Plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling för Västra Hargs
förskola, skola och fritidshem.
Denna plan omfattar alla barn, elever och personal vid Västra Hargs
förskola, skola och fritidshem och gäller för år 2011 och ska utvärderas
och skrivas om år 2012.
Bakgrund
Alla barn, elever och personal ska känna sig trygga. De ska bemötas och
behandlas med respekt för sin egenart. Förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg ska vara verksamheter som är fria från förekomst av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkande behandling är en fråga som hänger samman med människosyn
och grundläggande demokratiska värderingar. All vår verksamhet ska
utformas och genomföras i överensstämmelse med dessa värderingar.
Enligt skollag och läroplanerna ska alla som arbetar i förskola, skola och
skolbarnsomsorg:
medverka till att utveckla barnens och elevernas känsla för samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen,
verka för demokratiska arbetsformer där barn, elever, personal och
föräldrar/vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga,
förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla
demokratiska samhällsmedborgare,
aktivt motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling
av individer eller grupper,
visa respekt för den enskilda individen, och
i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Diskrimineringslagen tydliggör och skärper verksamhetens ansvar för att
främja människors lika rättigheter. I lagen förbjuds diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande
identitet eller uttryck. Barn och elever får även ett lagligt skydd mot
annan kränkande behandling som till exempelvis mobbning.
1
Lagen ställer tydliga krav på att verksamheterna ställer ett målinriktat
arbete för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling. Verksamheterna är även skyldiga att utreda, kartlägga och
förhindra trakasserier och annan kränkande behandling som ägt rum i eller i
samband med verksamheten.
Definitioner:
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder.
Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom
strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju
diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck och ålder.
Direkt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till
andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Indirekt diskriminering – ett barn eller en elev missgynnas genom att
huvudman för skolan, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion
eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar
ett barn eller elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, visst funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck eller ålder.
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom
sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan
vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs
könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De
kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av
pornografiskt material.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med
samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du
är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd, eller något annat. Du
kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har också ett ansvar att arbeta mot
rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.
2
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den
svenska grundlagen. Undervisning i skolan ska enligt läroplanen vara ickekonfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans
eller hennes religion.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och
heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets
gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot
homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka
livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som
att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som
exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är
ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot
samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar
om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Det
kan till exempel vara transvestiter eller inter – och transgenderpersoner
(personer som fötts med oklar könstillhörighet).
Ålder
Skyddet mot ålderdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas
yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså
även i skolan.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs eller en
personals värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon,
knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra
sig skyldiga till kränkande behandling.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasseri är alltså
diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever, mellan
barn och elever samt av barn och elever gentemot vuxna.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med
avsikt tillfogar eller försöker tillfoga annan skada eller obehag.
3
Övriga definitioner och mer information om lagen och dess tillämpning kan
läsas i ”Skolverkets allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att
främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan
kränkande behandling” från år 2009.
Uppdrag till verksamheterna i enlighet med Skolverkets
allmänna råd och kommentarer.
Enheterna ska bedriva:
1. Ett främjande arbete som:
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde.
Omfattar alla diskrimineringsgrunderna.
Riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning.
Är en naturlig del av det vardagliga arbetet.
Exempel: Ge flickor och pojkar lika stort utrymme och inflytande i
verksamheten.
2. Ett förebyggande arbete som:
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Omfattar endast områden som identifieras som riskfaktor i
kartläggning av verksamheten.
Exempel: Riskfaktorer som identifieras i verksamheten, på raster eller vid
olika värderingsövningar.
3. Ett åtgärdande arbete som:
Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller
elev känner sig eller anses diskriminerad, trakasserad eller kränkt.
Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras
och utvärderas för att förhindra att kränkningen fortsätter eller
upprepas.
Exempel: Utifrån aktuell situation föra samtal på individ – och gruppnivå.
4
Utvärdering av läsåret 2010-2011:
Utifrån trivselenketer, samtal med elever och föräldrar, samt genom
iakttagelser under vårt rastvaktsarbete så tycker vi oss se att vi har ett
lugnt och trivsamt klimat på vår skola. Arbetet med trygghetsteamet/
kompisstödjarna, livskunskap och vårt samarbete med Friends har
gjort oss vuxna och elever mer medvetna och uppmärksamma på att
se varandra. Den empatiska förmågan har ökat. Vi upplever att barnen
är snälla mot varandra och att alla kan vara med alla. Vi tror att vår
lilla skola med åldersblandade grupper bidrar till detta. Även om vi ser att
mycket är bra och vi arbetar förebyggande så kan det ändå förekomma
negativa händelser. Dessa händelser finns dokumenterade under rubriken
”Vid Västra Hargs skola har följande problem uppmärksammats”.
Främjande arbete/mål
Ledningen för Västra Hargs förskola och skola uttalar att alla barn,
elever och personal inom dess verksamhetsområde ska kunna vara
trygga, respektera varandra och ta aktivt ansvar för att bidra till
jämlikhet och trygghet.
Inget barn, elev eller personal ska vara rädd för att gå till förskola,
skola eller fritidshem.
Verksamheterna ska vara fria från trakasserier, direkt och indirekt
diskriminering, mobbning och kränkande behandling.
Förskolan och skolan arbetar regelbundet med att alla barn ska känna
till barnkonventionen.
Rektor har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan utvärderas
och skrivs om varje år.
Det är sedan ett delat ansvar för rektor, personal, barn, elever samt
föräldrar/vårdnadshavare att denna plan följs.
5
Vid Västra Hargs förskola har följande problem uppmärksammats:
1. Barn har ibland fått höra att de inte får vara med och leka.
2. Barn knuffas, drar i håret och/eller biter andra barn.
3. Ibland så tar barn saker från andra barn.
Förebyggande åtgärder på förskolan:
Arbete med likabehandlingsplanen, dess syften, mål och genomförande.
Samtal kring ord och dess betydelse och om hur man kan göra varandra
glada/ledsna. Varför blir man ledsen/glad?
Att positiva lekar och aktiviteter får stor plats i verksamheten.
Värdegrundsarbete. Allas lika värde. Att göra människor glada och ledsna.
Organiserad lek blandas med fri lek.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan:
Problem
Tid
1. Barn har ibland fått När problem uppstår.
höra att de inte får
vara med och leka.
2. Barn knuffas, drar i Omgående.
håret och/eller biter
andra barn.
3. Ibland tar barn
saker från andra.
När problem uppstår.
Åtgärder
Observationer och samtal med barn om
leken och deltagande i leken.
Vuxennärvaro. Ansvar; berörd personal
och föräldrar/vårdnadshavare.
Vara uppmärksam vid risksituationer
samt samtala med barnen.
Uppmuntra barnen att fråga om de får
låna saker. Vuxennärvaro.
6
Förebyggande åtgärder på skolan och fritidshemmet.
All personal ska bemöta alla elever med hänsyn, vänlighet, uppmuntran och
respekt. Personalen ska konsekvent och beslutsamt reagera på negativa
beteenden och markera att skolan tar avstånd från dessa genom direkta
tillsägelser eller allvarssamtal.
Alla barn, elever, personal och föräldrar/vårdnadshavare i förskola, skola
och fritidshem ska gemensamt arbeta med likabehandlingsplanen.
Samtal och lektioner för vård av svenska språket samt för att få eleverna att
förstå hur ord kan kränka.
Under läsåret 08-09 har personal utbildas i SET, som handlar om att
handleda i social – och emotionell träning för eleverna. Fr.o.m. läsåret 0911 så har vi haft livskunskap på schemat för eleverna.
Kompetensutveckling som ger personal möjlighet att skapa en positiv och
trygg arbetsmiljö för barn, elever och personal. I mars 2009 fick elever,
kompisstödjare, personal och föräldrar/vårdnadshavare utbildning av
organisationen ”Friends”.
Värdegrunds- och likabehandlingsarbete, t.ex. barnkonventionen.
Lyfta genusperspektivet i lärarlagen genom diskussioner och samtal.
Fritidshemmet arbetar dagligen med kompisrelaterade samtal i form av
samlingar och andra diskussioner med barnen.
Arbeta med att ha förståelse för kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande
identitet eller uttryck och ålder.
7
Åtgärder då diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling uppstått eller misstänks ha uppstått.
Den som uppmärksammar eller misstänker att någon form av kränkande
behandling förekommer mot en elev har ansvar för problemet till dess att det
överlämnas till trygghetsteamet. Det är lämpligt att ta kontakt med berörd elevs
klassföreståndare för att kontrollera om några insatser redan pågår.
Trygghetsteamet träffas varannan vecka. Om ärendet bedöms akut och inte kan
vänta till nästa träff träffas trygghetsteamet tidigare. Vår modell vid misstanke
om kränkande behandling eller mobbning bygger på Friends erfarenheter och
ser ut såhär:
1. Trygghetsteamets personal träffas och har som första uppgift att utreda
och definiera situationen.
2. Efter att de inblandades roller har definierats genomförs ett samtal med
offret. Samtalet dokumenteras och sparas.
3. Samtal med mobbaren/mobbarna. Tanken är att de oförberedda ska
kallas till samtalet. Att inte förbereda mobbarna på samtalet
rekommenderas för att de då är mer mottagliga för samtalet och inte
kan förbereda bortförklaringar och lögner. Samtalet dokumenteras och
sparas.
4. Trygghetsteamet informerar klasslärarna och om det bedöms att
föräldrarna bör kontaktas så är det klasslärarna som ska ta den
kontakten.
5. Flera återkommande samtal med både offer och mobbare under de
närmsta dagarna.
6. Har kränkningen inte upphört efter uppföljningarna kallas respektive
elevers föräldrar till samtal på skolan tillsammans med eleven.
Närvarande vid detta samtal kan vara: elev och dennes föräldrar,
klassföreståndare, rektor och representanter från trygghetsteamet.
7. Uppföljning görs efter 1-2 veckor. Har ingen förändring skett då heller
kan polisanmälan från skolans sida komma att övervägas. Beslut om
polisanmälan tas av rektor tillsammans med den vårdnadshavare som
kan komma att bli målsägare.
8. Vid allvarligare fall används experthjälp så som elevstödsenheten eller
socialförvaltningen.
OBS: Det är viktigt att bemöta både offer och mobbare med respekt under
samtalen och undvika att moralisera och reagera känslomässigt.
8
Om någon av personalen får kännedom om att annan personal kränker en elev
ska rektor snarast informeras om detta. Rektor har ansvar att avgöra hur
ärendet ska utredas och ansvarar också för denna utredning samt att lämpliga
åtgärder vidtas.
Skolans uppgift är att ha uppsikt över alla skolans lokaliteter före, under
och efter skoldagen . Vuxennärvaron poängteras både under lektioner
och under andra aktiviteter. Rastvaktssystemet som gäller idag bör ses
över med jämna mellanrum.
Vid Västra Hargs skola har följande problem uppmärksammats:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Elever använder ett språk som innehåller svordomar och tillmälen.
Elever retas.
Elever har vid flera tillfällen fått höra att de inte får vara med och leka.
Elever har klottrat könsord på skyltar.
Elever pratar med varandra på otrevligt sätt, de lyssnar inte på varandra.
Elever kastar stenar, äpplen, pinnar och fäktas.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan:
Problem
Tid
1. Elever använder ett Förebyggande och när
språk som innehåller problem uppstår.
svordomar och
tillmälen.
2. Elever retas.
Förebyggande och när
problem uppstår.
3. Elever har vid flera
tillfällen fått höra att
de inte får vara med
och leka.
Förebyggande och när
problem uppstår.
4. Elever har klottrat
könsord på skyltar.
Förebyggande och när
problem uppstår.
Åtgärder
Förebyggande samtal och lektioner för
vård av svenska språket samt för att få
eleverna att förstå hur ord kan kränka.
All berörd personal är ansvarig för
detta.
Alltid tillsägelse när vi hör orden. Aktiv
utredning och åtgärder tas vid
omgående av berörd personal. Om det
är nödvändigt så kopplas
trygghetsteamet in. All berörd personal
är ansvarig för detta.
Observationer och samtal med de
berörda eleverna. Vuxennärvaro/
rastvakter finns. I skolan och på
fritidshemmet arbetar vi regelbundet
med kompissamtal. Kompisstödjarna
arbetar också med detta. Personalen
deltar i barngruppernas aktiviteter och
vi har många gemensamma aktiviteter
för att skapa en bra ”vi-känsla”. Vid
upprepning så har vi samtal i klasserna.
All berörd personal är ansvarig för
detta.
Vi utreder och kartlägger vem som
orsakat klottret. Eleven får med uppsikt
av personal tvätta bort det som klottrats.
9
5. Elever pratar med
varandra på ett
otrevligt sätt, de
lyssnar inte på
varandra.
6. Elever kastar stenar,
äpplen, pinnar och
fäktas.
Förebyggande och när
problem uppstår.
Förebyggande samtal och lektioner för
att lära eleverna respekt för varandra.
All berörd personal är ansvarig för
detta.
Förebyggande och när
problem uppstår.
Genomgång av våra trivselregler, samt
förebyggande samtal om risker för
skador vid kast av dessa tillhyggen,
samt fäktning av pinnar t.ex. nära
ögonen.
Hur har barn/elever och personal varit delaktiga i
framtagandet av denna plan:
Elevråd, enhetsråd, arbetslag och trygghetsteam har arbetat med
framtagandet av planen. Den har också varit på remiss i samtliga klassråd
samt hos enhetsrådet och hos personalens fackliga organisationer.
Hur har/kommer denna plan att förankras:
Arbetet med förankring av denna plan sker ständigt i förskolan och skolan
och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Planen ska följas upp,
utvärderas och skrivas om nästa läsår. I förskolans och skolans arbetsplan
finns hänvisning till planen.
Slutord
Med denna plan vill vi uppnå ett gott arbetsklimat för alla barn, elever och
personal. Förskolans och skolans verksamhet ska organiseras och utformas
på sätt som främjar likabehandling, goda relationer, trygga miljöer samt
skyddar barn, elever och personal mot alla former av kränkningar. Om våra
interna resurser inte räcker till kan vi ta hjälp av Friends och kommunens
övriga resurser.
2011-11-30
Henrik Högman
Viola Molander
10
Bilaga
Skolans Trivselregler
Vi använder ett trevligt språk.
Vi är bra kompisar.
Vi visar hänsyn.
Vi är rädda om skolan, egna och andras saker.
Vi ser till att det är trevligt omkring oss.
Vi är ute på rasterna.
Vi låter alla få arbetsro.
Vi låter alla få matro, använder ett fint bordsskick.
Bestämt av elevrådet:
Det finns också andra ordningsregler om t.ex. mobiltelefoner, mp3,
snöbollskastning och hjälmanvändande m.m.
De specifika reglerna finns anslagna i korridoren på våning 2.
Uppdatering av regler:
Vi ska inom kort även gå igenom regler för Kulturhuset, fotboll, ”väggen”,
bandy, dusch och även uppdatera reglerna om snöbollskastning samt
mobiler.
Vad händer om någon bryter mot våra trivselregler?
Tillsägelse av den som ser det.
Information till klassföreståndare/fritidspersonal.
Åtgärder inom klassen/gruppen.
Kontakta hemmet.
Samtal med trygghetsteamet.
Samtal med rektor.
Träff mellan elev, förälder, personal och rektor.
11
