Antibiotikaanvändning i olika socioekonomiska områden i

Redovisning av examensarbeten i farmaci
ht 2014
FAR200
Receptarieprogrammet
Schema och sammanfattningar
29 oktober
Seminarierummet bottenvåningen, Zoologen
Institutionen för biologi & miljövetenskap
Onsdag 29 oktober
Tid
Namn
Titel
Opponent
13.00
Samud Abd Ahmed
Nesiritidebehandling mot hjärtsvikt
Taghrid
13.15
Serdar Sen
Antibiotikaanvändning i olika socioekonomiska områden Maryam
i Stockholm
13.30
Hanna Knutsson
Läkemedelsinverkan på produktionen av
kvävemonoxidsyntas i urinblåsa med karcinom
Bara
13.45
Maria Rashed
Effekten av vaccination på pneumokocker med nedsatt
känslighet för penicillin bland barn under fem år
Huda
14.15
Huda Lazem
Hur kan vi skydda oss mot typ 2 diabetes mellitus?
Livsstilsförändringar och dess påverkan på typ 2
diabetes
Samud
14.30
Bara Smesem
Jämförelse av sumatriptans olika administreringssätt
med avseende på huvudlindring och smärtfrihet
Serdar
14.45
Maryam Vatankhah
Visar Carvedilol bättre effekt än Metoprolol vid
behandling av högt blodtryck?
Hanna
15.00
Taghrid Al-Muktar
Hur två insulinpreparat påverkar kroppen vid behandling Maria
av typ 1-diabetes?
Paus
2
Populärvetenskapliga sammanfattningar
Nesiritidebehandling mot hjärtsvikt
Samud Abd Ahmed
Hjärtsvikt har blivit den vanligaste sjukdomen som orsaker sjukhusinläggning bland äldre människor.
Orsaken kan vara åldrande, men även andra hjärtsjukdomar kan leda till hjärtsvikt. Innan patienten får
behandlas med läkemedel får han/hon rådet att ändra livsstil genom att träna oftare och äta bra kost,
men om patienten blir sämre får han/hon behandlas med läkemedel. Hjärtsviktspatienter använder i
allmänhet flera olika läkemedel för att underlätta problem som man får av sjukdomen t.ex. svårigheter
att andas, vätskeansamling i benen och hjärtklappning. I Sverige finns många bra läkemedel som hjälper
till att mildra sjukdomssymtomen, t.ex. enalapril actavis, seloken Zoc, aldactone m.fl. Utomlands
används även andra typer av läkemedel än de som används här i Sverige. I USA använder man t.ex. ett
läkemedel som heter nesiritide som ännu inte registrerats i Sverige. Nesiritide är en peptid som normalt
utsöndras från hjärtat. Enligt flera utländska studier så har nesiritide visats lindra de viktigaste och
besvärligaste symtomen vid hjärtsvikt genom att sänka blodtrycket, öka vätskeutsöndringen och
underlätta andning. År 2005 godkändes nesiritide i Europa.
Detta arbete syftar till att förklara anledningen till beslutet att inte använda nesiritide i Sverige.
Man kan tänka sig flera orsaker till att man inte registrerar läkemedel, t ex att det blir för kostsamt eller
att läkemedlet inte anses ha några fördelar jämfört med redan registrerade läkemedel. Vad är det som
gäller för nesiritide? Nesiritide är ganska dyrt jämfört med andra läkemedel men inte så mycket dyrare
om man betänker fördelarna som patienten kan få i samband men användningen. T ex har nesiritide i
vissa studier visats minska antalet sjukhusinläggningar och även förkorta sjukhusbehandlingstiden för
de patienter som blir inlagda. En annan fördel är att nesiritide sänker blodtrycket, ökar
vätskeutsöndringen och underlättar även andningen. Användning av nesiritide kan därför minska
antalet läkemedel som patienter använder samtidigt. Men anledningen till att inte använda nesiritide i
Sverige, kan var att i Sverige ska man vara 100% säker på att behandlingen inte ger skadliga effekter
innan man säljer det på marknaden. Eftersom vissa studier anser att nesiritidebehandling kan ge låg
blodtryck för patienter som har av hjärtsvikt, blir läkemedelsverket mer försiktig. Av denna anledning
kan det vara viktigt att utföra studier på nesiritide även här i Sverige och om de visar bra resultat kan
detta göra det möjligt att nesiritide en dag kommer att användas även här.
Antibiotikaanvändning i olika socioekonomiska områden i Stockholm
Serdar Sen
Totalt har antibiotikakonsumtionen ökat i världen. Länder som har högst konsumtion av antibiotika är
Indien, Kina och USA. Antibiotikakonsumtionen varierar beroende på vilken geografisk placering landet
har, länder som ligger på norra halvklotet (Canada, Sverige, Finland, Norge och Danmark) har
säsongsbunden ökning i antibiotikakonsumtion vanligtvis mellan januari och mars. För länder som ligger
på södra halvklotet ökar antibiotikakonsumtionen mellan juli och november. I Sverige är förskrivning av
antibiotika lägre jämfört med de flesta länder i Europa.
Antibiotika används hos människor och djur för att bekämpa och oskadliggöra oönskade bakterier. Det
finns två kategorier av antibiotika smalspektrum- som verkar på enstaka bakteriearter och
bredspektrumantibiotika som verkar på många olika bakteriearter. Antibiotikaresistens innebär att
bakterien har fått egenskaper som gör den okänslig mot antibiotika vilket ökar chansen för bakterien
att överleva. Resistens kan uppstå genom mutation då bakteriens arvsanlag förändrats och även
naturligt genom att bakterien saknar de funktioner som antibiotika verkar på.
Det finns ett nationellt övervakningssystem i Sverige som består av SmiNet, ResNet, Svebar (svensk
bevakning av antibiotikaresistens) och EARSS (European Antimicrobial Resistance Surveillance System).
3
Det finns ytterligare en grupp som är viktig för att motverka antibiotikaresistens kallas för Strama
”strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens". Stramas ansvar
är att få strategier som handlar om förebyggande mot antibiotikaresistens att tillämpas i praktiken. För
att kunna förebygga utvecklingen av antibiotikaresistens ska patienter på sjukvården behandlas med
antibiotika när det är nödvändigt och i tillräcklig hög dos. I början bör antibiotika som verkar på enstaka
bakteriearter användas (smalspektrum) och vid komplicerade infektioner ska antibiotika som verkar på
många olika bakteriearter användas (bredspektrum) för att vara säker på att samtliga av de oönskade
bakteriearterna blivit behandlade och oskadliga.
Uppgifter om utbildningsnivå för kommuner i Stockholms län togs fram från Länsstyrelsen, uppgifter för
inkomst Statistiska centralbyrån och antibiotikaförsäljning Folkhälsomyndigheten. Som mått på
inkomstnivå användes medelinkomst av sammanräknad förvärvsinkomst för kvinnor och män.
Försäljningen angavs som antal sålda recept per 1000 invånare och år.
Syftet med denna studie är att se om det finns skillnader i antibiotikaanvändning i olika områden i
Stockholm och om denna i så fall kan kopplas till socioekonomiska faktorer som inkomst och
utbildningsnivå.
Sammanlagt studerades elva kommuner dessa var Botkyrka, Danderyd, Haninge, Lidingö, Nacka,
Norrtälje, Nynäshamn, Solna, Stockholm, Södertälje och Täby. Medelvärdet
för
höginkomstkommunerna (Lidingö, Danderyd, Täby och Nacka) var 442 recept per 1000 invånare och
motsvarande värde för låginkomstkommunerna (Botkyrka, Nynäshamn, Södertälje och Norrtälje) var
418 recept per 1000 invånare. Högsta värdet bland höginkomstkommunerna var Lidingö och lägsta
värdet i kretsen av låginkomstkommunerna Norrtälje.
Medelvärdet för kommunerna med störst andel individer med eftergymnasial utbildning (Lidingö,
Danderyd, Solna och Stockholm) var 441 recept per 1000 invånare och motsvarande värde för
kommunerna med lägst andel individer med eftergymnasial utbildning (Haninge, Nynäshamn,
Södertälje och Norrtälje) var 419 recept per 1000 invånare. Högsta värdet bland kommunerna med
störst andel individer med eftergymnasialutbildning var Lidingö och lägsta värdet bland kommunerna
med lägst andel individer med eftergymnasial utbildning Norrtälje. Resultatet från analysen visade att
det förelåg samband mellan antibiotikaförsäljning på recept och antal utbildningsår likaså för
antibiotikaförsäljning och inkomst.
Trots att det fanns samband mellan höginkomst respektive utbildningsnivå och antal recept är
resultatet i denna studie inte representativt för hela populationen i Sverige. Det krävs flera studier med
större urval som representerar Sverige för att kunna säga om variation i inkomst respektive
utbildningsår beror på förändringar i antal recept.
Läkemedelsinverkan på produktionen av kvävemonoxidsyntas i urinblåsa med karcinom
Hanna Knutsson
Sjukdomar har alltid varit ett gäckande problem för människan genom alla tider. Under 1900-talet
gjordes många nya upptäckter som ledde till stora förändringar i hur man ska hantera många av dessa
sjukdomar. Läkemedelsforskningen har kommit en bra bit på vägen men än idag finns många mysterier
att lösa. Flera av de sjukdomar som drabbar oss involverar inflammationsprocesser och olika typer av
cancer. Kvävemonoxidsyntas, eller NOS som det också kallas, är en gemensam faktor för inflammation
och cancer och är därför högst intressant för forskningen som sysslar med att ta fram olika typer av
behandlingar mot dessa sjukdomar. NOS är en grupp enzym som producerar kvävemonoxid, NO, i
många delar av kroppen, bland annat i urinblåsan. Urinblåsan är ett vitalt organ i kroppen som har till
uppgift att förvara och tömma kroppen på urin. Urinblåsan kan, som så många andra organ i kroppen,
drabbas av sjukdom. Urinvägsinfektion/inflammation, kontinensproblem och urinblåscancer är några
exempel. NOS produceras framförallt i det innersta cellagret, epitellagret, i urinblåsan som brukar kallas
urotel. Hittills har man detekterat 3 olika typer av NOS, endotelialt NOS (eNOS), inducerbart NOS (iNOS)
och neuralt NOS (nNOS). Studien i denna rapport gjordes med syfte att ta reda vilka substanser som kan
4
påverka produktionen av NOS som ett steg i processen att ta fram nya behandlingar mot sjukdomar i
urinblåsan. För att göra detta odlades T24-celler, mänskliga celler från urotelet i en urinblåsa med
karcinom, som är en typ av cancer. Dessa celler behandlades med 4 olika ämnen som är kända för att
ha olika slags verkan i kroppen och urinblåsan; atropin, dobutamin, fentolamin och metakolin. Det
gjordes 2 försök, ett där cellerna behandlades med ämnena i 24 h och ett där de behandlades med
ämnena i 72 h. Därefter färgades cellerna med fluorescerande antikroppar som möjliggör att man
genom ett flourescensmikroskop kan se mängden enzym i varje cell. Genom mikroskopet togs sedan
bilder på alla behandlingsgrupper som analyserades utifrån ljusintensitet. Analysen gjordes visuellt och
behandlingsgrupperna jämfördes med kontrollgrupper av celler som inte blivit behandlade alls. I detta
fall studerades mängden av iNOS och eNOS. Atropin och dobutamin visade på konsekventa svar i båda
tidsexperimenten där atropin ökade produktionen av NOS och dobutamin minskade produktionen.
Fentolamin och framförallt metakolin gav mer varierande resultat. I 24 h experimentet ökade
fentolamin produktionen av båda enzymen medan det i 72 h experimentet framkom att ämnet endast
ökat mängden av eNOS men inte märkbart påverkat produktionen av iNOS. Metakolin ökade
produktionen av eNOS i båda experimenten och iNOS i 72 h experimentet. I 24 h experimentet sågs
däremot en minskning av iNOS-produktion vid tillsats av metakolin. Andra observationer som gjordes
var att cellernas storlek varierade beroende på hur länge cellerna behandlats med drogen. Cellerna från
72 h försöket var generellt betydligt större än de från 24 h försöket. NOS produktionen sker i cytosolen,
vätskan innaför cellens ytermembran. iNOS produktion skiljer sig från eNOS då man på bilderna från
båda experimenten kunde se specifika regioner i cellen där koncentrationen av iNOS var väldigt hög
vilket man inte kunde på bilderna på eNOS. Resultaten av studien visar alltså att de farmakologiskt
aktiva substanserna har en påverkan på produktionen av både eNOS och iNOS. En liknande studie som
gjorts fast med friska celler från mänsklig urinblåsa visar andra resultat än de som framkommit i denna
studie vilket pekar på att sjuka celler påverkas annorlunda än friska. För att i framtiden kunna ta fram
nya behandlingar mot sjukdomar i de nedra urinvägarna behövs mer forskning om hur produktion och
frisättning av NOS styrs.
Effekten av vaccination på pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin bland barn
under fem år
Maria Rashed
Streptococcus pneumoniae är en bakterie som orsaker vanliga infektionssjukdomar som t.ex.
öroninflammation samt allvarligare sjukdomar som hjärninflammation och blodförgiftning.
Hjärnhinneinflammation och blodförgiftning kallas för invasiv sjukdom. Det finns omkring 90 olika typer
av pneumokocker, där några oftare än andra orsakar sjukdom. Pneumokocksjukdom är vanligt bland
barn under fem år, som ofta även är asymptomiskt bärare av pneumokocker. Behandlingen sker med
antibiotika t.ex. penicilliner. Antibiotikaresistens, d.v.s. att bakterien har nedsatt känslighet för
antibiotika, hos pneumokocker är ett ökande problem i världen. Det finns olika orsaker till att bakterien
utvecklar resistens mot penicilliner. Antibiotikatrycket i dagens samhälle är mycket högt, framför allt
hos barn. Bakterien kan genom att förändra sin arvsmassa förändra sina proteiner så att antibiotikan
inte längre ger någon eller sänkt effekt. Idag finns det ett välfungerande vaccin mot pneumokocker som
kan användas på barn. Detta har börjat införas i flera länders vaccinationsprogram. Förhoppningen är
att minska bärare skap och infektioner orsakade av pneumokocker och därigenom minska sjukdom
även antibiotikaanvändning hos barn. En minskad antibiotikaanvändning skulle på sikt kunna leda till en
minskad resistensutveckling. Dessutom täcker vaccinet de vanligaste typerna av pneumokocker som
även ofta är resistenta. Vaccinationen skulle därför kunna leda till en snabb minskning av infektioner
med resistenta pneumokocker. Först att använda vaccinet i vaccinationsprogrammet var USA, som
började år 2000. I Sverige infördes vaccination år 2009. Vaccination infördes senare än USA detta är på
grund av att förekomsten av antibiotikaresistens hos pneumokocker i Sverige var väldigt låg jämfört
med andra länder. Idag finns det flera olika vacciner som fungerar hos barn. De första vaccinet för barn
hade effekt på 7 olika typer av pneumokocker och kallas för 7-valent. Idag har det kommit nya vacciner
som har effekt på ytterligare 3 och 6 typer, de kallas för 10-valent och 13-valent vaccin. Det 7-valenta
5
vaccinet täcker fem av de pneumokocker som orsakar mest sjukdom bland barn under fem år. Denna
litteraturstudie fokuserade på det 7-valent vaccin som infördes först bland barn under fem år. Syftet
med detta arbete var att göra en litteraturgenomgång och sammanställa kunskapsläget kring effekten
av införandet av det 7-valenta pneumokockvaccinet på penicillinresistens hos pneumokocker vid invasiv
sjukdom bland barn under fem år. Fem olika studier som utfördes i de tre olika länderna USA, Kanada
och Spanien analyserades. Studierna tog prover från blod och ryggmärgsvätska som sedan undersöktes
avseende antibiotikaresistens. Resultatet visade att antalet fall med pneumokocksjukdom orsakade av
penicillinresistenta pneumokocker minskade mellan 40 och 85 % i de olika studierna efter införandet av
det 7-valenta vaccinet. I studierna från USA såg man dock en ökning igen efter ett antal år. Detta var på
grund av att de pneumokock typer som inte ingår i det 7-valenta vaccinet börjar öka. Många av dessa
typer ingår i de 10 och 13-valenta vaccinerna. Andelen av prover med antibiotikaresistens minskade
inte i samma omfattning som antalet fall. Vaccinet verkar därmed ha störst effekt genom att förebygga
pneumokocksjukdom allmänt, medan effekten på resistensen var mindre tydlig. Eftersom
antibiotikaresistens för de flesta bakterier ökar kraftigt i världen är det svårt att utvärdera effekten av
vaccinet. Möjligtvis hade andelen resistenta pneumokocker ökat om vaccinationen inte genomförts.
Effekten av vaccinationen av pneumokocker kommer sannolikt leda till en minskad
antibiotikaförskrivning som kan bidra till att minska problemet med antibiotikaresistenta bakterier.
Hur kan vi skydda oss mot typ 2 diabetes mellitus?- Livsstilsförändringar och dess påverkan
på typ 2 diabetes
Huda Lazem
Antalet människor som har diabetes i världen stiger oerhört hastigt och är på väg mot 500 miljoner
människor som har diabetes jämfört med de 30 miljoner som var drabbade för 30 år sen. Det är en
epidemi som fortsätter att stiga.
Personer som drabbas av den vanligaste formen av diabetes, typ 2, blir i normala fall aldrig friska.
Istället blir personerna mer sjuka och kräver uppföljning och ökade doser av medicin med tiden. På så
viss ökas chanserna för följdsjukdomar som fotsår, synproblem och nedsatt njurfunktion på grund av
medicinernas biverkningar och samtidigt insulinresistens.
När man drabbas av diabetes typ 2 innebär det att kroppen har svårigheter med att hålla nere
blodsockerhalterna. Sockret i för sig kommer från maten vi får i oss. Kolhydrater och socker omvandlas
till olika mindre sockermolekyler när det tas upp av tarmarna. Kolhydratrika drycker och livsmedel
särskilt läsk, godis och chips samt stärkelse som kan hittas i bröd, potatis och pasta.
Diabetesepidemin leder till en svårare vardag och en strikt koll på mat och medicin för den som är
drabbad. Lyckligt nog finns det något att göra för att minska chanserna för att få diabetes typ 2. Vi
behöver bara undersöka vad som har lett till sjukdomen och försöka motverka de faktorerna som bidrar
till dem. Det kan normalisera blodsockernivåerna igen.
I denna litteraturstudie var syftet att undersöka om vissa livsstilsförändringar kan påverka diabetes eller
öka chansen att slippa bli diabetiker. Svaret från flera tidigare studier som gjordes i olika länder visar
stor påverkan av livsstilen på människans hälsa. Det visar även att livsstilsändringar i form av ökad andel
nyttig mat och fysisk aktivitet i minst 150 minuter per vecka kan skydda oss mot typ 2 diabetes. Även
folk som finner sig i första fasen av diabetes med insulinokänslighet eller diabetesresistens kan med
regelbunden träning få lika bra effekt som vid behandling av t ex läkemedlet Metformin som används
vid typ 2 diabetes.
Det finns även näringsmässiga-, miljö och fysiologiska faktorer som man inte lätt kan påverka men som
leder till riskökning för typ 2 diabetes i framtiden, liksom barn undernäring, barnfetma, moders fetma
eller behandling med testosteron. Men det är en fördel att känna till risken och vidta åtgärder som
behövs i form av regelbunden träning och nyttig mat med mindre fett socker och kolhydrater.
Det krävs fortfarande mer kunskap och utbildning till allmänheten för att förstå att hur de kan hantera
6
sina sjukdomar och att få insulinokänslighet betyder inte direkt behandling med insulinspruta, utan
man kan förlänga den fasen och fortsätta att stimulera bukspottkörtelns frisättning av insulin även om
det är i mindre mängder.
Jämförelse av sumatriptans olika administreringssätt med avseende på huvudlindring och
smärtfrihet
Bara Smesem
Migrän är en sjukdom som cirka var åttonde svensk lider av. Det mest kännetecknande för denna
sjukdom är huvudvärken som ofta drabbar ena sidan av huvudet och strålar ut i ögat. Andra symtom för
migrän är att patienten blir illamående och känslig för ljus och ljud. Det är oklart vad som orsakar
migrän men idag är man överens om att det både är nerver och blodkärl som är inblandade. Vid en
migränattack skickas nervsignaler som gör att blodkärlen utvidgas i hjärnan. Man kan aldrig riktigt
förutsäga en migränattack men det finns en del utlösande faktorer, den största är stress. Stress, för lite
eller för mycket sömn kan starta ett migränanfall hos patienten. Konsekvenserna av migrän är att det
påverkar patientens sociala liv, arbetsförhållanden och fritid negativt. Därför är det viktigt att patienten
hittar en bra behandling.
I hjärnan finns en signalsubstans som heter serotonin, man tror att denna signalsubstans är inblandad i
uppkomsten av migrän. Detta tror man eftersom det finns bevis på att halterna av serotonin sjunker
under en migränattack. Triptaner är en läkemedelsgrupp som påverkar serotoninhalten, på det viset
kan ett migränanfall förhindras eller i alla fall lindra symtomen. 1991 lanserades läkemedlet
Sumatriptan som alltså tillhör läkemedelsgruppen triptaner. Detta läkemedel har hjälpt många
migränpatienter och bland annat lett till att antalet sjukdagar minskat. Sumatriptan finns i fyra olika
beredningsformer: tablett, nässpray, suppositorium samt spruta. Eftersom många migränpatienter lider
av illamående och kräkningar är det inte optimalt med tabletter utan då kan en annan beredningsform
passa.
Syftet med rapporten var att undersöka dessa fyra olika beredningsformer och ta reda på om något av
dem är bättre än resterande med avseende på smärtfrihet och huvudvärkslindring. Enligt de flesta
patienter är det just smärtan och huvudvärken som är det svåraste med migrän och just därför är det
viktigt att behandla detta.
Resultatet av rapporten visar att sprutan ger smärtfrihet och huvudvärkslindring hos flest patienter. Det
är många som föredrar andra alternativ än sprutan även om den visat sig vara effektiv. Detta beror på
att vissa patienter har sprutfobi. En annan orsak är att sprutan har lokala biverkningar så som svullnad
eller rodnad på injektionsstället. En spruta måste man dessutom ta i lugn och ro, ibland kan man få
migrän i situationer då sprutan helt enkelt inte kan användas. Ett bättre alternativ kan istället vara
nässprayen som även den är effektiv på att lindra migräns symtom. Tabletter fungerar för de flesta
patienter eftersom det är så enkelt och smidigt att ta en tablett. Men som tidigare nämnt kan detta
hindras av illamående eller om patienten har svårigheter att svälja tabletter. Suppositorium har visat sig
ha nästbäst effekt hos flest patienter. Även suppositorium är ett bra alternativ för patienter som lider
av kräkningar och illamående. I likhet med sprutan finns det patienter som undviker suppositorium
eftersom det upplevs som obehagligt.
Sammanfattningsvis visade resultatet att sprutan var överlägsen de andra beredningsformerna
eftersom flest patienter blev fria från smärta och fick huvudvärkslindring. Detta betyder inte
nödvändigtvis att sprutan är det bästa alternativet för alla migränpatienter. Man måste fortfarande
individanpassa behandlingen av migrän och utgå från varje patients behov.
7
Visar Carvedilol bättre effekt än Metoprolol vid behandling av högt blodtryck?
Maryam Vatankhah
Högt blodtryck är en folksjukdom som cirka 27 procent av den svenska befolkningen är drabbade. Högt
blodtryck ökar med åldern. Det finns folk som har högt blodtryck utan att vara medveten om det.
Vanligaste symtom vid högt blodtryck är huvudvärk, trötthet, illamående och yrsel. Riskfaktorer som
tobak, diabetes, salt rik kost, alkoholmissbruk, fet och kraftig övervikt kan bidra till utveckling av ett
högt blodtryck. Högt blodtryck är farligt om behandlas inte riktigt, och i fortsättning av den ökar risken
att få hjärtat- kärlsjukdomar liksom hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom, hjärtsvikt och diabetes.
Normalt blodtryck ligger mellan 100-140 mm Hg i övertrycke och 60-90 mm Hg i undertrycke. Högt
blodtryck är allvarligt tillstånd och behövs att sänka ner. Vid ett lätt högt blodtryck kan genom kost,
förändring av livsstil och motion minska blodtrycket. Läkemedelsbehandling rekommenderas vid ett
måttligt högt blodtryck. De vanligaste antihypertensiva läkemedel är:
Tiaziddiuretikum: ökar utsöndring av natrium och klorid i njure och detta gör att minska volymen i
blodkärlen och blodtrycket sänks.
ACE-hämmare: motverkar bindningen av angiotensin II, ett ämne som höjer blodtrycket.
Beta-blockerare: påverkar på hjärtat och gör att hjärtats arbete bli långsammare och kraften i hjärtslag
blir mindre och blodtrycket sänks.
Angiotensin receptorblockerare som verkar på samma sätt som ACE-hämmare genom att motverkar
bindningen av angiotensin II.
Kalciumantagonister som fungerar genom att vidga de små blodkärlen och blodtrycket sänks.
Patienter med högt blodtryck och typ 2-diabetes har avsevärt risk att utveckla hjärt- kärlsjukdom. Den
här litteraturstudien syftar att jämföra två antihypertensiva läkemedel Carvedilol respektive
Metoprolol, hos patienter med högt blodtryck och typ 2-diabetes.
En genomgång av de nio vetenskapliga studierna visat att både Carvedilol och Metoprolol sänka ner
blodtrycket likvärdigt. Carvedilol är en lämplig alternativ jämfört med Metoprolol till patienter med
högt blodtryck och typ 2-diabetes. Carvedilol har bättre effekt på blodsocker kontroll (HbA1C),
insulinresistens (HOMA) och minskar blodfetter. Medan Metoprolol behandling i en studie har visat en
betydande ökning av vikten jämför med Carvedilol. Kombination av beta-blockerare med ACE-hämmare
minskar adekvat blodtrycket
Flera studier behövs för att ytterligare utvärdera skillnader mellan de både preparaten.
8
Hur två insulinpreparat påverkar kroppen vid behandling av typ 1-diabetes?
Taghrid Al-Muktar
Incidens och indelning av diabetes
Diabetes är en obotlig sjukdom. Fler än 300 000 personer i Sverige har sjukdomen. Det finns olika typer
av diabetes, där de två vanligaste är typ 1-diabetes respektive typ 2-diabetes. Mellan 10 och 15 procent
av diabetiker har typ1-diabetes, även kallat ungdomsdiabetes. Vid typ 1-diabetes tillverkas inte
tillräckligt med insulin, ett hormon som hjälper kroppens celler att ta upp socker, och därmed sänker
blodsockernivån. Vid typ 2-diabetes betaceller tillverkas insulin, men kroppsceller tar inte emot i
tillräckligt hög utsträckning. Detta leder då också till en förhöjd sockerhalt i blodet.
Orsak och risk faktorer
Typ 1-diabetes är ärftligt, dvs. risken är högre att drabbas om man har någon i släkten med sjukdomen .
Vad som orsaker sjukdomen är okänt men man utgår från att både miljöfaktorer och ärftliga faktorer
spelar roll.
Symtom och kontroll
De vanligaste tecknen är att man behöver kissa mycket, går ner i vikt, blir trött och törstig, och man kan
även få ont i magen. Ett annat tecken kan vara att man luktar aceton i munnen. Sjukdomen kan
fastställas och kontrolleras med ett enkelt blodprov som tas i armen eller fingret. I detta test, som kallas
HbA1c, mäts medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. HbA1c är en förkortning av glykerat
hemoglobin. Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna. Glykerat hemoglobin bildas
när socker binds till hemoglobin i blodomloppet. Mer socker i blodet gör att mer hemoglobin ombildas
till HbA1c, som då ökar i halt. Ett högre HbAC1-värde tyder på dålig blodsocker-kontroll, vilket leder till
skador på blodkärl, njurar samt ögon. Man bör mäta HbA1c tre till fyra gånger per år. Personer med typ
1-diabetes har HbA1c ≥ 6. Typ 1 -diabetes behandlas bara med insulin.
Behandling
Det finns olika typer av insulin; långverkande, medellångverkande, snabbverkande, kortverkande
insulin. De skiljer sig åt i hur snabbt de verkar och hur länge de sitter i kroppen.
Syfte och metod
Syfte med denna uppsats är att kartlägga skillnader mellan långverkande insulinanaloger (Glargin och
Detemir) och medellångverkande NPH-insulin, vad gäller effekter och biverkningar. Detta görs med
hjälp av en sammanställning av nio vetenskapliga artiklar.
Resultat
Resultatet visar att långverkandeinsulin (Glargin och Detemir) har samma effekt som
medellångverkande NPH-insulin på blodsockerkontroll, HbA1c-värdet. För de som har särskilt dålig
blodsockerkontroll kan långverkande insulin vara ett bättre alternativ än medellångverkande insulin.
Risken för allvarlig insulinkänning (hypoglykemi), då blodsockret sjunker kraftigt, var samma med båda
typer av insulin. Risken för nattlig hypoglykemi var mindre med långverkande insulinet.
Man brukar kontrollera blodsockernivån tidigt på morgonen på fastande mage. Detta test kallas för
Fasteblodglukos (FBG). Glukosvariabilitet är ett mått på hur blodsockret förändras under dagen.
Studierna visade att både FBG och glukosvariabilitet var lägre med långverkande insulinanaloger. En
annan fördel med behandling med långverkande Detemir-insulin jämfört med NPH-insulin är att
patienter lättare håller vikten. Detta beror bland annat på att risken för nattlig hypoglykemi är lägre för
Detemir, vilket leder till att patienter inte behöver äta på natten.
Diabetiskt ketoacidos är ett tillstånd då blodets surhet blir för högt. Detta sker då kroppen bryter ner
fett istället för socker, på grund av bristen på insulin. Denna nedbrytning skapar ämnen som gör blodet
surt (lågt PH-värde). Detta ger symptom som illamående, andnöd, och lågt blodtryck. Studierna visade
inte på någon skillnad mellan de olika insulintyperna när det gäller behandling av DKA.
För att ge några definitiva svar på vilka skillnader som föreligger mellan de olika typerna av insulin
behövs mer forskning.
9