Slutrapport – Män i välfärdsarbete
Författare
Birger Hagren, IVV
Jonas Sandberg, IVV
Gudrun Elvhage, ISA
Innehållsförteckning
1
Introduktion ...................................................................................... 1
2
Teoretiskt perspektiv ........................................................................ 1
3
Metod och genomförande ...............................................................3
3.1
4
Genomförande och analys av fokusgruppintervjuer med manliga
sjuksköterskestudenter ..................................................................................... 4
Genomförande och analys av fokusgruppintervjuer med manliga
socionomstudenter ............................................................................................ 4
Framtagande av informationsmaterial och informationsspridning .5
4.1
4.2
5
Informationsmaterial till presumtiva sjuksköterskestudenter ..................... 5
Informationsmaterial till presumtiva socionomstudenter ........................... 6
Användandet av informationsmaterial och informationsteknik ......8
5.1
5.2
6
Sjuksköterskeprogrammet................................................................................ 8
Socionomprogrammet ...................................................................................... 8
Resultat .............................................................................................9
6.1
6.2
6.3
7
Sjuksköterskeprogrammet................................................................................ 9
Socionomprogrammet .................................................................................... 10
Resultat av fokusgruppintervjuer .................................................................. 10
Diskussion ...................................................................................... 11
7.1
8
Slutsatser ........................................................................................................... 11
Referensförteckning ....................................................................... 13
3.2
1
1 Introduktion
Under 2010 genomfördes ett jämställdhetsprojekt på Ersta Sköndals högskola. .
Syftet med projektet på Ersta Sköndal och var att pröva olika sätt att rekrytera
män till sjuksköterske- och socionomutbildningarna.
Den här rapporten är resultatet av jämställdhetsprojektet avseende den treåriga
sjuksköterskeutbildningen och socionomutbildningen vid Ersta Sköndal högskola
(ESH) som är utförd på uppdrag av delegationen för jämställdhet i högskolan och
jämställdhetsrådet vid ESH. Rapporten utgörs av två delar. Dels en redovisning av
den metod som framtagits med syfte att öka antalet manliga studenter i
utbildningarna där fokusgruppdiskussioner med manliga studenter under det
första året kring, där några på förhand framtagna frågor använts till framtagandet
av ett informationsmaterial för gymnasieskolor. Dels är rapporten en
avrapportering kring det faktiska antalet sökande män från de ingående
gymnasieskolorna till sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet HT10
jämfört med HT09.
Rapporten består av en inledning där relevanta teorier och begrepp presenteras,
därpå följer ett avsnitt där upplägg och metod presenteras. Därpå följer
resultatredovisningen. Först ut är presentationen av resultatet av den
fokusgruppdiskussion som genomförts med studenter i termin ett och två vid
sjuksköterske- och socionomutbildningarna på ESH. Därefter redovisas det
faktiska utfallet av interventionen.
Rapportens sista del utgörs av en avslutande reflektion där diskussion förs kring
resultatet av interventionen med fokus på förändring med förhoppningen att
dessa kan komma att fungera som inspiration i ett fortsatt förändringsarbete på
den egna utbildningen eller institutionen.
2 Teoretiskt perspektiv
Sverige kan på många sätt anses ha kommit långt när det gäller jämställdhet mellan
kvinnor och män. Trots detta är Sverige på många områden präglat av skilda
förväntningar och villkor för män respektive kvinnor såväl i privatliv som på
samhällsnivå. Trots framgångar i vissa avseenden och inom vissa områden är inte
jämställdheten så framträdande inom andra. Arbetsmarknaden är till exempel
fortfarande starkt könssegregerad [1].
Det må kännas ”naturligt” för kvinnor att utöva intima vård- och
omsorgshandlingar och det må kännas ”naturligt” för män att avstå, men det
utesluter inte att det likväl kan betraktas som en social konstruktion där
kopplingen mellan kvinnor och vårdarbete upprätthålls genom de föreställningar
denna konstruktion skapar. Det är således inte en slump att vård- och
omsorgskunskaper samt aktiviteter till övervägande del innehas och utövas av
2
kvinnor, utan en viktig del av den genusordning som uppstår genom denna
arbetsdelning, till mäns fördel på kvinnors bekostnad. Det är dessa olika
förväntningar och föreställningar på män och kvinnor man politiskt vill förändra
men som ofta visar sig vara mycket mer komplext när konkreta förändringar ska
genomföras Den uppdelning av arbete som ibland är påtaglig i människors
vardagsliv är på många sätt svår att upptäcka. Ett av de tydligaste exempel på
arbetsdelning är just kopplingen mellan kvinnlighet och vårdande uppgifter,
medan manlighet förknippas med ett avståndstagande till vård- och
omsorgshandlingar [2].
Connells [3] forskning och teoretisering av genusordningar kan användas för att
förstå dessa olika förväntningar och föreställningar ur ett perspektiv som
fokuserar på mäns villkor i relation till vård och omsorgshandlingar. Denna så
kallade hegemoniska manlighet kan definieras som den idealbild som för tillfället
innehåller det accepterade svaret på frågan om patriarkatets, dvs. manssamhällets
legitimitet. Denna idealbild sprids via populärkultur och massmedia och alla män
förhåller sig till den, drar fördel av den, utan att alltid leva upp till dess mönster.
Kollisionen mellan olika mansideal kan till exempel föra med sig att manliga
anhörigvårdare inte blir förstådda av sina vänner eftersom de centrala värdena
som genomsyrar denna hegemoniska manlighet är normgivande i mäns relationer
till varandra [4]. Mäns svårigheter att identifiera sig utanför en ”traditionell”
manlighet förhåller sig i stor utsträckning till dessa bilder och män i vård- och
omsorgspraktiker kan ha svårt, att med ”bibehållen manlighet”, syssla med
vårdande liksom kvinnor, med ”bibehållen kvinnlighet”, kan ha lika svårt att välja
bort detta [2].
Yrken inom vård och socialt arbete är, som de flesta vet, en arena med
övervägande kvinnor anställda. I överskridande av arbetsdelningen, det vill säga
när män söker sig till dessa kvinnodominerande miljöer, finns också en stor risk
att detta i sig medverkar till traditionellt stereotypa könsuppfattningar. Havung [5]
visar i sin avhandling att män i förskolan i stor utsträckning förväntas göra de
traditionellt manliga aktiviteterna med barnen som att snickra eller spela boll med
barnen. I studier av äldreomsorgen finns resultat som visar att manliga vårdare får
agera ”tekniker och ”lyftkran”. I dessa sammanhang kommer många män efter en
kort karriär befinna sig i ledande poster, som chefer, administratörer eller i
fackliga förtroendeuppdrag [4]. Kullberg [6, 7], som har studerat
socionomutbildningar har visat, i linje med studier om män inom äldreomsorgen,
att de män som tar sig in i kvinnodominerade yrken till oproportionerlig andel
hamnar på positioner som är distanserade från det direkta klientarbetet och som
ger bättre löner och mer inflytande.
Med en härkomstanalytisk ansats beskriver Eriksson [1] de retoriska
framställningar och kulturella krafter som under tidsperioden konstituerar den
framväxande maskulinitet som de manliga sjuksköterskorna representerar i tre
diskursiva brott. 1. Vid 50- och början på 60-talet sågs utbildningen främst som en
3
karriärväg för de skötare som genom utbildningsreformer blev utestängda från de
attraktivaste tjänsterna inom de statliga sinnessjukhusen. När dessa män sökte
sjuksköterskeutbildningen iscensattes en maskulinitet som länkades till idéer om
feminitet. 2. Under inflytande av kvinnorörelsen och solidaritetsrörelsen övergår
denna under slutet på 60- och 70-talet till att iscensättas som politiskt radikal och
”medveten”. Sjuksköterskeutbildningen fungerar under denna tidsperiod under
inflytande av dessa rörelser som en utvägspolitik bort från en ”hegemonisk” och
de dominerande formerna av maskulinitet. 3. När mansrörelsen i slutet av 1970talet lämnar solidaritetsfrågan, som delats med kvinnorörelsen, avtar den
attraktion som sjuksköterskeutbildningen haft bland män. Dessa, nu iscensatta
som ”mjuka” män, framstår främst som problematiska eftersom ”ordningen”
mellan män och kvinnor verkar upprätthållas även när traditionell uppdelning
mellan kvinnligt och manligt överskrids. Manliga sjuksköterskor iscensätts efter
1970-talet som denna problematiska ”mjuka” maskulinitet i ett styrningspolitiskt
jämställdhetsprojekt och blir samtidigt mer föremål för jämställdhetsåtgärder och
forskning än delaktiga i de rörelser som dominerade 1970-talet.
Enligt Högskoleverket tillhör sjuksköterskeutbildningen de utbildningar där
könsfördelningen bland studenterna är som mest ojämn. Bara 16 procent av
nybörjarstudenterna var män 2004/05. Ur SCBs statistik för 2009 går det att
utläsa att andelen antagna män till högskoleutbildningar inom vård och
omsorgsprogram är 20 procent. Vidare beskriver Högskoleverket att
yrkesverksamma sjuksköterskor är 9 procent män. Allt tyder också på att yrket
kommer att fortsätta domineras av kvinnor under en lång tid framöver;
fördelningen kvinnor/män på utbildningen har sett likadan ut de senaste 15 åren.
Den enda specialisering som lockar fler män än kvinnor är ambulanssjukvård och
vård för akut sjuka (68 procent män). På den största inriktningen,
distriktssköterska, är bara 1 procent av studenterna män.
3 Metod och genomförande
Ersta Sköndal Högskola utbildar främst sjuksköterskor och socionomer, vilket
traditionellt sett är kvinnodominerade yrken. Det övergripande syftet med
projektet var att undersöka om ett riktat informationsmaterial till
gymnasiestudenter vid tre gymnasier i Stockholmsområdet skulle öka andelen
sökande till sjuksköterske- och socionomutbildningarna vid ESH. Studiens
metodologiska upplägg var att;
a) genom fokusgruppintervjuer med manliga studenter undersöka anledningen till
att de sökt sjuksköterske- eller socionomutbildningarna på ESH
b) utifrån en analys av fokusgruppintervjuerna ta fram informationsmaterial riktat
till manliga gymnasielever
c) genom tre olika metoder informera gymnasieelever om varför man som man
kan söka sjuksköterske- och socionomutbildning och då särskilt till ESH
4
d) utvärdera utfallet av antalet manliga sökande från år 2009 i relation till 2010
samt utfallet av de tre informationsmetoderna.
3.1 Genomförande och analys av fokusgruppintervjuer med
manliga sjuksköterskestudenter
Metoden som använts till datainsamlingen inför framtagandet av
informationsmaterialet är en semistrukturerad fokusgruppsintervju där manliga
studenter från termin ett och två intervjuats.
Alla manliga studenter från termin ett och två i det treåriga
sjuksköterskeprogrammet inbjöds till att deltaga i en fokusgrupp intervju. Den
första fokusgruppintervjun genomfördes med 5 studenter från termin ett och det
andra intervjutillfället genomfördes med 4 studenter från termin två. Intervjuerna
pågick under ca 1,5 timmar. Intervjuerna spelades in och minnesanteckningar
fördes kring intressanta aspekter som behövde diskuteras ytterligare.
Intervjuerna kretsade kring frågor som;
Varför vill du bli sjuksköterska?
Hur började du dina funderingar kring ditt yrkesval?
Varför sökte du Esh?
Resultatet av fokusgruppdiskussionen visade att vanliga anledningar som angavs
till att söka sjuksköterskeutbildning var att man ville arbeta med människor, ofta
utifrån erfarenheter av att ha arbetat inom något annat yrkesområde. Ett annat
återkommande skäl var att någon släkting arbetar med vård och omsorg, vilket
därmed ökat nyfiken på vårdarbete. Nyfikenheten kring sjuksköterskeutbildningen
kan också ha uppstått i samband med tjänstgöring som vårdare i militärtjänsten.
När studenterna diskuterar kring framtiden som sjuksköterska menar de på att
sjuksköterskearbetet troligen är ett yrke med en, förvisso inte välavlönad, men
säker inkomst. Under utbildningen har de också stärkts i sin önskan att vilja arbeta
med människor. När studenterna mer explicit beskrev varför de just valt att
studera på ESH relaterar de till vänner och bekanta som beskrivit ESH som en
högskola med bra utbildning, hög kompetens på lärarna och en intressant profil
mot etik. En inte oviktig aspekt var högskolans läge på södermalm i Stockholm.
3.2 Genomförande och analys av fokusgruppintervjuer med
manliga socionomstudenter
Under februari månad genomfördes en informationsinsats om jämlikhetsprojektet
i två klasser 2010 för studenter på andra terminen av socionomutbildningen.
Under informationstillfället tillfrågades studenterna i klassen också om de ville
delta i särskilda fokusgruppsintervjuer. Tre studenter från båda utbildningarna
erbjöd sig att medverka i projektet med dels information till gymnasierna, dels för
5
att medverka i särskilda chat-grupper som skulle genomföras i april månad. De tre
studenterna deltog också i fokusgruppintervjuer.
Sammanlagt intervjuades 4 män på socionomlinjen. Fokusgruppsintervjuer
genomfördes under mars månad 2010. I fokusgruppsintervjuerna fördes samtal
om studenternas syn på att vara man i traditionell kvinnodominerad utbildning.
Intervjuerna handlade om yrkesval och varför de hade sökt utbildningen på Ersta
Sköndal högskola . Följande frågor ställdes till studenterna:
Varför vill du bli socionom?
Hur började du dina funderingar kring ditt yrkesval?
Varför sökte du Ersta Sköndal?
4 Framtagande av informationsmaterial och
informationsspridning
4.1 Informationsmaterial till presumtiva
sjuksköterskestudenter
Utifrån intervjuerna gjordes en analys med syfte att lyfta fram de viktigaste
anledningarna till att studera till sjuksköterska, och i så fall varför studera på ESH.
Detta resulterade i ett vykort där framsidan innehåller anledningen till att studera
till sjuksköterska.
6
Baksidan på vykortet visar på anledningar till att söka sjuksköterskeutbildning på
ESH
Det framtagna vykortet trycktes upp i 300 exemplar för att användas som
information till tre gymnasieskolor i Stockholmsområdet.
4.2 Informationsmaterial till presumtiva socionomstudenter
En särskilt ”vykort” framställdes i samarbete med några av de manliga studenterna
på sköndal. Text och bild föreställde en student utanför högskolan. Broschyren
eller vykortet producerades under mars månad för att sedan spridas på tre
gymnasier, Kärrtorps gymnasium, och Värmdö gymnasium samt Östra Reals
gymnasieskola under april månad. Vykortet trycktes upp i 300 exemplar för att
användas som information till tre gymnasieskolor i Stockholmsområdet.
7
8
5 Användandet av informationsmaterial och
informationsteknik
5.1 Sjuksköterskeprogrammet
Efter framtagandet av informationsmaterialet, härefter kallat vykortet, delades de
ut enligt följande;
a) tre gymnasieskolor med både teoretiska och praktiska program inom
Stockholms södra förorter valdes ut för deltagande
b) tre olika strategier för utdelning valdes, nämligen; enbart utdelning av vykort,
utdelning av vykort av de manliga studenter som deltagit i intervjuerna, samt
utdelning av vykort med möjlighet att chatta med de manliga studenterna.
Anledningen till att välja tre strategier för informationsspridning var att se om
någon metod kunde tänkas fungera bättre för att fånga manliga gymnasieelevers
intresse för att söka sjuksköterskeutbildningen på ESH.
c) skolornas studierektorer kontaktades om deltagande i projektet och förfrågan
om möjlighet att få dela ut vykortet
d) vykortet delades ut i god tid före sista ansökningsdag till högskolan inför HT10.
5.2 Socionomprogrammet
Tre gymnasieskolor med inom Stockholm valdes ut för deltagande. De valda
gymnasierna var; Kärrtorps gymnasium, och Värmdö gymnasium samt Östra
Reals gymnasieskola. Den första strategin bestod av att enbart dela ut vykort till
eleverna på skolan och den andra strategin var att de manliga studenterna som
medverkade i projektet skulle dela ut vykort (de manliga studenter som deltog i
projektet). Slutligen var den tredje strategin att dela ut vykort samtidig med en
möjlighet att chatta med de manliga studenterna på Sköndal.
I mars månad kontaktades de tre Syo-lärarna som arbetade på de tre gymnasierna
och två besök och en personlig presentation gjordes med SYO-konsulenterna för
Värmdö gymnasium och för Östra reals gymnasieskola.
Under en vecka i april månad genomfördes på Östra Real, två särskilda besök och
information av två studenter från Sköndal. Projektledaren deltog också i ett av de
särskilda informationstillfällena. I skolans hall ställdes en poster upp väl synligt
med vykorten som var uppförstorade för det särskilda tillfället. De två studenterna
fanns på plats under två timmar vid två tillfällen. Tillfällena hade valt utifrån så
många som möjligt av gymnasiernas elever skulle finnas på plats eller passera.
9
Studenterna delade ut vykort och försökte aktivt få till stånd samtal med
intresserade elever.
Två chat-tillfällen under sammanlagt två veckor under tiden 18-20 erbjöds också
blivande sökande till utbildningarna samt från de särskilda gymnasierna.
Vidare genomfördes en chat med studenter från Sköndal under flera kvällar innan
gymnasieeleverna skulle välja utbildning via högskolans hemsida. Några av de
manliga studenterna var tillgänglig för att svara på frågor från gymnasieelever.
6 Resultat
6.1 Sjuksköterskeprogrammet
Resultatet av studien visar att antagna studenter från de ingående
gymnasieskolorna ej har förändrats mellan åren 2009 och 2010. Detta oberoende
av hur informationen om sjuksköterskeprogrammet vid ESH givits.
Tabell 1. Antagningsresultat för 2010 från VHS
Gymnasiskola
Antagna kvinnor
Brännkyrka gymnasium
Nacka gymnasium
Skärholmens gymnasium
Antagna män Behöriga kvinnor
1
2
0
0
0
0
Behöriga män
7
13
1
2
1
0
Tabell 2. Antagningsresultat för 2009 från VHS
Gymnasiskola
Antagna kvinnor Antagna män
Behöriga kvinnor
Behöriga män
Brännkyrka gymnasium
0
1
2
1
Nacka gymnasium
0
1
24
4
Skärholmens gymnasium
0
0
2
1
Av tabellerna framkommer inga signifikanta skillnader vad gäller antal antagna
studenter från år 2009 till år 2010.
10
6.2 Socionomprogrammet
De statistikuppgifter som finns för antagningar 2009 och 2010redovisas nedan.
Av tabellen framgår att det inte har varit några förändringar vad gäller antal män
som söker till socionomutbildningen.
Tabell 3. Intagningar till socionomutbildningarna
Höstterminen 2009
Soc.prog.etik livsåskådning:
Soc.prog.inriktning mot äldre:
M=10
M=4
K=38
K=20
TOTALT:
M=14
K=58
Höstterminen 2010
Soc.prog.etik livsåskådning:
Soc.prog.inriktning mot äldre:
M=12
M=3
K=38
K=23
TOTALT:
M=15
K=61
Tabell 4. Antagningsresultat för 2010 från VHS
Gymnasiskola
Kärrtorps
gymnasium
Värmdö
gymnasium
Östra real
gymnasium
Antagna kvinnor
Antagna män
0
Behöriga kvinnor
Behöriga män
0
0
0
0
Tabellerna redovisar statistikuppgifter som finns för antagningar åren 2009 och
2010. Av tabellerna framgår att det inte har varit några förändringar vad gäller
antal män som söker till socionomutbildningen. Dessutom visar tabell 4 att inga
studenter antagits från de gymnasier som fått ta del av informationsmaterialet.
6.3 Resultat av fokusgruppintervjuer
En kombination av intresse för socialt arbete eller vårdvetenskap, samt intresse
för människor och tidigare erfarenheter av att ha arbetat med socialt arbete eller
vårdande tidigare beskrevs vara viktiga för varför de manliga studenterna sökt sig
till utbildningar i vård eller socialt arbete.
11
Några hade arbetat med barn, på e x förskola och ville egentligen utbilda sig till
psykologer. Flera av studenterna säger att de har pratat mycket med sin familj,
främst sina mammor om allt från filosofi till barnuppfostran och det har påverkat
dem i utbildningsvalet. En av studenterna menar att han är intresserad av
familjearbete och detta har styrt in honom på socionomutbildningen. Flera av
studenterna påpekar att ESHs utbildningar ger en bred generell utbildning som
kan leda till många yrken.
Det finns som flera studenter uppger fördelar med att vara få manliga studenter
framförallt för att de får mer uppmärksamhet och de får också lättare arbete. En
annan sak, som en student påpekar, är att de kan vara med och medverka med sitt
utbildningsval till att förändra attityder och könrollsmönster. Det går att vända på
könrollsförväntningar och höja statusen i vård- och omsorgs yrken för män. En
student menar att de under första veckan på utbildningen hade pratat om att de
var pionjärer som också var föregångare för andra män.
Inriktningen mot etik och livsåskådning vid ESH har också lockat studenterna, då
många har hört talas om ESH och hade en positiv bild av skolan. Även att det var
ett lite större åldersspann bland studenterna var en faktor som påverkade.
Ersta Sköndal är också en liten skola som göra att studenter kommer närmare
varandra, ”man är inte så anonym”.
7 Diskussion
ESH har många klara fördelar som bör tydliggöras och framhållas. En mycket klar
åsikt bland studenterna är att ESH på ett helt tydligare sätt kunna tala om vilka
yrken en socionomutbildning kan erbjuda. Den breda utbildningen och de många
arbeten som finns inom området behöver lyftas fram. Sjuksköterskeutbildningen
skulle kunna integreras och ”nischas” ihop med socionomutbildningen på ett helt
annat sätt som skulle göra utbildningen mer lockande och attraktiv på
arbetsmarknaden. Dessutom menar studenterna att ESH kan tydliggöra i
informationsinsatser för utbildningen att det inte finns en kristen grund för
utbildningen på ESH.
7.1 Slutsatser
Den viktigaste slutsatsen att dra ur denna granskning är att kritiskt förhålla sig till
följande;
- hjälper informationsmaterial överhuvudtaget?
- vad kan traditionella värderingar och normer betyda i val av utbildning?
- hur mycket känner gymnasieelever egentligen till om dagens sjuksköterske- och
socionomutbildning?
- är det en viss ”typ” av män som söker till dessa utbildningar, och är i så fall
riktade informationer onödiga?
12
Genomförandet av projektet har haft utgångspunkten i att fungera som ett första
steg i en förändringsprocess som fördjupat förståelsen för de processer som
påverkar utbildningsval till högre utbildning. I nästa steg vore det därför av
intresse att studera hur tidigare studenter inom utbildningar i vård och socialt
arbete beskriver övergången från studentlivet till arbetslivet och sina erfarenheter
av att arbeta i en traditionellt sett kvinnlig arbetsmiljö. Detta då arbetsmarknaden
fortfarande är starkt könssegregerad inom vård och socialt arbete, där andelen
män fortfarande är låg.
Det som ytterligare behövs är metoder för att beskriva, förstå och på sikt förändra
de könsbundna utbildningsval som idag innebär att endast ett fåtal procent män
söker sig till vård- och omsorgsutbildning.
13
8
Referensförteckning
1. Eriksson H. Distanseringen från omsorg. I: Johansson T & Kuosmanen J,
redaktörer. Manlighetens många ansikten fäder, feminister, frisörer och andra
män. Malmö: Liber AB; 2003.
2. Eriksson H, Sandberg J, Pringle K. ’It feels like a defoliation’: Older caregiving
men’s notion of informal support. Nordic Journal of Masculinity Studies 2008;
1 :48-61.
3. Connell RW. Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos; 2005.
4. Eriksson H. Den diplomatiska Punkten –maskulinitet som kroppsligt
identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterskeutbildning. [Akademisk
avhandling] Göteborg: Acta Universitatis Ghotenborgis; 2002.
5. Havung M. Anpassning till rådande ordning. En studie av manliga
förskolelärare i förskoleverksamhet. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö,
Institutionen för pedagogik; 2000.
6. Kullberg, K. (2000). Hoppar MAN av? En studie av män som avbrutit
socionomutbildningen i Lund. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan
(Meddelande från Socialhögskolan, 2000:2).
7. Kullberg, Christian. (2007). ”Icke-traditionella män” på ”traditionellt kvinnliga”
områden? Dilemman för män på socionomutbildningen och i yrkeslivet. I
Socionomutbildningen i omvandling 1967-2007 En jubileumsskrift. Örebro
University. Proceedings in social work 1.
