Internationella relationer

Internationella relationer
Global handel och
miljöproblem (kap. 14, 20, 26)
Rickard Mikaelsson, FD
1
 Föreläsning
 Baylis,
7
Smith & Owens, kap 14, 20, 26
Internationell politisk ekonomi
 Globala miljöproblem
 Global handel och finanser

2
 Internationell
politisk ekonomi
3

Globaliseringsprocessen




Huvudfrågor




Vad driver och förklarar händelser i världsekonomin?
Vilken påverkan har utvecklingen haft på nationalstaten?
Vilka förutsättningar finns för internationell reglering?
Samspel mellan politik – ekonomi



Ökat intresse för internationell politisk ekonomi (IPE)
Global handel har ökat
Tydligare internationell ekonomi
Påverkar och sätter gränser för varandra
Regler, normer, organisationer och vanor
Relation stat & marknad

Varierande relationen och tyngdpunkten
4
Lärdomar från depressionen



Merkantilism, skyddsmurar, sänkt valuta
System som förvärrade depressionen
Ny ekonomisk världsordning


Bretton-Woods konferensen 1944

Internationellt system som skulle förhindra upprepning
Återuppbygga krigshärjade Europa
Institutionella ramverk skapades efter WW2.


-
International Monetary Fund (IMF): Skapad för att understödja
internationellt ekonomisk samarbete och för att lösa de ekonomiska
problem som skapats av kriget.
-
Världsbanken: Startade som International Bank for Reconstruction
and Development (IBRD), återuppbyggnad av Europa.
-
General Agreement on Trade and Tariffs (GATT): Internationellt
forum för handelsförhandlingar och liberalisering av handel.
5

Försenade planer




Bretton-Woods


Det kalla kriget försenade planerna på en världsekonomi
Direkt stöd till Europa (Marshallhjälpen)
US som garant för ekonomisk stabilitet.
Garanterade valutakurser och organiserade kapitalflöden fram till
1971 (US drog tillbaka löftet 35 USD mot ett ounce (28.35 g)
guld.
Varför övergavs Bretton-Woods?




Försämrad ekonomisk situation i USA
Kostnader för Vietnam-kriget
Interna kostnader för utbildning, urbana byggnadsprogram
Inflation, försämrad konkurrenskraft, försämrat förtroende.
6

1970-talet





Ekonomisk tillväxt stannar
Sänkta räntor, hög inflation, oljekris, oljepengar
Framgångarna för frihandel vändes till ökad protektionalism
Många industrialiserade länder låter sin växelkurs flyta
Ökade krav från utvecklingsländerna (utan större framgång)






Bättre representation i internationella organisationer
En mer rättvist handelssystem
Mer ekonomisk bistånd
Reglering av utländska investeringar
Skydd av ekonomisk suveränitet
Internationell diplomati



Syd mot nord
Beroendetänkande (beroendeskolan)
Brandt-rapporten (hur hantera ökat beroende)


Ansåg utvecklingsländerna befann sig i en beroendesituation
Föreslog resursförflyttning från Nord till Syd
7

1980-talet

Ny ekonomisk strategi i USA

Högre räntor, minskad inflation

Mindre drivkraft för den globala kapital marknaden
 Ökade räntor, svårare att återbetala
 Lånekris (både för utlånare och lånare), oljepengar
 Ny roll för IMF



Stödja fattiga utvecklingsländer
De fick inte avskriva lån, hot mot det finansiella systemet
Behov av ekonomiska reformer


Structural Adjustment Programs (SAPs)
Washington Consensus, neo-liberal ekonomisk politik

IMF och Världsbankens ansvarsområden överlappar
 Framväxten av en ny handelsorganisation

GATT blev WTO, Uruguay rundan 1986-1994
8

1990-talet

Slutet på kalla kriget
 Öst- och Centraleuropa in i det ekonomiska systemet
 Transitional eller chock-therapy
 Betoning av ”good governance”
 Fortsatt stark tro på neo-liberala marknadslösningar

2000-talet

Ökad motsättning mellan Nord – Syd i handelsrelationer

Toppmöten i Seattle och Doha.

Liberalisering och öppna marknader, men inte på hemmaplan
(EU, USA)
 Finansiella krisen



Marknadens misslyckande?
Ökad roll för staten?
Återgång till Keynes?
9

Tre analytiska ramverk

Neo-liberala: (liberal)



Merkantilistisk: (realist)



Den ekonomiska ordningen skapas av rådande
marknadskrafter, som inte ska störas av statlig inblandning.
Den ”osynliga handen”.
Den ekonomiska ordningen skapas genom tävlan mellan
länder om marknadsfördelar
Säkra inhemsk produktion från extern konkurrens.
Marxistiska:


Beroendeskolan, underordning, centrum – periferi.
Styrd av kapitalistiska intressen.
10

Globaliseringsdebatten

Fyra parallella processer
 Internationalization

Ökning av globala ekonomiska transaktioner
 Technological


revolution
Nya elektroniska kommunikationsmedel
Knyter världen samman och underlättar handel
 Deterritorialization

Minskad territoriell koppling, kosmopolitism
 Liberalization


Liberal ekonomisk världsordning
Ömsesidigt beroende
11

Nationalstaten i en global ekonomi

Globalisterna



Nationalstaterna roll och förmåga att kontrollera ekonomiska
transaktioner minskar.
Mängd och snabbhet omöjliggör kontroll
Hotet om flyttad produktion



Svårt att skilja sig från mängden
Kontrollmekanismer lämnas till marknaden
Skeptikerna


Kritik: studier visar att stater inte verkar svara upp mot dessa
förväntade företagskrav
Företag har inte flyttat produktionen i större omfattning




Högteknologisk och kunskapskrävande produktion är krävande
Viktiga faktorer: utbildad arbetskraft, god infrastruktur, närhet till
marknaden, institutionell stabilitet
Slutsats: stater förlorar inte makt
Skeptikerna blir i sin tur ifrågasatta!
12

Det globala finansiella systemet

Avreglerat och sammanlänkat. Sårbart?




Den Asiatiska finanskrisen 1997
Den globala finanskrisen 2008
Reaktionen på Dubais misstänkta problem 2009
Greklandskrisen/statsskuldskrisen 2010-

Kanske för lite statlig kontroll?
 Kan global reglering skapas?

Ökad internationell handel

Fri handel eller rättvis handel?

(Stiglitz, nobelpristagare, tidigare chefsekonom på Världsbanken)

WTO, ett maktverktyg för de starka västerländska staterna?
 Frihandel, en möjlighet för utvecklingsländerna?
13
 Global
handel och finanser
14

Global handel

Skillnad på internationell och global




Internationell handel är inget nytt
Handel under Romariket, gamla grekerna, o.s.v.
Hansaförbundet 1300-1600
Global handel något nytt



Utveckling bortom ett internationell samarbete
Del av ett framväxande globalt samhälle
Nedmonteringen av ekonomiska gränser



Ökad extern finansiering (FDI)
Globala företag


Rötter i ett land, men allt mer globala
Globala handelsstäder



Både handel och finanser
Kärnpunkter för den globala handeln
Hong Kong, New York, London, Tokyo
Global legal samordning i handelsfrågor

Till skillnad från immigration exempelvis
15
16

Frånkoppling


Den globala handeln frånkopplas från territoriella begränsningar
Avstånd och tid allt mer betydelselöst


Globala fabriker




Stora summor, väldigt snabbt
Material, delar, finanser, service och kunskap samlas globalt
Intra-firm trade: handel inom ett globalt företag
Mäts inte i traditionell statistik, trend: kraftigt ökande
Ekonomiska fri-zoner





Skattebefriande zoner, skapade för att locka produktion
Ofta undantagna från nationell reglering
Ges ibland ekonomiskt stöd
Första i Irland 1954.
Sedan 1970 kraftig ökning

Idag tusentals, ofta starkt beroende av kvinnlig arbetskraft
17

Globala handelsvaror
 Coca-cola,
IKEA, 7-Eleven, VISA, Carlsberg, o.s.v.
 E-handel




Affärer och varor världen över
Köp från sitt eget hem
Acceptans för nationella kreditkort
Lite protektionalism
 Ekonomiska
recessioner förekommer än
 Trots detta: relativt låg nivå av protektionalism
 Den globala handeln kan bidra till denna utveckling
 Ambition att upprätthålla frihandelssystemet
 Inte enbart kontrollerat av stater

Globala företag kan påverka besluten
18

Globala pengar

Nationell valuta har blivit global valuta
 USD och Euron har global acceptans


Global valutaspekulation



Lika många USD cirkulerar utanför USA som inom
Frånkopplat territorium
Sker ögonblickligen, elektroniskt
Globala banker

Bankerna sammankopplas globalt
 Söker kunder globalt
 Offshore finance centres



Jersey, Cayman Islands, Luxembourg
Finansiella ”fri-zoner”
Pengaflöden är elektroniska
19
20

Ojämn spridning
 Globalisering
gått längst i industrialiserade nord
 Interaktionen är främst mellan dessa länder
 Utvecklingsländerna dras dock in i systemet
 En fråga om social klass



De fattigaste kan inte verka på den globala marknaden
Men rika i de fattigaste länderna verkar där
Ökade skillnader
 Den
globala handeln har ökat skillnaderna i världen
 De fattigaste blivit fattigare
 De rika blivit rikare
 Nedmontering av sociala välfärdsprogram
 Sänkt beskattning på höginkomsttagare
21

Staten inte obsolet
 Inte
överspelad, men kraftig påverkad
 Stater främjar globaliseringen medveten
 Stater kan även gå samman och försöka reglera den
globala handeln
 Svårt dock för enskild stat att agera
 Fortsatta nationella skillnader



Globala handeln inte lett till kulturell harmonisering
Nationalistisk färgad handel förekommer, även om
konsumenter oftast köper efter vanor och pris
Marknadsföreningsregler kan variera mellan länder
 Agerar

globalt
Företag och aktieägare tar dock lite nationell hänsyn
22

Globala miljöproblem
23

Ekologiska fotspår




Ökad insikt


Mänskligheten verkar leva över den kapacitet som jorden har att
hantera den påverkan vi lämnar efter oss.
Problem på flera nivåer





Orsakat av industrialiseringen och moderniseringen
Västerländsk levnadsstandard, tre planeter krävs (förutsätter nuvarande
påverkan, vilket inte är givet)
Globaliseringen som ett hot?
Dessa problem är lokala, regionala, nationella, och inte minst globala.
Måste hanteras på alla dessa nivåer
Tänk globalt, agera lokalt
Ökad fokus på den internationella nivån, global miljöpolitik.
Asymmetrisk påverkan


Västvärlden största boven
Utvecklingsländernas påverkan är ökande
24
25

Traditionellt fokuserade miljöpolitik på två frågor.

Konservering av naturtillgångar (miljö och djurliv)


Skador orsakad av industriell nedsmutsning



Ex. hur atmosfären påverkas
Nedsmutsning av sjöar och hav (ex. Medelhavet)
Insikten om miljöproblematikens konsekvenser ökade
under 1960-talet.





Ex. internationell reglering av valjakt (1946)
FN-konferens, Stockholm (1972)
Svenskt initiativ
Handlingsplan för skydd av den mänskliga miljön
Surt regn, döda sjöar, skogsdöd.
Nord-Syd konflikten synlig under konferensen



Svårt att särskilja miljö och utveckling
Oro för höjda miljökrav = sänkta möjligheter för utveckling
Miljökolonialism.
26

Följdes av en rad miljöavtal
 Ex.
Havsrättsavtalet
 Luftvårdskonventionen om svavelutsläpp
 Baselkonventionen (farligt avfall)
 Regionala avtal runt Medelhavet och Östersjön.

Skydd av ozonlagret (1985-87)
 Wien-konferensen
för skydd av ozonlagret
 Montrealavtalet (Montreal Protocol on Substances
that Deplete the Ozone Layer)
 Freoner (hårspray, kylskåp), hål i ozonlagret,
hudcancer
 Ansedd som en av världens mest framgångsrika
miljöavtal
27
28
NASA:s prognos över nedbrytningen av ozonlagret om inte de
skadliga gaserna hade blivit förbjudna
Källa: Earth Observatory, NASA
29
NASA satellitbild över Antarktiskt september 2006
• Största ozonhålet som
någonsin uppmäts
• 10.6 million square miles
• Blå och mörklila visar
låga nivåer av ozon
• Viss säsongsbetonad
fluktuation förekommer
• Ozonhålen storlek
varierar därmed
• Förbättringar förväntas
från 2015, men problemet
förväntas inte vara löst
förrän 2050 eller senare.
30

Miljökatastrofer som drivkraft
 Dioxinutsläppet
i Seveso (1976)
 Gasläckan i Bhopal (1984)
 Oljeutsläpp Exxon Valdez (1989)
 Tjernobyl (1986)

Världskommissionen för miljö och utveckling
 Gro
Harlem Bruntland, 1987, Vår gemensamma
framtid
 Rapporten lanserade begreppet ”hållbar utveckling”
 Definierat som global utveckling som;

”tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina
behov”.
31
Ekonomisk hållbarhet
Tillväxt, handel,
produktion, bistånd och
utveckling
Social hållbarhet
Fattigdomsbekämpning,
jämställdhet, rättvisa,
hälsa och deltagande
Hållbar utveckling
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk bärkraftighet,
skydd av ekosystem
och naturvård
32

Hållbar utveckling, omdiskuterat standarbegrepp.



Exakt definition saknas
Debatt om målkonflikter mellan dessa pelare.
FN-konferens, Rio de Janeiro (1992)


FN:s kommission för hållbar utveckling etablerades
Agenda 21 (icke-bindande handlingsplan för 2000-talet där
hållbar utveckling låg i fokus)
 Riodeklarationen.

Gemensamt, men olika, ansvar

Riodeklarationen slog även fast att stater har gemensamt,
men olika, ansvar att bekämpa miljöproblem
 Överbygga Nord-Syd konflikten
 Fortsatt vägledande princip, men balansen är omdiskuterad.
33

FN-konferens, Johannesburg (2002)






Besvikelse




Genomförandet av Agenda 21 och andra miljöavtal i centrum
45 000 deltagare, 180 länder
Stort antal NGO:s och företagssammanslutningar
Erkännande av betydelsen av globalisering
Koppling till fattigdom
Cirka 300 frivilliga miljöavtal på olika nivåer slöts i Johannesburg
MEN inga konkreta mål för genomförandet av Agenda 21.
Präglas därför av besvikelse.
Antal miljöavtal

Idag cirka 300 multilaterala och över 1000 bilaterala miljöavtal,
hållbar utveckling, och naturresurser
 Symboliserar steg bort från det kollektiva handlandet dilemma.
34

Global uppvärmning


Koppling koldioxidutsläpp och global uppvärmning
Problem orsakat av mänskligheten





Prognos: riskerar leda till en ökning av jordens medeltemperatur med
flera grader
Konsekvens: nedsmälta poler, höjda havsnivåer, turbulent väder, o.s.v.
Mål: hålla uppvärmningen under 2 grader
FN-konferens, Rio de Janeiro (1992)




Vilket fortfarande är omstritt
Målsättning: sänkning av växthusgaser
Inga givna mål, ambition
Försök att få med utvecklingsländerna, motstånd
Kyoto-protokollet 1997



Målsättning: sänkning av växthusgaser
Givna mål: genomsnitt på 5.2 procent från 1990:s nivåer
Varierande nationella mål



Flexibla mekanismer, sälja utsläppsrättigheter
Utvecklade länder betalar för sänkning i utvecklingsländer
Teknologispridning, hjälpa utvecklingsländerna
35

Inte alla ombord

USA, och ett antal andra länder, ratificerade inte avtalet
 ”the American way of life is not negotiable”
 EU som global ledare
 Utvecklingsländer fortfarande motståndare

Köpenhamn 2009






Försök att nå ett nytt avtal
Utvecklingsländerna mer öppna för att medverka
Skiljelinjer består dock
Ny regim i USA
Fortsatt svårt att nå samförstånd
Viss mån av vetenskaplig osäkerhet

Climategate, har forskarvärlden dolt motvisande resultat?
36
37

Tragedy of the commons

Garrett Hardin, artikel i Science (1968)
 Symboliserar överutnyttjandet av kollektiva nyttigheter
 Konflikt mellan det individuellt rationella och det kollektivt
rationella
 Luftförorening, skogsskövling, utfiskning o.s.v.
 ”Free rider” problematiken

Lösning?

Olika förslag
 Skapa äganderätter, privatisera.
 Skapa bindande kollektiva regler och normer.
38

Internationella miljöregimer


Svårigheten att fatta beslut






Syftar till samordning mellan stater.
Suveräna stater som förhandlar, enhällighet för beslut
Skiftande maktförhållanden
Skiftande påverkan av problematiken
Få sanktionsmöjligheter
Minsta gemensamma nämnare
Miljödiplomatin präglas av:





Forskarsamhällets roll som miljöns ombud.
Stor mängd icke-statliga aktörer (företag, NGO:s)
Ledande koalitioners ställningstagande (EU, USA, OPEC)
Fokus efter Johannesburg på implementering istället för nya avtal
Miljöregimers effektivitet?
39

Kritik
 Kan
kollektiva regler lösa de globala miljöproblemen?
 Naturresurser som bristvaror (vatten, olja, kol)

Noll-summespel
 Kommer
att leda till konflikter
 Miljöproblem som möjliga säkerhetsproblem
 Ex. konflikter om vattentillgångar

Problemspridning
 Inte
bara lokala problem utan även globala
 Stora flyktingströmmar, bristande råvaror i väst (olja)
 Väst konsumtionsmönster påverkar även den fattiga
världen
40

Studiet av global miljöpolitik
1.
Liberala perspektivet: Rationella aktörer samarbetar
för att säkra kollektiva nyttigheter. Normer,
institutioner.
2.
Realistiska perspektivet: Skeptisk hållning till
möjligheterna att förena staters intressen. Nollsummespel, maktkamp, konflikter, nationella intressen.
3.
Skeptiska perspektivet: (förenar olika former av
kritiska skolor, exempelvis feminism, marxism, green
politics) Kritiska till den grundläggande strukturer.
Kapitalism, patriarkatet, industrialisering, nationell
suveränitet ses som problem.
41

Slut för idag
42