Annorlunda tänkande vid
intellektuell
funktionsnedsättning
SvenOlof Dahlgren
E-post: [email protected]
2017-01-23
1
Grundproblem
•
Många olika diagnoser – forskning oftast
utifrån specifika funktionsnedsättningar.
•
Olika syn på intellektuell funktionsnedsättning
(If) över tid – försök att frångå IQ som
definition – förändring diskuteras av
”gränsvärden”. I DSM 5 minskades IQ:s
betydelse vid diagnos.
•
Testen som används vid diagnostisering
problematiska.
•
Oftast med som jämförelsegrupper.
2017-01-23
2
Grundproblem
•
Urvalsproblem (”rena” – blandade diagnoser).
•
Metodproblem (samma test används för att
mäta olika funktioner; samma test kräver olika
förmågor för kunna lösas korrekt, m.m.).
•
Extrema individuella skillnader.
•
Små grupper.
2017-01-23
3
1
DSM-5 Intellektuell
funktionsnedsättning
Tre kriterier måste vara uppfyllda
• Brister i intellektuella färdigheter som bedöms
bl.a genom klinisk bedömning och
standardiserad intelligenstestning.
• Brister i såväl sociala, kognitiva och vardagliga
färdigheter som påverkar personens
anpassningsförmåga i vardagen
• Svårigheterna visar sig under
utvecklingsperioden (fram till ca 18 år)
2017-01-23
4
DSM-5
Man ska bedöma den intellektuella
funktionsnedsättningens svårighetsgrad utifrån
personens anpassningsförmåga i vardagen
• Lindrig
• Medelsvår
• Svår
• Mycket svår
Anpassningsförmågan bedöms utifrån tre områden som
alla beskrivs noggrant i diagnosmanualen:
• Kognitivt
• Socialt
• Praktiskt
IQ har alltså fått en mindre betydelse än tidigare
2017-01-23
5
DSM-5
• Kognitivt område rör sig t.ex. om:
– Inlärning
– Abstrakt tänkande
• Socialt område rör sig t.ex. om :
– socialt umgänge
– Att förstå sociala situationer
• Praktiskt område rör sig t.ex. om:
– Vardagliga situationer
2017-01-23
6
2
2017-01-23
7
Extrem trötthet
2017-01-23
8
Diagnos
T.ex.:
Down syndrom
Autism
Fragilt X
Spielmeyer Vogt
Williams syndrom
Prader Willi
Angelmans syndrom
If utan känd orsak
2017-01-23
9
3
Typisk
Utveckling
Utvecklingsnivå,
pubertet,
normal reaktion,
personlighet,
etc.
2017-01-23
10
Kommunikation
verbal
icke-verbal
2017-01-23
11
Kommunikation Intellektuell
funktionsnesättning
• Försenad snarare än annorlunda – ofta
konkret språkförståelse.
• Språkförmågan förefaller ha ett samband med
övriga kognitiva förmågor.
2017-01-23
12
4
Några undantag
• Williams syndrom: Språket är klart bättre i
förhållande till övrig kognitiv utveckling.
• Downs syndrom: Språket sämre än den övriga
kognitiva utvecklingen.
• Fragilt X: Eko-tal.
• Angelmans syndrom: Talar bara enstaka ord
men har ofta stort ordförråd och bättre
språkförståelse.
• Spielmeyer-Vogt: Snabbt och otydligt tal som
blir allt mer oförståeligt och som till slut leder
till att kommunikationshjälpmedel krävs (s.k.
AKK).
2017-01-23
13
Samtidigt
förekommande
funktionshinder
eller
sjukdomar
Ep, synskada, hörselskada, infektioner,
etc.
2017-01-23
14
Perception
2017-01-23
15
5
Perception
• Över/underkänslighet.
• Tolkningssvårigheter.
• Verklig över/underkänslighet eller svårigheter
att kommunicera sinnesintryck?
Vad vet vi
• Relativt få studier.
• Finns olika diagnoser som rapporterar annorlunda
reaktioner på sinnesintryck t.ex.:
• Williams syndrom:
• Överkänslig för ljud
• Autism:
• Över och underkänslighet för alla sinnesintryck.
• Prader-Willi:
• Hög smärttröskel och okänslig för temperaturer.
• Känner ingen mättnads känsla
• Angelmans syndrom:
• En del har ökad känslighet för värme
2017-01-23
17
Kognition
Theory of mind
Central koherens
Exekutiva funktioner
2017-01-23
18
6
Theory of mind
Att ha en theory of mind (ToM) innebär att man
förstår:
• Att man själv och andra har mentala tillstånd
(känslor, föreställningar, tankar)
• Att dessa mentala tillstånd påverkar allas
beteenden
• Att dessa mentala tillstånd/uppfattningar kan
vara en sann eller falsk bild av verkligheten
• Att människor kan ha olika uppfattningar trots
samma erfarenheter eller att man befinner sig i
samma situation
2017-01-23
19
Exempel på metoder theory of
mind
•
•
•
•
•
Sally och Anne
Kyrktestet
Baron-Cohen’s face test
Baron-Cohen’s eyes-test
Happe´s bilder
2017-01-23
20
Vad vet vi
• Få studier oftast med som jämförelsegrupper.
• Generellt är förmågan sannolikt i nivå med
utvecklingsåldern – alla på tidig utvecklingsnivå
har stora svårigheter att byta perspektiv.
• Finns individer i alla grupper med If som har
bristande ToM beroende av utvecklingsålder.
2017-01-23
21
7
Vad vet vi
• Finns grupper där bristande Theory of Mind är
mycket vanligt:
• Barn med cerebral pares utan talat språk (oavsett
begåvning).
• Personer med autismspektrumtillstånd (oavsett
begåvning).
• Personer med Downs syndrom.
• Personer med If utan ytterligare specifik diagnos
(kopplat till utvecklings nivå).
• Personer med Fragilt X.
• Medfött döva barn som vistas i en icke-tecknande
miljö
2017-01-23
22
Konsekvenser (ToM)
• Mänskligt beteende blir obegripligt.
• Bristande förmåga att:
• förstå att man behöver informera andra för att de
ska förstå vad man vill.
• förstår hur mycket information är tillräcklig för att
någon annan ska förstå.
• ge den informationen.
•
•
•
•
Sociala regler onödiga och svårförståeliga.
Kommunikation ointressant och obegripligt.
Aktivitet viktigare än gemenskap.
Bredvid aktiviteter.
2017-01-23
23
Central koherens
• Termen kommer från visuell
perceptionsforskning.
• Innebär en kognitiv stil som karaktäriseras av en
tendens att koncentrera sig på innehållethelheten hos de flesta personer i befolkningen.
• Denna kognitiva stil varierar från svag central
koherens (detaljer före helheten/innehållet) till
stark (Helheten/meningen förstås men
detaljerna missas).
2017-01-23
24
8
Exempel på metoder central
koherens
• Gömda bilder
• Visuella illusioner
• Historier
2017-01-23
25
Vad vet vi?
• Mycket få studier.
• Generellt sannolikt i nivå med utvecklingsnivån.
• Vissa grupper har en överrepresentation av
personer med svag central koherens:
– Williams syndrom.
– Autismspektrumtillstånd.
2017-01-23
26
Konsekvenser svag central koherens
• Kan inte använda sammanhanget för att förstå
och använda språket i ett socialt sammanhang
(t.ex. utsagan: ”kvinnor får lättare förkylning än
män” kan innebära tre olika saker. Endast
sammanhanget kan avgöra vilken som är den
korrekta).
• Omvärlden blir fragmentarisk.
• Kan inte använda sammanhanget för att förstå
en annan människas intentioner.
• Svårigheter att förstå konsekvenser av det egna
beteendet.
• Ökad risk för motstånd för förändringar i
aktiviteter rutiner och miljö.
2017-01-23
27
9
Exekutiva funktioner
• Ett paraplybegrepp för många olika förmågor
som samtliga har betydelse för hur man kan
reglera det egna beteendet (dvs. analysera
situationen, planera hur man ska agera i
situationen, utvärdera det egna beteendet och
om nödvändigt förändra det egna beteendet).
2017-01-23
28
Exekutiva funktioner
• Har ingen större betydelse i vana kända
situationer.
• Har stor betydelse:
– I nya situationer.
– I situationer där erfarenheter ska anpassas
till en ny situation (t.ex. generalisering).
– Kompromisser.
– Konflikter.
– Problemlösningssituationer.
– Stoppa pågående handlingar.
2017-01-23
29
Exempel på metoder exekutiva
funktioner
• Wisconsin Card Sorting Test (WCST).
• Det gömda godiset.
• Tower of Hanoi
2017-01-23
30
10
Vad vet vi
• Få studier men alla tyder på förmågor i nivå med
utvecklingsnivån – dvs. personer på tidig
utvecklingsnivå har svårigheter planera, utvärdera,
förändra eller stoppa (inhibera) ett beteende.
– Vid tre års ålder - lösa problem som innehåller få regler (t.ex.
om rött, lägg den här men om blått, lägg den där) dvs har en
förmåga planera, styra och byta uppmärksamhetsfokus.
– Vid 5-6 år. Börjar barnet kunna ändra sitt beteende efter
förutsättningarna t.ex om sorteringsprincipen varit färg med
ändras till form så klara de av att byta sorteringsprincip dvs
man kan dessutom, utvärdera, förändra och stoppa (inhibera)
ett beteende
– Vid 7 – år alla förmågor som vuxna dock ej fullt utvecklade
– Sen tonår – fullt utvecklat.
2017-01-23
31
Vad vet vi
• Finns grupper med lägre exekutiv förmåga i
förhållande till utvecklingsnivån, T.ex.:
– Autismspektrumtillstånd
– Prader-Willi
2017-01-23
32
Konsekvenser
• Svårigheter att använda inlärda kunskaper och
anpassa dessa till nya situationer.
• Mycket av det som vi tar för givet, och som sker på
ett automatiserat sätt måste ske på ett medvetet
plan.
• Svårigheter att bryta invanda mönster, man får
svårt att lösa konflikter och stoppa beteenden som
inte är önskvärda, trots att man har kunskapen (till
exempel våldshandlingar).
• Man hamnar ofta i olösliga situationer p.g.a. att
man inte har en förmåga att anpassa sig, utvärdera
sitt handlande, och förändra beteendet i
förhållande till situationen.
2017-01-23
33
11
