Plan mot diskriminering och kränkande
behandling för Jorielskolan
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år
beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I
AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för
detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är
förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana
upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, korttidstillsyn.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
Läsåret 2015/2016
Utvärdering av förra årets plan
Schemalagda rastaktiviteter samt bibehålla elevernas höga trivsel och
trygghet.
- Rastaktiviteter är nu schemalagda och igång. De är väldigt uppskattade
och vi upplever att eleverna gör sina egna val av aktivitet samt vi ser att
eleverna kommer piggare till lektion efter lunchens aktiviteter. Fler elever
än vi trodde kommer iväg på aktiviteterna, då detta var en farhåga, att
hinna med aktiviteterna på lunchrasten. Vi når inte alla elever, men har
god koll på vilka som inte hinner och anledningen till det.
Starta föräldraråd under hösten 2014.
- Föräldraråd har startat igång som planerat. Det har varit en regelbunden
föräldrarskara som närvarat och målet är att fler ser möjligheten att delta
och bidra på dessa möten.
Utarbeta ett informationsblad till föräldrarna om skolans arbete mot
diskriminering och kränkande behandling.
- Detta har inte gjorts på det sätt vi tänkt. Vi har utarbetat ordningsregler
som bygger på planen. Dessa ska implementeras under 2015/2016.
Utvärdering av årets plan
Årets planerade åtgärder kommer att följas upp kontinuerligt på bland annat
personalmöten, klassråd, föräldraråd, elevråd och fritidsråd. Utvärderingen börjar i
mitten av läsåret 2015/2016 genom samtal i personalgruppen. Utvärdering görs av
alla medarbetare i slutet av läsåret 2015/2016. Även den årliga enkäten kommer att
ligga till grund för utvärdering av åtgärderna.
Ny plan fastställs i slutet av vårterminen 2016.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder
och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Eleverna ska lämna Jorielskolan med den kunskap och det självförtroende som
behövs för att klara att leva i samhället med bästa möjliga livskvalitet.
Eleverna på Jorielskolan ska mötas med respekt där skolans medarbetare aktivt
medverkar till att stärka elevens identitet.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder på Joriel:
Undvika att särskilja pojkar och flickor i undervisningen
Pojkar och flickor blandas naturligt i skolarbetet.
Naturligt att eleverna möter medarbetare av båda könen.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra
ett annat kön
Främjande åtgärder:
Acceptans för elevernas könsidentitetsuttryck och
könsöverskridande identitet.
Ge eleven förståelse och kunskaper för olika identiteter och
könsöverskridande uttryck. Att motverka diskriminering och kränkande
beteende om det som är okänt för den enskilde eleven ingår i
undervisningen specifikt i äldre årskurser.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande
Främjande åtgärder:
Undervisning som tar hänsyn till elevernas etniska ursprung.
Nej, till rasistiska uttryck, symboler och hållningar i skolan.
Undervisningen innehåller mångfaldsarbete och tolerans.
Arbeta aktivt i årskurs 9 mot rasistiska negationer/språkbruk.
Funktionshinder/nedsättningar: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av
en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Arbeta med begreppet funktionshinder i undervisningen.
Stor öppenhet om elevernas olika funktionsmöjligheter.
Väl fungerande och aktivt Elevhälsoteam som hjälper till med
utredning och åtgärder för elever med inlärningsproblem, olika
diagnoser, psykosociala problem etc.
De vuxna på skolan erbjuds kontinuerligt fortbildning om funktionshinder.
Arbeta aktivt med att integrera våra elever med funktionsnedsättningar i
samhället och vice versa, ex tillgänglighet.
Möte med elever utan funktionsnedsättningar från andra skolor.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Acceptans för elevernas identitetsuttryck hos alla på skolan.
Rätten att älska den man vill, ingår i undervisningen.
Arbeta aktivt mot sexuellt relaterade negationer/språkbruk i alla årskurser.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder:
Arbeta med begreppet ålder som diskriminering enligt den lokala
Pedagogiska planen för likabehandlingsarbetet på lämpliga sätt.
Att i skolvardagen och klasserna arbeta åldersblandat
Skolans friluftsdagar och Jorieldagen, eleverna fördelas på
olika respektive aktivitet oberoende av ålder.
Övriga främjande åtgärder förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Vi skapar möjligheter till möten genom att röra oss mycket ute i sociala
sammanhang och eleverna får möta verkligheten och lära sig hantera den och
reflektera utifrån varje situation. Utbyte med andra skolor och möta elever från dessa
skolor. Vi arbetar med att stärka elevernas identitet genom att alltid utgå ifrån eleven
och elevens lust och vilja och att bli stärkt i det sociala samspelet. T ex genom
träning och samtal (om hur man ska vara mot varandra, hur man tar kontakt och
upprätthåller kontakter, kort- och långsiktigt). Genom lektion i konduktiv pedagogik
(KP) hjälpa eleverna bli mer självständiga – att få möjlighet att använda sin kropp
genom medvetna rörelser som i sin tur kan leda till att eleven kan sitta själv, äta
själv, klä på sig en tröja. Att inte funktionsnedsättning behöver vara en begränsning
– att lära eleven lära utifrån sina egna möjligheter.
Övriga främjande åtgärder fritidshemmet
Genom att skapa olika forum där eleverna får möjligheten att bidra med sina åsikter
samt göra val t.ex. samlingar och fritidsråd jobbar vi med att utveckla elevernas
förmåga att lyssna, argumentera och diskutera.
Genom vardagliga möten och samtal med elever ges möjligheter till att uttrycka
medvetna etiska ställningstagande.
Genom lek arbetar vi mot traditionella könsmönster t.ex. ledd rollek.
Genom varierande utflykter ges möjligheter till eleverna att aktivt delta i
samhällslivet. Eleverna ges möjligheten att ta personligt ansvar t.ex. genom att
bestämma över sina färdhjälpmedel och planera dessa efter aktivitet. Men även
genom att ge eleverna möjligheterna att ta ansvar över grupper under utflykten.
Vi uppmärksammar och gör eleverna medvetna om samhällets tillgänglighet och
uppmuntrar till et ökat tillgängligt samhälle.
Genom utvärdering som alla elever och vuxna gör efter varje utflykt arbetar vi för ett
ökat inflytande och trygghet.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,
om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men
som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller
annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och
de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår
från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens
och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet
mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2014-2015 utifrån
resultatet av kartläggningarna
Resultat av kartläggning:
Kartläggningens genomförande:
På kartläggningen användes NKI, samtal med eleverna på bla. klassråd och
fritidsråd.
Diskussion med medarbetare på teammötena som leds av teamledarna.
Resultat:
Eleverna har behov av rastaktiviteter. Passiva situationer kan uppstå om inte
elevens val uppmärksammas, samt elevernas möjlighet till val och delaktighet
behöver stärkas ytterligare på rasterna.
Hög trivsel bland eleverna.
Skolan hade inga kända fall av upplevd kränkande behandling under förra året
elever sinsemellan.
Efterfrågan finns från vårdnadshavare samt från skolans sida om samlad
assistentinformation för att alla som är på skolan dagligen ska arbeta på bästa sätt
med våra elever.
AKK (alternativ kompletterande kommunikation) har alla våra elever på olika sätt
samt i olika omfattning. Habiliteringen har inte samma resurser och skolans
kommunikationsteam har inte kunnat arbeta med den belastning som vi ser att
skolans elever har behov av, på grund av olika anledningar.
Skolan har en kurator via Stockholms skolstöd som arbetar med utredningar och
förebyggande vid behov i elevhälsoteamet på skolan. Vi ser att det inte är i den
omfattning som skolan önskar för att kunna arbeta främjande och förebyggande.
Planerade åtgärder under läsåret 2015/2016:
- Fortsätta med de påbörjade rastaktiviteterna.
- Rekrytera en kurator till skolan som skall arbeta förebyggande och
främjande en dag i veckan samt med utredningar.
- Prioritera rollfördelning och organisation kring AKK på skolan samt öka
samverkan med habiliteringen.
- Utarbeta assistent information som skall finnas tillgänglig på vår
hemsida samt implementera hos alla vårdnadshavare.
Så här har elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i
det främjande och förebyggande arbetet i planen
Studiedagar, vardagliga undervisningen, föräldraråd, personalmöten, teammöten,
resursmöten, handledning, skolråd, fritidsråd och klassråd.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
Mycket stor vuxentäthet hela skoldagen och på fritidshemmet och korttidstillsyn
genom att varje elev har stöd av antingen personlig assistent eller elevassistent
anställd av skolan (resurs).
Utreda och dokumentera:
Utredning, kartläggning och samtal
Jorielskolan har ett elevhälsoteam, EHT, som utreder och agerar vid kränkande
behandling mot eleverna. I EHT ingår rektor, skolsköterska, klasslärare och
specialpedagog, psykolog och kurator samt skolläkare.
Vid kännedom om kränkning så arbetar skolan utifrån modellen utredning,
kartläggning, samtal samt åtgärder.
Vid mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling över tid:
EHT informeras för att kunna agera och ge stöd.
Samtliga upplevda kränkningar ska anmälas till rektor samt till huvudman
(Pysslingen Förskolor och Skolor AB) enligt webbformulär som finns på
Pysslingen skolors intranät.
Kontakt med Pysslingens centrala Pyssombudsman, PyssO förmedlas till
elev/vårdnadshavare.
Åtgärder när det handlar om kränkningar och eller diskriminering mellan elever
och/eller assistenter (ej anställda av skolan):
All personal vid Jorielskolan har skyldighet att reagera/agera omedelbart när
de upptäckerkränkande behandling och/eller diskriminering av
elever/assistenter samt rapportera till skolledning.
Elev/assistent som är utsatt tas om hand, på en trygg plats där man kan få
sitta ifred och prata.
Kontakt med målsman och assistentbolag om det är en assistent.
Om en part är elev kopplas EHT in.
Åtgärder när parterna är elever och egen personal:
Vuxenteamet utreder vad som har hänt och dokumenterar detta.
Rektor skall kontaktas och informeras samt hålla i utredning.
Vid situation där ledningen har kränkt elev/personal på skolan skall
huvudmannen, regionschef utreda händelsen.
Vid kränkning kopplas EHT in.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra
elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta
handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en
elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till
huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans
elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig
trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas elevhälsa. Handlingsplan upprättas
som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad
effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning
påbörjas samma dag. Rektor och/eller specialpedagog informerar också skolans
elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor, specialpedagog eller den som
bevittnat händelsen gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt
följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HRavdelning kan behöva kopplas in.
