Studium, LPA – LÄPS 3

Studium, LPA – LÄPS 3
Kurs: Äldrepsykiatri
Handledare: Elisabeth Hansson
Ångest
Rapport skriven av:
Annelie Carlsson
Rind Malmberg
Eva-Britt Nordqvist
Lovisa Nokrach
Karin Nerdrum
Anita Arvesen
Göteborg 081101
Sammanfattning
”När det är som värst”
”Jag gråter i panik och ren och skär rädsla. Jag är på sju olika ställen i rummet, samtidigt som
jag ligger orörlig. Väggarna andas. Pulserar. Trycks närmare, dras längre bort, trycks
närmare…
Jag krymper och blir mindre. Och mindre. Jag tror jag försvinner snart…Jag vill skrika, men
skriken fastnar i halsen. Kan inte andas. Kan inte…andas. Kippar efter luft. Försöker dra
djupa andetag. Vill skrika men det går inte”.
Utdrag ur ”När det är som värst” av Sara Nilsson ur novellsamlingen ”Att leva med
Schizofreni”
Vi har valt att göra en begränsad rapport där vi beskriver olika ångestsyndrom, orsaker,
symtom och konsekvenser. Man skiljer på normal oro/ångest och sjuklig oro/ångest. Det är
inte innehållet i oron utan snarare ”styrkan”, hur ofta och förmågan att kontrollera sin ångest
som är avgörande för definitionen ångest.
Vi har sökt information via internet och facklitteratur. Ämnet ångest är stort, det finns mycket
information och således mycket att läsa, dock inte när det gäller ångest hos äldre.
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund
2.
Syfte
3.
Metod
4.
Resultat
4.1 Ångest
4.2 Panikångest (PD)
4.3 Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
4.4 Tvångstankar och tvångssyndrom (OCD)
4.5 Socialfobi (SAD)
4.6 Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD)
4.7 Ångest – äldre
5.
Diskussion
1. Bakgrund
Vi möter dagligen boende, brukare med ångest eller ångestrelaterade sjukdomar, antingen vi
arbetar inom hemtjänsten, på gruppboende eller äldreboende. Vi ville därför skaffa oss
djupare kunskap om ångest och olika ångestsyndrom.
2. Syfte
Vi vill med denna rapport beskriva symtom och orsak vid olika ångestsyndrom samt beskriva
ångest hos äldre.
3. Metod
Vi har valt att söka information via internet och genom facklitteratur.
4. Resultat
4.1 Ångest
Ångest, oro och rädsla är naturliga känslor. Rädsla hos oss människor hjälper oss att skärpa
till våra sinnen i en farlig situation. För urtidsmänniskan handlade det om att ta sig ur en farlig
situation som annars skulle kunna leda till döden. Rädsla, oro och kanske till och med ångest
hjälper oss alltså att snabbt reagera vid hot eller fara.
Den som drabbas av ångestsyndrom har en stark reaktionsbenägenhet, något vi har med oss
genetiskt. Man reagerar därför starkare än andra på vad som händer i kroppen och runt
omkring, mer lyhörd, fantasifull och kreativ. Det är inte ovanligt att man har höga krav på sig
själv. Konflikträdsla och att ha svårigheter att uttrycka sina känslor är inte heller ovanligt. Om
kraven blir större än personens förmåga leder det till slut att man går sönder inuti.
Ångestsymtom och dess känslor är väldigt varierande allt från ängslan och oro till fruktan och
panik. Man skiljer på normal oro/ångest och sjuklig oro/ångest. Det är inte innehållet i oron
utan snarare ”styrkan”, hur ofta och förmågan att kontrollera sin ångest som är avgörande för
definitionen sjuklig ångest. Genom en kombination av medfödd sårbarhet, upplevelser under
uppväxten och/eller felinlärning kan alltså ångesten, oron eller rädslan bli så stark så att
istället för att skydda oss vid en farlig situation, blir den förlamande och leder till att
människor blir handikappade, både fysiskt, psykiskt och socialt. Man talar då om att ångesten
blir sjuklig och man delar in den i olika ångestsyndrom.





Panikångest (PD)
Generell ångest(GAD)
Tvångstankar och tvångssyndrom (OCD)
Social ångest(SAD) och övriga fobier
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Ångestsyndrom debuterar ofta i slutat av tonåren eller i tjugoårsåldern. Ungefär 10-15% av
världens befolkning lider av någon form av ångest relaterad sjukdom.1 Många drabbas av sina
första ångest- och panikupplevelse efter att ha arbetat hårt under en period, varit fysiskt sjuk,
använt droger eller gått igenom separationer som tillexempel skilsmässa eller närståendes
död.
De flesta ångestsjukdomar förekommer betydligt oftare hos kvinnor än hos män. Vi har valt
att belysa ovan nämnda ångestsyndrom samt ångest hos äldre.
1
www.panikangest.com
4.2 Panikångest (PD)
Panic disorder
Panikattack är en psykisk sjukdom som drabbar minst var tionde människa någon gång i livet.
Det drabbar fler kvinnor än män. Man insjuknar oftast i tonåren. Panikattack är episoder av
intensiv rädsla eller obehag. Symtomen utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter
och det är minst fyra av dessa symtom som kommer utan förvarning.













Hastig puls
Svettningar
Darrningar och skakningar
Känsla av att tappa andan
Kvävningskänsla
Bröstsmärta
Illamående
Svindel
Overklighetskänsla
Rädsla för att bli tokig
Dödskräck
Domningar
Frossa
Det finns inga enkla svar på varför en del människor drabbas av paniksyndrom, alltså
upprepade panikattacker. En del svar finns att hitta i hjärnans signalsystem eftersom man vet
att läkemedel som påverkar överföringen av framförallt serotonin och noradrenalin mellan
hjärnans hjärnceller kan ge minskad ångest. En annan förklaring kan vara att ångestdrabbade
människor bär med sig en ökad känslighet som ett genetiskt arv från barndomen.
Andra teorier gör gällande att svåra upplevelser i våra liv leder till att vi så småningom
reagerar med panik och ångest.
4.3 Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Generalized Anxiety Disorder
Kronisk oro över det mesta i livet. Även så kallad metaoro dvs. oro över sin oro. För att få
diagnosen ska man ha långvariga besvär i minst 6 månader som gör det svårt att sköta ett
arbete, fungera socialt och att ha ett fungerande familjeliv. Kännetecknas av ihållande,
okontrollerbar och överdriven ångest, oro, som kretsar kring det mesta i tillvaron t.ex. arbete,
pengar, familj mm, och som medför en bristande förmåga att slappna av.
Symtom:






Kroniskt beredskapsläge
Sömnsvårigheter
Irritabilitet
Koncentrationssvårigheter
Vanmaktkänsla
Överdriven rädsla och oro
Dessa symtom kan i sin tur leda till diverse kroppsliga såsom:









Spända muskler
Huvudvärk
Tandagnisslan
Svettningar
Darrningar
Muntorrhet
Hjärtklappning
Mag- och tarmbesvär
Täta urinträngningar
Av de som söker hjälp är det få som gör det på grund av sin ängslighet, utan det är istället
t.ex. orolig mage, spända muskler och dålig sömn som föranleder läkarbesök, vilket i sin tur
kan leda till att ångestsyndromet förblir obehandlat.
Uppkomst: Börjar oftast under barndomen eller tonåren. Sjukdomen ses oftare hos kvinnor
än hos män och i motsats till andra ångestsyndrom har den en viss tendens till att öka med
stigande ålder.
Orsak: Förmodligen är orsaken en kombination av sårbarhet och stress, samt en ärftlig
känslighet som i kombination med yttre stress framkallar ständig oro. Personer med diagnosen
har även en ökad risk att drabbas av ytterligare ångestsjukdom, missbruk eller depression
Bemötande: Vid en stunds samtal kan ett lugnt tonfall och det intresse man visar som
vårdpersonal verka lugnande, ge ökad förståelse och i vissa fall även ge en viss tillfällig
lindring. Genom att möta ångest på rätt sätt kan man förhindra att omgivningen smittas av
den.
4.4 Tvångstankar och tvångssyndrom (OCD)
Obsessive Compulsive Disorder
Det är inte ovanligt att barn ägnar sig åt olika ritualer, t.ex. ”inte nudda vita streck” på övergångställen, eller alltid sätta ned samma fot när man kliver ur sängen osv. detta är helt
normalt, och en del i barnets utveckling. För att man skall uppfylla diagnosen tvångssyndrom
ska tvångstankarna och/eller handlingarna uppta minst 1 timma per dag, upplevas väldigt
svåra eller göra så att man inte fungerar i vardagslivet.
Tvångssyndrom debuterar ofta tidigt i livet och drabbar lika många män som kvinnor. Precis
som när det gäller de andra ångestsjukdomarna finns det sannolikt en ärftlighet bakom
tvångssyndrom och möjligen också obalans i hjärnans signalsystem. Yttre faktorer som stress
eller en infektion kan utlösa eller förvärra symtomet. Drygt hundra tusen svenskar lider av
OCD.2 De som drabbas av tvångssyndrom känner tvång att utföra former av ritualer och
upplever stark ångest och panik om man försöker motstå dessa tankar och handlingar. De
flesta lider både av tvångstankar samt tvångshandlingar.
2
www.angest.se svenska ångestsyndromsällskapet
Tvångstankarna är återkommande och ihållande tankar, impulser och fantasier. De upplevs
som svåra, meningslösa och orsakar kraftig ångest, äckel eller obehag. Tankarna ”fastnar” och
går rundgång. De är nästan alltid plågsamma eftersom de är våldsamma eller obscena. Det
kan vara allt ifrån rädsla för smitta, att man skall skada någon i sin närhet, att det skall börja
brinna, någon dör, det blir översvämning osv. För att lindra sin ångest så utför man vissa
tvångshandlingar s.k. ritualer. Man ”neutraliserar” tvångstankarna, gör dem ofarliga och får
dem att försvinna – man känner sig lättare tillmods, för tillfället. Det innebär en upplevelse av
kontroll i en annars kaotisk situation.
Symtom på tvångssyndrom kan variera från person till person. Här är några exempel.







Ett onormalt behov av att duscha, tvätta händerna eller borsta tänderna, ibland i
timmar i sträck.
Ett onormalt behov av att upprepa säkerhetsfrågor, ”låste jag dörren?”, ”är spisen
avstängd?” osv.
Ett onormalt behov av att ställa upp rigorösa personliga regler. Till exempel var eller
hur man ska gå, vad eller hur man ska äta osv.
Återkommande och ihållande tankar, impulser och fantasier som upplevs som
påträngande och meningslösa. Det kan tillexempel vara impulser att göra något som är
olagligt eller farligt.
Onormal ångest över smuts eller bakterier
Ett onormalt behov av att ha sitt liv organiserat på ett bestämt sätt. Till exempel att
vissa saker måste placeras på ett särskilt ställe och riktas mot ett speciellt håll.
Mentala ritualer som att räkna, läsa en ramsa eller bön, upprepade beteenden eller
utföra olika magiska åtbörder.
Symtomen är olika stark hos olika människor. Lider man av en mildare form kan man leva ett
fungerande vardagsliv. Människor som lider av allvarligare former av tvångssyndrom blir
naturligtvis handikappade av sitt tvång, all energi går åt till sjukdomen. Det är också vanligt
med flera olika typer av tvångstankar/handlingar hos en och samma person. Förmågan att
själv inse det orimliga i tvånget varierar mellan olika personer. Det finns ett samband mellan
tvångssyndrom, särskilt tvångstankar och depression.
4.5 Social fobi (SAD)
Social Anxiety Disorder
Social fobi- ångest inför mötet med enskilda människor. Social fobi debuterar vanligen i de
tidigare tonåren och har ett livslångt växlande förlopp. Det är inte ovanligt att föräldrar och
släktingar också lider av social fobi. Förutom den biologiska ärftligheten kan den även ärvas
genom så kallad observationsinlärning. Man är rädd att det skall bli pinsamt och framstå som
löjlig, att inte duga till. Dessa tankar upptar fobikerns liv. Man kan bygga upp ångesten flera
veckor innan man skall utsättas för olika möten med enskilda personer. Tanken på detta ger
hjärtklappning, svettningar, yrsel och orolig mage.
Social fobi har du om:




Du känner ångest inför situationer då du utsätts för andras uppmärksamhet.
Du rodnar och får domningar inför och i denna typ av situationer
Du planerar ditt liv för att undvika denna typ av situationer, eller uthärdar situationer
under svår plåga.
Du hämmas i ditt sociala liv på grund av detta.
Detta är en sjukdom som länge underskattats och som blir ett allvarligt problem när den inte
behandlas. Sjukdomen kan leda till beroende och missbruk på grund av att en del använder
alkohol för att dämpa oron. Många lider någon gång av uppgivenhet eller depression. Det är
ovanligt att man söker psykiatrisk hjälp för enbart social ångest.
Olika fobier:




Djur – ormar, fåglar, spindlar
Naturfenomen- höjd, åska, mörker
Blod, injektioner, skador
Speciella situationer – hissar, köer, biografer, tandläkare, flygrädsla
4.6 Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD)
Posttraumatic Stress Disorder
Symtom: Många ångestdrabbade människor har svårt att förstå varför de drabbas av sin
plågsamma och handikappande ångest. Men när det gäller dem som lider av så kallat
posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är det tvärtom. PTSD - drabbade återupplever i regel
den skrämmande händelsen genom starka minnesbilder som framkallas både under dagen och
i form av mardrömmar på nätterna. Den drabbade försöker ofta undvika tankar, känslor eller
aktiviteter som påminner om traumat. Symtomen bryter antingen ut strax efter det upplevda
traumat, eller för en del först flera år senare. I vissa fall kan det gå så långt att personen blir
helt isolerad. Även kroppsliga symtom ingår i bilden av en PTSD – diagnos.
Vanliga fysiska och psykiska symtom är:









Koncentrationssvårigheter
Sömnstörningar
Irritabilitet
Överdriven vaksamhet
Lättskrämdhet
Huvudvärk
Magsår
Högt blodtryck
Smärta i leder
Det är inte ovanligt att den drabbade utvecklar en s.k. ”startle-reflex”, vilket för exempelvis
krigsveteraner och flyktingar kan betyda att de kastar sig ned i skydd på golvet vid vissa ljud.
Stort mörkertal bland människor som drabbas av PTSD hanterar sin situation på olika sätt.
Vissa tar sin tillflykt i arbete och engagemang, andra hamnar i alkohol och/eller
narkotikamissbruk i sina försök att dämpa smärtan och ångesten.
Andra komplikationer som följer PTSD:s funktionsnedsättning är ökad självmordsrisk,
skilsmässor och separationer. Många söker inte ens vård eftersom det i sig kan upplevas som
en påminnelse av det man har gått igenom, och även hos de som söker hjälp kan det vara
svårt att upptäcka sjukdomen. Finns ångeststörningar i släkten är risken större att man
drabbas av PTSD. PTSD kan även drabba barn. De visar i sådana fall upp DAMP-liknande
symtom och är mer rastlösa och oroliga än vuxna.
Uppkomst: Ångesten har utlösts av en specifik och mycket skrämmande händelse, trauma,
och personens krisreaktion har sålunda inte hävts på ett naturligt sätt, utan ”dröjer kvar” i
form av en mängd obehagliga och plågsamma symtom. Den som drabbas av PTSD kan till
exempel ha genomlevt ett krig, suttit i koncentrationsläger, blivit utsatt för tortyr, våldtäkt
eller misshandel, varit med om en svår olycka eller blivit rånad. Det är förmodligen så att vi
människor har en större eller mindre ärftlig benägenhet att utveckla posttraumatiskt
stressyndrom. Dessutom har vi lättare att hantera ett trauma om vi redan direkt efter den
traumatiska händelsen får ett bra stöd från vår omgivning och kanske också någon form av
professionell behandling.
4.7 Ångest – äldre
5-10% av de äldre lider av någon form av ångest, vanligen av generaliserad ångest och
agorafobi.3
Symtomen är:





Mag- och tarmbesvär
Trötthet
Sömnstörningar
Huvudvärk
Smärtor i kroppen och i hjärtat
Då de äldre söker läkare så är det just dessa symtom som anges, och de tolkas ofta som en del
i åldrandet. De gamla pratar inte om ångest då det ses som en skam. Bland de gamla själva
och av anhöriga så finns en tro att man ska lida av vissa nytillkomna krämpor, då åldrandet
fortgår. Det kan vara en olust att träffa vänner, att söka ensamhet, bli lite förvirrad och
glömsk osv. De äldres psykiska ohälsa är så stort att man pratar om ett folkhälsoproblem,
menar Socialstyrelsen, och att något måste göras. Frågan om ohälsan citat: ”bollas ofta runt
mellan psykiatrin, geriatriken, äldreomsorgen och primärvården. Det finns således ingen som
har eller tar huvudansvaret. Då det talas om ångest bland äldre så nämns ångestdepressionssyndrom, eftersom gränsen är otydlig och depressionen ofta ett faktum då den
äldre får hjälp.
3
Kajsa Wallin, MAS Kortedala
Det finns mycket lite fakta att tillgå gällande detta och det nämns att frågan om den psykiska
ohälsan är väldigt eftersatt och måste uppmärksammas mer. Men att de gamla lider är alla
ense om. Hur man kan förebygga finns det kunskaper om men någonstans tar det stopp i
maskineriet, så personal får icke tillräcklig kompetens eller ta del av verktygen.
5. Diskussion
Vi har noterat att en gemensam nämnare för de olika ångestsyndromen är stress. Vid samtliga
ångestsyndrom blir symtom/attackerna värre när man utsätts för stress. Då 10-15% av
världens befolkning lider av någon form av ångest4, kan man diskutera om det rådande
samhällsklimatet är en bidragande orsak till varför allt fler lider av någon ångestrelaterad
sjukdom. Ångestsjukdomar är också vanligare bland kvinnor än män.
Ensamheten ökar, framför allt hos äldre – ensamhet leder inte sällan till psykisk ohälsa. Vi
har höga krav på oss själva, många arbetar heltid, har små barn som skall lämnas och hämtas
på dagis – många har ständigt dåligt samvete för att inte hinna med allt osv. osv. Vi lever med
en konstant hör stressnivå. Jagar ständigt tid och får sällan ”landa”.
Vad det gäller äldre och deras ångest var det svårt att hitta information och enligt
Socialstyrelsen är ångest hos äldre ett eftersatt område. De ”bollas” mellan olika stolar –
ingen instans tar huvudansvaret. Vi har av egen erfarenhet märkt att inom äldreomsorgen är
”inriktningen” ofta somatisk. Man tolkar äldres ångest som en del i det naturliga åldrandet.
”Kvarboendeprincipen” leder till att många äldre lever ensamma hemma under lång tid. Man
har stöd av hemtjänst och hemsjukvård, men endast ett fåtal timmar per vecka. Som vi
nämnde tidigare leder ofta ensamhet till psykisk ohälsa. Vi tror att det finns ett stort mörkertal
när man talar om ångest hos äldre. Den äldre generationen ser psykisk ohälsa som något
skamligt, man söker inte vård för sin ångest. Går man till läkare är det för somatiska
åkommor.
Vi har även haft en diskussion om man kan se någon skillnad på förekomsten av
ångestsyndrom, 20 – 30 år tillbaka i tiden, kontra 2008. Vi har även frågat oss hur
”strukturen” på vården inom psykiatrin förändrats sedan Psykiatrireformen, 1995, och vad det
har medfört för konsekvenser, framförallt för de äldre. Gruppen lämnar på grund av tidsbrist
dessa frågor obesvarade.
4
www.panikangest.com
Källförteckning
Litteratur:
Psykiatriboken, Hans Ottoson, Jan-Otto Ottosson LIBER
Psykiatri för vårdtagare, Gunilla Dores
Internetkällor:
www.svenskaterapiformedlingen.se
www.vardguiden.se
www.psykiatriinfo.se
www.panikangest.com
www.angest.se, svenska ångestsyndromsällskapet
www.fass.se, Hjern.A, Diagnostik och behandling av traumatiserade flyktingar
www.socilastyrelsen.se
Tidskrifter:
LO – tidningen, Lena Gunnars, reporter
Läkartidningen, Ingvar Karlsson, överläkare
Medicinskt ansvarig sjuksköterska:
Kajsa Wallin, MAS, Kortedala