Amning
och typ 1-diabetes
Amning är ett känslofyllt ämne oavsett
hur din amning har sett ut innan eller
kommer att se ut. Har du diabetes kan
det ibland bli en extra utmaning när du
ska amma då bland annat blodsockret
kan påverkas.
I den här broschyren får du tips, råd
och mer information som är bra att
känna till ifall du önskar att amma.
Utges av: Diabetesförbundet
Box 1107, 172 22 Sundbyberg,
Telefon: 08–564 82 1 00, Fax: 08–564 821 39
Pg: 481 31 35–3, Bg: 332–4373
[email protected], www.diabetes.se
Text och idé: Alexandra Goldberg, barnmorska
Faktagranskare: Bengt Persson, barnläkare och Martina Persson, barnläkare
Med stöd av:
3
Vad händer under
graviditeten?
Under graviditeten förbereder sig
din kropp på att du ska kunna amma.
Redan efter vecka 16 är den första
bröstmjölken, råmjölken, färdig.
Råmjölken innehåller högre halter av protein, mineraler och
antikroppar. När barnet är fött påbörjar kroppen övergången
till den mogna bröstmjölken, vilket tar några dagar.
Under graviditeten följer barnet mammans blodsocker.
Vid höga blodsockervärden ökar barnet sin egen insulinproduktion för att ta hand om de extra sockret.
Ju högre HbA1c mamman haft under graviditeten och
framförallt ju högre blodsocker mamman har under förlossningen avgör hur mycket barnet ökar sin insulinproduktion
och därigenom risken för lågt blodsocker efter födseln.
Första tiden
efter födseln
Nyfödda barn till mammor med diabetes
tillhör en riskgrupp och kan behöva
extra näring första tiden efter födseln.
De kan födas stora i relation till sin ålder och/eller i relation
till sin längd. Barnet blir då mer energikrävande och får de
inte extra näring kan deras blodsocker sjunka.
Barnets risk för ökad insulinproduktion och därmed risk
för låga blodsockervärden kvarstår i ca 4–6 timmar efter
födseln om barnet fått tidig tillmatning. Om barnet inte
blivit tillmatad tidigt har den en risk för ökad insulinproduktion
och risk för låga blodsockervärden i 12–24 timmar efter
födseln. Det lägsta blodsockret uppmäts kring 1 timme
efter födseln. Under denna tidsperiod kan barnet därför ha
ett ökat behov av näring och det är viktigt att detta behov
tillgodoses för att barnet inte ska sjunka i blodsocker. För att
minska risken för eventuella låga blodsocker hos barnet ges
4
alla barn till mödrar med diabetes modersmjölksersättning
direkt efter födseln och de första 24-48 timmarna. Barnets
blodsocker kontrolleras också kontinuerligt under den här
tiden. Det är speciellt viktigt om barnet är fött före vecka
37+0. Lågt blodsocker under de första levnadstimmarna ger
mycket sällan symptom och medför ingen risk för framtida
men. Förklaringen är att nyfödda barn i allmänhet och barn
till mammor med diabetes i synnerhet har energidepåer
(glykogen) i flera organ i kroppen. Om barnet ändå får låga
blodsocker med symptom finns effektiv behandling i form av
intravenöst glukosdropp.
Alla barn föds med en ökad mängd röda blodkroppar som
ska brytas ned under de första veckorna. När de röda
blodkropparna bryts ned bildas ett gult ämne, bilirubin, som
i höga koncentrationer kan vara skadligt för barnet. Barn
till mammor med diabetes kan födas med en ännu större
mängd röda blodkroppar än barn till mammor utan diabetes.
Dessa barn kan därför ha en ökad risk att bli gula och det
föreligger även en större risk att de blir allvarligt gula vilket
kan kräva behandling i form av solning och extra näring.
Näring hjälper barnet att snabbare bryta ned det skadliga
gula ämnet.
Hur påverkas
bröstmjölken av
diabetes?
För kvinnor med typ 1-diabetes kan
det ta längre tid för den mogna bröstmjölken att rinna till.
Fördröjningen kan vara 3-14 dagar mer än de förväntade
3-5 dagarna innan full bröstmjölksproduktion är igång.
Detta beror på att bröstmjölksproduktionen påverkas av
hormoner, bland annat insulin. Hur stabilt blodsockret ligger
kan också påverka hur mycket bröstmjölk som produceras
den första tiden, men när den mogna bröstmjölken väl är
igång påverkas inte mängden bröstmjölk av ditt blodsocker.
Tips till dig som
vill amma och
ge ditt barn så
mycket bröstmjölk som möjligt
Om du önskar att helt undvika eller ge
så lite modersmjölksersättning som
möjligt till ditt barn kan du från vecka
38+0 och vid en eventuell igångsättning
handmjölka råmjölk.
Får du ut råmjölk går den att spara 6 timmar i rumstemperatur,
3 dygn i kyl och 6 månader i frys. Din råmjölk kan sen ges
istället för eller tillsammans med modersmjölksersättning.
Hur mycket råmjölk du kan handmjölka under graviditeten
säger ingenting om hur mycket bröstmjölk du kommer att
producera när barnet är fött. Alla kan inte handmjölka råmjölk.
När barnet sedan är fött kan du under det första dygnet
handmjölka efter varje amning för att ytterligare stimulera
igång den mogna bröstmjölken. Från barnets andra dygn kan
du få låna en elektrisk dubbelpump och stimulera brösten
efter varje amning. Din eventuella partner kan förslagsvis
tillmata barnet medan du pumpar. Det rekommenderas att
pumpa 8–10 gånger per dygn. Amma alltid innan du tillmatar
barnet med råmjölk och/eller modersmjölksersättning. Det
går att köpa ett så kallat ”tillmatningsset” och genom det ge
eventuell modersmjölksersättning. Tillmatningssetet består
av en liten flaska som hänger runt halsen. Ur den rinner
modersmjölksersättningen ner i en liten slang som mynnar vid
bröstvårtan. Då stimuleras bröstmjölksbildningen samtidigt
som barnet får i sig den näring det behöver.
Tänk på att kroppen producerar mer ju oftare och längre
stunder som du ammar. Det mjölkbildande hormonet är som
högst nattetid, därför är amning på natten extra gynnsamt
för att öka mjölkproduktionen. Det kan ta upp till två månader
innan amningen är etablerad. Att ha ditt barn hud mot hud
stimulerar till mer bröstmjölk och bidrar till ett jämnare blodsocker hos barnet.
5
Vad kan du
påverka för att
den mogna bröstmjölken ska rinna
till snabbare?
Den mogna bröstmjölken rinner till
snabbare ju tidigare ditt barn får amma
och framförallt att det får amma inom
de första 12 timmarna.
Om ditt barn får vara oavbruten hud mot hud med dig de
2 första timmarna efter förlossningen, ökar det chanserna
för mer bröstmjölk framöver. Mycket av de åtgärder som
följer efter en vaginal förlossning kan vänta till förmån
för att du får ha ditt barn oavbrutet hud mot hud efter
förlossningen. Informera personalen om att du vill prioritera
det om du så önskar det. Även om du föder med hjälp av
kejsarsnitt så finns det inget som hindrar att du kan ha ditt
barn hud mot hud redan på operationsbordet och fortsätta
ha det hud mot hud hos dig på uppvakningsavdelningen om
barnet mår bra. Informera personalen om att du i sådant
fall önskar det. Om du önskar amma men måste ge modersmjölksersättning är det bättre att ge den via koppmatning
istället för flaska (om du inte använder tillmatningssetet
vill säga). Amning och flaska innebär olika sugteknik vilket
kan förvirra barnet och ge amningsproblem. Modersmjölksersättningen rinner också snabbare från en flaska än via
koppmatning och amning. Undvik gärna både napp och
flaska de första 2–3 veckorna för att optimera en väl fungerande amning. Be gärna att få en tid inbokad till sjukhusets
amnings-/nutritionsmottagning när barnet är runt 7 dagar
för att få hjälp med amning och eventuell nedtrappning
utav modersmjölksersättning.
6
Hur påverkas
ditt blodsocker?
När moderkakan är ute försvinner
den insulinresistens som uppstått under
graviditeten och ibland tillkommer
även insulinkänslighet.
Det innebär att för många kvinnor kan amning resultera i
hypoglykemier vid amningstillfället och ett svängigt och
svårreglerat blodsocker. En bidragande faktor är också att
bröstmjölksproduktionen är väldigt energikrävande och att
hormoner i sig kan ge en okontrollerbar påverkan på blodsockret. En del kvinnor har ökad benägenhet att drabbas av
hypoglykemi. Det kan vara av stor vikt att ha en närstående
behjälplig framförallt nattetid om det exempelvis uppstår
ett behov av att ge en glukagonspruta.
Hur kan du
påverka
blodsockret?
Hypoglykemierna och det svängiga
blodsockret kan hanteras på olika sätt.
Då diabetes är en individbunden sjukdom måste du utgå
ifrån dig själv och i samråd med ditt diabetesteam komma
överens om vad som fungerar bäst för dig. Viktigt är dock att
dina insulindoser sänks när moderkakan är ute. Många brukar
behöva sänka sitt insulin med cirka 25 %. En del väljer att
sänka sin basaldos och bolusdoserna vid måltiderna. Andra
väljer att sänka sin basaldos och inte ta några bolusdoser vid
måltiderna. En studie rekommenderar att om du ammar bör
din basaldos beräknas till 0,21 insulinenheter gånger din vikt
per dygn. Det är bra att alltid ha snabba kolhydrater nära till
hands när du ammar så som druvsocker, söt saft, juice etc. Du
kan också inta 10 g kolhydrater före varje amning för att motverka hypoglykemier under amning. Det är speciellt viktigt
nattetid då många upplever ökade och lägre hypoglykemier
vid amning på natten.
Ha alltid snabba kolhydrater
till hands när du ammar
Exempel på 10 g kolhydrater:
2 dl mjölk, fil eller naturell yoghurt
1 st frukt 3 dl tomatjuice
1,5 dl morotsjuice
1 dl apelsin- eller äppeljuice
2,5 dl nyponsoppa (utan tillsatt socker)
1 dl saft, Mer eller Festis
1 dl glass
7
Personliga
Amningsberättelser
"Mitt blodsocker sjönk som en sten
vid amning"
"Jag fick mycket hjälp och stöd
och nu fungerar amningen"
Förlossningen startade av sig själv vecka 38+5 på lördagen
och dottern föddes naturligt/vaginalt. Jag hade råmjölk sedan
tidigare men det var ju inte särskilt mycket. Då dottern behövde
syrgas fick hon bara ligga en pytteliten stund på min
bröstkorg, först flera timmar senare kom jag in till henne på
neonatal och vi kunde testa att amma. Dottern tillmatades
var tredje timme och hon fick suga på bröstet innan varje
gång. På söndagen fick jag hjälp av en som jobbar på BB
med hur vi ska göra för att hon skulle suga rätt. På måndagen kontrollerade barnmorskan att amningen fungerade
även om mjölken inte runnit till och var nöjd med vad hon
såg. Vi fick åka hem.
Amningen var verkligt jobbig i början för oss. Som tur är
födde jag på Vasa centralsjukhus som är ett "baby friendly
hospital" där alla barnmorskor är specialutbildade inom
amning och vi fick stanna en extra dag för att få igång amningen. Problemet för oss var att min bebis inte ville/kunde
suga. Hon bara skrek och gapade.
På onsdagen kunde vi sluta tilläggsmata då mjölken runnit
till ordentligt. Dottern ammade mer än gärna. Mitt blodsocker
däremot sjönk som en sten vid amning och jag behövde inte
ta insulin till maten om jag ammade i samband med måltid.
Det har varit svårt att få ett stabilt blodsocker och många
rekyler i början vilket har blivit berg- och dalbana på blodsockret. Jag har gjort justeringar på mitt insulin och hoppas
fortfarande en månad senare på att snart hitta rätt doser
men jag justerar lite i taget. Det svåra är att beräkna hur mycket
dottern äter då hon ibland äter massor, och ibland bara vill
småäta/mysamma. På natten får jag alltid lågt blodsocker,
jag sänker och sänker doserna men det låga värdet kommer
som ett brev på posten. Det är dock inte så illa att jag inte vill
amma på grund av blodsockret. Dels är jag inte rädd för lågt
blodsocker, och dels tycker jag inte lågt blodsocker är jobbigt.
Mitt blodsocker har inte påverkats så mycket från vecka 2
men det beror förmodligen på att jag äter så mycket
kolhydrater.
Med en otrolig hjälp och stöd och många tårar fick vi det
att fungera och nu fyra veckor senare fungerar amningen.
Jag har från början haft överproduktion av mjölk och har via
amningshjälpen och amningspolikliniken i Vasa fått råd hur
jag ska underlätta amningen pga detta.
/ Jessica
/ Emelie
8
9
"Jag skyllde väldigt mycket på mig
själv och kände mig otillräcklig när
det inte fungerade."
Jag har inget minne av när första amningen skedde för jag var
helt slut, men det måste ha dröjt några timmar. Sonen fick
ersättning och ingen gjorde något för att jag skulle amma.
På morgonen efter ammade jag och då rann det faktiskt
till. Under dygn 2 fick han akut gulsot och hamnade på neo
för att sola och sondmatas. På nätterna försökte jag pumpa
eftersom de sa att nattpumpning var mest effektivt. Fick
knappt ut någonting. Under den femte natten ringde de från
neo och frågade om jag ville testa att amma. Jag rullades
dit och orkade hålla min son för första gången sedan första
dygnet. Han åt! Det kom bröstmjölk! Jag grät och grät av lycka.
Amningen funkade mirakulöst nog bra trots 5 dygn helt utan
amning i början. Tillgången var ojämn och jag fick periodvis
komplettera med ersättning. När han var 7,5 månad slutade
han från en dag till en annan. Lite sorgligt men jag var väldigt
nöjd. Minns inte riktigt hur blodsockret påverkades men då
hade jag pennor och var inte lika känslig. Det enda jag minns
är att jag kunde äta hur många kakor som helst utan att
blodsockret påverkades!
Barn nr 2 föddes i november 2014. Personalen hade tid
för mig efter förlossningen och hjälpte mig att få till första
amningen. Dottern åt och snuttade länge, länge. Jag var i
himlen! Sen satte eftervärkarna igång och jag kräktes. Det
fanns inte en chans att jag skulle orka amma under den
här tiden. Försökte pumpa korta stunder och efter några
dagar kom det pyttelitet mjölk. Dottern mådde fortfarande
jättebra och fick ersättning. Men jag orkade tyvärr inte vara
med henne. Ammade dottern under de sista 1,5-2 dygnen och
sedan fungerade det hyfsat ett tag. Vi fick komplettera med
ersättning för att hon skulle vara nöjd eftersom produktionen
gick upp och ner konstant. Jag hyrde en elektrisk pump och
fick till slut ut totalt 300 ml från båda brösten vid varje
tillfälle, men dottern var inte nöjd ändå. Hon kom sällan till
ro när hon ammade utan skrek mest. Jag fick ett psykbryt
när det visade sig att hon inte hade gått upp i vikt på 3-4
veckor. Jag blev oerhört stressad varje gång hon ville äta och
försökte hanka mig fram. Var några gånger på amningsmottagningen och BVC och de sa att jag gjorde allt rätt och att
problemen berodde på dottern. Hon hade mycket gaser och
det gjorde sannolikt ont i magen när hon åt. Jag följde alla råd
jag fick för att försöka få det att fungera men inget hjälpte.
Efter tre månader av tårar och skrik gav jag upp en natt och
bestämde mig för att gå över till enbart ersättning. Jag kände
mig som världens sämsta och mest värdelösa mamma, trots
att jag egentligen inte tycker att det är några konstigheter
alls med att ge ersättning. Med ersättning blev dottern nöjd
och knubbig på någon vecka.
Under amningen med henne var mitt blodsocker katastrof.
Konstanta känningar som jag inte märkte förrän jag var nere
på 1,5 eller lägre. Jag trodde flera gånger att jag skulle dö när
jag var ensam hemma med barnen och sådana enorma känningar kom. Jag fick pump i början av den andra graviditeten
och är mycket känsligare för svängningar nu. Men HbA1c är i
alla fall bättre!
Jag skyllde väldigt mycket på mig själv och kände mig otillräcklig när det inte fungerade. Tillmatningsset hade nog varit
toppen eftersom min dotter hade vant sig vid att maten kom
fort när hon sög på flaskan. Trots att jag tyckte att mjölken
sprutade ur brösten så gick det inte tillräckligt fort för henne.
Idag har jag två friska och glada barn. Och ibland funderar jag
på att skaffa en ytterligare.
/ Linda
"När mjölken kom igång
släppte smärtan"
"Jag behövde inte minska dosen
på grund av amningen"
Mitt första barn föddes i november 2012 efter en igångsättning. Efter förlossningen fick jag åka upp på operation
medan partnern och dottern lärde känna varandra över en
kopp ersättning kvar nere på förlossningen.
Jag hade ett planerat kejsarsnitt. Mjölken var segstartad
och själv var jag väldigt dålig. Handmjölkade ur några droppar
samma dygn. Kom inte alls igång med riktig amning. Frågade
efter pump men det tog något dygn innan jag fick det.
Sedan började amningen sakta komma igång. Gav ersättning
men försökte amma så mycket jag orkade. Dubbelpumpade
efter amning. Det tog 6 veckor innan jag kunde sluta helt
med ersättning och gå över till helamning. Helammade
sedan till hon var 6 månader. Slutade amma när hon var 20
månader. Hade 24 enheter basaldos innan graviditeten.
36 enheter innan förlossning. 13 enheter direkt efter förlossningen och många veckor framåt. Upplevde inte att jag
behövde minska för att amningen kom igång. Jag behövde
inte heller göra något med doserna när jag slutade amma
helt 20 månader senare. Upplevde det okomplicerat att
amma ur diabetessynpunkt. Tror inte min diabetes påverkade
den sega starten utan snarare att jag hade behövt börja
amma direkt och att bebis skulle legat vid bröstet mer. När
väl amningen var etablerad fungerade det felfritt allting.
Vi låg förstås kvar i några dagar trots hyggliga blodsocker
på både mig och dottern så vi hade tid på oss. Det gjorde
hysteriskt ont att amma! Japp, vi gjorde allt rätt. Det gör
ÄNDÅ ONT i början! Dottern tillmatades var fjärde timma
och vi ammade båda brösten 15 minuter på vardera innan
varje matning. Mängden ersättning dottern drack ökade
och ökade för varje dag, och jag började inse att vi låg
rejält back. Jag fattade verkligen inte hur vi någonsin skulle
komma ikapp.
Vi fick låna en bröstpump på avdelningen som jag använde
när dottern sov. Efter tre dagar kom den första lilla droppen
mjölk och jag grät av lättnad, men vid det laget låg vi flera
deciliter mjölk back och dottern var trött av gulsot. Jag
fortsatte pumpa, halvsittandes på operationssåret och med
såriga bröst. Jag kan inte säga att det var den lyckligaste
tiden i mitt liv.
/ Emelie
På fjärde dygnet var vi färdigvårdade på avdelningen men
hade den oändliga turen att få bo kvar en natt till på patienthotellet eftersom amningen var skakig.
Mjölkmängden ökade långsamt och redan på femte dygnet
producerade jag tillräckligt med mjölk för att nästan kunna
sluta helt med flaska. När mjölken kom igång släppte långsamt smärtan i brösten också, och därefter blev amningen
allt enklare och enklare. Så det gick faktiskt.
/ Anna-Karin
10
11
Här kan du få stöd
och vägledning
Att få typ 1-diabetes förändrar livet i grunden. Att få
besked om en sådan här livslång sjukdom innebär att du
måste lära dig leva med den varje dag, det går inte att ta
semester från typ 1-diabetes. Ibland kan det underlätta
att möta andra som också har typ 1-diabetes.
Här är några ställen som du kan kontakta för att få
stöd och vägledning.
Svenska Diabetesförbundet
Telefon: 08–564 82 1 00
Mail: [email protected]
www.diabetes.se
Ung Diabetes
För dig mellan 15 och 30 år.
www.ungdiabetes.se
12
