tidigare forskning .................................................................................................................. 5
2.1. Inkomst och mental hälsa .................................................................................................... 5
2.1.1. Mental hälsa ur ett genusperspektiv ................................................................................. 8
2.1.2. Stress ................................................................................................................................ 9
2.2. Organisatoriska faktorer ................................................................................................... 10
2.3. Rättvisa .............................................................................................................................. 11
3. Enkätundersökning ............................................................................................................... 12
3.1. Metod ................................................................................................................................. 12
3.3. Undersökningskvalitet ....................................................................................................... 14
3.4. Kritik till enkätundersökningen ......................................................................................... 15
4. Databehandling..................................................................................................................... 15
4.1. Regressionsfunktion .......................................................................................................... 16
4.1.1. De beroende variablerna ............................................................................................... 18
4.1.2. De oberoende variablerna ............................................................................................. 18
4.2. Regressionsdiagnostisk ..................................................................................................... 22
5. Resultat ................................................................................................................................. 23
6. Analys ................................................................................................................................... 30
7. Sammanfattning ................................................................................................................... 35
7.1. Vidare forskning ................................................................................................................ 35
Referenser................................................................................................................................. 37
Appendix .................................................................................................................................. 41
Appendix A – Variabelvärdering.............................................................................................. 41
Appendix B – Enkätundersökningen......................................................................................... 46
Appendix C – Pearson´s korrelationstest ................................................................................. 52
Appendix D – Enkätundersökningsresultat .............................................................................. 53
Appendix E – Stataregressioner ............................................................................................... 58
2
1. Introduktion
Arbetsmarknadsekonomins modell Labor-Leisure Decision (konsumtion-fritidsmodellen)
visar ett samband mellan inkomst och välbefinnande, se figur ett nedan. Modellens
antaganden säger att en individ optimerar sin nytta där individens indifferenskurva tangerar
individens budgetlinje. Enligt denna ekonomiska modell är nyttan högre för individen ju
längre ut indifferenskurvorna är ifrån origo. Individen kan hamna på en högre
indifferenskurva vid ett skifte utåt i budgetlinjen, till exempel vid ökad inkomst. När den
disponibla inkomsten ökar kan individen utifrån sina preferenser välja att ha mer fritid, dock
till ett högre relativpris. Med större fritid kan man sänka stressnivåerna vilket står i konflikt
mot målet om högre social status. Se figur 1 rörande relationen mellan konsumtion och fritid
nedan. I denna uppsats antas att mer fritid medför mindre stress och att högre konsumtion
medför en ökad social status. Radic, Stjernström Roos, Ekllind (2014) och Seyle (1936)
bekräftar antagandet då de framför att både minimeringen av stress och hög social status
påverkar den mentala hälsan positivt. Uppsatsen undersöker hur inkomst, stress och
arbetssituation påverkar individens mentala hälsa. Det antas även att arbetssituationen har en
stark påverkan på den mentala hälsan.
Figur 1: Konsumtion och fritidsmodellen.
3
När man pratar om arbetssituation menar man allt från sysselsättningen på ett objektivt vis till
arbetsrelaterade belöningar och affektiva delar. Arbetssituationen är essentiell för
arbetstagarnas hälsa. Tidigare forskning visar på att stress, anställningstrygghet, rimliga
förväntningar, delaktighet, kontroll över det egna arbetet samt återhämtning under arbetet och
mellan arbetspass har en påverkan på den mentala hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2013 och
Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2015).
Tidigare forskning har även bidragit med signifikanta samband mellan den relativa inkomsten
och hälsan (Marmot m.fl., 1991) Det finns även studier som lyfter fram relationen mellan den
absoluta inkomsten och välbefinnandet (Gerdtham och Johannesson, 2002). De observerade
studierna har lagt fokus på välbefinnandet i fysikaliska termer. Det som uppsatsen projekteras
att bidra med inom detta område är en undersökning kring hur inkomsten och
arbetssituationen påverkar den mentala hälsan. Relationen ur ett genusperspektiv är inte så
utforskat, därför kommer uppsatsen även att bidra med en analys av sambandet med genus
som utgångspunkt.
Frågeställning:
”Har lön, stress och arbetssituation någon påverkan på individers mentala hälsa och spelar
könen en avgörande roll i termer av inkomst och arbetshälsa?”
Sambandet mellan inkomsten, arbetssituationen och den mentala hälsan undersöktes med
hjälp av en enkätundersökning. Resultatet komprimerades sedan till ett format som passar
programmet Stata där regressioner för undersökning av samband gjordes. För att styrka,
analysera och förklara resultatet har det använts tidigare forskningar, studier och statistiska
undersökningar.
I uppsatsen har lycka använts som ett grovt mått på den mentala hälsan. Det har antagits att
ökad grad av lycka ger en positiv effekt till den mentala hälsan. Lyckan mättes genom att de
deltagande individerna fick uppskatta sin egen lycka. På grund av begränsningar i främst
resurser kunde vi i denna uppsats endast bidra med den självuppskattade lyckan som ett mått.
1.1. Syfte
Syftet med denna uppsats är att ta reda på om inkomst, stress och arbetssituation har någon
påverkan på individers mentala hälsa i allmänhet. Ändamålet är även att undersöka om
kvinnor och/eller män påverkas olika av dessa faktorer.
4
1.2. Avgränsning
För att inte göra uppsatsen allt för omfattande har vissa avgränsningar varit nödvändiga.
Uppsatsen har fått avgränsas från inkomstens påverkan på hälsan i allmänhet till endast den
mentala hälsan. Den mentala hälsan har sedan mätts med hjälp av enkätdeltagarnas
självuppskattning av lycka. Alla kringliggande faktorer som arbetsmiljö- och organisatoriska
faktorer har ej kunnat tas med, utan endast ett urval. På grund av avgränsningarna har även
vissa frågor exkluderats från enkätundersökningen. Frågorna som uteslutits har bedömts vara
oväsentliga vid regressionsanalyserna och därmed även oväsentliga vid besvarandet av
frågeställningen. Denna uppsats fokuserar på psykosociala faktorer med arbete och inkomst ur
ett hälsoekonomiskt- och ur ett arbetsmarknadsekonomiskt perspektiv.
1.3. Disposition
I avsnittet som följer presenteras tidigare forskning och modeller som används för att styrka
analysen av resultaten. Efter teoriavsnittet presenteras enkätundersökningens kvaliteter och
urval samt kritik till enkätundersökningen. Därefter följer en beskrivning av behandlingen och
komprimeringen av data från enkätundersökningen. Efter detta disponeras en resultatdel där
svaren från enkätundersökningen samt regressionerna framställs både i tabell och med
deskriptiv statistik. I analysavsnittet som kommer efter analyseras data från
enkätundersökningen med hjälp av regressionsanalyser. Dessa kopplas till fastställda teorier
och relevant forskning. Uppsatsen avslutas med en kort sammanfattning som sammanställer
syftet, teorin, resultatet och analysen samt rekommendationer för fortsatt forskning. I
appendix redovisas variabelvärdering, enkätundersökningen med både frågor och svar,
Pearson´s korrelationstest samt regressionerna gjorda i Stata.
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt redovisas relevanta forskningar och teorier. Avsnittet börjar med fakta kring inkomst
och den mentala hälsan. Där presenteras vad som påverkar hälsan positivt och negativ. Detta följs av
forskning kring den mentala hälsan ur ett genusperspektiv och sedan ett avsnitt om stress. Därefter
kommer en sektion om organisatoriska faktorer. Kapitlet avslutas sedan med ett avsnitt om rättvisa.
2.1. Inkomst och mental hälsa
Inkomst är den ersättning man får tillbaka för utfört arbete (Unionen, 2015). Inkomsten är
beroende av vad som är marknadseffektivt och skiljer sig mellan olika företag beroende på
företagskarakteristiska.
5
Ett av de viktigaste målen i livet anses för många vara att finna lycka och att vara lycklig.
(Lind, 2005). ”Gross National Happiness, GNH” eller ”bruttonationallycka” är ett mått som
härrör från Bhutan. Landet har sedan år 1972 använt sig av GNH vilket är ett mått på välstånd
i termer av livskvalitet istället för materiella tillgångar. Begreppet är utvecklat från
bruttonationalprodukten som har kritiserats för att endast ta hänsyn till det ekonomiska
välståndet och inte välstånd i form av lycka och välmående (Metz, 2014). Richard Layard
(2005), nationalekonom och forskare inom området lyckoekonomi (happiness economics),
beskriver hur hälsotillståndet hos en person påverkar graden av upplevd lycka. Han menar att
hälsotillståndet hos olika individer har en egenartad påverkan på dess upplevda lycka. Layard
(2005) påpekar även att den mentala hälsan och vår mentala förmåga att anpassa oss till
fysiska begränsningar är en viktig faktor för graden av upplevd lycka. Med detta som
underlag har vi valt att använda självuppskattad lycka som mått på den mentala hälsan i denna
uppsats.
Fredrik Heyman (2012) har forskat kring inkomstens betydelse av produktiviteten inom
företag i olika länder. Han upptäckte att inkomstskillnaderna kan påverka olika beroende på
företag och arbetsplats. Inkomstspridningen kan vara incitamentsingivande genom att de
anställda kan anstränga sig mer för att uppnå en högre inkomstnivå. Den kan även agera
kontraproduktivt då de anställda kan få en känsla av negativ särbehandling. Fredrik Heyman
(2012) såg även en skillnad i utfallen av lönespridning mellan länder. USAs höga
lönespridning ger föga utrymme för positiv effekt med ytterligare spridning. Dock skulle
Sverige med en relativt jämn lönespridning gagnas av en större dispersion i termer av
produktivitet.
Det finns ett flertal studier som visar på en korrelation mellan inkomst och välbefinnande i
termer av hälsa. Högre inkomst medför i många fall högre social status vilket generellt ger
individen ett ökat välbefinnande (Radic, Stjernström Roos, Ekllind, 2014). Randall och
Morrall (1994) påvisar sambandet mellan inkomst och dödlighet. En liknande studie gjordes
även av Viscusi (1994) där han presenterar sambandet. Dödligheten ökar vid riskfyllda
beteende såsom rökning eller övervikt vilket Randall och Morrall (1994) samt Viscusi (1994)
tar hänsyn till. De använder sig av tvärsnittsdata för att mäta elasticiteten mellan riskfylldaoch riskfria beteenden med hänsyn till inkomsten. Randall och Morrall (1994) samt Viscusi
(1994) fann att dödligheten minskade med ökad likviditet.
6
Marmot m.fl. (1991) argumenterar också för sambandet mellan inkomsten och hälsan. Till
skillnad från Randall och Morrall (1994) samt Viscusi (1994) påpekar de att det är den
relativa inkomsten som påverkar hälsan och inte den absoluta inkomsten. Relativ inkomst kan
definieras som en individs inkomst relativ till medelinkomsten av en referensgrupp.
Referensgruppen är i regel jämlikar med liknande bakgrund, utbildning och yrke (Deaton &
Paxson, 1999). Absolut inkomst är inkomsten en individ tillhandahåller i absoluta termer.
Marmot m.fl. (1991) anser att en fördubbling av en grupps inkomst inte skulle ha någon
inverkan på den psykiska hälsan. Om däremot hälften av individernas inkomst ökade skulle
den andra hälftens mentala hälsa försämras. De menar att en låg relativlön ökar risken för
nedsatt mental hälsa.
Wilkinson (1996) bekräftade Marmot m.fl. (1991) argument när han studerade dödligheten i
relation till den relativa inkomsten mellan och inom olika länder. Med hjälp av tvärsnitts- och
longitudinell data fann Wilkinson (1996) ett samband mellan hälsan och den relativa
inkomsten. Större inkomstklyftor medförde sämre hälsa för människor speciellt i de lägre
inkomstklasserna.
Gerdtham och Johannesson (2002) bekräftade sambandet ytterligare med tester på över 40
000 individer. Testerna visade att högre absolut inkomst för en individ minskade dödligheten
och hade en förebyggande effekt mot psykisk ohälsa. Stora skillnader i absolut- och relativ
inkomst leder alltså till att individer känner sig orättvist behandlade, blir stressade eller inte
känner sig uppskattade.
Enligt en rapport författad av Sten Gellerstedt och utgiven av Landsorganisationen i Sverige,
LO, har lägre inkomst och status ett starkt negativt samband med psykisk hälsa. Individerna
med lägre inkomst observeras att ha sämre arbetsvillkor än de högavlönade. Rapporten visar
på en relation mellan inkomst och arbetsvillkor. Med hög inkomst medföljs ofta bättre villkor,
bland annat bättre företagshälsovård, vilket ger avkastning till bland annat den mentala
hälsan. Då högre utbildning oftast leder till högre inkomst kan det argumenteras att
majoriteten av individer med högre utbildning som högskole- eller universitetsutbildning
upplever mindre besvär än de med lägre utbildning (Gellerstedt, 2008).
Social status har blivit en betydande del av hur vi ser på oss själva. Det är mycket populärt att
visa upp sina materiella tillgångar och framgångar på bland annat sociala medier. Den sociala
statusen har visats vara av stor vikt för det psykiska välbefinnandet (Radic, 2005).
7
Social status kan definieras på följande sätt:
”Den sociala heder eller prestige som tillskrivs en viss grupp av andra
medlemmar av samhälle”
(Giddens, 1993, s. 650).
Giddens (1993) beskriver vidare begreppet social status som skillnader mellan olika sociala
gruppers anseende och prestige när den tillskrivs av andra. Ett exempel på detta är att
höginkomsttagare tillskrivs högre status än lågavlönade. Högre intäkter ger med stor
sannolikhet högre social status eftersom individen kan konsumera mer. Ökad konsumtion
innebär en förhöjning av den eftertraktade livskvaliteten enligt Giddens (1993). Han menar
även att hög arbetsrelaterad inkomst signalerar bra prestation.
Den sociala statusen har en nämnvärd inverkan på hälsan. Detta visade en studie med primater
av Cohen m.fl. (1997). De primaterna med låg status var underviktiga, hade högre risk för
infektioner och var tillbakadragna.
Cullen och Hodgetts (2001) utförde en studie som visar att arbetslösa och lågavlönade
personer känner en skam mot samhället och sina barn för att de inte kan ge lika mycket till
sina barn som andra föräldrar kan. Prioriteringar som bland annat tandhygien, mat och
sjukvård blir allt tyngre ju lägre inkomsten är och allt mer påfrestande på det psykiska
välbefinnandet. De menar att den ekonomiska situationen som bidragit till lägre
levnadsstandard påverkar den psykiska hälsan.
Ett arbete innebär en grundtrygghet i tillvaron då det innebär säker inkomst. Förlorar en
individ sitt arbete ökar risken för ekonomisk otrygghet. Den ekonomiska tryggheten är en
viktig faktor då inkomsten är nödvändig för livsuppehället. Utan arbete minskar
självförtroende och självkänslan lätt. Detta kan på så sätt leda till sämre psykisk hälsa. Det
finns alltså tydliga samband mellan säker månadsinkomst och ett bättre psykiskt
välbefinnande (Warr, 1996 & Rantakeisu, 2002).
2.1.1. Mental hälsa ur ett genusperspektiv
Enligt Elvin-Nowak och Thomsson (2003) föds människan in i könsroller och uppfostras
enligt dessa. Genom könsrollerna ställer samhället olika krav på individer utifrån genetik.
Elvin-Nowak och Thomsson (2003) menar att kvinnorna underordnar sig männen medan som
männen hävdar sig i en sådan konstellation. De ingrodda normerna är svåra att urskilja då de
präglar människans beteende omedvetet. Dessa könsroller påverkar inte bara människans
8
uppförande utan även distributionen av ansvarsområden. Männen fokuserar i större
utsträckning deras ansvar på arbetet medan kvinnorna får större ansvar i hemmet (ElvinNowak & Thomsson, 2003 och Hagberg & Noor, 2012)
Perski och Rose beskriver hur stressen påverkar könen olika. Par hamnar ofta i de
stereotypiska könsrollerna när barn kommer in i bilden. Kvinnorna tar sig an
hushållssysslorna i större utsträckning medan männen fokuserar på arbetet. Sysslorna i
hemmet blir som ett extraarbete. Många kvinnor får därför inte lika stor chans att varva ner
när de kommer hem. Avsaknaden av återhämtning från stress kan således leda till såväl
psykiska som fysiska skador (Perski & Rose, 2011).
Det är i regel mer kostsamt för företag att anställa kvinnor än män. Statistik visar att
majoriteten av kvinnorna vid något tillfälle går på föräldraledighet. Vid en sådan situation
måste företaget lära upp en annan individ som ska ta över arbetsuppgifterna. Detta är kostsamt
och tidskrävande för företaget. Humankapital deprecierar dessutom med tid. När kvinnan
kommer tillbaka från föräldraledigheten kommer således denne inte vara lika produktiv som
förr. Med detta i åtanke är det mest lönsamt för ett företag att anställa män. Individer med
högre befattning är svårare att ersätta. Det kan vara svårt att hitta en annan individ lika
kvalificerad till tjänsten. Således är det till fördel för ett företag att tilldela de lägre tjänsterna
till kvinnorna och de högre positionerna till männen (Borjas, 2013).
2.1.2. Stress
Stress är en fysisk reaktion som har bidragit till människans överlevnad genom tiden. För
stenåldersmänniskan sattes reaktionen igång vid livshotande situationer. Utsöndringarna av
stresshormoner som adrenalin agerade som ett drivmedel för människan när denne kände sig
pressad (Stjernström Roos & Ekllind, 2014).
Än idag upplever människor stress. På grund av samhällsstrukturen har stress fått en annan
innebörd än vad den hade förr. När vi är stressade idag beror det oftast på psykiska
påfrestningar (Frankenhauser, 1993). Majoriteten av sjukskrivningarna i EU beror just på
stress (Folkhälsomyndigheten, 2014). Kroppen kan inte skilja mellan psykiska belastningar
och fysiskt stressande situationer. Därför utsöndrar kroppen stresshormoner i båda av fallen.
Psykisk stress kan uppkomma när de egna förväntningarna eller omgivningens krav är högre
än vad individen har resurser till. Stressen kan visa sig vara positiv om den varar över en kort
tid då man genom stresshormonerna kan prestera mer effektivt. Det är viktigt för människan
9
att möjlighet till återhämtning efter en stressfylld period finns (Stjernström Roos & Ekllind,
2014). Hans Seyle (1936), myntaren av begreppet, visade bland annat att stressmomentet kan
resultera i förödande konsekvenser om det är långvarigt. Den drabbade kan efter en för lång
stressperiod insjukna i både psykiska och fysiska sjukdomar (Seyle, 1936). Arbetstiderna är
en av de arbetsrelaterade faktorerna som är essentiell för rehabiliteringen. Flexibla arbetstider
och att individen inte arbetar mer än 40 timmar per vecka minskar stressen. (Joyce, Pabayo,
Critchley & Bambra, 2010). Seyle (1936) visade även att för stort ansvar på exempelvis
arbetsplatsen kan medföra sämre hälsa.
Arbetsgivaren ska arbeta mot en god arbetsmiljö som inte leder till ohälsa. Detta regleras i
arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1 160). Trots angivelserna i arbetsmiljölagen är det många som
lider av återkommande psykiska- och fysiska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2014). En stor
andel av Sveriges befolkning lider av diverse stressymptom (TNS Political & Social, 2014).
Detta kan delvis vara beroende av press på arbetsplatsen men kan såklart även bero på
påfrestningar från det privata planet. Inkomsten måste täcka många utgifter, för föräldrar
inkluderas även andra individer i de utgifterna. För stora mängder stress, som kan uppstå på
grund av inkomsten, är väldigt påfrestande och ökar chansen markant för kroppsliga
infektioner (Cohen, Tyrrell & Smith, 1991).
2.2. Organisatoriska faktorer
Det är många faktorer som är avgörande för den mentala hälsan. Centrala bestämningsfaktorer
för hälsa i arbetslivet är till exempel anställningstrygghet, återhämtning under arbetet och
mellan arbetspass (Folkhälsomyndigheten, 2013). För att uppnå en hälsofrämjande
arbetsmiljö är det viktigt att arbetsorganisationen fokuserar på att arbetstagaren har klara och
rimliga förväntningar från sin arbetsgivare samt att de känner sig delaktiga och har kontroll
över sitt eget arbete (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2015).
Krav-kontrollmodellen är utvecklad av Johnson, Karasek och Theorell (1997). Den visar att
krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen påverkar den psykosociala hälsan. Hur stort kravet är
beror på hur väl arbetsuppgifterna överensstämmer med individens kompetens.
Självständighet och utveckling inom arbetet definieras av kontrollen medan stödet i sin tur
innefattar såväl arbetsavlastning som affektivt stöd i modellen. Höga krav med dålig kontroll
och bristande stöd från kollegor och arbetsgivare beskriver de mest ogynnsamma
arbetssituationerna med negativ påverkan på den psykiska hälsan. Dock kan låga krav med
10
låg kontroll resultera i understimulering hos individen som sedan kan leda till psykisk ohälsa.
Om krav, kontroll och stöd tillfredsställs enligt arbetstagarens behov behöver inte höga krav
nödvändigtvis vara något negativt (Karasek, 1979; Johnson, 1986; Karasek & Theorell, 1990;
Theorell, 1997). Bohgard m.fl. (2010) stödjer krav-kontrollmodellen som säger att de
väsentliga påverkningsfaktorerna för arbetsrelaterad stress är presenterade i modellen.
2.3. Rättvisa
Hallstedt (2014) har gjort en undersökning som visar att 4 av 10 personer anser att deras
inkomst inte är rättvis i förhållande till jämlikar inom samma yrke. Magnus Sverke är
professor i psykologi vid Stockholms universitet och har bland annat gjort undersökningar
kring synsätt och välmåga på arbetsmarknaden. Han menar att människor ideligen jämför sig
med dess jämlikar. Jämförelsen sker speciellt med personer inom samma yrkesgrupp och med
likartat utbildningsunderlag (Sverke, G. Gallagher & Hellgren, 2000). Det är därför viktigt för
företag att sätta en rättvis lön. Om en arbetsgivare diskriminerar och ger olika inkomst till
personer med samma kompetens och förutsättningar skapar det lätt osämja. Missnöjda
arbetstagare blir omotiverade. Det har även konstaterats att hälsan blir sämre. Inkomsten i
förhållande till andras inkomst är därför central för att öka produktiviteten och minska
sjukfrånvaron hos de anställda (Hallstedt, 2014).
Inkomstskillnader går inte att frångå i vårt samhälle. Det är mycket viktigt för arbetstagarna
att rättvisa speglar deras inkomst. Det kan dock vara väldigt svårt att estimera vad som är
rättvist då vissa överskattar sin förmåga. Detta kan komplicera lönesättningen då dessa
personer anser att de borde ha högre inkomst än vad de egentligen har. Emellertid anser
många att de flesta inkomstskillnader går att styrka. Gör man ett bättre och ett mer effektivt
arbete ska man få högre ersättning. Detta gäller även om positionen innebär mer ansvar och
om arbetsuppgifterna är krävande (Hallstedt, 2014).
Inkomstskillnaderna faller i grunden tillbaka på den svenska lönepolitiken som säger att
inkomsten ska vara individuell och differentierad. Det står i arbetsfacket Unionens
inkomstprinciper att inkomsten ska determineras med hänsyn till ansvaret och
svårighetsgraden i arbetsuppgifterna samt den anställdes sätt att uppfylla dessa. Enligt
Unionens andre vice ordförande, Martin Linder, är det väldigt viktigt att inkomsten uppfattas
som rättvis och kopplad till de arbetsuppgifter man gör för att bli accepterad av den enskilde
och kollegorna (Hallstedt, 2014).
11
Ansträngnings-belöningsmodellen är en modell som utvecklats av Johannes Siegrist (1996).
Denna modell understryker konsekvenserna av ett stressfyllt arbete. För att uppnå god mental
hälsa måste harmoni infinna sig mellan ansträngningar och belöningar på arbetsplatsen.
Belöningar definieras i denna modell mestadels som inkomst men kan även innebära
befordran och beröm. Inre krav, som stresshanteringsförmåga, och yttre krav, som
arbetsåtagande, utgör modellens ansträngningar i arbetet. Det är essentiellt att individen
upplever rättvisa. Detta uppnås genom att belöna individen utefter dess ansträngningar.
Instabilitet mellan dessa två faktorer påverkar den psykosociala arbetshälsan negativt
(Siegrist, 1996).
3. Enkätundersökning
I detta kapitel presenteras valet av enkätundersökningsfrågor, hur dessa analyserats och hur
enkätundersökningen valts att distribueras till urvalsgruppen. Kapitlet redogör även för hur
undersökningskvaliteten upprätthållits och avslutas med kritik till undersökningen.
3.1. Metod
För att besvara frågeställningen har en enkätundersökning sammanställts i det webbaserade
programmet Google Docs och delats ut via den sociala mediejätten Facebook samt vid fem
olika arbetsplatser.
Fastställda empiriska undersökningar, teorier och modeller har studerats och redovisats i
kapitlet ”Tidigare forskning”. Teorin används sedan för att förklara samt analysera resultatet
från enkätundersökningen. Resultatet har behandlats med hjälp av Stata, regressionsanalyser
och har kontrollerats för eventuella kollineariteter.
Vid utformandet av en enkätundersökning kan man välja mellan två typer av
insamlingsalternativ. Det första alternativet är kvantitativ metod som innebär att det samlas in
många svar som är mindre detaljerade. Den andra valmöjligheten kallas för kvalitativ metod
där färre, mer detaljerade svar, redovisas. Vilket alternativ man väljer beror på vilken data
som ska undersökas (Holme & Solvang, Fløistad, Kjeldstadli & O’Gorman, 1997). Syftet med
denna uppsats är att undersöka om inkomsten och arbetssituationen påverkar den mentala
hälsan ur ett genusperspektiv. För att besvara detta krävs ett stort urval av data från olika
individer. Således valdes den kvantitativa metoden vid utformandet och distributionen av
enkäten.
12
Vid formuleringen av enkätfrågorna användes Bengt-Erik Anderssons (2001) bok ”Som man
frågar får man svar: en introduktion i intervju- och enkätteknik” för att minimera skevheter
och snedvridningar i enkätundersökningen. Skevhet och snedvridningar uppstår oftast om den
deltagande missuppfattar frågan eller om frågan är för snäv. Om detta inträffar kan även
resultatet bli missvisande. SurveyMonkey (2015) är ett av världens ledande företag inom
enkätundersökningar online. För att minimera partiskheten användes även SurveyMonkeys
(2015) riktlinjer till hur man utformar enkätfrågor på ett så optimalt sätt som möjligt.
Det finns flertal faktorer som påverkar den mentala hälsan. Därför har frågorna i enkäten
utformats på ett vis som så bra som möjligt kontrollerar för dessa faktorer. Frågorna behandlar
bland annat tidigare psykisk ohälsa, inkomst, stress samt diverse arbetsmiljö- och
organisatoriska faktorer.
Det togs hänsyn till att svarsformuläret inte skulle vara för tidskrävande. Långvariga
enkätundersökningar kan resultera i oseriösa svar då de deltagande kan bli ofokuserade efter
en viss tid. Det är även viktigt att påpeka anonymiteten i undersökningen då det minimerar
bortfall (Andersson, 2001). En del svarsalternativ innehåller även val som ”vet ej”, ”vill ej
uppge” och ”neutral” för att ytterligare minimera bortfall (SurveyMonkey, 2015).
Enkäten är utformad med 22 frågor som behandlar inkomsten, arbetssituation, stress och
mental hälsa. Den börjar med inledande frågor som ålder, kön, utbildning och sysselsättning.
Enkäten fortsätter sedan med frågor som behandlar inkomst och arbetets kvaliteter. Dessa
frågor ställdes för att kunna dela in individerna i olika grupper inför databehandlingen.
Därefter följer frågor om stress och i slutet ställs frågor kring den mentala hälsan. Frågorna
fram till nummer 21 i enkäten tros kunna påverka inkomsten till grund av tidigare teorier och
forskningar. Vid den sista frågan får individerna berätta fritt huruvida de anser att deras
inkomst påverkar deras mentala hälsa. Denna fråga ställdes för att få en inblick i hur
individerna själva anser att deras inkomst påverkar deras mentala hälsa. Enkäten kan endast
mäta den självuppskattade lyckan. Den sista frågan användes därför som en kontrollfråga för
att undersöka om individen tolkat frågorna rätt. Svaren från fråga 22 har således jämförts med
föregående relaterade frågor. Formulärets essentiella delar för analysen presenteras i kapitel 5.
Det fullständiga formuläret återfinns i Appendix B och svaren från enkätundersökningen i
Appendix D.
3.2. Urval
För att få så stor respons som möjligt skickades enkäten ut via Facebook genom två konton.
13
Karaktärsdragen hos vännerna på de två Facebook-kontona som använts för delning av
enkäten är snarlika. Detta eftersom vi har många gemensamma vänner i ungefär samma ålder
och med liknande intressen. För att ge urvalet en spridning mellan de olika ålders- och
yrkesgrupperna delades enkäten således även ut elektroniskt på fem olika arbetsplatser. Dessa
var Norrevångsskolan i Eslöv, Försvarsmakten, IT-tjänsteföretaget CGI och Xllnc samt
fiberdistributören Wexnet. Genom att utföra enkätutskicken på detta sätt uppnåddes en jämn
fördelning mellan män och kvinnor i samtliga åldersgrupper, se tabell 4 under resultatet. Då
det är av stor vikt att påminna individerna om enkäten för att minska bortfall och snedvridhet
skickades enkäten ut vid två tillfällen både via Facebook samt på samtliga arbetsplatser
(Andersson, 2001). Eftersom enkäten är anonym har inte svarsfrekvenser från de olika
Facebook-kontona och arbetsplatserna kunnat utläsas. Resultatet av undersökningen redovisas
mer ingående i kapitel 5 samt i Appendix D.
För att svaren skulle vara väsentliga för besvarandet av frågeställningen måste de deltagande
vara antingen heltids- eller deltidsanställda. Övriga okvalificerade svar, som arbetslösa eller
studerande, har exkluderats från regressionerna. Med detta kriterium exkluderades 4,4 % av
276 individer från datasetet.
3.3. Undersökningskvalitet
Det är viktigt att empirin är trovärdig och tillförlitlig. De som svarat på enkätundersökningen
har gjort det frivilligt vilket är en av grundförutsättningarna för en giltig empiri. För att
undersökningen ska vara legitim presenterades information om vad undersökningen ska
användas till och vilket syfte undersökningen har för deltagarna. Ger man för mycket
information kan man få vinklade svar vilket kan resultera i en förvrängd bild av verkligheten.
Tillhandahåller man däremot för lite information kan deltagarna tolka frågorna felaktigt vilket
också kan ge en skev verklighetsbild (Andersson, 2001). Inledning till enkätundersökningen
(se Appendix B) fokuserade därför på huvudsyftet och hur resultatet från undersökningen
skulle behandlas.
Det som återges från undersökningen ska inneha intern giltighet. Det innebär att innehållet
ska vara så minimalt influerad och snedvriden av en individs egen uppfattning som möjligt
(Jacobsen, 2009). Författarna utformade frågorna samt analyserade svaren gemensamt för att
uppnå denna interna giltighet. För att få återkoppling och ytterligare öka giltigheten lämnades
enkäten även till en utomstående part för granskning innan den skickades ut.
14
Den externa giltigheten är också viktigt för materialets trovärdighet. Den externa giltigheten
innebär att resultatet kan användas vid andra sammanhang, exempelvis vid andra
undersökningar (Jacobsen, 2009). Då enkätfrågorna har kontrollerats för snedvridning och
eftersom studien är gjord med kvantitativ metod kan materialet klassas som externt giltigt.
3.4. Kritik till enkätundersökningen
För att ett dataset från en enkätundersökning ska vara användbar ska den samlade
informationen vara relevant för syftet, i detta fall om inkomsten, arbetssituationen och
stressen har en inverkan på den mentala hälsan. Svaren ska dessutom innehålla minimal
partiskhet. Det är problematiskt, om inte omöjligt, att helt och hållet eliminera skevhet i
svaren från en enkätundersökning. Felmarginalens uppkomst kan bero på missuppfattning
eller att individen har varit ofokuserad när enkäten fyllts i. Motsägelsefulla svar har
exkluderats från analysen av enkätdatan för att minimera felmarginalen.
Denscombe (2000) poängterar vikten av att en undersökning är fullständig. Det betyder att
enkäten ska innehålla alla påverkande faktorer som är relevanta för syftet. Dock hade detta
arbete blivit för omfattande och enkäten för lång. Därför avgränsades arbetet genom att välja
ut specifika områden att behandla. Enkätundersökningen utformades inom ramen för dessa
områden. Det innebär att alla faktorer utifrån ett löneperspektiv som påverkar den mentala
hälsan inte finns med i undersökningen, endast de områden som ansågs vara mest relevanta.
För att få bättre inblick i individernas mentala hälsa hade de svarande behövt utvärderas av en
legitimerad psykolog. Den egenuppskattade lyckan är inte en gedigen definition på mental
hälsa. Det var dock det lämpligaste måttet under de rådande ekonomiska och tidsbegränsande
omständigheterna.
Urvalet från enkätundersökningen är dessvärre inte stort nog för att representera Sveriges
befolkning1 (SCB, 2008). Detta på grund av resursmässiga och finansiella restriktioner.
Resultatet och slutsatsen gäller alltså endast för det undersökta urvalet av 276 individer.
4. Metod och databehandling
I detta kapitel presenteras metodvalet för hantering av data. Det beskrivs hur informationen från
undersökningens enkätdata sammanställs till ett Statavänligt material och hur detta material sedan
ställs upp i ekvationer för att undersöka och identifiera samband. Könen har analyserats separat i de
olika regressionerna.
1
Den 31 december 2014 uppgick Sveriges befolkning till ca 7,7 miljoner (SCB, 2015).
15
4.1. Regressionsfunktion
Enkätundersökningens data behövde översättas till numeriska värden innan regressionerna
kunde påbörjas i Stata eftersom programmet endast hanterar numerisk data.
Värdetilldelningen av de olika variablerna finns i appendix A. Då variablerna inte är
kontinuerliga var en logaritmering av värdena inte nödvändigt. Den mest lämpade ekvationen
för databehandling var således en linjär regressionsfunktion, se nedan.
Y = α + βXi + ε
(ekv. 1)
I denna undersökning har endast använts bivatata ekvationer som leder till bivariata analyser.
Man kan även använda sig av multivariatanalys. Denna analysmetod har valts bort på grund
av dess komplexitet och tidskrävande insats. En bedömning gjordes att multivariatanalys inte
skulle tillföra tillräckligt mervärde i förhållande till nerlagd tid.
I ekvation 1 är Y är den beroende variabeln. Denna följs av interceptet, α, och lutningen, β, av
den oberoende variabeln Xi. Den slumpmässiga termen ε fångar upp den del av sambandet
som inte kan tolkas med hjälp av regressionen, denna term kallas feltermen. Föregående
beskrivning gäller även för följande ekvationer.
Med hjälp av den linjära regressionsfunktionen kunde samband mellan den beroende
variabeln, Y, och de testade oberoende variablerna studeras. Individuella regressioner utfördes
även för varje oberoende variabel men hjälp av ekvation 1 för att klart kunna urskilja det
eventuella sambandet. Nollhypotesen i undersökningen var att inte finna något samband
mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna. Denna hypotes förkastades vid
5 % signifikansnivå (P < 0,05). Om man kan förkasta hypotesen kan ett samband analyseras
mellan variablerna. Alla variabler beskrivs i tabell ett, se nedan.
Variabel
Variabelbeskrivning
Den beroende variabeln
happiness
Den självskattade lyckan
De beroende och oberoende variablerna
satisfiedwjob
Huruvida individen är nöjd med sitt arbete.
salary
Månadsinkomsten, (absolut inkomsten).
De oberoende variablerna
sex
Individens kön.
16
age
Deltagarnas ålder.
educ
Individens högsta slutförda utbildning.
employment
Individens sysselsättning i termer av
heltidsarbetande, deltidsarbetande,
studerande med extraarbete eller studerande.
Relativinkomsten, det vill säga om individen
är nöjd med sin månadsinkomst.
Huruvida individen upplever att dennes
anställning är utmanande.
Individens upplevelse av hur meningsfullt
arbetet är.
Individens skattning om denne kan slappna
av efter en normal arbetsdag.
Individens skattning av dennes ansvar på
arbetsplatsen.
Individens upplevelse av realistiska
förväntningar från arbetsgivaren.
Individens upplevelse av hur lättillgänglig
hjälpen är från arbetsgivaren.
Huruvida individen upplever att
arbetsuppgifterna matchar individens
förmåga.
Huruvida individen upplever att denne kan
skräddarsy mängden arbete efter förmåga.
Huruvida individen upplever att denne kan
skräddarsy arbetsuppgifterna efter förmåga.
Hur stressad individen skattar sig
happysalary
challengingwork
meaningful
relaxafterwork
responsibility
realisticmanager
helpmanager
assignmentsability
amtworkability
amtofwork
stress
mentalillness
salarymentalhealth
Om individen tidigare har upplevt mental
ohälsa.
Individens upplevelse av om inkomsten
påverkar dess lycka.
Tabell 1. Variabelbeskrivning.
Regressionerna i denna undersökning har utarbetats i programmet Stata. Stata är ett statistiskt
mjukvaruprogram som ofta används för regressioner inom ekonomi. Programmet omfattar
datahantering, statistisk analys, simuleringar samt linjära och multipla regressionsanalyser
vilket passar bra till denna typ av undersökning. Ett alternativt program för
regressionsutarbetning är Eviews eftersom även detta används vid statistiska och
ekonometriska analyser. I Eviews görs analyser av tvärsnitts- och paneldata samt
17
tidsserieskattningar och prognostiseringar vilket inte passade denna typ av undersökning till
fullo.
4.1.1. Den beroende variabeln
Den beroende variabeln även kallad resultatvariabeln är den som antas bli påverkad av andra
variabler, de oberoende variablerna. För att kunna studera sambanden mellan inkomst och
mental hälsa samt arbetssituation och mental hälsa används mental hälsa som den beroende
variabeln.
Mental hälsa
- happiness
Fråga 21 i enkätundersökningen utgjorde den första och mest undersökta variabeln i
regressionerna (se Appendix B). Frågan löd ”Är du lycklig?” med en tillhörande definition av
lycka från Wiktionary (2015) ”Lycka: känsla av att må bra, välbefinnande trots
(o)gynnsamma yttre omständigheter.”. I regressionerna hade lyckan benämningen
”happiness”. Definitionen var viktig att tillhandahålla enkätdeltagarna för att minimera
snedvridningar i data. Svarsalternativen var ”Ja”, ”Ibland”, ”Nej” och ”Vet ej”. De blev
tilldelade värdena 3, 2, 1 och 0 i respektive ordning. Den beroende variabeln representerar
således den självuppskattade lyckan hos en individ. Alternativet ”Vet ej” togs med för att
minimera bortfall. Totalt sett svarade tre personer (1,1 %) av 276 deltagande att de inte visste
om de ansåg sig lyckliga eller inte. Då det inte kan sägas vare sig ”Vet ej” lutar mer åt ”Ja”
eller ”Nej” har svaret behandlats som ”Ibland” i beräkningarna.
4.1.2. De oberoende variablerna
Detta avsnitt böjar med att presentera de oberoende variablerna kön och utbildning. Dessa
följs av variabler rörande arbetsplatsen såsom nöjd med inkomst, trivsel på arbetsplatsen samt
med arbetsuppgifter, graden av utmaning, ansvar och meningsfullhet, känsla av att kunna
påverka arbetsmängd och arbetsuppgifter efter arbetsförmåga, om arbetsgivaren har
realistiska förväntningar samt om hjälp är lättillgängligt. Därefter kommer variabler som
behandlar stress, hur individen upplever stressen på arbetsplatsen och om denne kan varva ner
efter arbete.
18
Kön
- sex
För att kunna besvara frågeställningen gällande olikheten mellan könen behövdes en
regressions metod för att specificera könen. Detta gjordes med hjälp av ekvation två i Stata.
Kvinnorna blev tilldelade värdet 0 och männen blev tilldelade värdet 1. När endast det
kvinnliga urvalet skulle observeras skrevs kriteriet 0 medan kriteriet 1 skrevs om endast
männen skulle observeras.
Y = α + βXi + ε if sex==0/1
(ekv. 2)
Utbildning
- educ
Utbildningsnivåerna grundskola, gymnasium och universitet tilldelades värdena 1, 2 och 3 i
respektive ordning. . Enligt folkhälsomyndigheten (2015) och SCB (2012) finns ett tydligt
samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Högre inkomst, som i regel uppstår av högre
utbildning, ger upphov till lägre hälsorisk. Detta samband undersöktes med regressioner.
Arbetssituation
- happysalary, challengingwork, meaningful, amtofwork, amtworkability, assignmentsability,
helpmanager, realisticmanager, responsibility
Det komponerades variabler relaterade till arbetssituationen då det finns flertal faktorer på
detta plan som kan påverka hälsan. Tidigare undersökningar har visat samband mellan bättre
arbetsvillkor och hälsa. Det har även visats att prestige i arbetet främjar det psykiska
välbefinnandet. Frågor tillhörande denna kategori ställdes i enkätundersökningen för att kunna
koppla arbetssituation till mental hälsa. Samband mellan nöjd med arbetet och diverse
organisatoriska faktorer undersöktes och även lycka och diverse organisatoriska faktorer.
Ambitionen var att finna ett samband så att en relation mellan högre inkomst (bättre
arbetsvillkor) och lycka (hälsa) kunde göras. Värdetilldelning av dessa variabler återfinnes i
Appendix A.
Stress
- relaxafterwork, stress
Det är bevisat att stress kan påverka människan både positivt och negativt beroende på hur
länge stressen fortlever. Det ansågs därför vara viktigt att kontrollera för denna faktor i
regressionerna. I enkätundersökningen fick individerna klassificera graden av stress på
19
arbetsplatsen i en skala från ett till fem, där ett var aldrig stressad och fem var alltid stressad.
De fick även uppskatta möjligheten de hade att varva ner efter ett arbetspass under en typisk
arbetsvecka. Även här i en skala från ett till fem där ett var aldrig och fem var alltid. Dessa
svarsalternativ behöll sina värden i jämna intervall från ett till fem vid regressionerna gjorda
mot lycka.
4.1.3. Oberoende och beroende variabler
De följande variablerna har använts som både oberoende och beroende variabler i
regressioner. För att se vilka organisatoriska faktorer som påverkade arbetssituationen
användes ”nöjd med arbetet” som den beroende variabeln i vissa regressioner. Sambandet
mellan utbildning och inkomst studeras genom att sätta inkomsten som den beroende
variabeln. Båda variablerna användes även som oberoende variabler, i separata regressioner,
tillsammans med den beroende variabeln lycka för att undersöka eventuella samband.
Nöjd med arbete
- satisfiedwjob
Svaren på frågan om individen var nöjd med arbetet tilldelades värdena ett till fem där ett var
”Nej, jag är väldigt onöjd” och fem var ”Ja, jag är jättenöjd”. Denna variabel användes som
den beroende variabeln tillsammans med de oberoende arbetsrelaterade variablerna. Dessa
variabler var “happysalary”, “challengingwork”, “meaningful”, “amtofwork”,
“amtworkability”, “assignmentsability”, “helpmanager”, “realisticmanager” och
“responsibility”. Variabeln användes även som oberoende variabel i regressioner med
”happiness” som den beroende variabeln för att undersöka eventuella samband mellan den
nämnda variabeln och lycka.
Inkomst
- salary
Inkomstgrupperna 0 - 10 000 kr, 10 000 - 25 000 kr, 25 000 - 35 000 kr, 35 000 - 50 000 kr,
50 000 - 65 000 kr och 65 000 kr eller mer tilldelades värdena ett till sex i respektive ordning.
Då inkomsten kan vara en känslig fråga för många fanns även alternativet ”vill ej uppge”.
Dock var det endast en individ i urvalet som inte ville uppge sin inkomst. Denna individ var
studerande med extraarbete. Med hänsyn tagen till bruttoinkomsten för ett deltidsarbete med
25 % anställning bedömdes individen tillhöra inkomstgruppen 10 000 - 25 000 kr (Centrala
20
studiestödsnämnden [CSN], 2015). Denna variabel användes som den beroende variabeln i en
regression tillsammans med utbildningsnivån, ”educ”. Den användes även som oberoende
variabel i regressioner med lycka, ”happiness”, för att undersöka samband.
4.1.4. Kontrollerande variabler
Denna del inleder med en förklaring av de kontrollerande variablerna ålder och sysselsättning.
Dessa följs av variabler som behandlar den mentala hälsan; om individen tidigare upplevt
psykisk ohälsa och om denne personligen tror att inkomsten påverkar den mentala hälsan.
Dessa variabler har nyttjats vid datahanteringen för att kontrollera för urvalskarakteristiska,
snedvridning och spridning.
Ålder
- age
Denna delfråga behandlade deltagarnas ålder. Individerna fick replikera vilket åldersspann de
tillhörde. Ålderspannen var 18 – 24 år, 25 – 35 år, 35 – 44 år, 45 – 54 år, 55 – 64 år och 65 år
eller uppåt. Grupperna blev tilldelade värden från ett till sex i respektive ordning. Denna
variabel användes för att undersöka att urvalet hade en jämn åldersspridning. Ingen av
åldersgrupperna var över- eller underrepresenterade.
Sysselsättning
- employment
En anställning var ett essentiellt kriterium för att kunna besvara frågeställningen korrekt.
Således undersöktes svaren från de individer som angett ”studerande” eller ”inget av
ovanstående” som sysselsättning mer ingående. Två av individerna som endast angett
”studerande” visade sig tillhöra gruppen ”studerande med extrajobb”. Samtliga som svarande
”inget av ovanstående”, det vill säga tre stycken, var egenföretagare. Inför regressionerna
tillskrevs därför de två studerande värdet av ”studerande med extrajobb” medan
egenföretagarna placerades i gruppen av heltidsanställda. Heltidsanställda tilldelades värdet 3,
deltidsanställda tilldelades värdet 2 och de studerande med extraarbete tilldelades värdet 1.
Resterande som endast angav studier som sysselsättning tilldelades värdet 0 för att exkluderas
ur regressionsanalysen. Viktigt att påpeka är att sysselsättningen inte användes som en faktor i
någon regression eftersom den endast användes som kontrollvariabel.
21
Psykisk ohälsa
- mentalillness
Närvaron av psykisk ohälsa kan riskera snedvridna svar i detta fall. Om individen upplever,
eller har tidigare upplevt, psykisk ohälsa kan dess uppskattning av omgivningen, lycka, stress
och hälsa fallera. Således skapades en variabel som kontrollerar för den eventuella psykiska
ohälsan. Svarsalternativen ”Ja” komprimerades till 2, ”Nej” komprimerades till 1 och ”Vill ej
uppge” komprimerades till 0. Trots anonymiteten var det totalt 15 personer från urvalet som
inte ville svara på frågan. Då det dessvärre inte kan sägas om dessa 15 personer tidigare har
upplevt psykisk ohälsa eller inte så har dessa svar exkluderats vid regressionerna. Tidigare
psykisk ohälsa visade sig inte ha en signifikant påverkan på uppskattningen av någon av ovan
nämnda variabler.
Individens egen uppfattning om inkomstens påverkan på den mentala hälsan
- salarymentalhealth
Avseendet med denna fråga var att individen skulle få svara fritt huruvida denne upplevde att
dess inkomst påverkade dess mentala hälsa. Då deltagaren kunde svara fritt undersöktes och
tolkades svaren. Denna variabel har använts för att minimera snedvridning i urvalet. Oseriösa
svar eller missuppfattade frågor kunde urskiljas ytterligare med hjälp av denna avslutade
fråga. Dessa oseriösa svar och missförstådda frågor kunde justeras då individens avsikt
framgick med denna konstlösa fråga.
4.2. Regressionsdiagnostisk
Tester för korrelation gjordes enligt Pearson’s korrelationstest.
r = corr + δX1 + γX2
(ekv. 3)
Ekvation tre är uppställd såsom kommandot skulle utföras i Stata och inte matematiskt. ”r” är
graden av korrelation medan ”corr” utgör kortkommandot för Pearson’s korrelationstest. Efter
kortkommandot följer variablerna som ska testas. δ och γ är lutningen av variablerna X1 och
X2. Om korrelationsvärdet vid Pearsonkoefficienten översteg 0,7 var korrelationen för hög.
22
Alla variablerna från undersökningen understeg 0,7. Korrelationstestet presenteras i
tabellform i Appendix D.
Breusch-Pagan/Cook-Weisberg testen utfördes för att undersöka hetero- och
homoskedasticitet. Nollhypotesen för detta test är homoskedastisk data.
Breusch-Pagan/Cook-Weisberg test för heteroskedasticitet
Ho
Konstant varians
Variabler
Chi2(13)
salary sex happysalary satisfiedwjob challengingwork
meaningful amtofwork amtworkability
assignmentability helpmanager realisticmanager
responsibility relaxafterwork stress
30.67
Prob > chi2
0,0038
Tabell 2. Breusch-Pagan/Cook-Weisberg test med ”happiness” som beroende variabel.
Breusch-Pagan/Cook-Weisberg test för heteroskedasticitet
Ho
Konstant varians
Variabler
Chi2(8)
Challengingwork meaningful amtofwork
amtworkability assignmentsability helpmanager
realisticmanager responsibility
33.40
Prob > chi2
0,0001
Tabell 3. Breusch-Pagan/Cook-Weisberg test med “satisfiedwjob” som beroende variabel.
Age, employment, mentalillness samt salarymentalhealth exkluderades från
heteroskedasticitetstestet eftersom dessa variabler inte har använts i regressionerna utan
endast som kontrollvariabler vid datahanteringen. Som kan urskiljas från tabell två och tre kan
inte nollhypotesen förkastas. De undersökta variablerna är således homoskedastiska.
5. Resultat
Detta kapitel redogör för resultaten från enkätundersökningen samt för resultaten från regressionerna i
Stata. Dessa redogörs med hjälp av deskriptiv statistik, se tabell fyra nedan, samt med kommentarer
till regressionerna från Stata.
I studien som gjorts deltog 276 personer. Av dessa svarade 60 % att de är lyckliga och 35 %
att de ibland är lyckliga. Endast 5 % av de deltagande ansåg sig olyckliga. I tabell fyra under
23
”happiness” visas ett högt medelvärde på över 2,5 av 3 möjliga. Av dessa var det fem kvinnor
och nio män som svarade att de var olyckliga. Alla som ansåg sig olyckliga i studien tjänade
under 35 000 kr i månaden. I hela urvalet svarade 63 % att de tror att inkomsten har eller
åtminstone delvis har en påverkan på deras mentala hälsa.
Individerna gav ett flertal olika svar angående varför inkomsten påverkade deras mentala
hälsa. Det vanligaste svaret var att individerna var stressade över sin ekonomi. Social status
var även en återkommande faktor. Många ansåg även att inkomsten påverkar en positivt upp
till en viss punkt. De personer som ansåg att inkomsten inte hade någon anmärkningsvärd
påverkan på deras mentala hälsa menade att arbetsuppgifterna, kraven och kollegorna
influerade hälsan och lyckan mer än inkomsten. Många tyckte även att alternativkostnaden för
fritid var för ansenlig om man investerade för mycket tid i inkomsten och i
inkomstutvecklingen.
Nedan redovisas regressionsresultaten av de 276 respondenterna i urvalet från
enkätundersökningen. En extrahering av tabellerna från Stata återfinnes i Appendix E. Viktigt
att påpeka är att aggregerad data aldrig kan visa helt säkerställda resultat.
Regressionen mellan absolut inkomst (salary) och mental hälsa (happiness) visade sig ha ett
signifikant samband för männen. Om variabeln ”salary” ökar med en variabelenhet till
exempel från inkomstgrupp ett (0 kr – 10 000 kr) till inkomstgrupp två (10 000 kr – 25 000
kr) ökar männens lycka med 12,50%, se nedan i regressionstabell ett. Män anser sig lyckligare
om de har en högre inkomst. Detta samband visade sig vara icke-signifikant för kvinnorna (P
> 0,05), se nedan i regressionstabell två.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Salary
0,1250
0,017
Regressionstabell 1: Männens mentala hälsa i samband med månadsinkomst.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Salary
-0,000
0,996
Regressionstabell 2: Kvinnors mentala hälsa i samband med månadsinkomst.
24
Regressionen mellan relativinkomsten (happysalary) och mental hälsa (happiness) visade sig
ha ett signifikant samband för männen. Om variabeln ”happysalary” ökar med en enhet, det
vill säga om exempelvis en man svarar ”Ja, ganska nöjd” (svarsalternativ värderat till fyra)
istället för ”Någorlunda nöjd” (svarsalternativ värderat till tre), ökar männens lycka med
12,14 %, se regressionstabell tre nedan. Ju mer relativlönen anses rättvis bland männen desto
lyckligare anser de sig. Detta samband visade sig vara icke-signifikant för kvinnorna (P >
0,05), se regressionstabell fyra nedan.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Happysalary
0,1213
0,019
Regressionstabell 3: Männens mentala hälsa i samband med relativinkomsten.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Happysalary
0,0430
0,338
Regressionstabell 4: Kvinnors mentala hälsa i samband med relativinkomsten.
Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om man nöjd med arbetet (satisfiedwjob)
visade sig ha ett signifikant samband för både män och kvinnor. Om variabeln ”satisfiedwjob”
ökar med en enhet, det vill säga om en man exempelvis svarade ” Ja, jag är jättenöjd”
(svarsalternativ värderat till fem) istället för ”Ja, jag är helt okej nöjd” (svarsalternativ
värderat till fyra), ökar lyckan med 31,74% för män, se regressionstabell fem nedan. För
kvinnor ökar lyckan med 15,42% vid samma scenario, se regressionstabell sex nedan.
Människor anser sig lyckligare om de är nöjda med sitt arbete.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Satisfiedwjob
0,317
0,000
Regressionstabell 5: Männens mentala hälsa i samband med graden av nöjdhet med arbetet.
25
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Satisfiedwjob
0,1542
0,011
Regressionstabell 6: Kvinnors mentala hälsa i samband med graden av nöjdhet med arbetet.
Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om man kunde släppa arbetet på
hemmaplan (relaxafterwork) visade sig ha ett signifikant samband för både män och kvinnor.
Om variabeln ”relaxafterwork” ökar med en enhet ökade männens lycka med 11,75% medan
kvinnornas lycka ökade med 12,58%. Både män och kvinnor ansåg sig alltså lyckligare om de
kände att de kunde slappna av efter en arbetsdag. Regressionen mellan stress (stress) och
mental hälsa (happiness) visade sig vara signifikant för båda könen. Om variabeln stress ökar
med en enhet sjunker lyckan för männen med 14,30% medan lyckan sjunker 10,59% för
kvinnorna. Ju mer båda könen upplever stress, desto olyckligare upplever de sig. Se
regressionstabell sju och åtta nedan.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Stress
-0,1429
0,029
Regressionstabell 7: Männens mentala hälsa i samband med graden av upplevd stress.
Beroende variabeln
Oberoende variabeln
Coef.
P-värde
Happiness
Stress
-0,1058
0,047
Regressionstabell 8: Kvinnors mentala hälsa i samband med graden av upplevd stress.
Nedan presenteras övriga regressioner med nöjd med arbetet (satisfiedwjob), lycka och
mental hälsa (happiness) som de beroende variablerna. Regressionsresultaten avslutas med en
beskrivning av sambandet mellan inkomst (salary) och utbildning (educ), med inkomsten som
den beroende variabeln. Regressionstabellerna för nedan presenterade regressioner återfinnes
i Appendix D.
Regressionen mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om man hade ett utmanande arbete
(challengingwork) visade sig vara signifikant för männen. När variabeln ”challengingwork”
26
ökar med en enhet ökar männens stolthet över arbetet med 28,08%. Detta samband kunde
dock inte urskiljas för kvinnorna (P > 0,05). I regressionen mellan mental hälsa (happiness)
och hur utmanande arbete (challengingwork) individen hade visade resultatet sig ickesignifikant för båda könen då P > 0,05. Graden av utmanande arbete kunde alltså inte påvisa
något direkt samband med lyckan.
Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om individen hade ett meningsfullt
(meaningful) arbete visade sig vara signifikant för både män och kvinnor. Om variabeln
”meaningful” ökar med en enhet ökar männens lycka med 17,23% medan kvinnornas lycka
ökar med 15,68%. Det upptäcktes även ett signifikant samband mellan nöjd med arbetet
(satisfiedwjob) och hur meningsfullt (meaningful) man ansåg att arbetet var. Om variabeln
”meaningful” ökar med en enhet ökar stoltheten över arbetet med 60,09% för männen samt
med 19,19% för kvinnorna.
I regressionen mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om man trivs med
arbetsuppgifterna (amtofwork) visade det sig vara signifikant för både män och kvinnor. Om
variabeln ”amtofwork” ökar med en enhet ökar stoltheten över arbetet för männen med
69,47% medan stoltheten ökar med 43,68% för kvinnorna. Mental hälsa (happiness) och om
man trivs med arbetsuppgifterna (amtofwork) visade med hjälp av regressionerna vara
signifikant för både män och kvinnor. Om variabeln ”amtofwork” ökar med en enhet ökar
lyckan för männen med 20,65% medan lyckan ökar med 23,21% för kvinnorna.
Nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om individen hade möjlighet att påverka sin
arbetsmängd (amtworkability) upptäcktes vara signifikant för både män och kvinnor. Om
variabeln ”amtworkability” ökar med en enhet ökar stoltheten över arbetet för männen med
45,77% medan stoltheten ökar med 24,66% för kvinnorna. Regressionen mellan om individen
hade möjlighet att påverka arbetsmängd (amtworkability) och mental hälsa (happiness) som
beroende varabel visade sig ha ett signifikant samband för männen. Männens lycka ökar med
25,99% då ”amtworkability” ökar med en enhet. Sambandet kunde inte urskiljas för
kvinnorna då P > 0,05.
Nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om individen hade möjlighet att påverka sina
arbetsuppgifter efter förmåga (assignmentsability) upptäcktes vara signifikant för både män
och kvinnor. Om variabeln ”assignmentsability” ökar med en enhet ökar stoltheten över
27
arbetet för männen med 55,50% medan stoltheten ökar med 18,35% för kvinnorna.
Regressionen mellan om individen hade möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter efter
förmåga (assignmentsability) och mental hälsa (happiness) visade sig ha ett signifikant
samband för männen. Männens lycka ökar med 23,91% då ”assignmentsability” ökar med en
enhet. Sambandet kunde inte urskiljas för kvinnorna då P > 0,05.
Nöjd med arbete (satisfiedwjob) och om individen upplevde att hjälp från arbetsgivare
(helpmanager) var lättillgängligt visade sig vara signifikant för både män och kvinnor.
Männens stolthet över arbetet ökar med 37,00% då ”helpmanager” ökar med en enhet medan
kvinnornas stolthet ökar med 31,29%. Möjligheten till hjälp från arbetsgivaren (helpmanager)
gav inte en tillräckligt stor påverkan på individernas lycka (happiness) för att det skulle vara
signifikant då P > 0,05 för både män och kvinnor.
Tillgängligheten av hjälp från arbetsgivaren hade alltså ingen direkt påverkan på lyckan.
Regressionen mellan nöjd med arbete (satisfiedwjob) och om individen upplevde att
arbetsgivaren hade realistiska förväntningar (realisticmanager) visade sig vara signifikant för
både män och kvinnor. Männens stolthet över arbetet ökar med 30.53% då ”realisticmanager”
ökar med en enhet medan kvinnornas stolthet ökar med 34,14%. Upplevelsen av realistiska
förväntningar från arbetsgivaren (realisticmanager) gav inte en tillräckligt stor påverkan på
individernas lycka (happiness) för att det skulle vara signifikant då P > 0,05 för varken män
och kvinnor.
I regressionen mellan ansvar på arbetsplatsen (responsibility) och mental hälsa (happiness)
visade det sig finnas ett signifikant samband för männen. Männens lycka ökade med 14,57%
då ”responsibility” ökar med en enhet. Sambandet kunde dock inte urskiljas för kvinnorna då
signifikansen var P > 0,05. Nöjd med arbete (satisfiedwjob) och individen ansvar på arbetet
(responsibility) visade sig vara signifikant för både män och kvinnor. Männens stolthet över
arbetet ökar med 22,88% då ”responsibility” ökar med en enhet medan kvinnornas stolthet
ökar med 18,12%.
I regressionen mellan utbildningsnivån (educ) och inkomst (salary) visade det sig vara
signifikant för både män och kvinnor. I detta urval ökar männens inkomst med 51,57% och
kvinnornas inkomst med 79,75% vid ytterligare utbildning.
28
Deskriptiv statistik
Variabel
Observationer
Medelvärde
sex
276
salary
Min
Max
,407
Standard
avvikelse
,492
0
1
276
2,825
1,217
1
7
happysalary
276
3,182
1,185
1
5
satisfiedwjob
276
4,142
,857
1
5
challengingwork
276
3,676
1,000
1
5
meaningful
276
3,956
1,003
1
5
relaxafterwork
276
3,415
1,173
1
5
responsibility
276
4,182
,930
1
5
realisticmanager
267
3,547
,978
1
5
helpmanager
268
3,351
1,169
1
5
assignmentsability
276
2,102
,790
0
3
amtworkability
276
2,113
,787
0
3
amtofwork
276
3,942
,861
0
5
stress
276
3,164
,977
1
5
salarymentalhealth
276
3,305
1,960
0
5
happiness
276
2,524
,647
0
3
Tabell 4. Deskriptiv statistik.
I tabell fyra presenteras resultatet överskådligt med antal observationer, medelvärde,
standardavvikelse samt med minimum- och maximumvärde för de olika variablerna.
Standardavvikelsen är ett spridningsmått på de olika variablerna. Variabeln ”sex” har 276
observationer med ett medelvärde av 0,407 samt ett max och minimivärde av 1 respektive 0
där 1 är man och 0 är kvinna. Värdet 0,407 indikerar att variabeln nästintill är normalfördelad
då värdet är nära 0,5. Om värdet hade varit 0,5 hade det varit lika många kvinnor som män
som deltagit i undersökningen. Det finns alltså en relativt jämn fördelning av män och kvinnor
i urvalet. Man kan även urskilja en jämn spridning av ålder i urvalet från medelvärdet och
29
standardavvikelsen. Inkomstens medelvärde är 2,825 vilket tyder på att majoriteten av urvalet
är medelinkomsttagare2. Föregående tolkningar av värdena är gällande för resterade variabler.
Svaren redogör för egenupplevda erfarenheter och för den självupplevda hälsan. Möjligheten
att individerna har svarat missvisande, inkorrekt eller inkonsekvent kan därför inte uteslutas. I
uppsatsen antas emellertid att individerna har svarat ärligt och att de har en god kännedom
över sin mentala hälsa. Frågorna och svaren från enkätundersökningen finns i Appendix D.
6. Analys
I detta kapitel analyseras resultatet genom att koppla regressionssvaren till tidigare relevant forskning.
Det förs även en diskussion kring resultatens uppkomst och relevans i samband med tidigare
säkerställda resultat och undersökningar.
Det är essentiellt för ett företag att determinera de anställdas löner på ett rättvist och effektivt
sätt. Tidigare forskning har visat att möjligheten till ökning av inkomst och relativlöner
påverkar individens produktivitet. Många anser att inkomsten är ett mått på deras prestation
på arbetsplatsen. Med detta i åtagande blir rättvisan i fastställningen av inkomst av stor
betydelse då det påverkar produktiviteten och den psykiska hälsan. Individers välbefinnande
kan således förbättras om inkomsterna på arbetsplatsen determineras på ett rättvist sätt.
Tillsynes är inkomstspridningen på ett företag av intresse för företaget men också av de
anställda. Genom regressionerna från enkätundersökningen upptäcktes en signifikans mellan
männens tillfredställelse av månadsinkomsten (nöjd med inkomst) och deras lycka. Detta
tyder på att relativlönen är av stor betydelse vilket även stöds av Marmots och Wilkinsons
teorier (Marmot m.fl., 1991och Wilkinson, 1996). Det kan även förklaras med tidigare
forskning där det framkommit att människor frekvent jämför sig med likasinnade för
bekräftelse. Om en individs inkomst anses rättvist bestämd i termer av dennes prestation och
dess gelikars inkomst kommer individen att vara lyckligare och prestera därefter. Individen
kommer även tillskrivas en viss social status utefter inkomstens storlek. Som tidigare
forskning presenterat har social status visats vara av stor vikt för det psykiska välbefinnandet
då individen mår bättre och lättare accepteras av samhället (Radic, 2005 och Giddens, 1993).
Värdet 2 representerade inkomstgruppen med en månadslön på 10 000 kr – 25 000 kr och värdet 3
representerade inkomstgruppen med 25 000 kr – 35 000 kr i månadslön. Medelvärdet ligger närmre den
sistnämnda inkomstgruppen.
2
30
”Lön och anseende/respekt hänger ihop och ett högre anseende (lön) visar på att det jobb man
utför är viktigt. Vad omgivningen anser om det arbete man utför påverkar den mentala
hälsan.”
– citat från deltagare i enkätundersökningen.
Regressionerna gjorda mellan månadsinkomsten och lycka visade statistiskt säkerställda
resultat för männen. Detta tyder på att inte bara den relativa inkomsten utan även den absoluta
inkomsten är av signifikans för männen. Tidigare forskning har framhävt att dödligheten och
den psykiska hälsan har minskat vid ökad inkomst (Randall & Morrall, 1994 och Viscusi,
1994) vilket stöder detta resultat. Även Siegrist (1996) ansträngnings-belöningsmodell stöttar
teorierna om att inkomst (belöningar) är viktigt för att upprätthålla en god mental hälsa. Den
rådande samhällsstrukturen uppmuntrar till företagsamhet och framgång för framförallt
männen. En man utan visioner och planer för framtiden tillskrivs inte lika hög social status
som en karriärsinriktad man. Den absoluta inkomsten attribueras därför mer betydelse för
männen än för kvinnorna.
Labor-Leisure modellen stödjer urvalets signifikanta regression mellan männens lycka och
den absoluta inkomsten. Enligt denna modell hamnar individen på en högre nyttonivå vid
en ökning av den absoluta inkomsten. Vid den nya nyttonivån kan individen nyttja mer
fritid och även konsumera mer. Enligt tidigare forskning förbättras den mentala hälsan och
även lyckan vid social acceptans från gelikar, vilket även framhävdes av signifikanta
regressioner.
”Om man känner att man förtjänar mer utifrån vad man kan så påverkas den mentala hälsan
absolut. Här måste man även jämföra hur rättvis lönen är mellan arbetskamrater. Har man
sämre lön än någon som kan mindre än en själv så kan det också påverka den mentala hälsan.
Detta kan leda till mycket irritationer och frustrationer.”
– citat från deltagare i enkätundersökningen.
Relationen mellan att vara nöjd med månadsinkomsten och lycka samt mellan den absoluta
inkomsten och lycka visade inga signifikanta samband hos kvinnorna. Med underlag av
fastställda undersökningar kan absolutinkomstens oberoende förklaras av att kvinnorna tar sig
an en större del av hushållssysslorna än vad männen gör. Då kvinnorna i större utsträckning
fokuserar på arbetet i hemmet anses inte månadsinkomsten lika prestigefylld.
Relativinkomstens oberoende borde ha visat ett signifikant resultat då flertalet tidigare
forskningar tyder på att den relativa inkomsten är essentiell även för kvinnor. Anledningen till
31
att det inte blev signifikant vid detta urval kan bero på att kvinnorna inte jämför sig lika
mycket med jämlikar som vad männen gör. Om man ser till samhällets könsroller är det mer
socialt accepterat för kvinnorna att ta mindre plats och inte vara lika företagsamma och
utåtriktade som vad männen ska vara enligt denna konstellation.
Att det finns ett samband mellan högre utbildning och högre inkomst kunde konstateras med
hjälp av regressioner som blev signifikanta både för både män och kvinnor. När utbildningen
ökade med en enhet ökade kvinnornas inkomst med 79,75% medan männens inkomst endast
ökade med 51,57%. Detta innebär att kvinnornas inkomster påverkas mer av utbildningen än
vad männens gör. En förklaring till detta kan grundas i Borjas (2013) teorier om att det är mer
kostsamt att anställa kvinnor än män. Med dessa teorier kan det argumenteras att kvinnorna
behöver en högre utbildning för att kompensera för risken företagen tar när de anställer en
kvinna istället för en man. I undersökningen kunde det inte utläsas något direkt samband
mellan utbildning och lycka.
Vid en regression av stress och lycka samt om de kunde slappna av efter arbete och lycka
kunde vi urskilja att både män och kvinnor ansåg sig lyckligare med mindre stress och om de
fick möjlighet att släppa arbetet när de kom hem. Nästan all tidigare forskning om stress och
avslappning styrker detta resultat. Sambandet framgår tydligt i Stjernström Roos & Ekllind
(2014) argument kring stress, återhämtning och hälsa. De framför att människan mår bättre
psykiskt om denne inte känner sig stressad och om återhämtning från stressen kan fås efter
arbetet. Männen i uppsatsens undersökning visade sig vara mindre stresståliga än kvinnorna. I
undersökningen tyckte kvinnorna att det var lite viktigare att man kunde slappna av efter
arbetet än männen, dock var detta marginellt. Regressionsresultaten visade att män och
kvinnor påverkades ungefär lika mycket psykiskt av stress och avslappning efter arbetet.
Enligt tidigare forskning från Folkhälsomyndigheten (2013) och SKL (2015) har de olika
arbetsvillkoren en påverkan på arbetshälsan. Regressionsresultaten visade att alla
arbetsrelaterade faktorer hade en påverkan på hur nöjda männen var med sitt arbete.
Kvaliteten utmanade arbete gav inget signifikant samband mellan kvinnornas stolthet över
arbetet och lyckan. Förutom denna avvikelse upptäcktes signifikanta resultat mellan alla
arbetsrelaterade faktorer och nöjd med arbetet även för kvinnorna. De organisatoriska
frågorna rörde ansvaret på arbetsplatsen, hur de trivs med arbetsuppgifterna, hur meningsfullt
arbetet är, förväntningarna från arbetsgivaren, graden av hjälp från arbetsgivaren och huruvida
32
individen kunde påverka arbetsuppgifterna samt arbetsmängden efter förmåga. För att
undersöka vilka av dessa som även påverkade den psykiska hälsan i allmänhet gjordes
regressioner mellan de olika arbetsfaktorerna och lycka. Enligt uppsatsens undersökning anser
människor sig lyckligare om de är nöjda med sitt arbete, om de trivs med sina arbetsuppgifter
och om de upplever sitt arbete som meningsfullt. Männens lycka påverkas även av om man
kan påverka arbetsmängden och arbetsuppgifterna. Detta samband kunde inte utläsas hos
kvinnorna.
Tidigare forskning och lagar trycker på att arbetsgivarna ska ha realistiska förväntningar på
sina anställda (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2015). Regressionerna mellan nöjd
med arbetet och realistiska förväntningar hos arbetsgivaren visade signifikanta resultat för
både män och kvinnor vilket tyder på att förväntningarna är något som individerna anser
påverkar arbetssituationen. Detsamma gällde regressionen mellan lycka och möjligheten till
hjälp från arbetsgivaren. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten framgår det att rimliga
förväntningar och hjälp från arbetsgivaren bidrar till bättre arbetshälsa, vilket styrker dessa
resultat. Även krav-kontrollmodellen som säger att kraven på arbetsplatsen måste vägas upp
av hur mycket självständighet och utveckling arbetet har samt hur mycket stöd individen kan
få av arbetsgivaren stödjer dessa resultat (Johnson, Karasek och Theorell 1997). Dock kunde
inga signifikanta resultat avläsas när realistiska förväntningar och hjälp från arbetsgivaren
testades direkt mot lyckan. Detta tyder på att individerna anser att hjälp och realistiska
förväntningar från arbetsgivaren är viktig i arbetsmiljöhälsan men att påverkan inte är
tillräckligt stor för att ha in inverkan på den mentala hälsan i allmänhet.
Regressionen mellan lycka och ansvar på arbetsplatsen visade sig vara signifikant för män
men inte för kvinnor. Regressionerna visade även att om man hade mer ansvar på
arbetsplatsen så var man också mer nöjd med sitt arbete. Detta stämde för både män och
kvinnor. Ansvar på arbetsplatsen är prestigefyllt och gör arbetet mer meningsfullt vilket är
viktigt för många. Regressionen mellan ansvar på arbetsplatsen och lycka blev ickesignifikant för kvinnorna. Resultatet skulle kunna förklaras utifrån samhällets uppbyggnad.
Exempelvis anställer vissa företag, på grund av kostnadsmässiga och diskriminerande skäl,
män hellre än kvinnor. Genom samhällskonstellationen och av kostnadseffektiva skäl
uppmuntras även män oftare till större ansvar och högre positioner inom ett företag. Utifrån
dessa samhällskonstellationer kan det då antas att män värderar ansvar högre än vad kvinnor
gör (Borjas, 2013). Även Elvin-Nowak & Thomsson (2003) skriver om att männen i större
33
utsträckning fokuserar sitt ansvar till arbetet och kvinnorna fokuserar sitt till hemmet och
familjen.
Undersökningsresultaten mellan hur utmanande arbetet var och lycka visade att människor
ansåg sig lyckliga trots att deras arbete inte var så utmanande. Männen ansåg att
arbetssituationen påverkades av om de hade möjlighet till utvecklig eller ej men att påverkan
inte var tillräckligt stor för att ge utslag på den mentala hälsan i allmänhet. Att gagnas av ett
utmanande arbete är väldigt individuellt då det är en preferensfråga. Regressioner visade att
kvinnorna inte ansåg att arbetssituationen eller den mentala hälsan påverkades av hur
utmanande arbetet var. Folkhälsomyndighetens (2013) forskning visar att individer behöver
möjlighet till utveckling. Ett utmanande arbete kan anses negativt för vissa individer då hårt
arbete är associerat med egenskapen. Enkätundersökningen borde således egentligen ha frågat
om arbetet var utvecklande snarare än utmanande.
63 % svarade att de trodde att den mentala hälsan påverkade eller åtminstone delvis
påverkades av inkomsten. Att den mentala hälsan påverkas av inkomsten stämmer överens
med Cullen och Hodgetts (2001) studie om mental hälsa och arbetslöshet. Många i
undersökningen lade mer vikt vid vad inkomsten representerade snarare än inkomstens
absolutbelopp. Detta stöds av tidigare undersökningar där författarna bevisat den upplevda
rättvisan och relativlönens vikt på hälsan (Marmot m.fl., 1991). Respondenterna i den högre
inkomstklassen berättade att de hade råd med resor samt fritidsintressen utan att de behövde
oroa sig över ekonomin. De ansåg att detta hade en positiv påverkan på deras mentala hälsa.
Individerna i de lägre inkomstklasserna som ansåg att inkomsten hade en påverkan på den
psykiska hälsan berättade att de oroade sig över ekonomin. Det som var mest bekymmersamt
förekommande inom de lägre inkomstgrupperna (0-10 000 och 10 000- 25 000) var att
ständigt behöva skära ner på utgifter. Föräldrarna angav att de fick dåligt samvete för att de
inte kunde ge deras barn samma saker som andra barn får. De ansåg även att deras mentala
hälsa skulle förbättras om de slapp att leva på existensminimum.
”Upp till en viss nivå påverkas min mentala hälsa av lönen, sen är det andra faktorer som styr.
Den mentala hälsan för mig beror mycket på folk som jag har runt omkring mig samt hur
roligt arbetet är och att jag inte känner mig stressad.”
– citat från en deltagande i enkätundersökningen.
.
34
7. Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att se om inkomst, stress och arbetssituation har någon påverkan
på individers mentala hälsa samt om påverkan är störst hos kvinnor eller män.
De resultat som visats i denna uppsats är att kvinnor och mäns mentala hälsa påverkas olika
av olika faktorer. Båda könens mentala hälsa påverkas tydligt av arbetssituation och stress.
Alla de arbetsrelaterade faktorerna visade en signifikant påverkan på arbetssituationen för
männen och alla utom utmanande arbete för kvinnorna. Arbetssituationen (nöjd med arbetet)
visade sig i sin tur påverka den mentala hälsan för både kvinnor och män. De arbetsrelaterade
faktorer som även påverkade den mentala hälsan direkt för båda könen var om arbetet var
meningsfullt samt om man trivdes med arbetsuppgifterna. För männen påverkades även
lyckan av ansvar, utmaning på arbetet samt om de kunde påverka arbetsmängden och
arbetsuppgifterna. Hjälp av och realistiska förväntningar från arbetsgivaren visade ingen
direkt koppling till mental hälsa. De slutsatser som kunnat dras från denna uppsats är att
arbetssituation, social status och stress har en påverkan på individers mentala hälsa, att mäns
mentala hälsa påverkas tydligare av arbetsrelaterade faktorer samt att mäns mentala hälsa
även påverkas av deras inkomst i både absoluta och relativa termer.
7.1. Vidare forskning
Det finns flera områden man skulle kunna fördjupa sig i som skulle kunna bygga på
forskningen om speciellt inkomst och mental hälsa eftersom detta fortfarande är relativt
outforskat. Den offentliga konsumtionen som exempelvis utbildning, sjukvård och
äldreomsorg är väldigt hög i Sverige och inkomstskillnaderna är relativt låga om man jämför
med andra länder som till exempel USA. Med tanke på detta hade det således varit mycket
intressant att göra en dylik undersökning mellan inkomst och mental hälsa i ett land som USA
och därefter jämföra resultaten med de svenska. Ett tillägg av multivariatanalys hade kunnat
skapa en ytterligare dimension för att utveckla resultatet och fördjupa undersökningarna. För
att resultaten ska visa helt statistiskt säkerställda resultat är det viktigt att ha ett legitimt mått
på den mentala hälsan och inte endast en uppskattning. Inkomstens påverkan på hälsan i
allmänhet och inte bara mentalt hade också varit en intressant aspekt att studera om man har
mer tid och redan färdig data. Det hade även varit intressant att undersöka vilka ekonomiska
variabler som påverkar den mentala hälsan mest och om det existerar några skillnader mellan
män och kvinnor.
35
36
Referenser
Andersson, B.-E. (2001). Som man frågar får man svar: en introduktion i
intervju- och enkätteknik. Stockholm: Prisma ePan.
Borjas, G.J. (2013). Labor Economics (6th ed.). New York: McGraw-Hill.
Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A-L.,
Rose, L. & Ulfvengren, P. (2010). Arbete och teknik på människans villkor
(upplaga 2). Stockholm: Prevent
Centrala studiestödsnämnden [CSN] (2015). Belopp heltidsstudier. Hämtad från
http://www.csn.se/hogskola/hur-mycket-kan-du-fa/belopp-heltid-1.2560
Cohen, S., A.J. Tyrrell, D. & Smith, A. (1991). Psychological Stress and Susceptibility on the
Common Cold. New England Journal of Medicine 325(9), 606-611. doi:
10.1056/NEJM199108293250903
Cohen, S., Line, S., Manuck, S.B., Rabin, B.S., Heise, E.R. & Kaplan, J.R. (1997). Chronic
Social Stress, Social Status, and Susceptibility to Upper Respiratory Infections
in Nonhuman primates. Psychosomatic Medicine 59(3), 213-221. Hämtad från
http://repository.cmu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1277&context=psycholog
y
Deaton, A., & Paxson, C., (1999). Mortality, Education, Income and Inequality
Among American Cohorts. Hämtad från Princeton University Working Papers.
(NBER NO.7140).
Denscombe M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Elvin-Nowak, Y., & Thomsson, H. (2003). Att göra kön. Stockholm:
Albert Bonniers Förlag AB.
Folkhälsomyndigheten. (2013). Arbetsliv och hälsa. Hämtad från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/arbetsliv-och-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2014). Psykisk hälsa. Hämtad från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2015). Utbildningsnivå. Hämtad från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ekonomiska-och-socialaforutsattningar/utbildningsniva/
Gellerstedt, S. (2008). Trender i arbetsmiljön 2007 – klass och kön. Hämtad från
http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vres/lo_fakta_1366027492914_lo_trender_i_ar
betsmiljon_pdf/$file/LO_Trender_i_arbetsmiljon.pdf
37
Gemzöe, L. (2003). Feminism. Stockholm: Bilda Förlag & Idé.
Gerdtham, U.-G. & Johannesson, M. (2002). Absolute income, relative income, income
inequality and mortality. Lund: Lund University Centre for Health Economics.
Hagberg, M. & Noor, A. (2012). Sjukfrånvaro bland sysselsatta i Sverige till följd av
arbetsorsakande besvär i rygg och arm (Nr. 144). Hämtad från
https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_6/Arbets%20och%20Milj%C3%B6medicin/AMM/RapportAMM/AMMrapport144.pdf
Hallstedt, N. (feb, 2014). Min lön är orättvis. Kollega. Hämtad från
http://www.kollega.se/min-lon-ar-orattvis
Heyman, F. (2012). Sambandet mellan lönespridning inom företag och produktivitet: vad
säger forskningen? IFN Policy Paper nr 52. Stockholm: Institutet för
Näringslivsforskning.
Holme, I.M., Solvang, B.K., Fløistad, G., Kjeldstadli, K. & O’Gorman, D.
(1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobsen, D.I. (2009) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Johnson, J. V. (1986) The impact of workplace social support, job demands and
work control upon cardiovascular disease in Sweden (opublicerad
doktorsavhandling). Psykologiska institutionen Stockholms universitet,
Stockholm.
Joyce, K., Pabayo, R., Critchley, JA. & Bambra, C. (2010). Flexible working
conditions and their effects on employee health and wellbeing (4). doi:
10.1002/14651858.CD008009
Karasek, R. A. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain:
Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, vol. 24(2), 285
308. doi: 10.2307/2392498
Karasek, R. A. & Theorell, T. (1990). Healthy work. Healthy work: stress,
productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Kazamaki, E. (1992). Effektiva lönemodellen och svensk arbetsmarknad.
Industriens utredningsinstitut, 20-26. Hämtad från
http://www.ifn.se/wfiles/reprints/reprint310.pdf
Landsorganisationen i Sverige, LO (2014). Vision och mål. Hämtad från
http://www.lo.se/start/om_oss/en_presentation_av_lo/vision_och_mal.
Layard, R. (2006). Happiness: Lessons from a New Science. New York: Penguin Press.
Lighthall, R. N. & Mather, M. (2012). Both Risk and Reward are Processed Differently in
38
Decision Made Under Stress. 21(2), 36–41. doi: 10.1177/0963721411429452
Lind, D. (2005). Lyckans ekonomi: ett framväxande forskningsområde. Ekonomisk debatt,
årg. 33 (2), 32-43. Hämtad från
https://www.iei.liu.se/program/shk/filarkiv/vt%202008/specialiseringen/Artiklar
%20Nek/1.135774/Lyckansekonomi.pdf
Marmot, M.G., Smith, G.D., Stansfeld, S., Patel, C., North, F., Head, J., White, I., Brunner,
E., & Feeney, A. (1991). Health Inequalities Among British Civil Servants: The
Whitehall II Study. Lancet 337(8754):1387-93
Metz, T. (2014). Gross National Happiness: A Philosophical Appraisal. Ethics and Social
Welfare (218-232). doi: 10.1080/17496535.2014.932420
Perski, A. & Rose, J. (2011). Duktighetsfällan: En överlevnadshandbok för
prestationsprinsessor (2:a upplagan). Stockholm: Norstedt.
Radic, D. (2005). Hur upplevs arbetslöshet och hur påverkas psykisk hälsa och
välbefinnandet av den – Sju personer berättar. (Opublicerad kandidatuppsats).
Högskolan i Halmstad, Halmstad, Sverige.
Randall, L. & Morrall, F. J. (1994). Health-Health Analysis: A New Way to Evaluate Health
and Safety Regulation. Journal of Risk and Uncertainty 8(1):43-66.
Rantakeisu, U. (2002). Arbetslöshetens olika ansikte - fyra studier om arbetslöshetens sociala
och hälsomässiga yttringar (Doktorsavhandling). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/15559
SFS, 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 9 juni, 2015, från
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Arbetsmiljof%C3%B6rordningen19771160_sfs-1977-1160/?bet=1977:1160
Siegrist, J. (1996). Adverse Health Effects of High-Effort/Low-Reward
Conditions. Journal of occupational Health Psychology (vol. 1) 27-41. doi 1076
8998/96V$3.00
Statistiska centralbyrån [SCB] (2008). Urval: från teori till praktik (1st uppl.).
Örebro: SCB. Tryck.
Statistiska centralbyrån [SCB] (2012). Befolkningens utbildning 2012 (UF 37 SM 1301).
Hämtad från
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/2012A01P/UF0506_2012A01P_SM_U
F37SM1301.pdf
Statistiska centralbyrån [SCB] (2015). Sveriges befolkning efter kön och ålder 31 december
2014. Hämtad från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik--Riket/262459/
39
Stjernström Roos, I. & Ekllind, M. (2014). Stress. Hämtad från
http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/
Suits, D.B. (1957). Use of Dummy Variables in Regression Equations. Journal of the
American Statistical Association, 52 (280), 548-551. doi:
10.1080/01621459.1957.10501412
SurveyMonkey (2015). Hjälp med enkäter. Hämtad från
https://sv.surveymonkey.com/mp/survey-guidelines/?utm_campaign=li_home
Sveriges kommuner och landsting (2015). Psykisk hälsa. Hämtad från
http://skl.se/halsasjukvard/psykiskhalsa.229.html
Sverke, M., G. Gallagher G. D. & Hellgren, J. (2000). Alternative work arrangements: Job
stress, well-being, and work attitudes among employees with different
employment contracts. Health effects of the new labour market, 145-67.
Theorell, T. (1997) How will future worklife influence health? Scandinavian Journal of Work,
Environment & Health, vol. 23(4), 16-22. Hämtad från
file:///C:/Users/Karolina/Downloads/a_23_suppl_4_016.pdf
TNS Political & Social på uppdrag från European Commission (2014). Working Conditions
(398). Hämtad från http://ec.europa.eu/public_opinion/flash/fl_398_en.pdf
Unionen (2015). Lön. Hämtad från http://www.unionen.se/rad-och-stod/om-lon
Viscusi, W. K. (1994). Risk-Risk Analysis. Journal of Risk and Uncertainty 8(1):5-17.
Warr, P., (1996) Psychology at Work (4th ed.). England: Clays Ltd, St Ives Plc.
Wiktionary (2015). Lycka. Hämtad från https://sv.wiktionary.org/wiki/lycka
Wilkinson, R.G. (1996). Unhealthy Societies: The Afflictions of Inequality.
London: Routledge.
Wilkinson, R.G. (1998). Low Relative Income Affects Mortality. British Medical Journal
316(7144):1611.
40
Appendix
Appendix A – Variabelvärdering
Kön
- sex
Kvinna
Man
=
=
0
1
=
=
=
=
=
=
1
2
3
4
5
6
Ålder
- age
18 - 24
25 - 35
35 - 44
45 - 54
55 - 64
65 +
Vad är din högsta slutförda utbildning?
- educ
Grundskoleutbildning
Gymnasieutbildning
Universitetsutbildning
=
=
=
1
2
3
Vad beskriver din sysselsättning bäst?
- employment
Studerande
Studerande med extrajobb
Deltidsanställd
Heltidsanställd
Inget av ovanstående
=
=
=
=
=
0
1
2
3
Inga svar
Om deltidsanställd, är det något som hindrar dig från heltidsanställning?
- fritt svar
Vad har du för arbetstitel?
- fritt svar
Månadslön
- salary
0 - 10’
=
1
41
10’ - 25’
25’ - 35’
35’ - 50’
50’ - 65’
65’ +
Vill ej uppge
=
=
=
=
=
=
2
3
4
5
6
Inga svar
Är du nöjd med din inkomst för det arbete du utför?
- happysalary
Ja, väldigt nöjd
Ja, ganska nöjd
Någorlunda nöjd
Nej, inte så nöjd
Nej, väldigt onöjd
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
Är du nöjd med ditt arbete?
- satisfiedwjob
Ja, jag är jättenöjd
Ja, jag är helt okej nöjd
Neutral
Nej, jag är inte nöjd
Nej, jag är väldigt onöjd
Varför är du nöjd eller onöjd?
- fritt svar
Hur utmanande är ditt arbete?
- challengingwork
Väldigt utmanade
Utmanade
Ganska utmanande
Inte så utmanande
Inte alls utmanande
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
Hur meningsfullt upplever du ditt arbete?
- meaningful
Väldigt meningsfullt
Meningsfullt
Ganska meningsfullt
Inte så meningsfullt
Inte alls meningsfullt
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
42
Trivs du med dina arbetsuppgifter?
- amtofwork
Ja, väldigt mycket
Ja, ganska mycket
Sådär
Nej, något onöjd
Nej, väldigt onöjd
Vet ej
=
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
0
Varför trivs eller vantrivs du med uppgifterna?
- fritt svar
Känner du att du kan påverka din arbetsmängd efter arbetsförmåga?
- amtworkability
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
=
=
=
=
3
2
1
0
Känner du att du kan påverka dina arbetsuppgifter efter din arbetsförmåga?
- assignmentsability
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
=
=
=
=
3
2
1
0
Hur lätt är det att få hjälp av din arbetsgivare om du behöver det?
- helpmanager
Väldigt lätt
Lätt
Ganska lätt
Inte så lätt
Inte alls lätt
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
Hur realistiska är förväntningarna från din arbetsgivare?
- realisticmanager
Väldigt realistiska
Realistiska
Ganska realistiska
Inte så realistiska
Inte alls realistiska
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
43
Vad kan din arbetsgivare vidta för åtgärdet för att uppnå en bättre arbetsplats?
- fritt svar
Hur skulle du skatta ditt ansvar på arbetsplatsen?
- responsibility
Stort ansvar
En del ansvar
Något ansvar
Inte så mycket ansvar
Inget ansvar
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
Under en typisk arbetsvecka, hinner du varva ner och släppa jobbet när du går hem?
- relaxafterwork
Alltid
Ofta
Neutral
Sällan
Aldrig
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
Hur skulle du mäta din stress på arbetet under en typisk arbetsvecka?
- stress
Alltid
Ofta
Neutral
Sällan
Aldrig
=
=
=
=
=
5
4
3
2
1
Om du känner dig stressad, vad tror du att det beror på?
- fritt svar
Har du tidigare upplevt psykisk ohälsa?
- mentalillness
Ja
Nej
Vill ej uppge
=
=
=
2
1
0
44
Om ja, berätta?
- fritt svar
Är du lycklig?
- happiness
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
=
=
=
=
3
2
1
0
Vad tror du din lycka eller olycka beror på?
- fritt svar
Slutligen, tror du att din lön påverkar din mentala hälsa?
- salarymentalhealth
Fritt svar. Frågan användes för att minimera snedvridhet i urvalet.
Viktigt att påpeka är att genom enkäten som utformats för uppsatsen kan man endast få fram
svar om den egna upplevda mentala hälsan. Det går inte att utläsa om personerna har svarat
helt ärligt eller om de har svårt att mäta den egna mentala hälsan på ett rättvisande sätt. Det
antas dock här att personerna svarat så ärligt som möjligt och har bra översikt över sin egen
mentala hälsa.
45
Appendix B – Enkätundersökningen
Enkät om lön och mental hälsa
Denna undersökning bedrivs av Emilia Andersson Gantell och Teresia Bengtsson med syftet
att urskilja en korrelation mellan lön och hälsa. Resultaten kommer att användas i vår
kandidatuppsats som en del av civilekonomprogrammet på Lunds universitet. Målet är att
kunna besvara vår frågeställning:
”Har lön, stress och arbetssituation någon påverkan på individers mentala hälsa och spelar
könen en avgörande roll i termer av inkomst och arbetshälsa?”
För att få så stor spridning som möjligt har vi slumpmässigt spridit denna enkät till olika
arbetsverksamma individer. Svaren kommer att bearbetas konfidentiellt. Informationen
kommer endast att användas till detta arbete och kommer att behandlas anonymt.
*Obligatorisk
1. Kön? *
Man
Kvinna
2. Ålder? *
18-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
Äldre än 65 år
3. Vad är din högsta slutförda utbildning? *
Grundskoleutbildning
Gymnasieutbildning
Universitetsutbildning
4. Vad beskriver din sysselsättning bäst? *
Heltidsanställd
Deltidsanställd
Studerande med extrajobb
Studerande
46
Inget av ovanstående
Om deltidsanställd, är det något som hindrar dig från heltidsanställning?
5. Vad har du för arbetstitel?
T.ex. butiksbiträde, egenföretagare, mellanchef...
6. Vad din månadslön? *
Inkomsten före skatt.
0-10 000 kr
10 000-25 000 kr
25 000-35 000 kr
35 000-50 000 kr
50 000-65 000 kr
Mer än 65 000 kr
Vill ej uppge
Dessa frågor behandlar arbetsplatsen
Kryssa i det alternativ som beskriver din situation bäst.
7. Är du nöjd med din inkomst för det arbetet du utför? *
Ja, väldigt nöjd
Ja, ganska nöjd
Någorlunda nöjd
Nej, inte så nöjd
Nej, väldigt onöjd
8. Är du nöjd med ditt arbete? *
47
Ja jag är jättenöjd
Ja, jag är helt okej nöjd
Neutral
Nej, jag är inte nöjd
Nej, jag är väldigt onöjd
Varför är du nöjd eller onöjd?
9. Hur utmanande är ditt arbete? *
Väldigt utmanande
Utmanande
Ganska utmanande
Inte så utmanande
Inte alls utmanande
10. Hur meningsfullt upplever du ditt arbete? *
Väldigt meningsfullt
Meningsfullt
Ganska meningsfullt
Inte så meningsfullt
Inte alls meningsfullt
11. Trivs du med dina arbetsuppgifter? *
Ja, väldigt mycket
Ja, ganska mycket
Sådär
Nej, något onöjd
Nej, väldigt onöjd
Vet ej
48
Varför trivs eller vantrivs du med uppgifterna?
12. Känner du att du kan påverka din arbetsmängd efter din arbetsförmåga? *
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
13. Känner du att du kan påverka dina arbetsuppgifter efter din
arbetsförmåga?*
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
14. Hur lätt är det att få hjälp av din arbetsgivare om du behöver det?
Om du är din egen arbetsgivare behöver du inte besvara denna fråga.
Väldigt lätt
Lätt
Ganska lätt
Inte så lätt
Inte alls lätt
15. Hur realistiska är förväntningarna från din arbetsgivare?
Om du är din egen arbetsgivare behöver du inte besvara denna fråga.
Väldigt realistiska
Realistiska
Ganska realistiska
Inte så realistiska
49
Inte alls realistiska
16. Vad kan din arbetsgivare vidta för åtgärder för att uppnå en bättre
arbetsplats?
17. Hur skulle du skatta ditt ansvar på arbetsplatsen? *
Stort ansvar
En del ansvar
Något ansvar
Inte så mycket ansvar
Inget ansvar
Dessa frågor behandlar stress
Kryssa i det alternativ som beskriver dig bäst.
18. Under en typisk arbetsvecka, hinner du varva ner och släppa jobbet när du
går hem? *
1
2
3
4
5
Aldrig
Alltid
19. Hur skulle du mäta din stress på arbetet under en typisk arbetsvecka? *
1
Aldrig stressad
2
3
4
5
Alltid stressad
Om du känner dig stressad, vad tror du att det beror på?
50
Dessa frågor behandlar den mentala hälsan
Kryssa i de alternativ som beskriver dig bäst.
20. Har du tidigare upplevt psykisk ohälsa? *
Ja
Nej
Vill ej uppge
Om ja på fråga 20, berätta?
21. Är du lycklig? *
Lycka: känsla av att må bra, välbefinnande trots (o)gynnsamma yttre
omständigheter.
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
Vad tror du att din lycka eller olycka beror på?
22. Slutligen, tror du att din lön påverkar din mentala hälsa?
51
Appendix C – Pearson´s korrelationstest
52
Appendix D – Enkätundersökningsresultat
1. Könsfördelning
Kön
Man
Kvinna
Andel Andel av urval
113
40.9 %
163
59.1 %
2. Åldersfördelning
Ålder
18-24 år
25-34 år
35-44 år
45-54 år
55-64 år
Äldre än 65
år
Antal svar
Andel av urval
80
29 %
63
22.8 %
42
15.2 %
63
22.8 %
21
7.6 %
1
0.4 %
3. Vad är din högsta slutförda utbildning?
Utbildningsnivå
Antal
svar
Grundskoleutbildning 6
Gymnasieutbildning
121
Universitetsutbildning 149
Andel av
urval
2.2 %
43.8 %
54 %
4. Vad beskriver din sysselsättning bäst?
Sysselsättning
Heltidsanställd
Deltidsanställd
Studerande med
extrajobb
Studerande
Inget av
ovanstående
Antal
svar
191
28
45
Andel av
urval
69.2 %
10.1 %
16.3 %
9
3
3.3 %
1.1 %
Om deltidsanställd, är det något som hindrar dig från heltidsanställning?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
53
5. Vad har du för arbetstitel?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
6. Vad din månadslön?
Månadsinkomst 0-10 000
Antal svar
Andel av urval
36
13 %
10 00025 000
78
28.3 %
25 00035 000
93
33.7 %
35 00050 000
45
16.3 %
50 00065 000
15
5.4 %
Mer än
65 000
8
2.9 %
Vill ej
uppge
1
0.4 %
7. Är du nöjd med din inkomst för det arbetet du utför?
Svar
Ja, väldigt nöjd
Antal svar
Andel av
urval
38
13.8 %
Ja, ganska
nöjd
86
31.2 %
Någorlunda nöjd Nej, inte
så nöjd
62
68
22.5 %
24.6 %
Nej, väldigt
onöjd
22
8%
8. Är du nöjd med ditt arbete?
Svar
Ja jag är
jättenöjd
Ja, jag är helt
okej nöjd
Neutral
Nej, jag är
onöjd
Nej, jag är
väldigt onöjd
Antal
svar
104
Andel av
urval
37.7 %
125
45.3 %
30
16
10.9 %
5.8 %
1
0.4 %
Varför trivs eller vantrivs du?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
9. Hur utmanande är ditt arbete?
Svar
Väldigt utmanande
Utmanande
Ganska utmanande
Inte så utmanande
Inte alls utmanande
Svar
Antal
svar
60
107
74
29
6
Antal
svar
Andel av
urval
21.7 %
38.8 %
26.8 %
10.5 %
2.2 %
Andel av
54
urval
10. Hur meningsfullt upplever du ditt arbete?
Väldigt meningsfullt
Meningsfullt
Ganska meningsfullt
Inte så meningsfullt
Inte alls
meningsfullt
94
109
43
26
4
34.1 %
39.5 %
15.6 %
9.4 %
1.4 %
11. Trivs du med dina arbetsuppgifter?
Svar
Ja, väldigt mycket Ja, ganska mycket Sådär
Antal svar
Andel av
urval
70
25.4 %
137
49.6 %
56
20.3
%
Nej, något
onöjd
9
3.3 %
Nej, väldigt
onöjd
3
1.1 %
Varför trivs eller vantrivs du med uppgifterna?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
12. Känner du att du kan påverka din arbetsmängd efter din arbetsförmåga?
Svar
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
Antal
svar
99
114
59
4
Andel av
urval
35.9 %
41.3 %
21.4 %
1.4 %
13. Känner du att du kan påverka dina arbetsuppgifter efter din arbetsförmåga?
Svar
Antal svar
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
100
107
67
2
Andel av
urval
36.2 %
38.8 %
24.3 %
0.7 %
55
14. Hur lätt är det att få hjälp av din arbetsgivare om du behöver det?
Svar
Antal svar
Väldigt lätt
Lätt
Ganska lätt
Inte så lätt
Inte alls lätt
54
73
71
57
14
Andel av
urval
20.1 %
27.1 %
26.4 %
21.2 %
5.2 %
15. Hur realistiska är förväntningarna från din arbetsgivare?
Svar
Väldigt realistiska
Realistiska
Ganska realistiska
Inte så realistiska
Inte alls realistiska
Antal
svar
39
118
68
37
6
Andel av
urval
14.6 %
44 %
25.4 %
13.8 %
2.2 %
16. Vad kan din arbetsgivare vidta för åtgärder för att uppnå en bättre arbetsplats?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
17. Hur skulle du skatta ditt ansvar på arbetsplatsen?
Svar
Stort ansvar
En del ansvar
Något ansvar
Inte så mycket
ansvar
Inget ansvar
Antal
svar
125
98
35
15
Andel av
urval
45.3 %
35.5 %
12.7 %
5.4 %
3
1.1 %
18. Under en typisk arbetsvecka, hinner du varva ner och släppa jobbet när du går
hem?
1 = aldrig, 5 = alltid
Svar
1
2
3
4
5
Antal svar
Andel av
urval
11
4%
63
22.8 %
61
22.1 %
82
29.7 %
59
21.4 %
56
19. Hur skulle du mäta din stress på arbetet under en typisk arbetsvecka?
Svar
1
2
3
4
5
Antal svar
Andel av
urval
14
5.1 %
52
18.8 %
103
37.3 %
89
32.2 %
18
6.5 %
Om du känner dig stressad, vad tror du att det beror på?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
20. Har du tidigare upplevt psykisk ohälsa?
Svar
Ja
Nej
Vill ej uppge
Antal svar
80
181
15
Andel av urval
29 %
65.6 %
5.4 %
Om ja på fråga 20, berätta?
Fri formulering av svar. På grund av utrymmeskrävande har dessa svar exkluderats.
21. Är du lycklig?
Svar
Ja
Ibland
Nej
Vet ej
Antal svar
165
94
14
3
Andel av urval
59.8 %
34.1 %
5.1 %
1.1 %
22. Slutligen, tror du att din lön påverkar din mentala hälsa?
Under denna fråga kunde individerna svara fritt. Författarna sammanställde därför manuellt
svaren i procent svarade. 40 individer valde att inte svara på denna fråga.
Svar
Ja
Delvis ja
Neutral
Delvis nej
Nej
Antal svar
125
48
9
13
41
57
Andel av
urval
53 %
20.3 %
3.8 %
5.5 %
17.4 %
58
Appendix E – Stataregressioner
1. Regressionen mellan inkomst (salary) och mental hälsa (happiness) visade sig ha ett
signifikant samband för männen (P < 0,05). Detta samband visade sig vara ickesignifikant för kvinnorna (P > 0,05).
Män:
Kvinnor:
59
2. Regressionen mellan nöjd med inkomst (happysalary) och mental hälsa (happiness)
visade sig ha ett signifikant samband för männen (P < 0,05). Detta samband visade sig
vara icke-signifikant för kvinnorna (P > 0,05).
Män:
Kvinnor:
60
3. Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om man trivs på arbetet
(satisfiedwjob) visade sig ha ett signifikant samband för både män och kvinnor (P <
0,05).
Män:
Kvinnor:
61
4. Regressionen mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om man hade ett utmanande
arbete (challengingwork) visade sig vara signifikant för männen (P < 0,05). Detta
samband kunde inte urskiljas för kvinnorna (P > 0,05).
Män:
Kvinnor:
62
5. Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och hur utmanande arbete
(challengingwork) individen hade blev icke-signifikant för båda könen då P > 0,05.
Män:
Kvinnor:
63
6. Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om individen hade ett meningsfullt
(meaningful) arbete visade sig vara signifikant för både män och kvinnor då P < 0,05.
Män:
Kvinnor:
64
7. Det upptäcktes även ett signifikant samband mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob)
och hur meningsfullt (meaningful) man ansåg att arbetet var då P < 0,05.
Män:
Kvinnor:
65
8. Regressionen mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om man trivs med
arbetsuppgifterna (amtofwork) visade sig vara signifikant för både män och kvinnor (P
< 0,05).
Män:
Kvinnor:
66
9. Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om man trivs med
arbetsuppgifterna (amtofwork) visade sig vara signifikant för både män och kvinnor (P
< 0,05).
Män:
Kvinnor:
67
10. Regressionen mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om individen hade
möjlighet att påverka sin arbetsmängd (amtworkability) upptäcktes vara signifikant för
både män och kvinnor (P < 0,05).
Män:
Kvinnor:
68
11. Regressionen mellan om individen hade möjlighet att påverka arbetsmängd
(amtworkability) och mental hälsa (happiness) visade sig ha ett signifikant samband
för männen (P < 0,05). Sambandet kunde inte urskiljas för kvinnorna då P > 0,05.
Män:
Kvinnor:
69
12. Regressionen mellan nöjd med arbetet (satisfiedwjob) och om individen hade
möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter efter förmåga (assignmentsability)
upptäcktes vara signifikant för både män och kvinnor (P < 0,05).
Män:
Kvinnor:
70
13. Regressionen mellan om individen hade möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter
efter förmåga (assignmentsability) och mental hälsa (happiness) visade sig ha ett
signifikant samband för männen (P < 0,05). Sambandet kunde inte urskiljas för
kvinnorna då P > 0,05.
Män:
Kvinnor:
71
14. Regressionen mellan nöjd med arbete (satisfiedwjob) och om individen upplevde att
hjälp från arbetsgivare (helpmanager) var lättillgängligt visade sig vara signifikant för
både män och kvinnor (P < 0,05).
Män:
Kvinnor:
72
15. Sambandet mellan möjligheten till hjälp från arbetsgivaren (helpmanager) och lycka
(happiness) kunde inte urskiljas för varken män eller kvinnor då P > 0,05.
Män:
Kvinnor:
73
16. Regressionen mellan nöjd med arbete (satisfiedwjob) och om individen upplevde att
arbetsgivaren hade realistiska förväntningar (realisticmanager) visade sig vara
signifikant för både män och kvinnor (P < 0,05).
Män:
Kvinnor:
74
17. Sambandet mellan realistiska förväntningar från arbetsgivaren (realisticmanager) och
lycka (happiness) kunde inte urskiljas för både män och kvinnor då P > 0,05.
Män:
Kvinnor:
75
18. Regressionen mellan ansvar på arbetsplatsen (responsibility) och mental hälsa
(happiness) visade sig ha ett signifikant samband för männen (P < 0,05). Sambandet
kunde inte urskiljas för kvinnorna då P > 0,05.
Män:
Kvinnor:
76
19. Regressionen mellan nöjd med arbete (satisfiedwjob) och individen ansvar på arbetet
(responsibility) visade sig vara signifikant för både män och kvinnor (P < 0,05).
Män:
Kvinnor:
77
20. Regressionen mellan mental hälsa (happiness) och om man kunde släppa arbetet på
hemmaplan (relaxafterwork) visade sig ha ett signifikant samband för både män och
kvinnor då P < 0,05.
Män:
Kvinnor:
78
21. Regressionen mellan stress (stress) och mental hälsa (happiness) visade sig vara
signifikant för båda könen då P < 0,05.
Män:
Kvinnor:
79
22. Regressionen mellan utbildningsnivån (educ) och inkomst (salary) visade sig vara
signifikant för både män och kvinnor då P < 0,05.
Män:
Kvinnor:
80