Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Med främjande, åtgärdande
och förebyggande handlingsplaner
Böle skola och fritidshem
Infjärdens skolområde
Läsåret 2013/14
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDUPPGIFTER
2
ANSVARIGA FÖR PLANEN
VÅR VISSION
VÅRT MÅL
FÖRANKRING AV PLANEN
3
UTVÄRDERING
4
FRÄMJANDE INSATSER
5
KARTLÄGGNING
8
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
9
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
10
ANSVAR
12
DEFININTIONER ENLIG DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN
13
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA
14
DISKRIMINERINGSLAGEN/SKOLLAGEN
16
KONTAKTUPPGIFTER
17
1
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen:
Förskoleklass, fritidshem och grundskola.
Ansvariga för planen
Rektor ansvarar för att planen årligen utvärderas och upprättas.
De som upprättat planen är:
Elisabeth Hortlund, rektor
Gunilla Lundström, grundskollärare, Böle skola och fritidshem
Eva-Britt Danielsson, fritidspedagog, Böle skola och fritidshem
Vår vision
Skolan rustar eleveran för farmtiden. I detta ingår kunskaper och färdigheter, förståelse för
och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Alla ska behandlas med respekt och enligt principen om alla människors lika värde. Detta är
en grundläggande förutsättning för lärande och utveckling.
Vårt mål
Alla elever och vuxna i Böle skola ska känna glädje och trygghet, de ska trivas och känna
samhörighet med sina kamrater och personal. I vår skola ska ingen utsättas för diskriminering,
trakasserier eller kränkande handling. Vi vill skapa goda relationer mellan alla på skolan och
goda relationer mellan hem och skola. Alla i skolan, elever och vuxna ska få möjlighet att
utvecklas utifrån sin egen personlighet och förmåga. Vi förväntar oss att lärare och elever når
höga resultat i sitt arbete. Elevinflytande är en viktig och stor del av elevernas vardag. Alla
ska uppmuntras att våga prova något nytt och alla ska våga misslyckas.
Planen gäller från
2013-10-01
Planen gäller till
2014-09-30
2
Förankring av planen
Innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt Infjärdens
skolområdes värdegrund presenteras för elever på klassråd och elevråd. Lärarna och
fritidspedagogerna samtalar med eleverna om vad planen verkligen innebär för alla i skolan.
Vårdnadshavare informeras om planen och värdegrunden på föräldramöten och en uppdaterad
version av planen finns tillgänglig på respektive enhets hemsida.
Elevernas delaktighet
Eleverna deltar i arbetet genom klassråd, elevråd och upprättande av trivselregler. Varje år
görs en kartläggning av trivsel och vilka problemområden som finns genom att eleverna
besvarar en trygghetsenkät samt genom enskilda intervjuer. Specifika frågor ställs till de
elever som går på fritids.
Resultatet av trygghetsenkäten presenteras för eleverna och ligger till grund för planen mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Resultaten från trivselenkäten jämförs med föregående år och nya åtgärder formuleras
tillsammans av elever och personal.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna informeras på föräldramöten och samrådsforum om planen mot
diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarna informeras även om
trygghetsteamets arbete i skolan.
Vårdnadshavarna informeras om resultatet av enkäten och intervjuerna. Kartläggningen
jämförs med året innan och nya åtgärder utformas. Det här utgör grunden för planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
Personalens delaktighet
En arbetsgrupp som består av pedagoger från skolorna Svensbyn, Böle och Lillpite
(Infjärdens skolområde) samt rektor har utarbetat ramen för planens utformning.
Trygghetsteamen, på respektive skola, intervjuar samtliga elever och sammanställer
trygghetsenkäterna. Svaren av enkäten och intervjuerna presenteras för den övriga personalen.
Svaren jämförs med föregående år. Utifrån resultaten formuleras eventuella nya åtgärder
tillsammans med elever och används i det fortsatta förebyggande arbetet mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Det här utgör grunden för planen mot diskriminering
och kränkande behandling.
3
Utvärdering
Fjolårets plan har utvärderats
Utvärdering av fjolårets plan har gjorts i Trygghetsteamet, på arbetsplatsträffar och i elevråd.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, personal och elever.
Årets plan ska utvärderas senast:
2014-06-10
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärderingen av planen mot diskriminering och kränkande behandling ska göras i
trygghetsteamet, arbetsplatsträffar.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor ansvarar för att planen utvärderas.
4
Främjande insatser
Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Inga elever
ska känna sig utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet är
kontinuerligt, utan förekommen anledning och riktas till alla elever. Detta arbete handlar om
att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte
utgå från identifierade problem.
Mål och uppföljning
Alla elever ska veta vem de skall vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp.
All pedagogiks personal ska medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs.
Alla ska känna sig trygga och behandlas enligt principen om alla människors lika värde.
Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Alla vårdnadshavare ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir
ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen.
Kontinuerligt värdegrundsarbete
All pedagogisk personal a tar sitt ansvar och har bra rutiner för att tidigt ta tag i problem eller
konflikter.
All pedagogisk personal har ansvar för att ge eleverna möjlighet att träna sin förmåga till
empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status,
kroppsstorlek och personlig stil.
Pedagogerna använder metoder såsom värderingsövningar och dramaövningar för att belysa
olika värdegrundsfrågor.
Elevernas väl och trivsel är en fråga som rör all personal. Det skapar gemenskap och
sammanhållning.
All pedagogisk personal skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och
intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning eller
olika etniska grupper.
Under varje rast finns vuxna ute på skolgården. Pedagogernas uppgifter är att i ett tidigt skede
upptäcka kränkande behandling och utanförskap samt skapa trivsel och gemenskap.
Alla elever och all pedagogisk personal på skolan är medvetna om att vi tillsammans har
ansvar för att alla har det bra på vår skola och hjälps åt att upptäcka om någon är ledsen,
kränks eller trakasseras. Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalet. I
förskoleklassens hälsosamtal med skolsköterskan är trygghet och trivsel en av
samtalspunkterna.
I de yngre årskurserna samverkar en fritidspedagog med klassläraren för att främja kunskap,
trygghet och trivsel.
Ansvarig för detta är klasslärarna och fritidspedagogerna.
Verksamheten på fritids bygger på att få kamratskickliga elever. Vi leker mycket, jobbar med
gruppstärkande aktiviteter och värdegrundsarbete.
Den skapande verksamheten på fritids ger tillfälle för alla åldrar att få kontakt med elever som
de annars inte umgås med, men även bygga på kamratskap som redan finns.
Fritidsverksamheten är ett bra komplement till skolan. Fritids har en stor betydelse när det
gäller att öka på måluppfyllelsen.
5
De yngre eleverna har bestämda platser i matsalen.
Ansvarig för detta är klasslärarna.
Rektorn ansvarar för att fortbilda all pedagogisk personal så de kan bemöta eleverna utan att
begränsa eleverna i stereotypa föreställningar.
Fadderverksamhet som syftar till att skapa trygghet och att eleverna lär sig att visa respekt för
varandra i alla åldrar. Eleverna tillverkar något tillsammans med sina fadderbarn, utför en
samarbetsövning, skriver en saga tillsammans, läser för varandra m.m.
Ansvarig för detta är klasslärarna.
Höstterminen inleds alltid med ”Skolsnurren”. En hel aktivitetsdag där hela skolan deltar i
åldersblandade grupper. De äldsta eleverna, åk 6, ansvarar för att hålla ihop gruppen och leda
dem runt i de olika aktiviteterna. Aktiviteterna är värdegrunds- och samarbetsinriktade och
planerade av personalen.
Ansvariga för detta är all pedagogisk personal.
En dag under hösten går hela skolan till skogen för att plocka lingon. Vi säljer bären och
använder pengarna till välgörande ändamål. (Barnhem i Sri Lanka)
Ansvarig för detta är all pedagogisk personal.
Under vårterminen samarbetar eleverna med att planera för Vårbasaren. På basaren säljs bl.a.
elevernas alster och saker som är ihopsamlade för återanvändning, d.v.s. gamla leksaker,
böcker, spel m.m. Pengarna vi får ihop på basaren skickas till ett barnhem i Sri Lanka.
Ansvariga för planering och genomförande är alla elever och all pedagogisk personal.
Åk 6 ordnar en talangjakt där elever får uppträda för publik. Åk 6 planerar och genomför
tillsammans hela projektet.
Ansvarig för detta är klasslärarna.
Åk 6-års till åk 3 ordnar Luciafirande för hela skolan.
Ansvarig för detta är musikläraren och klasslärarna.
Vår strävan är att det alltid skall finnas vuxna i hallarna före och efter rasterna.
Ansvarig för detta är all pedagogisk personal.
6
Rast och taxi/bussvärdar
Mål och uppföljning
Alla ska känna att de har någon att gå till under rasterna. Eleverna ska känna trygghet när de
är ute eller står och väntar på bussen.
Insats
Att all pedagogisk personal alltid finnas tillhands för eleverna.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Buss och matsalskompis förskoleklass-åk 3
Mål och uppföljning
Ingen ska känna sig utanför.
Insats
Bestämda platser i buss och matsal.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Trygghetsteam
Mål och uppföljning
Trygghetsteamet ska arbeta med diskrimineringsgrunderna för att främja, förebygga och
utveckla.
Insats
Organisera likabehandlingsarbetet så att alla pedagoger känner sig delaktiga.
Ansvarig
All pedagogisk personal
Elevråd/Klassråd
Mål och uppföljning
Likabehandlings-och värdegrundsarbetet har en stående punkt på dessa möten.
Insats
Trygghetsteamet kan delta när behov finns.
Ansvarig
All pedagogisk personal
7
Kartläggning
Årlig uppföljning av Kvalitetsenkät för årskurs 3 och 5.
Skolsköterskan genomför årligen hälsosamtal med barn i Förskoleklass och elever i årskurs 4.
Alla elever i årskurs 6 gör en utvärdering innan de lämnar skolan.
En utvärdering för föräldrar görs vart annat år, som återkopplas på samrådsforum och
föräldramöte.
Regelbundna träffar för klassråd och elevråd.
Elevsamtal med rektor.
Trivsel -och trygghetsenkät med alla elever varje år.
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har besvarat trygghetsenkäten.
Elevrådet har informerats om resultatet i kartläggningen och deltagit i analysen av den samt
att de har informerat sina klasser.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen samtalar med eleverna och sammanställer resultatet. Enkäterna sammanställs för
varje grupp och lämnas till Trygghetsteamet för en gemensam analys för hela
skolan/förskoleklassen/fritidshemmet.
Resultat och analys
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att de trivs mindre bra med sina klasskamrater eller på
skolan.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att arbetsron i klassrummet är mindre bra.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att de känner sig mindre trygga med de vuxna på skolan.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att det känns mindre bra att vistas i matsalen eller i
omklädningsrummen.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att toaletterna på skolan är ofräscha.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att vuxna behandlar pojkar och flickor olika.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att de är rädd för någon på skolan.
Elever har i trygghetsenkäten utryckt att de vet någon på skolan som eller har själva blivit
retad, utstött eller annat sätt illa behandlad.
8
Förebyggande åtgärder
Syftar till att motverka förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Omfattar sådant som i en karläggning av verksamheten identifierats som risker.
Mål och uppföljning
Inga kränkningar ska förekomma på rasterna, alla ska tycka att det är roligt att gå ut och de
ska känna sig trygga. För att följa upp detta tas frågan upp på klassråden och information
lämnas sedan till Trygghetsteamet. Personalen tar upp det på arbetsplatsträffar.
All personal ska kunna ta del av händelser under raster.
Åtgärder
Trivsel
Klasserna arbetar med samarbetsövningar ur ”Gruppen som grogrund”, ”Lions Quest” för att
på ett roligt sätt lära känna varandra bättre.
Arbetsro
Alla elever i varje grupp måste bli medvetna om att arbetsron i ett klassrum beror både på
eleverna själva och att pedagogerna håller ljudet i klassrummet på en låg volym. Gemensam
diskussion i klasserna för att tillsammans komma fram till en åtgärd för att få arbetsro i
klassrummen.
Trygga med all pedagogisk personal
Fadderverksamhet där all pedagogisk personal är delaktiga över klassgränserna.
Matsalen/Omklädningsrummen
Det finns oftare pedagogisk personal i matsalen och kring omklädningsrummen. Rutinerna för
hur man beter sig i en matsal/ett omklädningsrum måste ses över. Klasslärare resonerar
tillsammans med klassen om hur det ska vara för att det ska kännas bättre i dessa utrymmen.
Toaletterna
Pedagogerna ska upprätta bättre rutiner och samtala med eleverna om hur toalettbesöken ska
kännas bättre.
Med hjälp av text och bild ska pedagogerna göra eleverna uppmärksamma på att de ska lämna
toaletten i det skick de vill finna den.
Rädd för någon
Vi skapar en vi-känsla på skolan genom fler gemensamma aktiviteter.
Retad, utstött eller illa behandlad
Trygghetsteamet samtalar med de enskilda elever som uttryckt oro kring detta.
I kartläggningen har vi kommit fram till att trygghetsenkäten inte varit till belåtenhet för
pedagogisk personal på vår skola. Underlaget har varit komplicerat att sammanställa. Vi har
för avsikt att se över och justera trygghetsenkäten.
Ansvarig
All pedagogisk personal
9
Rutiner för akuta situationer
Arbetet kräver goda rutiner, det ska påbörjas så snart det kommit signalen om att en elev
känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Misstanke om kränkning ska tas på allvar.
Det ska påbörjas så snart det kommit signaler om att en elev känner sig diskriminerad,
trakasserad eller kränkt. Det innebär att berörd personal måste vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att detta upprepas. Elever och vårdnadshavare
kan alltid vänd sig till rektor, trygghetsteam samt all pedagogiskt personal.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. Trygghetsteamet och ansvarig personal tar reda på så mycket som möjligt om kränkningen
och dokumenterar
Var sker den?
När sker den?
Hur går kränkningen till?
Vem eller vilka är inblandade?
2. Trygghetsteamet informera berörd personal samt rektor.
3. Trygghetsteamet har enskilda samtal med berörda elever.
4. Vårdnadshavarna till de berörda eleverna kontaktas samma dag.
5. Dokumentation/åtgärdsplan/uppföljning
Beskrivning av händelsen dokumenteras i incidentrapport, se bilaga.
Åtgärdsplan
Uppföljning
Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering skickas av rektor till
huvudman.
6. Om kränkningen inte upphör
Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall
hjälp tas utifrån.
Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas ta
till.
10
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
Om personal misstänkts kränka barn/elever är det rektors ansvar att utreda, dokumentera och
vidta vidare åtgärder.
Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av annan personal.
Om personal misstänkts kränka annan personal är det rektors ansvar att utreda, dokumentera
och vidta vidare åtgärder.
Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal mellan elev/elever och ansvarig pedagog görs regelbundet tills problemet
är löst. Ansvarig pedagog har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare.
Vid varje terminsslut gör Trygghetsteamet en utvärdering och en uppföljning av akuta
situationer av trakasserier eller kränkande behandling som eventuellt inträffat.
Rutiner för dokumentation
Blanketten, Anmälan om kränkning, trakasserier och diskriminering, fylls i och skickas till
rektor detta görs av ansvarig pedagog.
Händelser av våld och hot dokumenteras på en för Piteå kommun gemensam blankett,
Rapport om våld och hot. Detta görs av ansvarig pedagog tillsammans med inblandade elever.
Vårdnadshavare informeras om innehållet och bekräftar mottagen information med sin
underskrift.
Blanketten skickas vidare till rektor som i sin tur vidarebefordrar blanketten till
Personalavdelningen och Barn- och utbildningsförvaltningen.
11
Ansvar
Ansvarsförhållande
Alla elever och all pedagogisk personal inom Infjärdens skolområde har ett ansvar att
förebygga och motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
samt värna om alla människors lika värde.
Rektor har…
det yttersta ansvaret för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, och
kränkande behandling. Rektor har även ansvar för att vårdnadshavarna och eleverna
informeras. Rektor ansvara också för att personalen kontinuerligt fortbildas för att aktivt
kunna arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likaså att eleverna
utbildas.
Personalen har…
ansvar att bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. De ansvarar för att följa skolans
Likabehandlingsplan och för att den förankras hos elever och vårdnadshavare. De ansvarar för
att förklara begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning, att alla på skolan arbetar för
detta och varför det är viktigt att göra det. De ansvarar även för att främja en god arbetsmiljö
och vara positiva förebilder samt vid varje misstanke om kränkning agera aktivt. Pedagogerna
ansvarar över att se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. . De ansvarar även för att informera berörda
vårdnadshavare om kränkning skett.
Pedagogerna ansvarar för att förebygga och ingripa vid diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling mot elever i verksamheterna och rapportera dessa vidare till rektor. De
ansvarar för att bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och
diskriminering, följs upp.
Pedagogerna har ansvar över att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar
som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling.
Eleverna har…
ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer med all personal och andra
elever. Elever skall ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Som elev på skolan
förutsätts man respektera andra och visa hänsyn och gott omdöme. Elever ska påtala
kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer till någon vuxen de
har förtroende för.
Vårdnadshavarna har…
ett stort ansvar. Om även hemmet tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en
positiv inverkan på eleverna. Prata med ditt barn om vikten av att vara en god kamrat. Är
någon i gruppen/klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med skolan om ditt
barn berättar om kränkning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det
bra.
12
Definitioner enligt Diskrimineringsombudsmannen
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, jämför kränkande
behandling nedan.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
13
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
tillhörigheter.
14
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och
värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika
ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av
ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
15
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)
Från 2009-01-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering. (SFS 2008:567). Lagens syfte är
att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och
funktionshinder.
Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) får inte diskriminera något
barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.
Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de
handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Om utbildningsanordnaren får
kännedom om att ett barn/elev anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda
omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra trakasserier i framtiden. Utbildningsanordnaren ska även bedriva ett målinriktat
arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i
eller verksamheten. Dessutom vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn
eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder.
Likabehandlingsplan ska varje år upprättas av utbildningsanordnaren med en översikt över de
åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn/elever som
deltar i verksamheten.
SKOLLAGEN (SFS 2010:800)
5 Kap9 §
Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stör ordningen eller uppträtt
olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att
saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.
6 Kap 3§
Med diskriminering avses i kapitel 6 kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
6 Kap 6-9§
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen
ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling
av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses
att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
1 Kap 5§
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla mänskors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling.
16
Kontaktuppgifter
Har du frågor kontakta Rektor Elisabeth Hortlund
0911- 697249
[email protected]
Trygghetsteamet består av:
Eva-Britt Danielsson, fritidspedagog
[email protected]
Gunilla Lundström, grundskollärare
gunilla.lundströ[email protected]
Du som vårdnadshavare eller elev kan alltid vända dig till Barnoch elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen.
www.do.se
www.skolinspektionen.se/beo
www.friends.se
17
