Jennifer Valcke lägger mer i begreppet internationalisering

KIBladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2015
Vidgar
vyerna
Sidorna 4–5
Jennifer Valcke lägger mer i
begreppet internationalisering
Piggare höst!
Kurserna som
motverkar stress
& stillasittande
Sidan 22
SPECIAL
Så gick det sen
för KI-projekten
I början av höst­
terminen hälsades
de nya studenterna
välkomna till KI.
Sidorna 24–26
REKRYTERA?
LÖNESAMTAL
Här är fällorna
du ska undvika
Från 2016 gäller
den nya modellen
Sidorna 20–21
Sidorna 18–19
Foto: ULF SIRBORN
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
Nu krävs åtgärder för att
öka svensk konkurrenskraft
H
Anders Hamsten
rektor
ÖSTEN ÄR HÄR och med den en
Världsledande
medicinsk forskning
vid svenska lärosäten är
avgörande för life science-­
sektorns utvecklings­
möjligheter i Sverige.
påtaglig tempoväxling i alla verksamheter vid vårt universitet.
I slutet av oktober ska vi överlämna
vårt inspel till den forskningsproposition som regeringen har för avsikt att
presentera under hösten 2016. Arbete
pågår också inom regeringens expertgrupp för life science. Det råder politisk
enighet om att Sverige bör vara en internationellt ledande forskningsnation
och att framgångsrik forskning är en
väsentlig faktor för ekonomisk tillväxt.
Därför är det mycket oroande att
svenska lärosäten inte står särskilt
starka i den hårdnande internationella
konkurrensen, och att detta gäller även
medicinsk forskning.
Life science är den enskilt största sektorn inom den offentligt finansierade
forskningen.
Världsledande medi­
cinsk forskning vid svenska lärosäten är avgörande för life science-sektorns utvecklingsmöjligheter i Sverige. Det
krävs därför kraftfulla åtgärder för
att öka konkurrenskraften för svensk
medicinsk forskning.
l Ökning av antalet centralt utlysta meriteringsanställningar på
lärosätesnivå för lovande juniora
forskare
l Finansiering av dyrbar utrustning
som inte faller inom kategorin
nationella teknikplattformar
l Höjda ersättningar per helårsplats
till lärosätenas utbildningsprogram l Satsningar på innovation,
internationalisering, IT-struktur
och informatik
l Fullfinansiering via basanslagen
till forskning och utbildning för ett
adekvat dimensionerat antal anställningar som professor och lektor.
KAROLINSKA INSTITUTET anser att sta-
DÄRUTÖVER BEHÖVS en kraftfull ök-
tens sammantagna anslag till forskning, innovation och utbildning vid
universitet och högskolor måste dubbleras inom en tioårsperiod.
De ökande resurserna till lärosätena
bör riktas mot bland annat följande
områden:
ning av Vetenskapsrådets resurser för
finansiering av bidrag till forskarinitierade projekt. Vi vill även se ökade
beslutsbefogenheter inom akademin i enlighet med rapporten ”Ökad handlingsfrihet för
statliga lärosäten”.
SPANING
MAN TALAR OM...
… årets politiska DJ-battle
H
ej Barbro Westerholm,
riksdags­ledamot (FP)
och professor emerita,
du deltog i årets DJ-­
battle i Almedalen i
somras, hur var det?
varit professor vid lärosätet.
Sedan 1988 är du riksdags­
politiker (med uppehåll
mellan 1999 till 2006),
vilka frågor engagerar dig
mest just nu?
– Både omsorgsfrågor och
– Det var roligt och en
åldersdiskrimineringen, hälsopositiv upplevelse för mig som
Barbro
aldrig har varit med om det
Westerholm. och sjukvårdsfrågor samt
HBTQ-frågor. Till exempel
förut. Jag blev inslängd väldigt
Foto: RIKSDAGEN
rätten att få jobba vidare så
sent av mina folkpartister.
länge man vill och kan. Jag arbetar
Plötsligt stod jag på scen och
också för att en, helst parlamentarisk,
skulle dansa.
utredning ska tillsättas om vad vi
Vad är vitsen med ett DJ-battle
er­bjuder människor i livets slutskede,
för politiker, där regeringen går
inte minst i den palliativa vården.
upp mot Alliansen på scen inför
Människor ska inte behöva vara
publik och dansar loss till sina spel­
rädda för döendet. Den rädsla vi ser
listor*?
i debatten visar att vi inte fått ut infor– För att visa en annan sida av oss,
mation
om vad vi kan göra inom den
att vi inte bara står i kammaren och
palliativa vården som tyvärr är olika
pratar. För mig var det också viktigt att
utvecklad i olika delar av landet.
visa att vi äldre kan, som ett sätt att ta
Du gick även med i årets Pridedöd på den åldersdiskriminering som
parad, på vilket sätt är det viktigt
har funnits så länge i vårt samhälle: Så
tycker du?
många vill fortsätta i arbetslivet, och
det gäller också attityder som möter
– Jag har gått med varje år, med
oss och myter, till exempel om att vi
något undantag, sedan 1998. Mitt
inte kan lära nytt.
första embryo till Pride var 1979 när ett
30–40-tal personer ockuperade SocialDu är läkare, utbildad vid Karo­
styrelsens trappa (då Barbro Westerlinska Institutet och har forskat och
EN GÄSTPROFESSOR vid Karolinska
Institutet har anklagats för oredlighet
i forskning. Kritiken avsåg totalt sju
publikationer i vetenskapliga tidskrift­
er. Karolinska Institutet har därför
genomfört en omfattande utredning
och konstaterar att forskaren inte gjort
sig skyldig till oredlighet. Såväl utredning som beslut har fått stor uppmärksamhet i medierna. Ärendet har
också engagerat forskningsfinansiärer, Inspektionen för vård och omsorg
(IVO), Läke­medelsverket och åklagare.
Jag uppmanar den som är intresserad
av ärendet att läsa de handlingar som
hör till Karolinska Institutets beslut
på internwebben.ki.se. Där framgår att
Karolinska Institutets slutsatser kring
detta komplexa ärende vilar på fast
grund.
VÅR PROREKTOR KERSTIN THAM till-
träder den 1 november uppdraget som
rektor för Malmö högskola. Vi förlorar
därmed en högt kompetent, engagerad och mycket uppskattad akademisk
ledare som gjort storartade insatser
för vårt universitet. Samtidigt gläds vi
självfallet å Kerstins vägnar över den
spännande utmaningen att leda ett
stort multidisciplinärt lärosäte.
Jag önskar er alla en händelserik, utmanande och framgångsrik höst­termin.
1
2
Arbetet med implementeringen
av Strategi 2018 fortsätter med
målmedvetenhet och brett engagemang inom institutionerna
och universitetsförvaltningen.
2 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
KAROLINSKA INSTITUTET firmly
believes that the total government appropriation for academic research, innovation and education must be doubled
within a ten-year period and that such
funding injections should go, amongst
other things, towards:
personer deltog från KI i årets
Prideparad, fler än tidigare.
Förutom initiativtagarna
Queerolinska (MF), och många
studenter gick dekanerna
för utbildning och forskar­
utbildning med flera med­
arbetare under KI:s banderoll
”A university for diversity”
med i paraden.
3
CITATET
l increasing the number of
centrally advertised qualifying
posts at university level for promising
junior researchers
l costly equipment not classified as be-
Much more money also needs to be
pumped into the Swedish Research
Council’s grant resources for research­
er-initiated projects.
A VISITING PROFESSOR at Karo­
linska Institutet was accused of scientific misconduct concerning seven
papers published in scientific journals.
Karolinska Institutet duly conducted a
thorough investigation and found him
not guilty. I urge anyone interested in
the case to read the documents relating
to Karolinska Institutet’s decision on
internwebben.ki.se/en.
ON 1 NOVEMBER our pro-vice-­
chancellor Kerstin Tham becomes the
vice-chancellor of Malmö University.
We will be losing a highly competent,
dedicated and very popular academic
leader. It goes without saying, however,
that we are happy for Kerstin and wish
her all the best as she takes on the ex­
citing challenge of leading a large,
multidisciplinary university.
ANDERS HAMSTEN
Vice-Chancellor
professor i klinisk epidemiologi vid
Karolinska Institutet,
var doktorand och
saknade en handbok om medicinsk
forskning skrev han
den första utgåvan
av Att börja forska
inom medicin, bio- och
vård­vetenskap, Studentlitteratur. Tretton år senare har
tips från doktorander som
han handlett bidragit till den
rejält utökade nya utgåvan.
Boken tar upp tips på hur
man granskar en artikel eller
söker forskningspengar, men
också oredlighet i forskning.
120
Parterna måste snarast möjligt enas kring det
kommande regionala ALF-avtalet som reglerar
samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting när det gäller klinisk forskning,
utbildning och utveckling av hälso- och sjukvården.
longing to a national technical platform
l higher compensation per full-time
place on academic study programmes
l innovation, internationalisation, IT
structure and informatics
l the full financing, via the basic
appropriation, of research and
education to secure an adequately
dimensioned faculty of professors
and senior lecturers.
är Jonas F Ludvigsson,
SIFFRAN
*DET HÄR VAR NÅGRA AV LÅTARNA PÅ
ALLIANSENS SPELLISTA I ALMEDALEN 2015…
… MEN REGERINGEN VANN SOM BÄSTA
DJ:S MED BLAND ANNAT DE HÄR LÅTARNA:
l ”Don’t Stop Me Now” – Queen
l ”Hey Ya! Radio Mix /Club Mix” – OutKast
l ”Stay The Night” – Alcazar
l ”Take Me To The Clouds Above - Radio Edit”
– Micha Moor
l ”Baby I’m Burnin’” – Dolly Parton
l ”Wake Me Up” – Avicii
l ”Shut Up and Dance” – Walk the Moon
l ”Waiting For Love (Original Mix)” – Avicii
l ”Ramlar” – Håkan Hellström
Foto: ISTOCK
and with it comes a real
change of pace at our university.
At the end of October, we are due
to hand in our comments on the research­bill that the government intends
to table next autumn. We are also busy
in the government’s life science expert
group.
Our politicians all agree that Sweden
should be a world-leading scientific
nation and that successful research
is essential to economic growth. It is
there­
fore very worrying to see that
Swedish higher education institutions
are not particularly well buttressed
against the stiffening global competition, and this is true also of medical research. Life science is the single
largest sector in publicly financed
research, and without world-leading
medical research conducted at Swedish
HEIs, the nation’s life science sector
cannot grow and develop. We therefore
need to pull out all the stops to make
our medical research more competitive.
N
MADELEINE
SVÄRD HUSS
We need to act to boost Swedish competitiveness
AUTUMN IS HERE
Forskarhandbok
för doktorander
nu ännu matigare
holm var ny generaldirektör, reds anm)
för att demonstrera mot att homosexualitet betraktades som en sjukdom.
Det ändrade vi på. Nu att få gå med
40 000 till 50 000 i Prideparaden tycker
jag är helt otroligt. Men det är viktigt
att vi politiker visar att vi inte är nöjda,
utan att det finns mer att göra. Ett
exempel är könskorrigering, som inte
ska vara upp till politiker att bestämma
om, utan det ska personen själv, läkare
och psykologer ta ställning till.
Både politikerveckan i
Almedalen och Pridefestivalen
innebär ju en del festande – har du
fler fester på gång?
– Nej, nu sitter jag och skriver på
artiklar och motionerar i riksdagen,
under sommaren har jag harvat igenom de motioner jag ska väcka.
Till sist, har du någon favoritlåt
från DJ-battlen?
– Jag är egentligen mer för klassisk
musik. När det gäller den typen av
dansmusik får vi nog gå tillbaka ganska
långt i tiden.
TRE VIKTIGA FRÅGOR I HÖST
Karolinska Institutet bör ta ledningen, såväl nationellt som
internationellt, i arbetet med att utveckla gränssnittet
mellan grundvetenskaplig forskning och tidig klinisk
användning av experimentell behandling. Detta arbete
engagerar både universitetet och universitetssjukvården.
BOKEN
Foto: GUNNAR ASK
LEDARE
l ”You Can’t Stop The Beat” (“Hairspray”)
– Nikki Blonsky, Zac Efron, med flera
KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm
Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected]
Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Iris Media
Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015.
KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet
”Intresset
för att lära
sig svenska
varierar och att man
ska göra det på sin
fritid är ett för högt
krav att ställa.”
Jeanette Lindberg, ordförande för SULF:s doktorandförening, SDF, vill ställa
högre krav på lärosätena att
språkmässigt inkludera den
utländska personalen, bland
annat genom att alla beslut
och webbsidor ska finnas på
engelska. I Universitets­läraren.
Nästa nummer
av KI Bladet kommer
den 27 november 2015.
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 3
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
Att kunna undervisa
på engelska är inte
det enda en lärare
behöver tänka på.
I det internation­ella
klass­rummet handlar
det också om kultur
och värderingar.
Nu har Jennifer
Valcke rekryterats för
att öppna dörr­arna till
en större värld.
OPENING THE
DOOR TO A
BIGGER WORLD
Being able to
teach in English is
not the only thing
a teacher has to
think about, because the international classroom is
also about culture
and values. On 7
September, Jennifer Valcke stepped
into a brand new
role at KI, created
at the initiative
of the Board of
Higher Education, in which for
the next three
years she will be
helping Karolinska
Institutet’s teachers and supervisors adapt their
teaching methods
to the multicultural classroom. Dr
Valcke has over
ten years’ experience as a pedagogical developer
at the Université
Libre de Bruxelles in Belgium,
where neither
the teachers nor
the students had
English as their
first language.
”It was in many
ways like the
situation here at
KI,” she says.
NOTERAT
JENNIFER VALCKE
l Gör: Pedagogisk utvecklare vid KI med
fokus på internationalisering.
l Född: 1974 i Bryssel, Belgien.
l Familj: Maken David Grynberg och två
barn, 11 och 7 år gamla, samt hunden Muff.
l Bor: Lidingö och Bryssel.
l Karriär i korthet: Kandidatexamen i moderna språk och litteratur
1999, doktors­examen i filmstudier
2009. Content and Integrated Learning
Advisor vid Université Libre de Bruxelles
2002–2014. Sitter i styrelsen för European Association for International Education (EAIE). Från september i år anställd på
enheten för medicinsk pedagogik (UME) vid
institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) för att arbeta med
internationalisering av utbildningen.
l Utanför arbetet: ”Som mamma har jag
mycket att göra, men försöker hinna med att
träna en del. Jag är en utåtriktad och nyfiken
person som tycker om att upptäcka nya
kulturer. Jag har både belgiskt och brittiskt
medborgarskap och har även bott i Nigeria.
Jag har en doktorsexamen i filmstudier, så jag
ägnar mycket tid åt att titta på film. Jag älskar
också att läsa och gå på teater.”
Att kunna undervisa på engelska är inte det enda en
lärare behöver tänka på. I det internation­ella klass­
rummet handlar det också om kultur och värderingar.
Nu har Jennifer Valcke rekryterats för att öppna
dörr­arna till en större värld. TEXT: Karin Söderlund Leifler FOTO: Daniel Roos
Talar på Lärardagen
n Temat för Lärardagen 2015 på KI är internationalisering av utbildningen. Målet är att globala hälsofrågor ska integreras i obligatoriska
moment på alla grundutbildningar och att alla
utbildningar ska innehålla minst en kurs som
ges på engelska.
Jennifer Valcke kommer att presentera aktivitetsplanen för hur det ska gå till tillsammans
med professor Anna Mia Ekström och läkaren
Helena Nordenstedt.
Det blir fler presentationer, av bland andra
professor Hans Rosling, vicerektor för internationella frågor Maria Masucci, och Karen Lauridsen, Århus universitet, som har arbetat med
det internationella samarbetsprojektet IntlUni.
”Utmaningen blir att hjälpa lärare
att utvidga sin bild av vad det
innebär att undervisa på engels­
ka”, säger Jennifer Valcke, som just
rekryterats till KI för att utgöra ett
stöd till lärare för att undervisa
i det internationella klassrummet.
l När? Klockan 9–16 den 30 september på
Berzelius väg 3, campus Solna.
l Anmäl dig på ki.se: Lärardagen 2015.
”Det handlar inte bara om orden”
D
en sjunde september började hon
arbeta för att stötta Karolinska Institutets lärare i deras undervisning.
Det är en helt ny roll på KI som har
skapats på initiativ av styrelsen för utbildning.
Under tre år ska Jennifer Valcke hjälpa lärare
och handledare att utveckla undervisningen i
det multikulturella klassrummet.
Med sig har hon mer än tio års erfarenhet
som pedagogisk utvecklare vid Université Libre de Bruxelles i Belgien där varken lärarna
eller studenterna hade engelska som modersmål.
– På många sätt liknade sammanhanget det
vid KI. Den stora skillnaden blir att jag här
enbart kommer att arbeta med personer inom
hälsa och sjukvård. Lärarna som jag arbetade
med tidigare undervisade i bland annat ekonomi, flerspråkskommunikation, juridik och
medicin. Jag tror att det finns en tydligare läraridentitet här, säger Jennifer Valcke.
HON SER FRAM EMOT att arbeta med lärarna
som undervisar på KI:s olika utbildningsprogram, där människors hälsa står i fokus och
4 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
fungerande kommunikation är en grundförutsättning.
– När du lär ut genom ett främmande språk
handlar det inte bara om orden, utan också om
kulturell medvetenhet. Jag tror att i sina framtida yrken behöver studenterna en förhöjd kulturell förståelse, eftersom de behöver kommunicera med sina patienter om mycket känslig
medicinsk information.
NYREKRYTERINGEN ÄR ETT STEG i arbetet med
att göra undervisningen mer internationell och
att stärka KI:s konkurrenskraft. Ett av målen i
universitetets handlingsplan för internationalisering av utbildningen är att alla utbildningsprogram redan nästan år ska ha minst en kurs
som ges på engelska.
En annan viktig fråga är att få in interkulturell medvetenhet och globala hälsofrågor på
utbildningarna i större utsträckning än vad
som sker i dag.
Men det handlar inte bara om att det engelska språket är nödvändigt för att kunna kommunicera i det akademiska arbetet. Lärare har
också uttryckt ett intresse för att lära sig mer
om undervisning i multikulturella sammanhang.
– Genom en inventering bland lärare och
handledare framkom att det finns ett behov av
att förstå interkulturella möten och vad de har
för betydelse i ett utbildningssammanhang,
säger Cormac McGrath, chef på enheten för
medicinsk pedagogik vid Centrum för lärande
och kunskap (CLK).
Inför rekryteringen till den nya tjänsten
sökte universitetet någon som direkt kunde
börja arbeta med att genomföra handlingsplanen och med erfarenhet av liknande uppgifter.
– Vi tyckte att det passar väldigt bra för
den här tjänsten att ta in det internationella
perspektivet genom att söka sig utanför KI:s
gränser. Därför ville vi gärna ha någon som
inte är van vid den svenska kontexten och på
så sätt få in nya erfarenheter, säger Cormac
McGrath.
I SIN ROLL SOM PEDAGOGISK utvecklare kom-
mer Jennifer Valcke att ha mycket kontakt med
lärare och handledare, men också arbeta med
strategier för internationalisering på lednings-
nivå. De ansvariga för de olika utbildningarna
kan få hennes hjälp med att väva in internationella och interkulturella perspektiv i lärandemålen och utbilningarna. Hon kommer även
att hålla workshops och erbjuda individuell
rådgivning för pedagogiska ledare, lärare och
handledare. Ett onlineverktyg för lärare kommer att utvecklas.
– Jag tror att vi kommer att nå många lärare
genom en interaktiv webbplats där lärare kan
se intervjuer med kollegor som har gjort något intressant, hitta information, nätverka och
upprätta förbindelser. Det kanske även blir ett
diskussionsforum där de kan utbyta idéer och
erfarenheter, säger Jennifer Valcke.
– UTMANINGEN BLIR ATT hjälpa lärare att ut-
vidga sin bild av vad det innebär att undervisa på engelska. Det är inte samma sak som
att ha undervisning på sitt modersmål, utan
det handlar också om att försäkra sig om att
studenterna blir medvetna om varandras kultur och hur det påverkar kommunikation och
värderingar.
För Jennifer Valcke handlar undervisning
på ett annat språk mycket om att skapa förutsättningarna för att studenterna ska kunna ta
emot budskapet som läraren vill få fram. Det
kan handla om till synes små saker, som att det
är tröttande att lyssna på någon som talar ett
främmande språk. Även om intresset för det
som sägs är stort kan koncentrationen dala efter en stund.
Jennifer Valcke kan hjälpa lärare att tackla
även den här aspekten av undervisning på engelska och ge tips på hur lärare kan hjälpa studenterna att behålla uppmärksamheten på det
som de ska lära sig. Själv använder hon gärna
olika gruppaktiviteter.
– Jag inspireras av den lekfulla aspekten av
undervisning. Jag tycker om att aktivera deltagarna med sådant som gör att de lär sig saker
utan att vara medvetna om att det pågår ett lärande, säger hon.
ÄVEN DEN LÄRARE SOM ÄR VAN vid att använ-
da engelska på internationella konferenser och
i vetenskapliga artiklar kan upptäcka att undervisningssituationen ställer andra krav på
uttrycksförmågan. I lärarrollen behöver man
kunna det akademiska språket, men också klara av att förklara nya termer med enklare ord.
Man behöver kunna ge många exempel och ha
en bred vokabulär för att kunna uttrycka sig så
exakt och tydligt som möjligt.
Jennifer Valcke kan identifiera sig med
lärare som undervisar på ett annat
språk och vad de går genom. Själv
kan hon franska, engelska, italienska,
en del spanska och ger sig nu i kast med
att lära sig svenska.
– Jag vet av egen erfarenhet hur frustrerande och ansträngande det kan vara att inte
kunna uttrycka exakt det som man vill säga.
För hennes egen del är svenska språket en av
höstens största utmaningar. Hon menar att det
skriftliga språket ligger nära flamländskan, ett
av de officiella språken i Belgien, och därför är
relativt enkelt för henne att läsa.
– Det är uttalet som kommer att bli svårast
för mig, men jag vill verkligen lära mig svenska och upptäcka alla de där sakerna som gör
svenskarna till svenskar.
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 5
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
AKTUELLT
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
NOTERAT
Skaffa koll på KI-hösten 2015
13
The government’s
decision to make
Kerstin Tham the
vice-chancellor of
Malmö University
has occasioned
the search for a
new pro-vice-­
chancellor for KI.
From now until
24 September,
teachers, students
and staff at KI may
nominate who
they would like
to see assuming
the office after
the new year. See
internwebben.ki.se
for more information.
SÖKES:
R
O
T
K
E
R
O
PR
Regeringens beslut om att
anställa Kerstin Tham som
rektor för Malmö högskola,
satte fart på rekryteringen av
en ny prorektor till KI. Fram
till den 24 september kan
lärare, studerande och övriga
anställda vid KI nominera
kandidater.
riet ett förslag på kandidat att ta
ställning till. Vägen dit går via en
sökkommitté, som utöver nomineringarna letar efter, bedömer
och föreslår möjliga kandidater.
En hörandeförsamling som representerar lärare, övrig personal och
studenter ska också ge sin syn på
förslagen.
Redan i juni beslutade konsistoriet om nya anvisningar för rekrytering av prorektor. Eftersom
Malmö högskola förordat KI:s
prorektor, professorn i arbetsterapi Kerstin Tham, var det bara
regeringens beslut som fattades. Den 10 september togs
beslutet att anställa henne
från den 1 november 2015
då hon efterträder Staffan
Bengtsson som sedan augusti är ny vd och rektor
för Chalmers i Göteborg.
KI:S KONSISTORIUM har slagit fast
NOMINERINGARNA till ny
prorektor vid KI kommer att
behandlas av konsistoriets
styrgrupp, en sökprocess
tar vid och till slut
får konsisto-
att prorektor, det vill säga rektors ställföreträdare, ska vara en
person som är väl etablerad vid
lärosätet, som är aktiv och är väl
bevandrad inom någon av kärnverksamheterna, forskning och
utbildning. Det är också tydligt
uttalat att KI strävar efter en jämn
könsfördelning i den verkställande ledningen, som består av rektor, prorektor och universitetsdirektör.
Enligt högskoleförordningen
ska en prorektor uppfylla behörighetskraven för professor eller
lektor, men det blir också styrgruppens uppgift att i detalj ställa
upp en kravprofil för den nya prorektorn.
EN NY PROREKTOR vid KI kan
tillträda tidigast vid årsskiftet
2015/2016 och prorektorsperiod­
en sträcker sig fram till den 31
december 2018.
MADELEINE SVÄRD HUSS
internwebben.ki.se
Kerstin Tham slutar.
Foto: STEFAN ZIMMERMAN
Den 17 augusti tillträdde Karl Ekwall
som prefekt på institutionen för
bio­vetenskaper och näringslära.
Karl Ekwall är professor i medicinsk
genetik med inriktning mot epigenetik
och han efterträder Karin Dahlman-­
Wright som sedan 2015 har ett
nytt ledningsuppdrag
– som vicedekan för
infrastruktur.
Musklinik ny service för forskare
I Wallenberglaboratoriets
lokaler på campus Solna
startas nu KIMM, Karolinska
Institutet Mouse Models,
som är en ny serviceverksamhet för forskare som
gör försök på genetiskt
förändrade möss. Där kan
man bland annat undersöka
möss som har förändrad
arvsmassa för att utveckla
till exempel diabetes, cancer
eller depression.
På KIMM erbjuds KI:s forskare
för första gången en musklinik,
en verksamhet som redan finns
i till exempel England, Tyskland,
Spanien och Italien. På muskliniken kan hälsan hos genetiskt
förändrade möss dokumenteras.
Forskarna kan köpa hematologiska, fysiologiska och patologiska hälsokontroller av djuren,
som också kan bli beteendeundersökta.
Alla kontroller görs efter beställning från forskarna och utförs vid vissa åldrar och på vissa
sätt enligt en internationell standard.
Därmed kan djuren jämföras
via en internationell databas,
vilket ökar möjligheten att upptäcka nya samband mellan sjukdomar och gener.
– Gener verkar globalt i kroppen. Det är väldigt smalt att
undersöka hur en specifik gen
påverkar endast en specifik
funktion. Om man i stället följer djurets hälsa med en bredare
ansats kan vi upptäcka nya sjukdomar och sjukdomssamband
och förstå den undersökta genen bättre, säger Brun Ulfhake,
verksamhetschef för Komparativ
medicin och initiativtagare till
KIMM.
ANNIKA LUND
ki.se/kimm
Läs mer.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
… professor Karin
Dahlman-Wright,
som nominerade förra
årets vinnare av KI:s
arbets­miljöpris, Dan
Segerbäck, vid institutionen för bio­vetenskap
och närings­lära. I år ska
priset delas ut för andra
gången – har du spanat in
några favoriter?
– Inte specifikt, men jag tycker
man ska titta på personer som
verkligen brinner för arbetsmiljö­
frågorna och tar egna initiativ,
gärna med fokus på den psyko­
sociala arbetsmiljön.
Vad fick dig att nominera Dan
Segerbäck?
6 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
MOUSE CLINIC
OPENS
Läs mer om hur du nominerar.
HALLÅ DÄR …
Karl Ekwall ny
prefekt på BioNut
november sätts strålkastarljuset på Karolinska
Institutets nyblivna doktorer, som disputerade
under våren 2015, med en högtidlig ceremoni och bankett i Stockholms stadshus. Det är
också kvällen då årets jubeldoktorer upp­
märksammas, doktorer som promoverades
för 50 år sedan. Speciell inbjudan krävs.
Foto: ULF SIRBORN
Sökes: En ny
prorektor till KI
NEW PRO-­VICECHANCELLOR
WANTED
– Som toxikolog var
Dan Segerbäck, som
har gått i pension nu,
mycket kunnig om
frågor kring den fysiska arbetsmiljön på
laboratoriet, men han
jobbade också mycket
med psykosociala frågor.
Arbets­miljöfrågorna är några av
de allra viktigaste frågorna för en
institution och att ha en person
som både är engagerad, kompetent inom området och som tar
egna initiativ var ett stort stöd för
mig när jag var prefekt.
Vad har institutionen gjort
med arbetsmiljöpriset på
30 000 kronor?
– Vi har diskuterat en mer
avancerad vidareutbildning av
arbetsmiljögruppen. Dels för
att de som arbetar med de här
frågorna behöver vara uppdaterade i sin kunskap, dels för att
det är stimulerande att träffa
andra som är engagerade i
arbetsmiljöfrågor. En annan idé
är utbildning i hjärt- och lung­
räddning för medarbetarna på
institutionen. Det tredje för­
slaget handlar om att satsa mer
på friskvårdsföreläsningar med
engelsktalande föreläsare för att
bättre fånga upp vårt stora antal
engelsktalande medarbetare.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
15
oktober är det dags för
Karolinska Institutets
installationshögtid 2015,
då de nyblivna professorerna tillsammans med
adjungerade professorer
och gästprofessor installeras. Under högtiden
uppmärksammas också
mottagarna av årets
akademiska priser.
Speciell inbjudan krävs.
Jämnare fördelning
– men olika löner
n Könsfördelningen bland högskoleanställda med forskande och
undervisande uppgifter jämnas ut.
Det visar årsrapporten från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Men löneskillnaderna mellan
kvinnor och män finns kvar.
Personalen vid svenska lärosäten blir allt mer välutbildad i takt
med att antalet anställningar som
normalt kräver doktorsexamen har ökat.
Lektorerna är den
grupp som har
ökat mest och var
också den största
kategorin anställda år 2014.
De senaste tio åren har andelen
kvinnliga lektorer ökat från 34 till
46 procent. Bland professorerna
går utvecklingen långsammare.
När det gäller medellönen
bland forskande och undervisande personal på landets lärosäten
har män högre lön än kvinnor.
Det gäller inom alla anställningskategorier. På totalnivå tjänar
männen i genomsnitt 4–5 procent mer än kvinnorna.
Skillnaden kan inte
förklaras av åldersskillnader, eller av
att kvinnor och män
arbetar inom olika
ämnesområden.
A new centre has
opened in the
Wallenberg laboratory building on
the Solna campus.
It’s named the
KIMM (Karolinska
Institutet Mouse Models) and
provides services
for scientists conducting research
on genetically
modified mice.
See ki.se/kimm for
more information.
HALLÅ DÄR …
… Predrag Petrovic, forsk­
are vid institutionen för
klinisk neurovetenskap,
din nya bok om
Känslo­stormar,
vad handlar
den om?
– Boken
slår ett slag
för personer
med det som
kallas borderline
personlighetsstörning.
Tillståndet har inte tagits på
allvar av den medicinska forskningen, trots att de skadar sig
själva och var tionde tar sitt liv.
Jag vill visa att det finns biologiska förklaringar till varför de
mår så dåligt.
Vad får vi veta som vi inte
visste förut?
– Boken försöker
visa att tillståndet har många
likheter med
adhd. Det är
samma typ av
Jag vill visa att det
reglermekafinns biologiska
nismer som
förklaringar till
är satta ur
funktion, men
varför de mår
för den här
så dåligt
gruppen handlar
det om svårigheter
att reglera känslor. Tillståndet kanske inte ska ses
som en personlighetsstörning,
utan som en neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning.
GENDER PAY GAP
The gender distFörutom många läsare, vad
ribution between
önskar du dig mest av allt
university staff
just nu?
with research and
– Mycket mer resurser till
teaching responsiforskning för att förstå de
bilities is levelling
biologiska mekanismerna. Vi
out – according
skulle kunna ge den här grupto the Swedish
pen otroligt mycket bättre
Higher Education
hjälp om vi började se borderAuthority’s annual
line personlighetsstörning som
report. Despite
en kroppslig sjukdom.
this, however, the
pay gap between
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
men and women
persists.
Foto: PIXABAY
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 7
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
BAKGRUND/DETTA HAR HÄNT
l Anmälningarna mot gästprofessorn
och kirurgen Paolo Macchiarini lämnades
till Karolinska Institutet i juni, augusti och
september 2014 av fyra läkare anställda
vid Karolinska Universitetssjukhuset som
ingick i samma forskningsmiljö som
Macchiarini.
l En väsentlig del av anmälarnas kritik handlade om sex vetenskapliga artiklar, som Paolo
Macchiarini var huvudansvarig för, gällande
tidigare utförda luftstrupsoperationer.
l Misstänkt oredlighet i forskning ska enligt
bestämmelserna i högskoleförordningen utredas av det lärosäte där oredligheten misstänks
ha begåtts.
l Efter drygt ett års utredande beslutade
Karolinska Institutet att fria Paolo Macchiarini
från misstankar om oredlighet i forskning. KI
konstaterar däremot att Macchiarinis forskning
inte i alla avseenden uppfyller högt ställda krav
på kvalitet.
l Anmälarna menade att det borde funnits
tillstånd från regionala etikprövningsnämnden.
KI konstaterade att operationerna var sjukvård
och inte forskning och att besluten om operation hade fattats inom Karolinska Universitets­
sjukhuset.
l Vid sidan av KI:s utredning om oredlighet i forskning har Läkemedelsverket och
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjort
polisanmälningar om misstänkt brott mot
etikprövningslagen och läkemedelslagen.
Åklagare har också inlett förundersökning om
operationerna kan misstänkas utgöra vållande
till annans död eller vållande till kroppsskada.
De misstankarna riktar sig mot Karolinska
Universitetssjukhuset.
l Ärendet har visat på uppenbara gränsdragningsproblem mellan experimentell
forskning och klinisk behandling av svårt sjuka
patienter.
l Beslut och rektors kommentarer till
beslutet publicerades på internwebben.ki.se
när det kom den 28 augusti. Där finns också
ärendet beskrivet i detalj.
“RESEARCH IS INCREDIBLY
COMPETITIVE”
Forskningen är oerhört kompetitiv i dag och involverar allt fler medarbetare. Då finns en risk att inte alla delar dokumenteras tillräckligt
noggrant, konstaterar Anders Hamsten.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Rektor Anders Hamsten på väg till presskonferensen där han meddelade beslutet i det
uppmärksammade fallet om misstänkt forskningsfusk. Foto: STEFAN ZIMMERMAN
Finally the decision came, one year after the
allegations of scientific misconduct against
Paolo Macchiarini were originally made: not
guilty, announced KI’s vice-chancellor in this
very high profile case. However, the examination process did not always meet high quality
standards.
“The case raises several issues that KI has
to deal with,” says Vice-Chancellor Anders
Hamsten. “Research these days involves all
the more contributors with different skills
working at different units, often at more
than one university. So there’s a risk that
some parts won’t be documented with the
necessary care. Research is also incredibly
competitive, and as the race goes on, there’s a
danger that time-pressed groups will care less
about proper documentation and precision
when processing and reporting their results
as they compete with each other to attain a
certain objective.”
”Regelverket måste bli tydligare”
Rektor Anders Hamsten om hur KI går vidare efter
Ett år efter anmälan, mer än
1000 utredningssidor senare
och efter många yttranden,
kom beslutet i det uppmärksammade KI-ärendet om
misstänkt oredlighet i forskning som riktades mot gästprofessorn och kirurgen Paolo
Macchiarini. I beslutet konstaterar KI:s rektor att Paolo
Macchiarini inte har gjort
sig skyldig till oredlighet
i forskning. Däremot
har den granskade
verksamheten inte
i alla avseenden
upp­f yllt högt
Utredningen har
ställda krav på
kvalitet.
därför tagit lång tid,
men den måste
få göra det
Ärendet
väcker
flera frågor om hur
KI säkerställer högsta
forskningskvalitet, tydliggör gränslandet mellan
forskning och sjukvård, och
förebygger misstankar om ored-
8 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
lighet i framtiden, menar rektor
Anders Hamsten i en intervju några veckor efter beslutet.
Vilka generella slutsatser har du
dragit utifrån det här ärendet?
– För det första att ett ärende
med många inblandade medarbetare och verksamheter, och som
engagerar både universitetet och
universitetssjukvård, är mycket
komplext. Utredningen har därför tagit lång tid, men den måste
få göra det. Det viktigaste är att
den blir noggrant genomförd och
att beslutet blir korrekt. Det andra
är att det har påverkat den forskningsmiljö där verksamheten har
bedrivits, både på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Det är svårt för de
anmälda, men också för anmälarna. Sedan väcker det tankar
om hur vi kan förebygga blotta
misstanken om att oredlighet har
förekommit eftersom det inte bara
skadar vårt universitet utan också
förtroendet för hela forskarsam-
hället. Men att det också är viktigt
att värna om en kultur där man
kan ifrågasätta. Det är en del av
forskningens kvalitetskontroll.
Vad kan KI göra för att före­
bygga forskningsfusk?
– Jag tror att det är viktigt att
värna om och medvetandegöra vår
gemensamma värdegrund – att
säkerställa att alla medarbetare har
god kunskap om de riktlinjer och
det regelverk som omger experimentell och klinisk forskning. KI:s
Code of Conduct gäller för samtliga medarbetare. Bland de förebyggande insatserna finns forskarutbildningen, där doktoranderna får
verktygen för forskningsprocessen och för hur man dokumenterar, bearbetar och rapporterar sin
forskning. I höst startar också en
kurs för forskargruppledare som
gör det tydligare vad som är forskargruppledarens ansvar inom
forskningsmiljön. Viktigt här är
att se betydelsen av en god dokumentation av forskningen, att så
långt som det är möjligt använda
sig av elektronisk loggbok, KIELN. Det ska inte bara motverka
oredlighet utan säkerställer också
möjligheten till extern kontroll av
att forskningen är av god kvalitet.
Ändå förekommer brister, hur
kommer det sig?
– Forskningen av i dag involverar allt fler medarbetare med olika
kompetenser som är verksamma
vid olika enheter, ofta vid mer än
ett universitet. Då finns en risk för
att inte alla delar dokumenteras
med den noggrannhet som krävs.
Forskningen är också oerhört
kompetitiv. Den kapplöpning som
pågår innebär en risk för att noggrann dokumentation och precision i bearbetningen av resultat
och rapportering, av tidsskäl, inte
prioriteras tillräckligt högt när
forskargrupper tävlar mot varandra att uppnå ett visst mål.
Men har man uppnått målet
då?
– Nej, det har man ju inte då.
uppmärksammat ärende om misstänkt fusk
Jag skulle vilja ha
en fristående nationell
myndighet som
hanterar misstanke
om oredlighet
Sedan är det alltid så att nya upptäckter, inte minst de stora genombrotten, kommer att nagelfaras
noga. De aktuella experimenten
eller kliniska studierna kommer
att göras om i ett stort antal forsk­
argrupper över hela världen i samband med att nästa steg ska tas –
finns där tveksamheter så kommer
det fram. Det lönar sig aldrig att
runda några hörn.
På vilket sätt belyser det
aktuella ärendet svårigheterna
med att befinna sig i skärnings­
punkten mellan forskning och
sjukvård?
– Det finns särskilt stora utmaningar i forskning som ligger i
gränssnittet mellan grundvetenskaplig forskning och tidig klinisk applikation, och där projekten engagerar både universitetet
och universitetssjukvården. Det
här ärendet visar att gränssnittet
mellan vad som är forskning och
vad som är experimentell behandling måste definieras ännu bättre.
Regelverket måste bli tydligare
när det gäller vem som ska fatta
beslut om att använda tidig experimentell terapi och vi måste
ge klinikerna och forskarna ett
bättre stöd i det. Alla viktiga beslut om varför man gör ett givet
ingrepp med ny teknik på mycket
svårt sjuka patienter måste dokumenteras utomordentligt noga,
ibland görs det inte tillräckligt
tydligt och på ett standardiserat
sätt i dag. Den här utredningen
visar att det finns ett behov av
att tydliggöra och vidareutveckla
riktlinjer och regelverk tillsammans med representanter från
olika universitet, andra myndigheter och universitetssjukvården,
nationellt och internationellt – så
att vi i fortsättningen kan stimulera snarare än att motverka utvecklingen av experimentell terapi till
klinisk rutin.
Vad får det för konsekvenser
att ett lärosäte måste ut­reda
sina forskare vid anmälan om
misstänkt oredlighet?
– Jag skulle vilja ha en fristående
nationell myndighet som hanterar
misstanke om oredlighet. Som
systemet ser ut nu kommer det
alltid finnas misstankar om partiskhet och om att lärosätet försöker dölja problem. Vi välkomnar
regeringens initiativ att utreda
frågan, också när det gäller själva
begreppet ”oredlighet” som inte är
tillräckligt tydligt definierat i dag.
Det finns en glidande skala mellan vad som är otillfredsställande
kvalitet och vad som är oredlighet, och variationer mellan hur
olika lärosäten handlägger ärenden om misstänkt fusk. Det är
också en fråga om rättssäkerhet,
det är olyckligt att ett beslut inte
går att överklaga.
Hur påverkar det här ärendet
KI?
– På längre sikt avgörs det av
vad vi gör för att förbättra systemet för en säker ”överföring”
av ny kunskap från grundforskning till experimentell terapi och
hur vi kan få den bästa samordningen mellan forskare och kliniker. Hur vi agerar och tar ansvar
för det kommer att få stor betydelse när det gäller hur omvärlden
kommer att se på KI efter det här
ärendet.
MADELEINE SVÄRD HUSS
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 9
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
Jubileum
för somrig
forskarskola
AWARDED THE
PEDAGOGICAL
PRIZE
Rune Brautaset,
director of KI’s
study programme
in optometry, is to
receive this year’s
Pedagogical Prize.
One of the reasons
is the training
laboratory at St
Erik’s Eye Hospital, where eleven
fully equipped
industry-funded
optometry stations
have been installed. Here, students
can examine each
other’s eyes. “I’ve
tried to explain
to people in the
industry that if
they want skilled
opticians, they’ll
have to help pay
for them,” says Dr
Brautaset.
I stället för träningsglas får studenterna använda avlagda glasögon
som därefter skänks till behövande i ett biståndsprojekt.
Rune Brautaset i utbildningslaboratoriet. Här finns elva fullt utrustade optikerstationer där studenterna kan träna på att utföra ögon­
undersökningar på varandra. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Optikerstudenten Mirza Karamovic utnyttjar möjligheten att öva på
egen hand.
En pedagog med skärpa
En bananlåda full med gamla
glasögon och ett omgjort
vilorum.
Det är två av skälen till
varför Rune Brautaset,
ansvarig för KI:s optiker­
program, får årets peda­
gogiska pris.
Men det finns fler skäl. Till de
viktigaste hör det så kallade utbildningslaboratoriet på S:t Eriks
Ögonsjukhus, där elva fullt utrustade optikerstationer står uppställda. Där kan studenterna undersöka varandras
ögon – och det gör de.
I ett lunchrum möter
vi optikerstudenten
Mirza Karamovic,
som känner sig
Jag har försökt göra
rustad inför komtydligt för branschen att
mande möten med
om de vill ha skickliga
kunder och patienoptiker, då får de
ter.
– Utbildningslabobidra till det
ratoriet är öppet till tio
på kvällarna och även på
10 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
helger. Vi går dit på egen hand för
att träna på olika undersökningsmoment. Jag känner mig trygg
med det nu, säger han.
RUMMET HAR varit kostsamt att
utrusta, men flera aktörer inom
optikbranschen har bidragit.
– Jag har försökt göra tydligt för
branschen att om de vill ha skickliga optiker, då får de bidra till det,
säger Rune Brautaset.
Själv läste han till optiker i sitt
födelseland Norge och i England.
Dessa länder var tidigt ute med
att modernisera utbildningen för
att matcha yrkets utveckling från
hantverksyrke med fokus på att
slipa och montera glasögonglas
till ett legitimerat hälso- och sjukvårdsyrke inriktat mot synen och
ögats hälsa.
ÅR 2000 FLYTTADE Rune Brauta-
set till Sverige och började jobba
som adjunkt på KI:s optikerprogram.
– Då hade vi fullt av slipmaski-
ANSVARIG FÖR OPTIKERPROGRAMMET
l Namn: Rune Brautaset.
l Aktuell: Årets mottagare
av KI:s pedagogiska pris.
l Gör: Sveriges första disputerade optiker, ansvarig för
optikerprogrammet och chef för
enheten för optometri på KI. Har
jobbat för att höja både klinisk
och vetenskaplig kompetens inom
utbildningen.
ner i våra nuvarande föreläsningssalar. Jag ville ge utrymme åt det
jag hade lärt mig i Norge och England, säger han.
Parallellt med KI-jobbet gick
Rune Brautaset en doktorandutbildning i England och 2003 blev
han den första disputerade optikern i Sverige.
Två år därefter blev han pro-
l Bästa minne från jobbet:
”Att få det här priset.”
l Värsta minne från jobbet:
”När jag kom hit en måndag och
möttes av ett väldigt bankande
och hojtande. Jag följde ljudet
och hittade min rumskompis
inlåst på en toalett – och där hade
hon suttit hela helgen. Sedan dess
har jag alltid med mig mobilen
när jag går på toaletten.”
gramdirektör för optikerutbildningen på KI och började bygga
upp enheten för optometri, som
erbjuder även en magisterutbildning för optiker och möjligheter
att forska.
UNDER 2012 riktade Högskole­
verket (nu Universitetskanslers­
ämbetet) kritik mot KI:s optiker­­-
program. Studenternas examensarbeten ansågs för dåliga. Men
magisterutbildningen ansågs bra.
– Det stämde, men vi hade redan då påbörjat förbättringsarbete. Numera diskuterar vi vad som
utmärker ett vetenskapligt tänkande redan från första terminen
och studenterna får mer träning
i att skriva arbeten, säger Rune
Brautaset.
OCH NUMERA är hälften av lä-
rarna disputerade. Även här har
näringslivet fått vara med och finansiera.
– Det var avgörande för att
komma igång. Med finansiering
från branschen har vi kunnat avsätta forskningstid så vi kunde få
igenom våra första doktorander.
Nu har vi forskningsresultat och
pågående projekt och kan vara
med och söka vanliga medel, säger
Rune Brautaset.
Den 15 oktober tar han emot
KI:s pedagogiska pris i Aula
Medica. Prismotiveringen lyfter
fram stärkta kliniska och vetenskapliga inslag, men också hållbar utveckling och mångfaldsperspektiv.
ANNIVERSARY
FOR SUMMERY
RESEARCH
SCHOOL
For 30 years,
upper secondary
school students
have been able to
spend a summer
research­ing
through Karolinska
Institutet’s summer
school in biomedical science.
The anniversary
was celebrated in
June with a special
symposium for and
with the school’s
former students.
I 30 år har gymnasieelever
kunnat ägna en sommar åt
forskning, genom Karolinska
Institutets biomedicinska
sommarforskarskola. Det
firades med ett jubileums­
symposium för och med
skolans tidigare studenter.
lig gemenskap i gruppen på KI att
jag blev kvar. Jag började läkarutbildningen med forskningsinriktning och sommarprojektet blev
till min avhandling, säger hon.
Därefter har hennes forskning
hela tiden haft koppling till astma
och luftvägsfarmakologi.
– Sommarforskarskolan har haft
stor betydelse för Karolinska Institutets verksamhet. Den har
hjälpt oss att attrahera kreativa
och begåvade studenter till våra
grund- och forskarutbildningar,
säger rektor Anders Hamsten.
Skolan vänder sig till elever som
går andra eller tredje året på gymnasieskolans naturvetenskapliga
eller tekniska program. Under sju
sommarveckor får studenterna
aktivt delta i ett pågående forskningsprojekt vid någon av KI:s institutioner. Skolan anordnar även
föreläsningar, studiebesök och sociala kvällsaktiviteter.
De senaste omgångarna har
närmare 100 elever sökt de 20 årliga platserna.
Vid jubileumssymposiet i Nobel
Forum i juni presenterade inbjudna talare och tidigare studenter sitt
nuvarande arbete och vägen dit.
JUBILEUMSSYMPOSIET
lockade
ungefär 90 tidigare sommarstudenter, däribland Amanda Demir
som gick skolan 2013.
– Den är ett jättebra sätt för
ungdomar att komma in i forskningsvärlden, speciellt för dem
som inte har kontakter där. Jag
blev inspirerad att forska, men
också medveten om att forskare
är ett osäkert yrke. Nu läser jag till
läkare på KI, säger hon.
Syftet med sommarforskarskolan är att främja intresset för
biomedicinsk högskoleutbildning
och forskning, och nyligen genomfördes en utvärdering för att
se om skolan har bidragit till fortsatta studier på grund- och forskarutbildning vid KI.
EN AV HUVUDTALARNA var Eva
Wikström Jonsson, överläkare
och docent vid institutionen för
medicin i Solna, som gick skolan
startåret 1985. Hennes sommarforskningsprojekt om astma blev
oplanerat starten på hennes framtida karriär.
– Jag hade tänkt läsa partikelfysik, men det var så roligt och trev-
RESULTATEN VISAR att 39 procent
av sommarforskarskolans studenter tog en grundexamen vid KI. 42
procent av sommarforskarstudenterna som påbörjade en grundutbildning på KI började doktorera
här, och av sommarforskarstudenterna som började läkarprogrammet antogs 47 procent till
forskningsintroducerande kurs
eller läkarutbildning med forskningsinriktning.
SARA NILSSON
[email protected]
OCH HÄR KOMMER bananlådorna
och vilorummet in i bilden.
Lådorna innehåller gamla glasögon, vars glasstyrka mäts och
antecknas av studenterna i samband med att de lär sig mätutrustningen. De skänks sedan till ett
biståndsprojekt, där behövande i
andra länder får hjälp att prova ut
bästa möjliga alternativ bland de
avlagda glas­ögonen.
När det gäller vilorummet är
det omgjort till ett möjligt bönerum som ofta används.
– Vi har många studenter med
utländsk bakgrund. Jag tror
det beror på att ryktet går att vi
anstränger oss för att alla ska
känna sig välkomna, säger Rune
Brautaset.
ANNIKA LUND
[email protected]
Runt 90 tidigare sommarstudenter besökte jubileumssymposiet och
lyssnade till de inbjudna talarna.
Foto: ERIK CRONBERG
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 11
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
Farligt gods
på rätt väg
FREE MINIBUS
FOR DANGEROUS
GOODS
The announcement
that dangerous
goods were no
longer allowed
on the SolnaHuddinge shuttle
bus drew howls of
protest from KI’s
labs. Now, however,
researchers can
transport their
material on the
“slingbilen” (the
Scientific Sample
Shuttle) instead –
completely free.
The scheme will
be up for evaluation
in November.
More on intern­
webben.ki.se.
Välkomstdagen i Aula Medica den 31 augusti. Nya studenter välkomnades med pluggtips och mingel
n ”Kommer det här på tentan?”. Taktik och
strategi för pluggandet var bara en del av alla
programpunkter när de nya studenterna hälsades välkomna till KI i början av terminen.
Rektor Anders Hamsten och dekan för utbild-
Prick klockan tio stannar den vita
minibussen, även kallad slingbilen, utanför Centrum för molekylärmedicin, CMM, i Solna.
Chauffören Peter Lundevall väntar i tio minuter och under tiden
dyker det upp en forskare som behöver frakta blodprov och biopsier
från två gastroskopier. Proverna
är tagna under morgonen och ska
till Huddinge.
– JAG FICK HELT nyligen höra om
slingbilen och det är första gången
jag använder den. Det är lite besvärligt att bilen går redan klockan tio. Om den gick senare på
dagen skulle vi få med fler provtagningar gjorda på morgon och
förmiddag, säger Takami Ichiya,
forskaren som arbetar vid Centrum för infektionsmedicin, CIM.
12 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
SÅ HÄR ANVÄNDER DU SLINGBILEN
l Se exakta tider och hållplatser
samt utförliga instruktioner på
internwebben.ki.se, sök på
”slingbilen”.
l Kontrollera att ditt prov finns
med på listan över tillåtna varianter farligt gods.
l Följ instruktionerna för hur
proverna ska packas.
l Se till att mottagaren har
Anna-Lee Cöster Jansén, huvudskyddsombud vid Karolinska Institutet och en av dem som arbetat
för att få slingbilen (som egentligen
heter ”the scientific sample shuttle”) på plats, står bredvid och lyssnar med stora öron.
– Det här är jättebra för mig att
höra. Om det behövs ska vi försöka göra ändringar i tidtabellen.
Slingbilen ska vara användbar för
forskarna, säger hon.
FÖR DRYGT ETT ÅR sedan gjordes
en ny upphandling av pendelbussen som kör KI-personal mellan
Solna och Huddinge. Den nya leverantören gjorde klart att det inte
möjlighet att hämta paketet på
utsatt tid.
l Möt slingbilen på utsatt tid
och plats med korrekt förpackat
och uppmärkt prov. Glöm inte
KI-ID eller annat identifikations­
dokument.
l Avgångar och upphämtnings­tider mellan 10.00 och 12.50 i
både Solna och Huddinge.
får fraktas farligt gods på dessa
bussar – och vetenskapliga prover
är i många fall farligt gods, liksom
torris och flytande kväve.
– Det blev något av ett ramaskri från laboratoriesidan. Vi såg
en risk för att prover trots allt
skulle fraktas med pendelbussen.
Ett alternativ är budbil, som då
måste bekostas med forskarens
forskningsmedel, säger Anna-Lee
Cöster Jansén.
Sedan i maj rullar nu slingbilen i en rutt mellan Solna och
Huddinge. Det är en kostnadsfri
service för forskarna, på försök
fram till november. Då görs en utvärdering.
ning Annika Östman Wernerson inledde och
sedan fick nybörjarna sig en bit av KI:s historia
till livs.
Efter information från studentkåren, med
exempel på farhågor och förväntningar, blev
det lunchmingel, följt av föredrag om vägen
från student till forskare, och om Friskvården
vid KI. Med ordinationen ”Upp och hoppa”
fick studenterna en inblick i det nya livet på ett
medicinskt universitet.
Ordning och reda i frysen!
Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina
prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme.
Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys.
Takami Ichiya vid Centrum för infektionsmedicin, CIM, lämnar in prover från två gastroskopier som ska från Solna till Huddinge. Chauffören
Peter Lundevall kör “slingbilen”, the scientific sample shuttle, som är gratis för forskarna.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Det blev ramaskri på laboratoriesidan när det inte längre
var tillåtet att ta med sig
farligt gods på pendelbussen
mellan Solna och Huddinge.
Men forskare som betalar
en budbil för frakten gör av
med sina pengar i onödan.
Nu finns ”slingbilen” som
transporterar proverna
– helt gratis.
Foto: ULF SIRBORN
– Vi kan inte ha slingbilen kvar
om den inte används. Sam­tidigt
tror jag behovet finns, så vi hoppas att fler ska upptäcka den, säger
Anna-Lee Cöster Jansén.
I PRINCIP alla prover får fraktas
med slingbilen, samt torr­
is och
flytande kväve.
Undantaget är mycket
farliga och smittsamma
prover, som måste gå
med särskild budbil.
En del prover
får också gå med
den vanliga
Det här är ett sätt att
pendelbussen,
försöka förenkla för
prover där det
är minimal
forskare att följa den
sannolikhet att
lagstiftning som gäller
det före­kommer
för transporter
smittämnen.
– Forskarna måste själva hålla reda på
hur deras prover klassificeras och vilka regler som gäller
och det ligger en lathund på internwebben. Det här är ett sätt att
försöka förenkla för forskare att
följa den lagstiftning som gäller
för transporter, säger Anna-Lee
Cöster-Jansén.
ANNIKA LUND
[email protected]
LabRum
- Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
Nya
ansikten
på KI
Introduktions­
dagen för
nyanställda
välkomnar
varje år nya
medarbetare
vid Karolinska
Institutet. KI
Bladet passade
på att fråga
vad som lockat
några av dem
till KI och hur
de upplevt de
första dagarna på sin nya
arbets­plats.
TEXT: Jenny Ryltenius
FOTO: Erik Cronberg
Melody Almroth, 26 år,
doktorand vid institutionen
för folkhälsovetenskap:
– Jag är från USA och har bott
i Sverige i tre år. Innan jag kom
till KI gjorde jag min master i
folkhälsa vid Umeå universitet. Att
jag hamnade i Sverige beror på att
jag har svenskt medborgarskap
genom min pappa. Jag fortsatte
som forskarassistent i Umeå men
där fanns inga doktorandtjänster
så jag sökte mig till KI eftersom
det har bäst rykte av alla svenska
universitet. Jag flyttade ner till
Stockholm förra helgen så nu är
det många nya intryck. Alla kollegor har gjort sitt bästa för att jag
ska känna mig välkommen.
Gizella Bengtsson, 54,
avdelningsadministratör vid
institutionen för medicinsk
biokemi och biofysik:
– Jag har lärt mig mycket om KI
och knutit nya kontakter under
introduktionsdagen, både med
de som presenterat KI och andra
nyanställda. Det var väldigt trevligt
att få träffa rektor och universitetsdirektören och få höra vad
de tänker och vad de står för. Jag
sökte mig till KI för att jag ville
byta bransch. Jag kommer från
entreprenadbranschen där jag var
chefsekreterare på Svevia, före
detta Vägverket produktion. Jag
har jobbat i sex veckor och det
känns fantastiskt kul att vara i en
internationell forskningsmiljö.
Kjell-Ove Lindgren, 55, Travel
Manager på löneenheten vid
universitetsförvaltningen:
– Det som har överraskat mig
mest, de åtta dagar jag har jobbat
här, är den positiva attityd som
alla har, det driv och nytänkande
som finns i organisationen. KI är
en spännande verksamhet precis
som min tidigare arbetsplats,
polismyndigheten, där jag också
var travel manager. Drivkraften
att söka mig hit var att jag ville
starta och bygga upp något nytt
eftersom ingen på KI tidigare har
jobbat strategiskt med resebokningar här på heltid.
Inger Kron Sikl, 61, utbildnings­
administratör vid institutionen
för medicinsk biokemi och
biofysik:
– Jag har lärt mig mycket på den
här introduktionsdagen och det
är otroligt intressant att få vara
med när KI utvecklas de kommande åren. Jag tycker att det är
mycket spännande och då har jag
ändå varit med ett tag. Nu ska jag
arbeta med utbildningsadministration och ta hand om studenter.
I mitt tidigare yrkesliv har jag
arbetat med utbildningar, både i
Sverige och utomlands, dock inte
med medicinska utbildningar utan
inom resebranschen och närings­
livet.
Pernilla Henstam, 26, ekonomihandläggare vid institutionen
för medicin, Solna:
– Jag har jobbat på KI sedan
maj och jag trivs fantastiskt bra.
Innan jag kom hit pluggade jag
på ekonomiprogrammet med
inriktning mot redovisning. Jag
visste inte så mycket om KI mer än
att man kan utbilda sig till läkare
och sjuksköterska här. Nobelpriset
kände jag ju till också. Den här
dagen har jag fått ett helhetsperspektiv på hela organisationen.
Eftersom jag jobbar mycket mot
forskarna var det extra intressant
att höra forskaren som berättade om sin komplexa vardag. Jag
fick även inspiration att utnyttja
friskvården mer och det lät roligt
att man kan boka en danskurs för
hela institutionen.
Tommy Bruhn, 56, chef för
HR-enheten vid universitets­
förvaltningen:
– Innan jag kom till KI jobbade jag
som personalchef på Folktandvården Stockholm. Jag ville jobba
på KI för att det är en organisation
som tillför mervärde i samhället.
Det är viktigt för mig, och så tror
jag att det är för många som arbetar här. Det finns både likheter och
olikheter mellan Folktandvården
och KI. För mig är det viktigt att ta
åt mig kulturen och de värderingar
som finns i en så stor organisation
som denna. Värderingar som till
exempel påverkas av att organisationen är så stor, att många är
högutbildade och att naturveten­
skap och medicin står i fokus.
Då kan det vara lätt att missa de
mjuka värdena.
Kristian Lindström, 35, system­
utvecklare vid institutionen för
kvinnors och barns hälsa:
– Som anställd här känner jag mig
som en människa som är anställd,
inte som en kugge i ett maskineri
som är utbytbar. Arbetsmiljön är
mycket bättre än i privat sektor
som jag kommer från. Jag ångrar
inte en sekund att jag bytte från
jobbet som spelutvecklare på ett
privat litet företag. Här ska jag
främst jobba med kvalitetsregister
men även andra register inom
barncancerforskningen. Det har
varit en jättebra introduktionsdag
och jag har lärt mig en hel del.
Eftersom jag jobbar i ett forskningsteam var det extra intressant
att höra hur arbetscyklerna ser ut
för en forskare.
Peter Ambroson, 49,
chef för internrevisionen:
– Min uppgift är att granska hela
KI:s organisation, även ledningen.
Jag ska greppa av hela KI och det
är en stor utmaning. Nu ska jag
ut på institutionerna och lära mig
hur de fungerar. Jag hamnade
här för att jag blev rekryterad.
Jag jobbade som internrevisor på
Skolverket och hade inga planer
på att sluta. Men jag gick hit och
lyssnade och de sålde in det så
bra så nu sitter jag här. Jag blir
överraskad hela tiden av KI, jag
har varit på många myndigheter.
Det som fick mig att haja till i dag
på introduktionsdagen var att KI
får så lite statliga anslag, att KI är
mer likt ett privat företag i den
bemärkelsen.
10% rabatt på Max Torsplan!
Your product deserves
worldwide white glove.
Du som arbetar på Karolinska Institutet eller Karolinska Universitetssjukhuset
får 10% rabatt hos oss på Max Torsplan mot uppvisande av ditt personalkort.*
Välkommen och smaklig måltid!
Experience the end-to-end, consultative care that comes with World Courier’s
unsurpassed knowledge, global reach and fawless supply chain execution.
Because advancing medicine means the kind of high-touch service that only
comes from an unwavering commitment to improving global health.
Choose confdently. Choose World Courier.
Learn more at
worldcourier.com.
*Gäller ej köp av Maxbox, Minimål eller köp via Delivery.
Torsplan
Öppet alla dagar 10-22. För hemkörning, max.se/delivery.
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
MER OM ANATOMI
I KI:S UTBILDNINGAR
A SUBJECT UNDER
DEVELOPMENT
Anatomy is included in most BSc
programmes at KI,
and the subject is
constantly under
development to
make it easier for
students to learn.
The Department
of Neuroscience
installed a new
visualisation table
as a teaching aid
last spring, and
practising doctors
take part in the
lectures. There
is also a well-developed tutor system,
but a pre-study
also shows that
more clinically
active teachers are
needed.
NOTERAT
REPETITION VIKTIGT
FÖR ATT MINNAS
l En undersökning vid KI
för några år sedan visade att
läkarstudenter på sista terminen mindes väldigt lite av det
de lärt sig under sina första år,
däribland anatomi. Då infördes
repetitionstillfällen för studenter på termin nio och tio, som
under lärarledning får repetera
hjärnans respektive bäckenets
anatomi.
ANATOMI KOMBINERAT
MED FYSIOLOGI
l Studenter som utbildar sig till
Dissektionssalen vid institutionen för neurovetenskap har ett generöst ljusinsläpp via fönstren och välventil­
erade stålbord.
sjuksköterskor, biomedicinska
analytiker och arbetsterapeuter
får sin utbildning i anatomi vid
institutionen för laboratoriemedicin i Huddinge. Deras tid
för ämnet är betydligt kortare
än läkarstudenternas och här
har man valt att integrera
anatomi och fysiologi för att
underlätta inlärningen och få
studenterna att minnas kunskaperna bättre.
l Undervisning i anatomi
bedrivs även vid institutionen
för klinisk vetenskap, intervention och teknik i Huddinge.
EN LÅNG HISTORIA
l Sverige har en lång historia
av anatomisk forskning och
viktiga grundupptäckter har
gjorts här. Men det finns också
kritiserade inslag, som Anders
och Gustaf Retzius samling och
mätning av kranier. Den delen
av forskning­en är förbi i dag,
konstaterar Staffan Cullheim,
professor och ämnesföreträdare
i anatomi vid institutionen för
neurovetenskap.
Det kan vara svårt att minnas allt inom anatomin. Studenterna Jonathan Halvardson (till vänster) och
Victoria Thörnqvist (mitten) kan alltid fråga sin lärare Hugo Zeberg.
Olika läromedel kompletterar varandra, konstaterar Hugo Zeberg, lärare i anatomi, framför det nya visualiseringsbordet. I bakgrunden syns ett
äldre ljusbord med traditionella röntgenbilder. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Teknik väcker liv i benhårt ämne
Anatomi ingår i de flesta av
KI:s grundutbildningar och
ämnet utvecklas ständigt
för att göra det enklare för
studenterna att ta det till
sig. Vid institutionen
för neurovetenskap
finns sedan i våras
ett nytt visualiseringsbord
som underlättar
Det är mycket att
undervisning­
lära sig men lärarna
en, här deltar
är bra på att lyfta
yrkesverkfram det som är
samma läkare i
viktigast
föreläsningarna
och det finns ett
utvecklat tutorsystem.
Men en förstudie pekar
också på behovet av fler
kliniskt verksamma lärare.
Studenterna som strömmar in i
föreläsningssalen går tredje ter16 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
minen på läkarprogrammet och
dagen ska handla om bröstkorgens
anatomi.
– Linea axillaris media. Linje
till axilla, armhålan. Den är viktig
att kunna när man ska sätta dränage på en vätskefylld lungsäck
– den visar var det är säkert att
sticka, säger Hugo Zeberg, läkare
och universitetsadjunkt i anatomi
vid institutionen för neurovetenskap (Neuro) i Solna.
MED ETT DATORPROGRAM visar
han en tredimensionell modell
av bröstkorgen. Roterar och markerar. Anatomiska termer varvas
med exempel ur den kliniska vardagen och historiska återblickar –
som tumultet som utbröt när anatomen Andreas Vesalius år 1543
konstaterade att både män och
kvinnor faktiskt har 24 revben.
Anatomiundervisning finns på
tretton av femton grundutbildningsprogram och på fem fortsättningsprogram vid KI. Totalt
antar programmen drygt 1 800
studenter per år.
– Anatomi är grundläggande
för alla utbildningar som har med
sjukvård att göra, med olika inriktning och djup för olika yrkesgrupper, säger Staffan Cullheim,
professor och ämnesföreträdare i
anatomi vid institutionen för neurovetenskap där merparten av undervisningen i anatomi sker.
BJÖRN MEISTER, som är grund-
utbildningsansvarig för anatomi
vid institutionen understryker att
anatomiundervisningen vid KI
följer den tekniska utvecklingen.
Nu senast med visualiseringsbordet som gör det möjligt att virtuellt undersöka tredimensionella
patientkroppar.
– Och vi förstärker den kliniska
relevansen genom att ta hit verksamma läkare som deltar i föreläsningar och dissektioner inom sina
specialistområden, säger han.
Läkarstudenten Victoria Thörnqvist är nöjd med anatomiundervisningen.
– Den är jättebra. Det är mycket
att lära sig men lärarna är bra på
att lyfta fram det som är viktigast,
säger hon. Att studenterna är nöjda med anatomiundervisningen
bekräftas av universitetets studentkårer.
MEN DET FINNS också de som
pekar på brister. Förra året genomfördes en förstudie om möjligheten att koppla samman anatomiutbildningen vid KI med
operationsträning för landstingsanställda läkare och sjuksköterskor i ett kliniskt anatomicentrum
placerat på sjukhusområdet. I rapporten anges brist på lärare med
bakgrund inom utbildningarnas
vårdprofessioner som ett problem
med KI:s anatomiundervisning,
och ett anatomicentrum som ett
sätt att lättare få tillgång till kliniskt verksamma lärare.
– Undervisningen ska vara relevant för yrkesgärningen, men nu
är lärarna i högre grad forskare
utan medicinsk bakgrund. Det
åtgärdas med tillfälliga lösningar
men är långsiktigt ett problem,
säger Jörgen Nordenström, professor i kirurgi och ordförande i
förstudiegruppen.
DEN UPPFATTNINGEN delas inte av
Björn Meister.
– Det är bra om lärarna har läkarbakgrund och de flesta här har
det. Men om någon är en riktigt
bra pedagog kan man göra undan-
tag och lösa det med kompetenshöjande kurser om det behövs.
Dessutom är vår tutorverksamhet
en enorm potential för att hitta
framtida lärare, säger han och
syftar på de läkarstudenter som
har gått anatomiutbildningen, och
som sedan blir tutorer för studenter på terminen under.
I förstudien om ett anatomicentrum anges också att undervisningen vid KI bör utvecklas med
fler pedagogiska hjälpmedel för
att levandegöra anatomin för studenterna, till exempel ultraljud,
datortomografi och andra radiologiska metoder.
Men sådana verktyg används
redan och fler är på väg in, konstaterar Björn Meister. Som exempel
nämner han datorprogram med
3D-modeller, att datortomografibilder numera används och att
man genom ett nystartat samar-
bete med en radiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset ska
introducera ultraljudsundersökningar i undervisningen.
FÖR LÄKARSTUDENTERNA på ter-
min tre har det nu blivit dags för
dissektioner. De samlas i grupper runt donerade kroppar för att
identifiera olika strukturer i bröstkorgen.
Några passar på att använda visualiseringsbordet. Det ser ut som
en stor pekskärm där användaren
kan vrida kroppen, zooma, göra
snitt och ta bort lager av muskler
eller nerver. Bildmaterialet kommer från magnetresonans- och
datortomografi-undersökningar
av verkliga kroppar och bordet är
ett utmärkt komplement till institutionens andra läromedel konstaterar läraren Hugo Zeberg.
Han poängterar att det krävs
gedigen ämneskunskap hos läraren för att använda tekniken i undervisningen.
Visualiseringsbordet är nytt
och ännu inte helt integrerat i
undervisningen, men ska kunna
användas vid alla utbildningsprogram.
– För de som i dag lär sig anatomi främst via böcker och plastmodeller blir det här ytterligare en
möjlighet, ett sätt att komma närmare den riktiga kroppen, säger
Björn Meister.
Men bordet ska inte ska ersätta läkarstudenternas viktiga och
uppskattade dissektioner.
– Hur mycket man än har läst
innan blir man alltid överraskad
av hur det ser ut i verkligheten,
säger läkarstudenten Jonathan
Halvardson.
SARA NILSSON
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 17
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
AKTUELLT
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
NOTERAT
Utmattning
orsak till färre
publikationer
LÖNSEÄTTANDE SAMTAL – STEG FÖR STEG
1
Lönesättande samtal innebär en
dialog mellan chef och med­
arbetare, där parterna ska komma
överens om ny lön. Under samtalet har
medarbetaren möjlighet att redo­
göra för sina arbetsuppgifter och sin
arbetsinsats. Chefen får möjlighet att
redogöra för sina bedömningar av med­
arbetarens prestationer i förhållande till
gällande lönekriterier.
2
Samtalet ska handla om med­
arbetarens arbets­uppgifter,
resultat och skicklighet
kopplat till verksamhetens mål och
behov, KI:s lönesättningskriterier och
med­arbetarens lön.
3
Det finns möjlighet
till två samtal.
Förbered dig
inför lönesamtalet
4
För att den nya lönen ska gälla ska chef och
medarbetare underteckna en skriftlig överenskommelse om ny lön. Kommer chef och
medarbetare inte överens skjuts frågan till förhand­
lingar mellan arbetsgivaren och fackförbundet
(Saco-S, för deras medlemmar på KI. OFR och SEKO
använder den så kallade traditionella modellen).
För oorganiserade medarbetare beslutar arbets­
givaren om ny lön om man inte kommer överens
under samtalen.
Förberedelse är viktigt för ett bra
lönesättande samtal. Bo Seving,
förhandlingschef på fack­förbundet
Naturvetarna, tipsar om vad du som
medarbetare bör tänka igenom
innan samtalet.
Så fixar du nya
lönesamtalet
4
Vad har du gjort sedan sista lönerevisionen?
Gör en lista över utförda arbetsuppgifter. Utgå
från de mål och arbetsuppgifter du och chefen har
kommit överens om i utvecklingssamtalet.
4
4
Hur bra har du genomfört dina arbetsuppgifter?
Värdera dina insatser. Hade du rätt verktyg och
förutsättningar för att genomföra uppgifterna?
4
Vad är det värt? Ha ett konkret mål för vilken
lön du vill nå i denna revision och ett långsiktigt
mål för några år framåt. Den som har konkreta mål når
högre lön, visar statistiken.
Här är modellen som gäller från 2016
Lönesättande samtal är en
modell för lönerevision som
innebär att chef och medarbetare i dialog kommer överens om
medarbetarens nya lön. Modellen
har hittills införts vid elva institutioner och ska nästa år användas
över hela KI. Den ersätter då den
så kallade traditionella modellen,
där arbetsgivaren och det lokala
facket förhandlar om nya löner.
UNGEFÄR 60 PROCENT av medar-
betarna tycker att det lönesättande samtalet var bra eller mycket
bra, enligt en enkät från personalavdelningen, riktad till de
medarbetare som testat modellen. 84 procent av de
drygt 800 svarande
anser att lönesättande samtal bör
användas även i
fortsättningen.
– Det är en stor
andel som är nöjda, speciellt
med tanke på att det är
första gången samtalen genomförs, säger
Mats Engelbrektson, personaldirektör.
Inför samtalet ska
Men enkätsvachefen ha en tydlig
ren rymmer också
uppfattning om vad
missnöje. Ungefär 15 procent ansom är rätt lön
ser att samtalet var
dåligt eller mycket
dåligt. Flera kommen18 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
tarer handlar om att samtalet
inte var lönesättande; att chefen
redan hade bestämt sig för en lön
som inte gick att påverka. Den
åsikten bygger på felaktiga
förväntningar om hur fri
chefen är att sätta lönen,
konstaterar Mats Engelbrektson.
– Inför samtalet ska
chefen ha en tydlig uppfattning om vad som är
rätt lön, men kan i vissa
fall ändra sig efter att ha
hört medarbetarens argument.
Men utrymmet för löneökningar
är begränsat och chefen är ganska
låst. Det är viktigt att vi förklarar
det, säger han.
LÖNESAMTALET SKA handla om
medarbetarens arbetsresultat. Men
enligt flera enkätsvar har det
saknats koppling mellan utvecklingssamtalet – där mål och
arbetsuppgifter bestäms – och det
lönesättande samtalet. Att säkerställa kvaliteten i den processen
är en av utmaningarna framöver,
konstaterar Mats Engelbrektson.
– Under hösten går vi ut med
tydligare riktlinjer som alla chefer ska följa: att det ska vara ett
utvecklingssamtal i början av året
och att det sedan utvärderas i lönesamtalet. Vi lämnar en tydlig
guide för samtalen och då tror jag
att det ska fungera bra, säger han.
SOM FÖRDELAR med lönesättande
samtal poängterar Mats Engelbrektson att medarbetaren får en
tydligare dialog med chefen om
sin lön. Även Bo Seving, förhandlingschef på fackförbundet Naturvetarna, lyfter fram medarbetarnas möjlighet att påverka sin egen
lön som en av de stora fördelarna.
– I den traditionella förhandlingen företräds du av någon
och det egna inflytandet är inte
särskilt stort. Med lönesättande
samtal kan medarbetaren prata
direkt med sin chef om vad man
har gjort, på vilka grunder lönen
sätts och vad man kan göra för att
påverka den, säger han.
MEN ALLA är inte övertygade
om fördelarna. Fackförbundet
SEKO:s medlemmar på KI, ungefär 70 personer, kommer även
fortsättningsvis att
använda den traditionella modellen.
– Lönesättande samtal kan
slå mot svagare
individer och grupper som inte kan argumentera för
sig själva lika bra eller ta vara på
sina rättigheter lika bra som andra. Därför värnar vi den
traditionella,
kollektiva
modellen, säger Gunnar
Stenberg, ordförande för
SEKO vid KI.
sättande samtal innebär en försämring av medlemmarnas möjligheter att påverka sin löne­
utveckling. Man får veta sin lön
men samtalet är ingen förhandling och det blir mycket upp till
individens förmåga att prata för
sig. Vi tar upp frågan även på
vårt kommande årsmöte,
säger hon.
4
Använd lönestatistiken för att se att du i stora
drag ligger rätt till lönemässigt. Men i huvudsak är det din prestation som ska avgöra att lönen är
rättvis.
4
4
Exhaustion and a
lack of control at
work have an adverse effect on the
amount women
publish. A new
study shows that
differences at work
are one of the
factors that cause
female doctors
to publish fewer
articles than their
male counterparts.
Det finns ungefär lika många
kvinnor som män i läkarkåren i
dag. Men på de högre positionerna
inom den medicinska forskningen
är andelen kvinnor låg.
En bidragande anledning till
skillnaden är att kvinnorna inte
publicerar vetenskapliga artiklar
i samma takt som sina manliga
kollegor.
Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet
ville ta reda på varför det är så.
I DEN AKTUELLA studien, som
publicerats i BMC Medical Education, undersökte forskarna vilka
arbetsrelaterade faktorer som påverkar hur många forskningsartiklar disputerade läkare i Sverige
publicerar. Fynden bekräftade att
männen i studien publicerade fler
artiklar än sina kvinnliga kollegor.
Hög publikationsfrekvens hängde ihop med att personen tyckte sig
ha frihet att själv reglera sitt arbete
i form av flexibilitet kring arbetstider och arbetstempo.
Männen upplevde den sortens
kontroll i större utsträckning än
kvinnorna.
STUDIEN PEKADE också på att
kvinnliga läkare upplevde utmattning i större utsträckning än
männen, något som även setts i
tidigare undersökningar. Studien
är den första som pekar på att utmattning är en riskfaktor som gör
det svårare för kvinnor att publicera vetenskapliga artiklar.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
PUBLIKATION
Possible reasons why female
physicians publish fewer
scientific articles than male
physicians – a cross-sectional
study, Ann Fridner, med flera,
BMC Medical Education 2015.
internwebben.ki.se
Här finns mer information, sök på ”lönesättande samtal”.
Chefen får inte
sätta lägre lön bara
för att någon inte
pratar för sig
MATS ENGELBREKTSON
håller inte med om den
risken.
– Chefen får inte sätta
lägre lön bara för att
någon inte pratar
för sig, eller gå
med på högre
lön bara för
att någon är
duktig på att
argumentera. Lönen ska
grunda sig på kriterierna i våra riktlinjer,
säger han.
Även fackförbundet ST:s
medlemmar, cirka 600 personer på KI, har hittills valt
att behålla den traditionella
modellen för lönerevision,
berättar Anne Edgren, ordförande för ST vid KI.
– ST anser att löne­
Läs igenom lönekriterierna så att du känner till
vad lönesättningen bygger på.
Ta hjälp av den lokala fackföreningens och
arbetsgivarens manuskript för samtalet – där
står vilka frågor som ska tas upp och i vilken ordning.
SARA NILSSON
[email protected]
MAJORITY POSITIVE
TOWARDS SALARY REVIEW
Foto: ISTOCK
Mats
Engelbrektson.
Lönesättande samtal har
nu införts vid hälften av
KI:s institutioner och hösten
2016 ska modellen
tillämpas över hela
universitetet.
Medarbetare som
testat är övervägande
nöjda, visar en ny enkät.
Men det finns också
kritiska röster.
Har du gjort andra saker, kanske fått ändrade
arbetsuppgifter – ta chansen och förklara det.
EXHAUSTION
LEADS TO FEWER
ARTICLES
Upplevd utmattning och mindre kontroll över sitt arbete
påverkar kvinnors publikationsfrekvens negativt.
En ny svensk studie pekar
på att skillnader i faktorer
på arbetet bidrar till att
kvinnliga läkare publicerar
färre artiklar än männen.
Salary reviews have now been introduced at half of KI’s
departments, with full implementation throughout the
university in effect by the autumn of 2016. According
to a recent survey, roughly 60 per cent of employees
thought that their review was good or very
good, and 84 per cent of the 800-plus
respondents agreed that the salary review
concept should remain. However, the
survey also revealed a degree of discontent: some 15 per cent found their
salary review poor or very poor.
KI-studenten Abhishek Anand vann KI Flag Contest 2015 som pågick
under sommaren – över hela världen. Bilderna som tävlade public­
erades på KI:s Instagram-konto under hashtaggen #kiflagcontest och
vinnarbilden valdes ut av avdelningen för utbildnings- och forskarut­
bildningsstöd. Abhishek Anands bild togs på Kretas nordvästra kust
under ett dyk med hjälp av dykinstruktören. Priset bestod av två lådor
ekologisk frukt och grönsaker.
Foto: ABHISHEK ANAND
KIBLADET | NUMMER 2 | 2015 | 19
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
Enkät: KARIN SÖDERLUND LEIFLER
Foto: ULF SIRBORN
VAD ÄR DET SVÅRASTE MED
ATT REKRYTERA RÄTT PERSON?
AVOID THE
RECRUITMENT
TRAPS
Christina Johansson,
personalansvarig på
institutionen för laboratorie­
medicin (Labmed):
– Att hitta någon som utför
jobbet med ett genuint intresse
och driv. Vi vill gärna ha dedi­
kerade medarbetare och då
måste vi leta efter någon som
verkligen förstår vad det innebär
att arbeta på just KI. Det tycker
jag kan vara svårt. Det är väldigt
viktigt att KI som organisa­
tion kommunicerar ut en
tydlig bild av vad vi
har för värderingar,
vad vi står för och
vad syftet med
verksamheten
Personer som funderar
är. Personer som funderar på att söka en tjänst
på att söka en tjänst
ska kunna få en tydlig bild av KI som arbetsplats
ska kunna få en
och om de passar för tjänsten såväl som KI. Det
märks så tydligt när en medarbetare både är
tydlig bild av KI
skicklig inom sin yrkesspecialitet och känner igen
som arbetsplats
sig själv i vad verksamheten står för.
The most common
mistake made
by recruiters is
to rely more on
gut feeling than
reason – according
to recruitment
consultant Malin
Lindelöw, who
has a background
in experimental
psychology at Ka­
rolinska Institutet
and King’s College,
London. Her
advice for a suc­
cessful recruitment
process? Draw up
a requirements
specification, con­
duct a structured
interview and
consider work or
analytical tests.
“Många felrekryteringar handlar helt
enkelt om fel person
på fel plats”, säger
rekryterings­konsulten
Malin Lindelöw.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Undvik fällorna
vid rekryteringen
Konsulten Malin Lindelöw: Låt inte magkänslan ta över
Det vanligaste misstaget vid
rekryteringar är att känna
efter för mycket och tänka för
lite. Det menar rekryterings­
konsulten Malin Lindelöw.
Här är tipsen som hjälper dig
att rekrytera rätt person för
jobbet.
Malin Lindelöw menar att man
i sökarbetet ofta funderar för lite
på vilka krav tjänsten ställer på
personen som nyrekryteras. Det
gäller att titta på förutsättningarna
med nya ögon, för de har med stor
sannolikhet förändrats sedan den
förra rekryteringen.
Med en bakgrund som forskare
i psykologi vid Karolinska Insti­
tutet och King’s College i London
är Malin Lindelöw i dag konsult
med inriktning mot rekrytering,
personbedömning och chefsut­
veckling. Hon har nyligen kommit
ut med boken Vald på en tiondels
sekund, som går på djupet med hur
magkänslan påverkar vårt omdö­
me, något som kan få stora kon­
sekvenser vid rekrytering av nya
medarbetare.
NÄR KANDIDATERNA sållats fram
20 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
kommer nästa utmaning: person­
bedömningen. I det här steget är
det lätt att magkänslan tar över
och att man lägger de kritiska
frågorna åt sidan. En klassisk fall­
grop är att ersätta en svår fråga
med en lätt. Ofta sker det omed­
vetet. I stället för att fråga sig själv
”I vilken utsträckning lever perso­
nen upp till kraven?” svarar man
på frågan ”Vad känner jag för den
här personen?”.
– Det är förenklade frågor som
vi kan besvara känslomässigt.
Risken är att vi gör det då, säger
Malin Lindelöw.
Andra vanliga fällor är att man
väljer en person som är lik en själv,
trots att det som egentligen be­
hövs är någon som kompletterar
gruppen. Det kan också hända att
rekryteringen blir en motreaktion
genom att negativa erfarenheter av
en tidigare medarbetare påverkar
nästa rekrytering i för hög grad.
Även här är kravspecifikationen ett
viktigt verktyg för att ringa in för­
väntningarna och behoven.
– Många felrekryteringar hand­
lar ju inte om att det är en person
som är märklig eller dysfunktio­
nell, utan många felrekryteringar
handlar helt enkelt om fel person
på fel plats. En person som är otålig
som har hamnat i en organisation
där man måste vara långsiktig,
eller att ömsesidiga förväntningar
inte stämmer överens, säger Malin
Lindelöw.
EN SÅDAN FELREKRYTERING kan
få stora konsekvenser. För juniora
forskargruppledare kan felrekryte­
ringar i uppstarten leda till att de
inte kan leverera bra forskning och
därför får svårt att få in nya pengar.
– Rekryteringen av de första
doktoranderna kan vara en ”deal
breaker” för unga forskargrupp­
ledare som ska starta upp sin fors­
kargrupp. Det kan vara helt av­
görande för personens karriär och
för forskargruppen, säger Malin
Lindelöw.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
FÖLJ RÅDEN OCH UNDVIK MISSTAGEN
GÖR EN KRAVSPECIFIKATION
l Ställ dig frågor om hur det ser ut i organisa­
Skaffa en
tionen, vad verksamheten behöver bli bättre
tydlig
bild
på, vilken sorts person som behövs och vilka
av kraven
krav uppdraget kommer att ställa på personen.
Det ger dig en tydligare bild av dina förväntning­
ar och krav.
– Det är svåra frågor, som man lätt hoppar över. Man
gör på samma sätt som man gjort tidigare, trots att förut­
sättningarna hela tiden förändras, säger Malin Lindelöw.
VÄSSA INTERVJUN
l Forskning pekar på att intuitiva, ostrukturerade
intervjuer fungerar väldigt dåligt och bidrar till
otydlighet kring vilka krav som ställs. Gör en
strukturerad intervju och ställ samma frågor
till alla sökande. Se till att intervjustrukturen
speglar kravspecifikationen så att du täcker in allt
som du behöver veta om personen för att kunna
fatta rätt beslut.
Ställ samma
frågor till
alla
ÖVERVÄG ARBETSPROV ELLER ANALYTISKA TESTER
l Nöj dig inte med en intervju, utan låt de sökande göra ett arbets­
prov. Om du ska rekrytera en doktorand, låt dem sammanfatta en
vetenskaplig artikel eller skriva en uppsats på plats. Låt en lärare
ge en provföreläsning. Ge alla sökande samma förutsätt­
ningar och gör en så objektiv bedömning som möjligt av
deras prestationer.
Hitta
– En väsentlig fråga vid bedömning av vetenskaplig
personens
produktion är att skilja ut vad personen själv har bidragit
styrkor
med och vad som är gjort i samarbete med andra. Vilka
är den här personens styrkor? säger Malin Lindelöw.
Tina Melander, personal­
handläggare på institutionen
för klinisk neurovetenskap
(CNS):
– Det svåraste tycker jag är att
vid intervjuerna inför rekrytering
få in de ”mjuka” frågorna som
handlar om de personliga
delarna. Till exempel
kan handledare
som ska rekrytera
en doktorand
fokusera mycket
på de ”hårda”
Det svåraste tycker jag
bitarna, som den
är att vid intervjuerna
sökandes ämnes­
inför rekrytering
kunskaper och
få in de ”mjuka”
utbildning. Det
frågorna
är viktigt att fånga
upp de andra delarna också. Jag upplever att det har
blivit större utrymme för frågor om vilket ledarskap
personen trivs bäst med och andra frågor som är viktiga
för att undersöka möjligheterna för ett bra samarbete och hur
personen kan passa i gruppen.
Ulla Cronfalk-Hernlund,
administrativ chef på
institutionen för neuro­­biologi, vårdvetenskap
och samhälle (NVS):
– En svårighet är att man kan
få in cv och ansökningar
som inte är riktigt
sanna. Det är svårt att
upptäcka om ett cv
är förskönat och
inte helt ärligt.
Då kan det bli
Det är svårt att
så att man kallar
upptäcka om ett cv
in en person
är förskönat och inte
till intervju som
helt ärligt
inte motsvarar
den kravprofil som
finns. Det kan hända i
rekryteringen till alla sorters tjänster. För att underlät­
ta både för oss som söker en ny medarbetare och för den
som söker arbete hos oss är det viktigt att kravspecifikationen
för tjänsten är tydlig.
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 21
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
SMYGTRÄNA PÅ NYA GYMMET I HUDDINGE
STRONG: Lyftzon med fria vikter,
kettlebells med mera.
SPACE: Främst avsett för
gruppträning.
FREE: Gymträning med tradi­
tionella och en ny typ av funk­
tionella maskiner.
MIND: Ett lugnt rum för yoga,
qigong och dans.
GREEN ZONE: Social
yta som bland annat
har pingisbord.
ORANGE
ZONE: För kon­
ditionsträning med
roddmaskiner, cyklar
med mera.
Let our team of
experts help deliver
your promises!
Foto: ISTOCK
Foto: GUNNAR ASK
l Den 6 oktober är preliminärt
invigningsdatum för det nya
gymmet på Alfred Nobels allé 23 i
Huddinge, som dock smygöppnar
för träningssugna medarbetare
och studenter redan i september.
– På helgerna planerar vi att
ibland ha familjedagar, då man
kan ta med sina barn. ”Sunday
funday” är arbetsnamnet,
säger Patrik
Emanuelsson
på Friskvården
på KI.
l Gymmet har
stora ytor för
träning indelade
i dessa olika zoner:
För de träningssugna på KI finns ett brett utbud att välja bland i höst – allt från yoga och mindfulness till utomhuspass och cirkelträning.
Friskvårdens recept
för en piggare höst
Från semester och ledigt till
jobb och höstvardag.
Kontrasten kan kännas
stor – men på KI finns gott om
gratis resurser för den som vill
fylla på med ny energi, träna
sig piggare och försöka sänka
stressnivåerna.
Friskvården erbjuder hjälp
mot sömnproblem, yoga,
mindfulnesskurser och
mycket mer.
Stress och psykiska påfrestningar
är sedan två år tillbaka de vanli­
gaste arbetsorsakade besvären i
Sverige. Även Karolinska Insti­
tutets senaste medarbetarunder­
sökning visade att det finns an­
ledning att vara uppmärksam på
saker som stress, spänningar och
sömnbesvär.
– TILLSAMMANS med de andra på
personalavdelningen kom vi fram
till att vi behöver jobba ännu mer
främjande och förebyggande, inn­
an någon hamnar i de här sjuk­
domstillstånden, och vi tog där­
22 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
för fram en serie workshops och
kurser, säger Patrik Emanuelsson,
enhetschef på Friskvården, och
fortsätter:
– Vi rådfrågade våra forskare,
som bland annat tyckte att vi skul­
le jobba med sömnfrågan. Stress
blir ett allvarligt problem när
tröttheten i kroppen slår till, om
man har problem att sova och inte
får den återhämtning som behövs.
Det är angeläget att vi använder
oss av de metoder som finns och
som ger resultat. Alla som leder
våra kurser är högt utbildade.
I utbudet, som är gratis för
KI-anställda, finns bland annat en
populär, åtta veckor lång mindful­
nesskurs, samt ”Sovhjälpen” – ett
webbaserat behandlingsprogram
mot sömnbesvär utvecklat av psy­
kologen och sömnforskaren Marie
Söderström, och ”ACT” – accep­
tance committment theraphy, där
deltagarna bland annat får träna
sig i att hitta förhållningssätt och
verktyg för att lättare hantera
stress.
– ACT är en ganska ny modell
som visat bra resultat i utvärde­
GRATIS KURSER I HÖSTMÖRKRET
l Reset and recover. Kursen
bygger på kognitiv beteende­
terapi och syftar till att ge ökad
kunskap om sömn och orsaker till
sömnbesvär, samt att förmedla
användbara verktyg för att främja
återhämtning. Kursen hålls
på engelska.
l Tidiga signaler. En workshop
som bland annat tar upp strategi­
er för att uppmärksamma tidiga
tecken på stress.
internwebben.ki.se
Sök på ”Friskvården” för mer informa­
tion, öppettider och bokning av pass.
ringar. Det är en KBT-baserad
gruppaktivitet där deltagarna
jobbar med helheten, både med
tankesätt och med kroppen. I alla
våra kurser finns fysisk aktivitet
med, säger Patrik Emanuelsson.
OCH långvarigt
stilla­
sittande är andra faktorer
bakom ohälsa och Friskvården er­
bjuder också goda träningsmöjlig­
heter i Solna och på det nya gymmet
i Huddinge.
I utbudet finns bland annat
styrketräning med maskiner, fria
vikter och redskap som kettlebells
och TRX-band, yoga, cirkelträ­
ning och utomhuspass – en lekfull
och varierad träningsform, där
naturen och den egna kroppen
står för motstånd och utmaning.
– Fysisk träning är en del av
stresshanteringen, men starkast
evidens har fysisk aktivitet för att
främja god hälsa generellt, säger
Patrik Emanuelsson.
DATORARBETE
SOFIA STRIDSMAN
[email protected]
GO HEALTH MAD
THIS AUTUMN!
From summer
holiday to autumn
routine. The
contrast can seem
harsh – but at KI
there are lots of
free resources to
help you recharge
your batteries, lift
your spirits and
reduce your stress.
KI’s Health
Promotion Unit
offers help with
sleeping problems,
yoga, mindfulness
courses and much
more besides.
More on intern­
webben.ki.se:
”health promo­
tion”.
Biopharm/Clinical Trial Logistics
• Worldwide coverage 24 hours a day, 365 days a year
• Qualified packaging & temperature monitoring for all ranges:
< – 150 o
– 80 to – 60o
o
o
o
• Replenishment of dry ice & storage in required temperature
during transit
• Consultation of rules, customs documentation and
dangerous goods
• Our experienced staff will closely monitor each shipment
from collection to delivery in order to ensure that packages
arrive in perfect condition
CONTACT:
Head office Stockholm-Arlanda, Sweden: +46 (0)8 594 501 10
[email protected] / www.optimizecourier.com
Copenhagen, Denmark: +45 325 272 92, [email protected]
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
Nya möten gav klirr i kassan
Projektet knep
storvinst från EU
SOCIETAL
BENEFITS
GAVE JACKPOT
Clear benefits to
society, a highly
topical field of
inquiry, and
new interactions
between research­
ers with different
specialities. With
this winning
combination, the
EDC-MixRisk won
the jackpot in
their application
for a grant from
the EU’s Horizon
2020 programme.
One reason for
their success, say
the coordinators,
is that their field
of hormone-­
disruptors is a
matter of urgent
concern for
the European
Commission.
En högaktuell forsknings­
fråga, möten mellan forskare
med olika specialkompetenser
– och en tydlig samhälls­nytta.
Den vinnande kombinationen
gav full pott i en ansökan om
EU-medel från Horizon 2020.
Idén till forskningsprojektet om
hormonstörande blandningar av
kemikalier föddes på en workshop.
Många av forskarna som möttes
var nya för varandra. KI-forska­
ren Joëlle Rüegg vid det nationel­
la forsknings­
centrumet för toxi­
kologiska ve­
tenskaper, Swetox,
är vice-koordinator för projektet
EDC-MixRisk.
Hon beskriver att det klickade
mellan forskarna och att det gav
en gnista till något helt nytt.
– Den processen tror jag var en
viktig del av framgången. I stället
för att samla ihop sina gamla kom­
pisar kom det här från en ny sam­
ling människor och man undvek
att halka in på gamla banor, säger
Åke Bergman, som är koordinator
för projektet och chef för Swetox.
EN PERIOD av intensivt arbete följ­
de. På två månader samlade de
ihop ett konsortium med forskare
från fem europeiska lärosäten och
ett amerikanskt. De gick vidare
från första ansökningsomgången
och hade tre månader på sig att
skriva en mer omfattande ansökan.
– Vi jobbade mer eller mindre
hela juli och augusti med ansökan.
Medan vi sedan väntade på beske­
det sa jag till mig själv att jag hade
lärt mig så mycket under proces­
sen att det var värt det hårda arbe­
tet även om vi inte fick pengarna.
Men självklart blev jag väldigt glad
över det positiva beskedet, säger
Joëlle Rüegg.
Så gick
det sen
TOUGH
COMPETITION
FOR EU FUNDING
Judging by the
applications
submitted in 2014,
competition for
funding from the
EU’s Horizon 2020
framework pro­
gramme is fierce.
A large proportion
of KI research­
ers who ranked
highest in the
application assess­
ments were still
left empty-handed.
But the fact that
many researchers
received no grant
despite such top
results has inspired
other research
financiers to dis­
cuss funding them
instead.
KI Bladet
följer upp
KI Bladet nr 2/2014.
ki.se/kibladet
FORSKARE FRÅN SEX svenska läro­
säten, däribland KI, som ingår i
Swetox, deltar som en partner i
konsortiet. Åke Bergman menar
att det konceptet inte har testats
tidigare i EU-finansierade projekt.
– Min första tanke var: ”Wow,
det här visar att fler kan delta som
en partner även när forskarna sit­
ter på olika lärosäten”. Därför blev
jag extremt glad för Swetox skull,
säger han.
DE LYFTER FRAM att en viktig
framgångsfaktor för deras ansö­
kan är att hormonstörande ämnen
är ett brinnande aktuellt område
för EU-kommissionen. Åke Berg­
man tror att många ansökningar
faller på att forskarna har svårt att
visa hur forskningen ska användas
på samhällsnivå.
– I beskedet från EU-kommis­
sionen lyftes att vårt projekt har
betydelse för samhället och som
kunskapsunderlag för beslutsfat­
tare, säger Joëlle Rüegg.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
Bäst i klassen – men flera
Konkurrensen om pengar­
na från EU:s ramprogram
Horizon 2020 är stenhård.
Det står klart efter 2014 års
ansökningsomgång.
En stor andel KI-forska­
re som fick toppbetyg i
bedömningarna blev ändå
utan pengar.
Ansökningsomgången för det för­
sta året med EU:s nya rampro­
gram för forskningsfinansiering,
Horizon 2020, är klar. Även om
den totala budgeten för Horizon
2020 ökat till 80 miljarder euro har
24 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
EU-kommissionen valt att
utanför FP7 ingår nu i
starta lugnt.
Horizon 2020. Samtidigt
– Budgeten för det första
har helt nya program
året, 2014, var något min­
tillkommit. För KI är
dre än 8 miljarder euro.
programmen ”Hälsa, de­
mografiska förändring­
Även i förra ramprogram­
met, FP7, började kom­
ar och välbefinnande”,
missionen försiktigt, säger
Europeiska forsknings­
rådets (ERC) anslag till
Tatjana Nilsson, specialist
banbrytande forskning
på europeisk forsknings­ Tatjana
finansiering vid Grants Nilsson.
och Marie Sklodowska
Office på avdelningen för Foto: LISA REIMEGÅRD Curie de största pro­
grammen. KI är delak­
forskningsstöd vid KI.
Hon menar att det är svårt att tig, som koordinator eller partner,
jämföra Horizon 2020 med FP7. i 212 ansökningar inom dessa.
– Beviljandegraden för KI-an­
En del program som tidigare låg
sökningar är 12,7 procent, vilket
är aningen högre än den genom­
snittliga europeiska beviljande­
graden, säger Tatjana Nilsson.
MEN FÖR ANDRA delar märks
det tydligt att det var svårare att
få pengar den här gången. Ned­
gången är särskilt märkbar för
ERC-programmet. KI hade åtta
kandidater som fick högsta resul­
tat i bedömningarna. Av dem fick
endast två anslag.
– KI har aldrig tidigare haft så
många kandidater som fått högsta
betyg men som trots det inte fått
KI-forskaren Joëlle Rüegg och Åke
Bergman vid Swetox menar att deras
framgång i Horizon 2020 bland annat
berodde på att de kunde visa hur forskningen ska användas på samhällsnivå.
Foto: GUNNAR ASK
blev ändå utan pengar
anslag. Det visar på mycket större
konkurrens om pengarna, säger
Tatjana Nilsson.
HÖGA BETYG i ERC-bedömningar
kan ses som en indikation på ett
universitets prestationer. Det fak­
tum att flera forskare inte fått an­
slag trots toppresultat har fått andra
forsknings­finansiärer, som Veten­
skapsrådet och Ragnar Söderbergs
stiftelse, att börja diskutera om de
ska ge medel till forskare i den
kategorin.
Jämfört med tidigare rampro­
gram var utlysningen inom ”Häl­
sa, demografiska förändringar och
välbefinnande” bredare vilket gav
forskarna större frihet att föreslå
hur de vill tackla de utmaningar
som samhället står inför. Men det
gjorde det svårare att veta vad som
krävs för full poäng på alla delar.
– Vi har lärt oss väldigt mycket
av 2014 års ansökningsomgång.
Nu vet vi mer om hur kommis­
sionen tolkar ansökningarna och
vad som krävs för att en ansökan
ska vara konkurrenskraftig, säger
Tatjana Nilsson.
DET HÄR ÄR HORIZON 2020
l EU:s ramprogram Horizon 2020 pågår under en
sjuårsperiod, 2014–2020.
l Efter första året är beviljandegraden 12,5 pro­
cent, vilket är lägre än i förra ramprogrammet FP7
som hade en genomsnittlig beviljandegrad på 20
procent.
l Av dem som fick pengar var 38 procent av
organisationerna nya och en stor andel är små
och medelstora företag. Det visar på vikten av
innovation och att forskningsresultaten ska komma
till nytta.
Nu vet vi mer om hur
kommissionen tolkar
ansökningarna och vad
som krävs för att en
ansökan ska vara
konkurrenskraftig
Källa: Tatjana Nilsson, specialist på europeisk forskningsfinansiering vid KI:s Grants Office
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 25
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
VI HAMNADE PÅ ...
DEPARTMENTS
AWAIT REORGANISATION
The dentistry and
dental hygiene
programmes have
been reorganised,
and now work
has to start on
actually achieving
the original aim:
to raise the quality
of the education
they provide. The
new year will see
more departments
meeting a similar
fate: Clintec, CNS
and LabMed.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
På bettet efter
ny organisation
Institutionen för odontologi redo att ta itu med pedagogiken
Vid årsskiftet 2015/2016 kommer
utbildningsprogrammen vid fyra
KI-institutioner att omorganise­
ras. Bakgrunden är den så kallade
UKF-rapportens förslag för att
höja kvaliteten i KI:s utbildningar.
INSTITUTIONEN FÖR odontologi
ligger ett år före – där är om­
organisationen redan genomförd.
Formellt började förändringarna
gälla från 1 januari i år, och vår­
terminen har i stor utsträckning
handlat om att trimma in den nya
organisationen, att få rutiner och
processer att fungera, berättar bi­
trädande prefekt Margareta Hul­
tin, grundutbildningsansvarig vid
institutionen och ordförande för
den nya utbildningsnämnden.
– Nu är organisationen på plats
på riktigt. Vissa justeringar behövs
fortfarande, men vi har kommit så
långt att vi kan ta itu med det som
ändringen syftade till: frågor om
pedagogiken. Nu arbetar vi med
att höja kvaliteten i utbildningen
och att införa mer studentcentre­
rat lärande, säger hon.
26 | KIBLADET | NUMMER 3 | 2015
PROGRAMMEN SOM STÅR PÅ TUR
Utbildningsprogrammen som
organiseras om från årsskiftet:
l Audionomprogrammet
l Logopedprogrammet
l Röntgensjuksköterske­
programmet
(Institutionen för klinisk
neurovetenskap, CNS)
l Optikerprogrammet
l Psykologprogrammet
l Psykoterapeutprogrammet
l Magisterprogrammet i klinisk
optometri
(Institutionen för klinisk
neurovetenskap, CNS)
l Biomedicinska analytiker­
programmet
(Institutionen för laboratorie­
medicin, Labmed)
l Arbetsterapeutprogrammet
l Fysioterapeutprogrammet
l Sjuksköterskeprogrammet
(Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle,
NVS)
stitutionen hållit ett pedagogiskt
internat för alla sina utbildnings­
ansvariga, ett 50-tal personer. Det
kommer att följas upp med bland
annat workshops och en gemen­
sam pedagogisk strategi.
– Lärarnas engagemang för
utvecklingsfrågor är stort, säger
Margareta Hultin. Ansvarstagan­
det och medvetenheten har ökat
markant.
Omstruktureringen vid odon­
ki.se/kibladet
TVÅ PROGRAM UNDANTAS
De två nybörjarprogram där
ansvaret inte överförs till en
programansvarig institution är
läkarprogrammet och kandi­
datprogrammet i biomedicin.
Anledningen är att dessa program
involverar ett stort antal insti­
tutioner, och att det saknas en
institution som ger merparten av
programmens kurser och därmed
kan utses till programansvarig
institution.
Källa: Lena Atterwall, samordnare för UKF-implementeringen vid universitetsförvaltningen
INFÖR HÖSTTERMINEN har in­
KI Bladet nr 4/2014.
tologiska institutionen innebär
kortfattat att programnämnden
försvunnit, och att en ny utbild­
ningsorganisation istället skapats
inom ramarna för institutionen.
Institutionsledningen blir ansvarig
för utbildningsprogrammen inför
utbildningsstyrelsen.
Förändringen innebär att ett
tiotal administrativa tjänster flyt­
tas mellan programkansliet och
institutionen.
– Alla har erbjudits fortsatt an­
En dag om vad
det innebär att
vara människa
DET ÄR FINT, LOGISKT, ja det är till och med
vetenskapligt bevisat att en god relation
Eldsjälar, det är ett löftesrikt ord som för
mellan vårdare och patient ökar compli­
tankarna till Dalai lama, Moder Teresa och
ance och tillfrisknande. Men hur, från vad
Nelson Mandela. Efter den här dagen läg­
och vem ska tiden tas, undrar jag samtidigt
ger jag även till njurläkaren och författaren
som psykiatrikern Johan Cullberg
Astrid Seeberger som oförtrutet
välkomnas upp på scenen. ”Vill
kämpar på för att sjukvården
man samtala, inte bara tala,
ska bli mer humanistisk.
behöver man vara skamlöst
Hon är initiativtagare till
nyfiken, ” säger han. Ny­
återkommande symposier
fikenheten odlas genom
där KI- och sjukvårds­
människokunskap och
personal får möta lan­
Vill man samtala,
bildning.
dets ledande konstnärer
inte bara tala,
Den här förmiddagen
och samhällsdebattörer.
handlar därför även om
behöver man vara
vad skönlitteraturen har
ELDSJÄLARNAS DAG är
skamlöst nyfiken
för betydelse för sjukvår­
ett sådant arrangemang.
den – så mycket fint sägs om
Astrid Seeberger beskriver
det att jag vill lova mig själv att
eldsjälen som en person som
läsa minst en bok i veckan resten
håller något livsviktigt brinnan­
av mitt liv, om jag bara får tid.
de, även när det blåser hårda vindar
och åsiktsströmmar åt olika håll. Och det
NÄR FÖRFATTAREN Agneta Pleijel berättar
livsviktiga i den kvalitetssäkrade, mätba­
om sin relation till litteraturen med ord­
ra och strukturerade sjukvården med sina
en ”Genom skönlitteraturen strövar man
riktlinjer, system och vårdprocesser är ju
fritt genom alla tider och tankar”, låter det
patienten: ”Människan, med sin livsbe­
poetiskt.
rättelse, sina drömmar och rädslor.” Om
Och visst är det bra att alla läkarstuden­
patienten inte bara ska bli en konsument i
terna vid KI får en skönlitterär bok varje
en vårdindustri måste hon bemötas som en
termin. När de tar examen har de ett litet
människa.
Margareta Hultin,
grund­utbild­nings­ansvarig vid
institutionen för odontologi, med
prefekten Mats Trulsson.
Omorganisationen av tand­
läkar- och tandhygienist­
programmen är genomförd.
Nu börjar arbetet med det
som förändringen syftade till:
att höja kvaliteten i utbild­
ningen.
Vid årsskiftet stöps fler
institutioner om på samma
sätt.
Är du en eldsjäl? Inte ens de inbjud­
na föreläsarna på seminariet ”Hur
man blir eller förblir en eldsjäl inom
sjukvården” i början av höstterminen
vill kalla sig eldsjälar.
KI Bladets reporter Jenny Ryltenius
gick till Birkeaulan och lyssnade på
ett livsviktigt samtal mellan KI- och
sjukvårds­personal, konstnärer och
samhälls­debattörer.
skönlitterärt bibliotek, konstaterar Astrid
Seeberger.
Perspektivet den här dagen är ändock
läkarens. Inbjudna skådespelare ger en före­
ställning som handlar om läkarens möte
med patienten. Återkommande är hur vik­
tigt det är att läkarstudenter får möjlighet
att, tillsammans med äldre kolleger, reflek­
tera över vad det innebär att vara läkare
och möta patienters lidande och död. Men
ytterst handlar dagen om vad det innebär
att vara människa, om att ha, eller inte ha,
empatisk förmåga.
Enligt inbjudan var symposiet öppet för
alla med möjlighet att smita ifrån jobbet –
det vill säga i praktiken kunde ingen som
tjänstgjorde kliniskt den här dagen kom­
ma. Det är synd. För samtalen från scenen
i Birkeaulan i Huddinge, borde varit obli­
gatoriska för alla anställda vid KI och vid
sjukhuset, för tjänstemän och för politiker
i Stockholms läns landsting.
INTE MINST UNDER den halvtimme som
professor Abbe Schulman kommer in och
påminner om den bistra verkligheten. Att
vården är ett riskyrke. Att själar behöver
förutsättningar i arbetsmiljön för att kunna
brinna. Han ordinerar fikapauser, medarbe­
tarsamtal, reflektionsgrupper, handledning
och handlingsplan för extrema händelser.
Dessutom måste alla anställda ha accep­
tabla krav på sig i relation till kunskap och
ges möjlighet att påverka sin arbetssitua­
tion.
När jag lämnar Birkeaulan tänker jag att
det är hög tid att följa den ordinationen.
SPARKLING
FIREBRANDS
Are you a fire­
brand? Not even
the speakers invi­
ted to the seminar
“How to become
or remain a health­
care firebrand”
earlier this autumn
semester wanted
to refer to them­
selves as such. KI
Bladet went to the
Birke auditorium in
Huddinge to listen
to a vitally impor­
tant, impassioned
conversation
between health­
care workers,
artists and social
commentators
about infusing
more humanism
into healthcare.
JENNY RYLTENIUS
[email protected]
Så gick
det sen
ställning. Två medarbetare
har dock valt att säga upp
sig, säger Margareta Hultin.
KI Bladet
följer upp
PROGRAMHANDLÄGGAREN Paula
Karlsson är en av dem som fått flyt­
ta till institutionen för odontologi.
– Förutsättningarna i vårt fall
var extra goda, med utbildnings­
program som helt ryms inom
institutionen. Jag kan förstå att
handläggare och studievägled­
are vid andra program känner
en större osäkerhet, men för mig
har övergången varit enbart po­
sitiv. Jag har fått bättre insyn i
programmen, kommit närmare
studenterna och kan lättare kom­
municera med programledning
och lärare, säger hon.
ANDERS NILSSON
[email protected]
Fotnot: UKF-rapporten innehåller
förslag och åtgärder för KI:s ut­
bildningars kvalitet och forsknings­
anknytning, och ingår som en del
i arbetet med Strategi 2018.
Skådespelarna Davood Tafvizian och Daniel Goldmann var några av alla de som medverkade under Eldsjälarnas dag tillsammans med
arrangören Astrid Seeberger (längst till vänster).
Foto: ERIK CRONBERG
KIBLADET | NUMMER 3 | 2015 | 27
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
AKTUELLT
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
NOTERAT
Paret Klein firades på 180-årsdagen
Forskare från hela världen
kom för att fira cancer­
forskarna Georg och Eva
Kleins 90-årsdagar tidigare
i somras.
Programmet bestod av
föreläsningar av världens
främsta cancerforskare och
inleddes med en födelsedags­
konsert.
Eva och Georg Klein har belönats
med otaliga priser och utmärkel­
ser genom åren för sina upptäck­
ter inom cancerforskningen.
I år fyller de båda 90 år och
de är fortfarande verksamma
forskare inom tumörbiologi vid
institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi, MTC, vid
Karolinska Institutet.
Den 17–18 juni arrangerade
deras studenter och personal ett
symposium om ”The Future of
Tumor Biology” på Nobel Forum.
Repertoaren hölls hemlig för pa­
ret in i det längsta.
– Det här var en underbar över­
raskning med ett fantastiskt pro­
gram. Alla är här med nya fynd,
det är enormt intressant, sa Georg
Klein under symposiedagen.
Rektor Anders Hamsten inled­
de symposiet med att tacka paret
Klein för deras betydelse för KI
och generationer av forskare.
Han beskrev Georg och Eva
Klein som två av KI:s genom ti­
derna viktigaste forskare. De var
pionjärer inom immunoterapin,
som i dag räknas till de mest lo­
vande genombrotten för framtida
cancerbehandling.
Föredragshållarna
tillhörde
alla eliten inom dagens cancer­
forskning.
Förutom vetenskapliga före­
drag fanns även utrymme för
personliga betraktelser ur parets
långa karriär.
Ett avslutande anförande hölls
av Hans Wigzell, professor eme­
ritus i immunologi, och en av
många forskare som disputerat
under Kleins handledning. Han
gav en målande bild av institutio­
nen för tumörbiologi som bygg­
des upp av makarna och under
1960- och 1970-talen kom att ut­
vecklas till ett världsledande nav
för tumörbiologi.
JENNY RYLTENIUS
[email protected]
Hon får Dimitris
N. Chorafas pris
n Miriam Elfström, tidigare dokto­
rand vid institutionen för medicinsk
epidemiologi och biostatistik får
Dimitris N. Chorafas pris 2015 för
sin avhandling “Optimizing cervical
cancer prevention through screening
and HPV vaccination”.
Efter sin forskarutbildning arbetar
Miriam Elfström som postdoktoral
forskare på institutionen för labora­
toriemedicin vid Karolinska Institutet
och processledare för
cancerprevention
på Regionalt
cancercentrum
Stockholm-­
Gotland.
Priset består
av 5 000 US
dollar och ett
diplom och
delas ut vid
Karolinska Insti­
tutets installa­
tionshögtid den
15 oktober.
Miriam
Elfström.
Foto: GUNILLA
SONNEBRING
Jubilarerna Eva och Georg Klein (i mitten) under firandet på Nobel Forum.
........lite smartare lösningar
för forskning & diagnostik....
Noggrannare och snabbare QPCR!!
Mic från skaparna av Rotor-Gene
NYHET!!
Foto: GUNNAR ASK
Hälsa & välbefnnande
I samarbete med KI Friskvården ger KIB under
hösten 2015 en rad föreläsningar kring temat
Hälsa och välbefnnande.
Motivation - hur hittar och behåller jag
den? / Liselotte Kuehn Krylborn
28 september kl 12 i Huddinge
QPCR & PCR UTAN EXTRAKTION. Kapa Probe Force
Testa själv! - fråga oss om ett prov!
RainDrop VERKLIG Digital PCR
för “liquid biopsy” och MRD mm
Boka in en presentation!
Träning för hälsa - vad krävs?
/ Daniel Berglind
19 oktober kl 12 i Huddinge
Lena Marions
får etikpriset 2015
n Karolinska Institutets etikpris
Emma Andersson.
Foto: LINDA LINDELL
Robert Månsson.
Foto: LISA HAGSTEN
DE FÅR SVEN OCH EBBA-­­
CHRISTINA HAGBERGS PRIS
n Emma Andersson och Robert Månsson får Sven
och Ebba-­Christina Hagbergs pris 2014.
Emma Andersson vid institutionen för bioveten­
skaper och näringslära, får priset för sin forskning om
hur signalvägarna Wnt och Notch kontrollerar celldif­
ferentiering och morfogenes under den embryonala
utvecklingen.
Robert Månsson vid institutionen för medicin,
Huddinge, får priset för sin forskning om tidiga steg av
hematopoies och genomets tredimensionella struktur,
och om hur denna genstruktur påverkar transkriptions­
reglering.
Utdelning ur Sven och Ebba-Christina Hagbergs stif­
telse sker i form av pris och forskningsanslag till yngre,
disputerade forskare vid Karolinska Institutet.
I år delas två pris på 150 000 kronor ut. Pristagarna
får också varsitt forskningsanslag om 175 000 kronor.
Priset delas ut vid Karolinska Institutets installations­
högtid den 15 oktober.
Ninolab är er
ramavtalsleverantör!
2015 går till Lena Marions, docent
i obstetrik och gynekologi och
universitetslektor vid institutionen
för klinisk forskning och utbildning,
Södersjukhuset (KI SÖS).
Karolinska Institutets etikpris
delas ut varje år till en person eller
grupp som är verksam vid KI och
som har gjort en särskild insats för
att främja etiken vid universitetet.
Pristagare utses av Karolinska Insti­
tutets etikråd.
Lena Marions forskning rör
främst sexuell och reproduktiv
hälsa vilket omfattar bland annat
metoder för familjeplanering och
abort samt gynekologisk cancer och
sexuellt överförbara infektioner.
Hennes forskningsprojekt har även
bedrivits i Bangladesh, Iran, Laos
och Ukraina. Ett konkret resultat av
ett Lena Marions doktorandprojekt
i Laos har medfört att kvinnor nu
erbjuds undersökning för före­
komsten av cellförändringar i allt
större omfattning. Hon har tidigare
arbetat för Världshälsoorganisa­
tionen, WHO, med utveckling av
säkra abortmetoder och är i dag
också medlem av WHO:s expert­
panel för rekommendation av säkra
och effektiva preventivmetoder.
Lena Marions.
Foto: MATTS JONSSON
– Lena Marions står upp för kvin­
nan, framförallt i frågan om abort­
rätt, säger Niels Lynöe, ordförande
i etikrådet vid Karolinska Institutet.
Hon har också lyft fram flera etiskt
viktiga frågor i den offentliga
debatten, till exempel frågan om
preventivmedelsförskrivning till
unga kvinnor. Dessutom har hon ar­
betat mycket aktivt för att integrera
etikundervisningen i läkarprogram­
met med gynekologi, pediatrik och
klinisk genetik.
Syftet med priset är att öka det
etiska medvetandet och att upp­
märksamma goda förebilder. Priset
delas ut vid Karolinska Institutets
installationshögtid i Aula Medica
den 15 oktober.
Trygghet genom
hela karriären
I ramavtalet ingår bland mycket
annat centrifuger från Thermo Sorvall!
Med centrifuger från Sorvall uppnår man ett fantastiskt
resultat i laboratoriet! Från mikro- och bänkcentrifuger till
avancerade golvmodeller. Tillsammans med karbonfberrotorer utgör de en vinnande kombination!
Uppnå en oslagbar produktivitet, smidighet och användarvänlighet med Sorvalls centrifuger, rotorer och tillbehör!
Naturvetarnas disputerade
ombudsmän och karriärrådgivare vägleder och coachar
dig genom din karriär. Dessutom ingår vår förmånliga
inkomstförsäkring.
Se hela människan! - framtiden
ligger i helheten / Hans Sandberg
9 november kl 12 i Solna
Kemikalierna i vardagen – hur farliga
är de? / Annika Hanberg
7 december kl 12 i Solna
Vi bjuder på lunchsmörgås till anställda, studenter
och alumner vid KI. Först till kvarn! Ingen anmälan!
Varmt välkomna!
För mer information kib.ki.se
Research Diagnostics Biobanking
www.techtum.se [email protected]
Universitetsbiblioteket
llation
, insta .
t
k
a
r
f
r
r
ludera
eknike
lab ink v utbildad t
o
in
N
a
g från nomförd
tällnin
ge
En bes utbildning
och
08-590 962 00
www.ninolab.se
Naturvetarna är fackförbundet för
akademiker inom naturvetenskap.
Våra 31 000 medlemmar arbetar inom life
science, jord, skog och miljö, de fysiska
vetenskaperna, matematik och data.
Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslivet.
www.naturvetarna.se
Ly f T e r
N aT u r v e Ta r e
LEDARE
PORTRÄTTET
NYHETER
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
SPECIAL
NOTERAT
De får Stora silvermedaljen 2015
Stora silvermedaljen 2015 vid Karolinska Institutet tilldelas Gunnel Biberfeld, Britta Wahren och S Gunnar O Johansson. Medaljen delas ut
till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och delas ut vid installationshögtiden den 15 oktober.
S GUNNAR
O JOHANSSON,
professor
emeritus i klinisk
immunologi,
särskilt aller­gologi,
tilldelas Stora
silvermedaljen för
sina insatser inom
forskningsom­
rådet allergi.
Han identi­
fierade 1967,
tillsammans med
Hans Bennich, en
ny klass av immu­
noglobuliner, IgE,
och visade att
dessa är associ­
erade med aller­
giska reaktioner.
Han har byggt
upp forskningsområdet allergi vid KI och hans
framgångsrika forskning har bidragit till universite­
tets världs­ledande roll på området.
Genom sin banbrytande upptäckt av IgE och
utvecklandet av allergitester, har S Gunnar O
Johansson skapat bättre förutsättningar för god
hälsa och livskvalitet hos en stor del av befolk­
ningen i världen.
Foto: PRIVAT
professor emerita
i smittskydd,
särskilt klinisk
immunologi,
tilldelas Stora
silvermedaljen för
sina insatser inom
forskning och
forskarutbildning
inom området HIV
vid KI.
Hon är en av
pionjärerna inom
HIV-forskning­
en vid KI och i
världen och har
fostrat genera­
tioner av unga
HIV-forskare
vid KI. Gunnel
Biber­felds forskning är inriktad på studier av HIV
i ett globalt perspektiv, inte minst genom kliniska
vaccinstudier i Tanzania.
Forskningssamarbetet med Tanzania inkluderar
även ett omfattande doktorandutbildningsprogram.
Resultaten av hennes studier har legat till grund för
nationella riktlinjer i Tanzania när det gäller pre­
vention av mor-barn-smitta av HIV och de har även
bidragit till WHO:s rekommendationer på området.
professor emerita
i klinisk virologi,
tilldelas Stora
silvermedaljen för
sina insatser inom
forskning och
forskarutbildning
inom området HIV
och cancer vid KI.
Hon är en av
pionjärerna inom
HIV-forskning­
en vid KI och i
världen. Britta
Wahren var först
med att designa
DNA-baserade
HIV-vacciner som
uttrycker tidiga
gener/antigener
och inducerar nya
cellmedierade svar mot HIV hos HIV-infekterade
individer.
Hon har därefter initierat och designat profy­
laktiska subtyps-orienterade vacciner mot varianter
av HIV som förekommer i olika delar av världen.
Forskningsarbetet tillsammans med National
Institutes of Health och US Army har varit be­
tydelsefullt för att skapa ett världsomspännande
HIV-vaccin.
Foto: FREDRIK PERSSON
BRITTA WAHREN,
Foto: JOHN SENNETT
GUNNEL
BIBERFELD,
NYA PROFESSORER
Lauri Aaltonen har anställts som
gästprofessor i cancergenetik vid
institutionen för biovetenskaper och
näringslära från den 1 juni 2015.
Lars Fugger har anställts som gäst­
professor i neuroimmunologi vid
institutionen för klinisk neuroveten­
skap från den 1 september 2015.
Gert Helgesson har anställts som pro­
fessor i medicinsk etik vid institutionen
för lärande, informatik, management
och etik från den 1 maj 2015.
Bertrand Joseph har anställts som
professor i molekylär cancerbiologi
med inriktning mot celldöd vid institu­
tionen för onkologi-patologi från den
1 maj 2015.
Anu Kantele har anställts som gäst­
professor i infektionsmedicin, särskilt
resemedicin vid institutionen för
medicin, Solna från den 1 maj 2015.
Olli Kallioniemi har kallats att från
den 1 juli 2015 vara professor i mole­
kylär precisionsmedicin.
Eva Kosek har anställts som professor
i klinisk smärtforskning med inriktning
mot muskuloskeletal smärta vid insti­
tutionen för klinisk neurovetenskap
från den 1 april 2015.
Janne Lehtiö har anställts som
professor i medicinsk proteomik vid
institutionen för onkologi-patologi
från och med den 1 juni 2015.
Sten Linnarsson har anställts som
professor i molekylär systembiologi
HAGST RÖM ER
BIBLIOTEKET
STIFTELSEN SAMARITEN DELAR I ÅR UT
TOTALT 1 500 000 KRONOR
Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader
(1-3 mån) till forskningsprojekt inom barnsjukvård.
Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med hög klinisk
relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora anslagsgivare såsom
Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc. Stiftelsen välkomnar
också ansökningar för anordnande av vetenskapliga symposier.
Ansökningar skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda
senast fredagen den 30 oktober 2015 kl 24.00.
Ansökningsperiod 150901-151030 då webbformulär och detaljerad
instruktion finns tillgänglig på hemsidan: www.stiftelsensamariten.se
Stiftelsen Samariten
Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Södersjukhuset, 118 83 STOCKHOLM
med inriktning mot transkriptomik vid
institutionen för medicinsk biokemi
och biofysik från den 1 juli 2015.
Knut Lönnroth har anställts som
professor i socialmedicin vid institu­
tionen för folkhälsovetenskap från
och med den 1 september 2015.
Karl-Johan Malmberg har anställts
som gästprofessor i cellulär immun­
terapi vid institutionen för medicin,
Huddinge från den 1 juni 2015.
Lena Nilsson Wikmar har anställts
som professor i fysioterapi med
inriktning mot utbildning vid institu­
tionen för neurobiologi, vårdveten­
skap och samhälle från den 15 juni
2015.
Ann Nordgren har anställts som
adjungerad professor i klinisk genetik
vid institutionen för molekylär medicin
och kirurgi från den 1 juni 2015.
Per Tornvall har anställts som pro­
fessor i kardiologi vid institutionen
för klinisk forskning och utbildning,
Södersjukhuset från den 1 juni 2015.
Yvonne Wengström har anställts som
professor i omvårdnad vid institu­
tionen för neurobiologi, vårdveten­
skap och samhälle från och med den
1 juli 2015.
Agneta Åkesson har anställts som
professor i epidemiologi med inrikt­
ning mot nutrition och toxikologi vid
Institutet för miljömedicin från den 1
juli 2015.
bok
Vesalius, Anatomins mästare
Andreas Vesalius (1514–1564)
revolutionerade den anatomiska
vetenskapen. Han ifrågasatte
de gamla lärorna – och ersatte
dem med sina. Boken presenterar Vesalius och hans bildvärld i fyra essäer och en
katalogdel.
VESA LIUS
Anatomins mästare
Redaktörer:
Anna Lantz & Krister
Östlund
utställning
Välkommen på offciell invigning av
Centrum för innovativ
medicin – CIMED
Andreas Vesalius och den
anatomiska renässansen
Carolina Rediviva, Uppsala
Universitetsbibliotek
Utställnigen pågår 22 maj
2015–30 april 2016.
fri tanke
7 Oktober 2015 | kl. 13.00–17.00 | Novum, KI Huddinge
Anmälan och mer information på ki.se/en/cimed
Ett samarbete mellan Hagströmerbiblioteket
på Karolinska Institutet, Uppsala Universitetsbibliotek och Fri Tanke.
KI Alumni
& Friends
KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla
som vill hålla kontakten med Karolinska Institutet.
Gå med
idag!
mni
ki.se/alu
Nominera till Karolinska Institutets
Arbetsmiljöoch hälsopris
senast den 21 oktober 2015
Möt vinnaren på Arbetsmiljödagen den 3 december.
Läs mer på internwebben.ki.se/sv/arbetsmiljodagen
Utbildning i medicinsk statistik
Pedagogiska kurser
i SPSS och Statistica.
STOCKHOLM
19–22 oktober
10–11 november
8–11 december
Statistica
SPSS
Statistica
MEDICINSK STATISTIK
TM
SPSS software
www.statistikakademin.se / Telefon 018-410 82 82