Redovisning av examensarbeten i farmaci ht 2014 FAR200 Receptarieprogrammet Schema och sammanfattningar 29 oktober Seminarierummet bottenvåningen, Zoologen Institutionen för biologi & miljövetenskap Onsdag 29 oktober Tid Namn Titel Opponent 13.00 Samud Abd Ahmed Nesiritidebehandling mot hjärtsvikt Taghrid 13.15 Serdar Sen Antibiotikaanvändning i olika socioekonomiska områden Maryam i Stockholm 13.30 Hanna Knutsson Läkemedelsinverkan på produktionen av kvävemonoxidsyntas i urinblåsa med karcinom Bara 13.45 Maria Rashed Effekten av vaccination på pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin bland barn under fem år Huda 14.15 Huda Lazem Hur kan vi skydda oss mot typ 2 diabetes mellitus? Livsstilsförändringar och dess påverkan på typ 2 diabetes Samud 14.30 Bara Smesem Jämförelse av sumatriptans olika administreringssätt med avseende på huvudlindring och smärtfrihet Serdar 14.45 Maryam Vatankhah Visar Carvedilol bättre effekt än Metoprolol vid behandling av högt blodtryck? Hanna 15.00 Taghrid Al-Muktar Hur två insulinpreparat påverkar kroppen vid behandling Maria av typ 1-diabetes? Paus 2 Populärvetenskapliga sammanfattningar Nesiritidebehandling mot hjärtsvikt Samud Abd Ahmed Hjärtsvikt har blivit den vanligaste sjukdomen som orsaker sjukhusinläggning bland äldre människor. Orsaken kan vara åldrande, men även andra hjärtsjukdomar kan leda till hjärtsvikt. Innan patienten får behandlas med läkemedel får han/hon rådet att ändra livsstil genom att träna oftare och äta bra kost, men om patienten blir sämre får han/hon behandlas med läkemedel. Hjärtsviktspatienter använder i allmänhet flera olika läkemedel för att underlätta problem som man får av sjukdomen t.ex. svårigheter att andas, vätskeansamling i benen och hjärtklappning. I Sverige finns många bra läkemedel som hjälper till att mildra sjukdomssymtomen, t.ex. enalapril actavis, seloken Zoc, aldactone m.fl. Utomlands används även andra typer av läkemedel än de som används här i Sverige. I USA använder man t.ex. ett läkemedel som heter nesiritide som ännu inte registrerats i Sverige. Nesiritide är en peptid som normalt utsöndras från hjärtat. Enligt flera utländska studier så har nesiritide visats lindra de viktigaste och besvärligaste symtomen vid hjärtsvikt genom att sänka blodtrycket, öka vätskeutsöndringen och underlätta andning. År 2005 godkändes nesiritide i Europa. Detta arbete syftar till att förklara anledningen till beslutet att inte använda nesiritide i Sverige. Man kan tänka sig flera orsaker till att man inte registrerar läkemedel, t ex att det blir för kostsamt eller att läkemedlet inte anses ha några fördelar jämfört med redan registrerade läkemedel. Vad är det som gäller för nesiritide? Nesiritide är ganska dyrt jämfört med andra läkemedel men inte så mycket dyrare om man betänker fördelarna som patienten kan få i samband men användningen. T ex har nesiritide i vissa studier visats minska antalet sjukhusinläggningar och även förkorta sjukhusbehandlingstiden för de patienter som blir inlagda. En annan fördel är att nesiritide sänker blodtrycket, ökar vätskeutsöndringen och underlättar även andningen. Användning av nesiritide kan därför minska antalet läkemedel som patienter använder samtidigt. Men anledningen till att inte använda nesiritide i Sverige, kan var att i Sverige ska man vara 100% säker på att behandlingen inte ger skadliga effekter innan man säljer det på marknaden. Eftersom vissa studier anser att nesiritidebehandling kan ge låg blodtryck för patienter som har av hjärtsvikt, blir läkemedelsverket mer försiktig. Av denna anledning kan det vara viktigt att utföra studier på nesiritide även här i Sverige och om de visar bra resultat kan detta göra det möjligt att nesiritide en dag kommer att användas även här. Antibiotikaanvändning i olika socioekonomiska områden i Stockholm Serdar Sen Totalt har antibiotikakonsumtionen ökat i världen. Länder som har högst konsumtion av antibiotika är Indien, Kina och USA. Antibiotikakonsumtionen varierar beroende på vilken geografisk placering landet har, länder som ligger på norra halvklotet (Canada, Sverige, Finland, Norge och Danmark) har säsongsbunden ökning i antibiotikakonsumtion vanligtvis mellan januari och mars. För länder som ligger på södra halvklotet ökar antibiotikakonsumtionen mellan juli och november. I Sverige är förskrivning av antibiotika lägre jämfört med de flesta länder i Europa. Antibiotika används hos människor och djur för att bekämpa och oskadliggöra oönskade bakterier. Det finns två kategorier av antibiotika smalspektrum- som verkar på enstaka bakteriearter och bredspektrumantibiotika som verkar på många olika bakteriearter. Antibiotikaresistens innebär att bakterien har fått egenskaper som gör den okänslig mot antibiotika vilket ökar chansen för bakterien att överleva. Resistens kan uppstå genom mutation då bakteriens arvsanlag förändrats och även naturligt genom att bakterien saknar de funktioner som antibiotika verkar på. Det finns ett nationellt övervakningssystem i Sverige som består av SmiNet, ResNet, Svebar (svensk bevakning av antibiotikaresistens) och EARSS (European Antimicrobial Resistance Surveillance System). 3 Det finns ytterligare en grupp som är viktig för att motverka antibiotikaresistens kallas för Strama ”strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens". Stramas ansvar är att få strategier som handlar om förebyggande mot antibiotikaresistens att tillämpas i praktiken. För att kunna förebygga utvecklingen av antibiotikaresistens ska patienter på sjukvården behandlas med antibiotika när det är nödvändigt och i tillräcklig hög dos. I början bör antibiotika som verkar på enstaka bakteriearter användas (smalspektrum) och vid komplicerade infektioner ska antibiotika som verkar på många olika bakteriearter användas (bredspektrum) för att vara säker på att samtliga av de oönskade bakteriearterna blivit behandlade och oskadliga. Uppgifter om utbildningsnivå för kommuner i Stockholms län togs fram från Länsstyrelsen, uppgifter för inkomst Statistiska centralbyrån och antibiotikaförsäljning Folkhälsomyndigheten. Som mått på inkomstnivå användes medelinkomst av sammanräknad förvärvsinkomst för kvinnor och män. Försäljningen angavs som antal sålda recept per 1000 invånare och år. Syftet med denna studie är att se om det finns skillnader i antibiotikaanvändning i olika områden i Stockholm och om denna i så fall kan kopplas till socioekonomiska faktorer som inkomst och utbildningsnivå. Sammanlagt studerades elva kommuner dessa var Botkyrka, Danderyd, Haninge, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Solna, Stockholm, Södertälje och Täby. Medelvärdet för höginkomstkommunerna (Lidingö, Danderyd, Täby och Nacka) var 442 recept per 1000 invånare och motsvarande värde för låginkomstkommunerna (Botkyrka, Nynäshamn, Södertälje och Norrtälje) var 418 recept per 1000 invånare. Högsta värdet bland höginkomstkommunerna var Lidingö och lägsta värdet i kretsen av låginkomstkommunerna Norrtälje. Medelvärdet för kommunerna med störst andel individer med eftergymnasial utbildning (Lidingö, Danderyd, Solna och Stockholm) var 441 recept per 1000 invånare och motsvarande värde för kommunerna med lägst andel individer med eftergymnasial utbildning (Haninge, Nynäshamn, Södertälje och Norrtälje) var 419 recept per 1000 invånare. Högsta värdet bland kommunerna med störst andel individer med eftergymnasialutbildning var Lidingö och lägsta värdet bland kommunerna med lägst andel individer med eftergymnasial utbildning Norrtälje. Resultatet från analysen visade att det förelåg samband mellan antibiotikaförsäljning på recept och antal utbildningsår likaså för antibiotikaförsäljning och inkomst. Trots att det fanns samband mellan höginkomst respektive utbildningsnivå och antal recept är resultatet i denna studie inte representativt för hela populationen i Sverige. Det krävs flera studier med större urval som representerar Sverige för att kunna säga om variation i inkomst respektive utbildningsår beror på förändringar i antal recept. Läkemedelsinverkan på produktionen av kvävemonoxidsyntas i urinblåsa med karcinom Hanna Knutsson Sjukdomar har alltid varit ett gäckande problem för människan genom alla tider. Under 1900-talet gjordes många nya upptäckter som ledde till stora förändringar i hur man ska hantera många av dessa sjukdomar. Läkemedelsforskningen har kommit en bra bit på vägen men än idag finns många mysterier att lösa. Flera av de sjukdomar som drabbar oss involverar inflammationsprocesser och olika typer av cancer. Kvävemonoxidsyntas, eller NOS som det också kallas, är en gemensam faktor för inflammation och cancer och är därför högst intressant för forskningen som sysslar med att ta fram olika typer av behandlingar mot dessa sjukdomar. NOS är en grupp enzym som producerar kvävemonoxid, NO, i många delar av kroppen, bland annat i urinblåsan. Urinblåsan är ett vitalt organ i kroppen som har till uppgift att förvara och tömma kroppen på urin. Urinblåsan kan, som så många andra organ i kroppen, drabbas av sjukdom. Urinvägsinfektion/inflammation, kontinensproblem och urinblåscancer är några exempel. NOS produceras framförallt i det innersta cellagret, epitellagret, i urinblåsan som brukar kallas urotel. Hittills har man detekterat 3 olika typer av NOS, endotelialt NOS (eNOS), inducerbart NOS (iNOS) och neuralt NOS (nNOS). Studien i denna rapport gjordes med syfte att ta reda vilka substanser som kan 4 påverka produktionen av NOS som ett steg i processen att ta fram nya behandlingar mot sjukdomar i urinblåsan. För att göra detta odlades T24-celler, mänskliga celler från urotelet i en urinblåsa med karcinom, som är en typ av cancer. Dessa celler behandlades med 4 olika ämnen som är kända för att ha olika slags verkan i kroppen och urinblåsan; atropin, dobutamin, fentolamin och metakolin. Det gjordes 2 försök, ett där cellerna behandlades med ämnena i 24 h och ett där de behandlades med ämnena i 72 h. Därefter färgades cellerna med fluorescerande antikroppar som möjliggör att man genom ett flourescensmikroskop kan se mängden enzym i varje cell. Genom mikroskopet togs sedan bilder på alla behandlingsgrupper som analyserades utifrån ljusintensitet. Analysen gjordes visuellt och behandlingsgrupperna jämfördes med kontrollgrupper av celler som inte blivit behandlade alls. I detta fall studerades mängden av iNOS och eNOS. Atropin och dobutamin visade på konsekventa svar i båda tidsexperimenten där atropin ökade produktionen av NOS och dobutamin minskade produktionen. Fentolamin och framförallt metakolin gav mer varierande resultat. I 24 h experimentet ökade fentolamin produktionen av båda enzymen medan det i 72 h experimentet framkom att ämnet endast ökat mängden av eNOS men inte märkbart påverkat produktionen av iNOS. Metakolin ökade produktionen av eNOS i båda experimenten och iNOS i 72 h experimentet. I 24 h experimentet sågs däremot en minskning av iNOS-produktion vid tillsats av metakolin. Andra observationer som gjordes var att cellernas storlek varierade beroende på hur länge cellerna behandlats med drogen. Cellerna från 72 h försöket var generellt betydligt större än de från 24 h försöket. NOS produktionen sker i cytosolen, vätskan innaför cellens ytermembran. iNOS produktion skiljer sig från eNOS då man på bilderna från båda experimenten kunde se specifika regioner i cellen där koncentrationen av iNOS var väldigt hög vilket man inte kunde på bilderna på eNOS. Resultaten av studien visar alltså att de farmakologiskt aktiva substanserna har en påverkan på produktionen av både eNOS och iNOS. En liknande studie som gjorts fast med friska celler från mänsklig urinblåsa visar andra resultat än de som framkommit i denna studie vilket pekar på att sjuka celler påverkas annorlunda än friska. För att i framtiden kunna ta fram nya behandlingar mot sjukdomar i de nedra urinvägarna behövs mer forskning om hur produktion och frisättning av NOS styrs. Effekten av vaccination på pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin bland barn under fem år Maria Rashed Streptococcus pneumoniae är en bakterie som orsaker vanliga infektionssjukdomar som t.ex. öroninflammation samt allvarligare sjukdomar som hjärninflammation och blodförgiftning. Hjärnhinneinflammation och blodförgiftning kallas för invasiv sjukdom. Det finns omkring 90 olika typer av pneumokocker, där några oftare än andra orsakar sjukdom. Pneumokocksjukdom är vanligt bland barn under fem år, som ofta även är asymptomiskt bärare av pneumokocker. Behandlingen sker med antibiotika t.ex. penicilliner. Antibiotikaresistens, d.v.s. att bakterien har nedsatt känslighet för antibiotika, hos pneumokocker är ett ökande problem i världen. Det finns olika orsaker till att bakterien utvecklar resistens mot penicilliner. Antibiotikatrycket i dagens samhälle är mycket högt, framför allt hos barn. Bakterien kan genom att förändra sin arvsmassa förändra sina proteiner så att antibiotikan inte längre ger någon eller sänkt effekt. Idag finns det ett välfungerande vaccin mot pneumokocker som kan användas på barn. Detta har börjat införas i flera länders vaccinationsprogram. Förhoppningen är att minska bärare skap och infektioner orsakade av pneumokocker och därigenom minska sjukdom även antibiotikaanvändning hos barn. En minskad antibiotikaanvändning skulle på sikt kunna leda till en minskad resistensutveckling. Dessutom täcker vaccinet de vanligaste typerna av pneumokocker som även ofta är resistenta. Vaccinationen skulle därför kunna leda till en snabb minskning av infektioner med resistenta pneumokocker. Först att använda vaccinet i vaccinationsprogrammet var USA, som började år 2000. I Sverige infördes vaccination år 2009. Vaccination infördes senare än USA detta är på grund av att förekomsten av antibiotikaresistens hos pneumokocker i Sverige var väldigt låg jämfört med andra länder. Idag finns det flera olika vacciner som fungerar hos barn. De första vaccinet för barn hade effekt på 7 olika typer av pneumokocker och kallas för 7-valent. Idag har det kommit nya vacciner som har effekt på ytterligare 3 och 6 typer, de kallas för 10-valent och 13-valent vaccin. Det 7-valenta 5 vaccinet täcker fem av de pneumokocker som orsakar mest sjukdom bland barn under fem år. Denna litteraturstudie fokuserade på det 7-valent vaccin som infördes först bland barn under fem år. Syftet med detta arbete var att göra en litteraturgenomgång och sammanställa kunskapsläget kring effekten av införandet av det 7-valenta pneumokockvaccinet på penicillinresistens hos pneumokocker vid invasiv sjukdom bland barn under fem år. Fem olika studier som utfördes i de tre olika länderna USA, Kanada och Spanien analyserades. Studierna tog prover från blod och ryggmärgsvätska som sedan undersöktes avseende antibiotikaresistens. Resultatet visade att antalet fall med pneumokocksjukdom orsakade av penicillinresistenta pneumokocker minskade mellan 40 och 85 % i de olika studierna efter införandet av det 7-valenta vaccinet. I studierna från USA såg man dock en ökning igen efter ett antal år. Detta var på grund av att de pneumokock typer som inte ingår i det 7-valenta vaccinet börjar öka. Många av dessa typer ingår i de 10 och 13-valenta vaccinerna. Andelen av prover med antibiotikaresistens minskade inte i samma omfattning som antalet fall. Vaccinet verkar därmed ha störst effekt genom att förebygga pneumokocksjukdom allmänt, medan effekten på resistensen var mindre tydlig. Eftersom antibiotikaresistens för de flesta bakterier ökar kraftigt i världen är det svårt att utvärdera effekten av vaccinet. Möjligtvis hade andelen resistenta pneumokocker ökat om vaccinationen inte genomförts. Effekten av vaccinationen av pneumokocker kommer sannolikt leda till en minskad antibiotikaförskrivning som kan bidra till att minska problemet med antibiotikaresistenta bakterier. Hur kan vi skydda oss mot typ 2 diabetes mellitus?- Livsstilsförändringar och dess påverkan på typ 2 diabetes Huda Lazem Antalet människor som har diabetes i världen stiger oerhört hastigt och är på väg mot 500 miljoner människor som har diabetes jämfört med de 30 miljoner som var drabbade för 30 år sen. Det är en epidemi som fortsätter att stiga. Personer som drabbas av den vanligaste formen av diabetes, typ 2, blir i normala fall aldrig friska. Istället blir personerna mer sjuka och kräver uppföljning och ökade doser av medicin med tiden. På så viss ökas chanserna för följdsjukdomar som fotsår, synproblem och nedsatt njurfunktion på grund av medicinernas biverkningar och samtidigt insulinresistens. När man drabbas av diabetes typ 2 innebär det att kroppen har svårigheter med att hålla nere blodsockerhalterna. Sockret i för sig kommer från maten vi får i oss. Kolhydrater och socker omvandlas till olika mindre sockermolekyler när det tas upp av tarmarna. Kolhydratrika drycker och livsmedel särskilt läsk, godis och chips samt stärkelse som kan hittas i bröd, potatis och pasta. Diabetesepidemin leder till en svårare vardag och en strikt koll på mat och medicin för den som är drabbad. Lyckligt nog finns det något att göra för att minska chanserna för att få diabetes typ 2. Vi behöver bara undersöka vad som har lett till sjukdomen och försöka motverka de faktorerna som bidrar till dem. Det kan normalisera blodsockernivåerna igen. I denna litteraturstudie var syftet att undersöka om vissa livsstilsförändringar kan påverka diabetes eller öka chansen att slippa bli diabetiker. Svaret från flera tidigare studier som gjordes i olika länder visar stor påverkan av livsstilen på människans hälsa. Det visar även att livsstilsändringar i form av ökad andel nyttig mat och fysisk aktivitet i minst 150 minuter per vecka kan skydda oss mot typ 2 diabetes. Även folk som finner sig i första fasen av diabetes med insulinokänslighet eller diabetesresistens kan med regelbunden träning få lika bra effekt som vid behandling av t ex läkemedlet Metformin som används vid typ 2 diabetes. Det finns även näringsmässiga-, miljö och fysiologiska faktorer som man inte lätt kan påverka men som leder till riskökning för typ 2 diabetes i framtiden, liksom barn undernäring, barnfetma, moders fetma eller behandling med testosteron. Men det är en fördel att känna till risken och vidta åtgärder som behövs i form av regelbunden träning och nyttig mat med mindre fett socker och kolhydrater. Det krävs fortfarande mer kunskap och utbildning till allmänheten för att förstå att hur de kan hantera 6 sina sjukdomar och att få insulinokänslighet betyder inte direkt behandling med insulinspruta, utan man kan förlänga den fasen och fortsätta att stimulera bukspottkörtelns frisättning av insulin även om det är i mindre mängder. Jämförelse av sumatriptans olika administreringssätt med avseende på huvudlindring och smärtfrihet Bara Smesem Migrän är en sjukdom som cirka var åttonde svensk lider av. Det mest kännetecknande för denna sjukdom är huvudvärken som ofta drabbar ena sidan av huvudet och strålar ut i ögat. Andra symtom för migrän är att patienten blir illamående och känslig för ljus och ljud. Det är oklart vad som orsakar migrän men idag är man överens om att det både är nerver och blodkärl som är inblandade. Vid en migränattack skickas nervsignaler som gör att blodkärlen utvidgas i hjärnan. Man kan aldrig riktigt förutsäga en migränattack men det finns en del utlösande faktorer, den största är stress. Stress, för lite eller för mycket sömn kan starta ett migränanfall hos patienten. Konsekvenserna av migrän är att det påverkar patientens sociala liv, arbetsförhållanden och fritid negativt. Därför är det viktigt att patienten hittar en bra behandling. I hjärnan finns en signalsubstans som heter serotonin, man tror att denna signalsubstans är inblandad i uppkomsten av migrän. Detta tror man eftersom det finns bevis på att halterna av serotonin sjunker under en migränattack. Triptaner är en läkemedelsgrupp som påverkar serotoninhalten, på det viset kan ett migränanfall förhindras eller i alla fall lindra symtomen. 1991 lanserades läkemedlet Sumatriptan som alltså tillhör läkemedelsgruppen triptaner. Detta läkemedel har hjälpt många migränpatienter och bland annat lett till att antalet sjukdagar minskat. Sumatriptan finns i fyra olika beredningsformer: tablett, nässpray, suppositorium samt spruta. Eftersom många migränpatienter lider av illamående och kräkningar är det inte optimalt med tabletter utan då kan en annan beredningsform passa. Syftet med rapporten var att undersöka dessa fyra olika beredningsformer och ta reda på om något av dem är bättre än resterande med avseende på smärtfrihet och huvudvärkslindring. Enligt de flesta patienter är det just smärtan och huvudvärken som är det svåraste med migrän och just därför är det viktigt att behandla detta. Resultatet av rapporten visar att sprutan ger smärtfrihet och huvudvärkslindring hos flest patienter. Det är många som föredrar andra alternativ än sprutan även om den visat sig vara effektiv. Detta beror på att vissa patienter har sprutfobi. En annan orsak är att sprutan har lokala biverkningar så som svullnad eller rodnad på injektionsstället. En spruta måste man dessutom ta i lugn och ro, ibland kan man få migrän i situationer då sprutan helt enkelt inte kan användas. Ett bättre alternativ kan istället vara nässprayen som även den är effektiv på att lindra migräns symtom. Tabletter fungerar för de flesta patienter eftersom det är så enkelt och smidigt att ta en tablett. Men som tidigare nämnt kan detta hindras av illamående eller om patienten har svårigheter att svälja tabletter. Suppositorium har visat sig ha nästbäst effekt hos flest patienter. Även suppositorium är ett bra alternativ för patienter som lider av kräkningar och illamående. I likhet med sprutan finns det patienter som undviker suppositorium eftersom det upplevs som obehagligt. Sammanfattningsvis visade resultatet att sprutan var överlägsen de andra beredningsformerna eftersom flest patienter blev fria från smärta och fick huvudvärkslindring. Detta betyder inte nödvändigtvis att sprutan är det bästa alternativet för alla migränpatienter. Man måste fortfarande individanpassa behandlingen av migrän och utgå från varje patients behov. 7 Visar Carvedilol bättre effekt än Metoprolol vid behandling av högt blodtryck? Maryam Vatankhah Högt blodtryck är en folksjukdom som cirka 27 procent av den svenska befolkningen är drabbade. Högt blodtryck ökar med åldern. Det finns folk som har högt blodtryck utan att vara medveten om det. Vanligaste symtom vid högt blodtryck är huvudvärk, trötthet, illamående och yrsel. Riskfaktorer som tobak, diabetes, salt rik kost, alkoholmissbruk, fet och kraftig övervikt kan bidra till utveckling av ett högt blodtryck. Högt blodtryck är farligt om behandlas inte riktigt, och i fortsättning av den ökar risken att få hjärtat- kärlsjukdomar liksom hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom, hjärtsvikt och diabetes. Normalt blodtryck ligger mellan 100-140 mm Hg i övertrycke och 60-90 mm Hg i undertrycke. Högt blodtryck är allvarligt tillstånd och behövs att sänka ner. Vid ett lätt högt blodtryck kan genom kost, förändring av livsstil och motion minska blodtrycket. Läkemedelsbehandling rekommenderas vid ett måttligt högt blodtryck. De vanligaste antihypertensiva läkemedel är: Tiaziddiuretikum: ökar utsöndring av natrium och klorid i njure och detta gör att minska volymen i blodkärlen och blodtrycket sänks. ACE-hämmare: motverkar bindningen av angiotensin II, ett ämne som höjer blodtrycket. Beta-blockerare: påverkar på hjärtat och gör att hjärtats arbete bli långsammare och kraften i hjärtslag blir mindre och blodtrycket sänks. Angiotensin receptorblockerare som verkar på samma sätt som ACE-hämmare genom att motverkar bindningen av angiotensin II. Kalciumantagonister som fungerar genom att vidga de små blodkärlen och blodtrycket sänks. Patienter med högt blodtryck och typ 2-diabetes har avsevärt risk att utveckla hjärt- kärlsjukdom. Den här litteraturstudien syftar att jämföra två antihypertensiva läkemedel Carvedilol respektive Metoprolol, hos patienter med högt blodtryck och typ 2-diabetes. En genomgång av de nio vetenskapliga studierna visat att både Carvedilol och Metoprolol sänka ner blodtrycket likvärdigt. Carvedilol är en lämplig alternativ jämfört med Metoprolol till patienter med högt blodtryck och typ 2-diabetes. Carvedilol har bättre effekt på blodsocker kontroll (HbA1C), insulinresistens (HOMA) och minskar blodfetter. Medan Metoprolol behandling i en studie har visat en betydande ökning av vikten jämför med Carvedilol. Kombination av beta-blockerare med ACE-hämmare minskar adekvat blodtrycket Flera studier behövs för att ytterligare utvärdera skillnader mellan de både preparaten. 8 Hur två insulinpreparat påverkar kroppen vid behandling av typ 1-diabetes? Taghrid Al-Muktar Incidens och indelning av diabetes Diabetes är en obotlig sjukdom. Fler än 300 000 personer i Sverige har sjukdomen. Det finns olika typer av diabetes, där de två vanligaste är typ 1-diabetes respektive typ 2-diabetes. Mellan 10 och 15 procent av diabetiker har typ1-diabetes, även kallat ungdomsdiabetes. Vid typ 1-diabetes tillverkas inte tillräckligt med insulin, ett hormon som hjälper kroppens celler att ta upp socker, och därmed sänker blodsockernivån. Vid typ 2-diabetes betaceller tillverkas insulin, men kroppsceller tar inte emot i tillräckligt hög utsträckning. Detta leder då också till en förhöjd sockerhalt i blodet. Orsak och risk faktorer Typ 1-diabetes är ärftligt, dvs. risken är högre att drabbas om man har någon i släkten med sjukdomen . Vad som orsaker sjukdomen är okänt men man utgår från att både miljöfaktorer och ärftliga faktorer spelar roll. Symtom och kontroll De vanligaste tecknen är att man behöver kissa mycket, går ner i vikt, blir trött och törstig, och man kan även få ont i magen. Ett annat tecken kan vara att man luktar aceton i munnen. Sjukdomen kan fastställas och kontrolleras med ett enkelt blodprov som tas i armen eller fingret. I detta test, som kallas HbA1c, mäts medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. HbA1c är en förkortning av glykerat hemoglobin. Hemoglobin är ett protein som finns i de röda blodkropparna. Glykerat hemoglobin bildas när socker binds till hemoglobin i blodomloppet. Mer socker i blodet gör att mer hemoglobin ombildas till HbA1c, som då ökar i halt. Ett högre HbAC1-värde tyder på dålig blodsocker-kontroll, vilket leder till skador på blodkärl, njurar samt ögon. Man bör mäta HbA1c tre till fyra gånger per år. Personer med typ 1-diabetes har HbA1c ≥ 6. Typ 1 -diabetes behandlas bara med insulin. Behandling Det finns olika typer av insulin; långverkande, medellångverkande, snabbverkande, kortverkande insulin. De skiljer sig åt i hur snabbt de verkar och hur länge de sitter i kroppen. Syfte och metod Syfte med denna uppsats är att kartlägga skillnader mellan långverkande insulinanaloger (Glargin och Detemir) och medellångverkande NPH-insulin, vad gäller effekter och biverkningar. Detta görs med hjälp av en sammanställning av nio vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet visar att långverkandeinsulin (Glargin och Detemir) har samma effekt som medellångverkande NPH-insulin på blodsockerkontroll, HbA1c-värdet. För de som har särskilt dålig blodsockerkontroll kan långverkande insulin vara ett bättre alternativ än medellångverkande insulin. Risken för allvarlig insulinkänning (hypoglykemi), då blodsockret sjunker kraftigt, var samma med båda typer av insulin. Risken för nattlig hypoglykemi var mindre med långverkande insulinet. Man brukar kontrollera blodsockernivån tidigt på morgonen på fastande mage. Detta test kallas för Fasteblodglukos (FBG). Glukosvariabilitet är ett mått på hur blodsockret förändras under dagen. Studierna visade att både FBG och glukosvariabilitet var lägre med långverkande insulinanaloger. En annan fördel med behandling med långverkande Detemir-insulin jämfört med NPH-insulin är att patienter lättare håller vikten. Detta beror bland annat på att risken för nattlig hypoglykemi är lägre för Detemir, vilket leder till att patienter inte behöver äta på natten. Diabetiskt ketoacidos är ett tillstånd då blodets surhet blir för högt. Detta sker då kroppen bryter ner fett istället för socker, på grund av bristen på insulin. Denna nedbrytning skapar ämnen som gör blodet surt (lågt PH-värde). Detta ger symptom som illamående, andnöd, och lågt blodtryck. Studierna visade inte på någon skillnad mellan de olika insulintyperna när det gäller behandling av DKA. För att ge några definitiva svar på vilka skillnader som föreligger mellan de olika typerna av insulin behövs mer forskning. 9