Likabehandlingsplan
och
Plan mot kränkande behandling
Skolområde Västra
Slättängsskolan 7-9
Skolan måste agera så snart någon ur personalen
får kännedom om att ett barn känner sig kränkt.
Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och
förhindra fortsatta kränkningar.
Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning
och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Planerna gäller för kalenderåret: 2017
Ansvarig för planerna: Rektor
Innehållsförteckning
1 Lagstiftningen
2 Vision för skolan/skolområdet
3 Övergripande mål för skolan/skolområdet
4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen
5 Vad står begreppen för i plan mot kränkande behandling
6 Kartläggning
7 Framtagande av planerna
8 Skolans förankringsarbete
9 Skolans arbete med främjande insatser
10 Skolans arbete med förebyggande insatser
11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier
12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling
13 Utvärdering och uppföljning
14 Ansvarsfördelning
15 Arbetsgång vid incidenter och misstanke om mobbning
16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal
eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev
17 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling
1 Lagstiftningen
Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är
diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en
enda lag. Den andra är skollagens kapitel 6 som innehåller regler som avser kränkande
behandling. Utifrån denna lagstiftning skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med
tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO) och plan mot kränkande
behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och elevombudet (BEO).
2 Vision för skolan/skolområdet
Slättängsskolan är en plats som vi går till med glädje, en plats där alla bryr sig om
varandra, där ingen är främmande och där vi möter varandra med ett leende.
Vi inser värdet av att alla är unika och vi är nyfikna på varandra. Vi är olika, men hör ändå
ihop. Vi delar inte upp oss i olika gäng. Det är allas våra olikheter som får oss att,
tillsammans, bli ett.
På Slättängsskolan kan man vara sig själv utan att behöva känna rädsla eller oro. Här blir
man respekterad och väl bemött. Här ser vi varandra i första hand som människor. Vi
dömer inte varandra utifrån vilken mall vi är stöpta i eller efter vilka roller vi har. Här ÄR vi
alla människor.
Vi som hör hemma på Slättängsskolan vaknar på morgonen och känner glädje. Kanske
inte alltid för det arbete som vi ska göra, men för att detta är en plats där vi hjälps åt och
tar hand om varandra.
När vi går hem efter dagens slut känner vi att dagen har berikat oss, att dagen har tillfört
oss något. I tanken och i hjärtat.
3 Övergripande mål för skolan/skolområdet
Vi ska fortsätta det långsiktiga arbetet med att få bort grovt och kränkande språk. Vår
kartläggning visar att många konflikter börjar med just ord, som sägs och som skrivs.
Hösten 2015 har det i trygghets- och trivselenkäten framkommit att utseende och
avundsjuka är de två största anledningarna till konflikt. Därför kommer detta att vara i
fokus vid en temadag under vårterminen 2016. Vi kommer också att ta upp skolk och
arbetsro vid en temadag. Detta är saker som vi tycker har en direkt inverkan på trivseln
och tryggheten på vår skola.
Vi ska också fortsätta med att skapa fler gemensamma aktiviteter på skolan, för att stärka
samhörigheten och gemenskapen. På så sätt vill vi skapa en ökad trygghet och trivsel.
4 Vad står begreppen i likabehandlingsplanen för?
4.1 Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev
utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
4.1.1 Diskrimineringsgrund kön
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier.
Exempel på trakasserier kan vara:
utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Exempel på sexuella trakasserier kan vara:
sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
4.1.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung,
ras eller hudfärg.
att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.
4.1.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom
att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion
att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband
med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm
4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av
fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt.
Funktionsnedsättning är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som
till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos.
4.1.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot
homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas
homosexualitet
bisexualitet
heterosexualitet
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en
grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller
på homo- och bisexuella människor.
4.1.6 Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller
uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt
ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
4.1.7 Diskrimineringsgrund ålder
Ålder, dvs uppnådd levnadslängd.
Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning
i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och
de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
4.1.8 Diskrimineringsgrund tillgänglighet
Krav på skäliga åtgärder i fråga om lokalers tillgänglighet och användbarhet nu omfattar all
utbildningsverksamhet. Kravet på tillgänglighet gäller inte bara den fysiska miljön, utan
även stöd, personlig service samt information och kommunikation.
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
att någon har begränsad språkkunnighet eller på annat sätt begränsad förmåga att
ta del av information
att någon har svårigheter att på olika sätt kommunicera
att någon har svårigheter att fysiskt få tillgänglighet till nödvändiga skolutrymmen
4.2 Trakasserier
Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av
de sju diskrimineringsgrunderna.
5 Vad står begreppen i plan mot kränkande behandling för?
5.1 Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen
om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade
tillfällen kallas det mobbning.
Kränkande behandling kan vara:
fysisk (bli utsatt för slag och knuffar)
verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord)
psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms/mms)
6 Kartläggning
På Slättängsskolan använder vi flera metoder för att kartlägga läget på skolan. Vissa sker
som punktinsatser, andra mer kontinuerligt. Det viktigaste med dessa metoder är inte att
få fram statistik, utan att i så stor utsträckning få reda på hur alla mår och på så sätt
kunna arbeta för att komma till rätta med eventuella problem.
I det dagliga arbetet sker kartläggningen på flera fronter. Varje morgon har vi mentorstid
som ger mentorn möjlighet att möta sina elever och få en bild av hur alla har det.
Varannan vecka har arbetslagen konferens och under dessa är elevärenden en stående
punkt. Varannan vecka är det gemensam arbetsplatsträff och då tas övergripande frågor
upp. Skolans elevhälsoteam (EHT) är en annan instans som behandlar denna typ av
frågor.
Vi har en grupp vuxna som arbetar skolövergripande med värdegrundsfrågor, både med
ett lokalt och globalt perspektiv. Här ingår kurator Dan Andersson, fritidsledare Yvonne
Wardström samt läraren Johan Nilsson. Gruppens främsta uppgift är att samordna
aktiviteter som kopplas till det övergripande värdegrunds- och likabehandlingsarbetet på
skolan. Vi ska också vara ”likabehandlingsplanens ögon, öron och röst” i diskussioner och i
fattandet av gemensamma beslut.
Vi deltar årligen i den kommunövergripande trygghet- och trivselenkäten.
7 Framtagande av planerna
Varje höst gör en grupp med både vuxen- och elevrepresentanter en utvärdering av årets
likabehandlingsplan. Nya mål sätts upp och nya aktiviteter planeras efter de behov som
gruppen ser och efter vad som framkommit i vårt kartläggningsarbete.
8 Skolans förankringsarbete
Likabehandlingsplanes innehåll ska vara väl förankrat hos elever, vårdnadshavare och hos
samtlig personal.
Aktivitetsdagar med likabehandlingsrelaterat innehåll ska arrangeras minst en gång per
läsår.
Grunddragen i likabehandlingsplanen bör presenteras vid föräldramöten minst en gång per
läsår. Skolans föräldraråd bör fungera som remissinstans och ge respons på planens
innehåll och utformning. Det är också viktigt att planen finns tillgänglig via skolans
hemsida.
Förankringsarbetet bland personalen måste ske på flera fronter. Respektive chef är
ansvarig för att den egna personalgruppen är bekant med innehållet i
likabehandlingsplanen. Uppdraget som beskrivs i planen gäller samtliga vuxna i skolan.
Detta gäller alltså inte bara rektor, utan också administrativa chefer m fl.
I skolan får vi med viss regelbundenhet hjälp av folk från kyrkan och socialförvaltningen.
De brukar främst hjälpa till i elevcaféet. Det är rektors ansvar att dessa tillfälliga
medarbetare är bekanta med skolans likabehandlingsplan och med hur vi agerar i olika
situationer.
De vuxna som arbetar övergripande med värdegrundsfrågor ska vara en drivande kraft i
förankringsarbetet på skolan, genom att i olika sammanhang påminna om och koppla det
dagliga arbetet till planernas intentioner. Till exempel ska de se till att fattade beslut vid
arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar följer planernas innehåll.
Från och med höstterminen går Johan Nilsson och Dan Andersson runt i alla klasser och
presenterar likabehandlingsplanen. Varje klass ska få minst ett besök per läsår.
Från och med höstterminen 2015 finns likabehandlingsplanen tillgänglig i en lättläst
kortversion.
9 Skolans arbete med främjande insatser Aktivitetsdagar,
elevhälsoteamets arbete, samt skolans systematiska arbete med normer och värden är några av de
främjande insatserna som görs. Mångfaldsfrågor, demokrati och respekt för varandra ska
genomsyra allt arbete i skolan. Sedan något år tillbaka är vi en sk Global Friend- skola. Detta
innebär att vi deltar i den årliga World Children´s Prize- omröstningen. Arbetet kring detta är en
viktig del av värdegrundsarbetet. Där kopplas det lokala och globala ihop på ett naturligt sätt.
Mentorstiden ger alla elever daglig kontakt med någon klassmentor. Det är ett bra tillfälle
att kolla välbefinnandet och känna av det allmänna läget.
Personalen fikar oftast i elevcaféet. Detta är en del av hur vi arbetar medvetet med att
skapa bra relationer till våra elever.
Skolans trivsel- och ordningsregler, vilka har framtagits tillsammans med eleverna, är en
gemensam plattform för att skapa ett positivt arbetsklimat på skolan.
10 Skolans arbete med förebyggande insatser
Skolkuratorn är en viktig resurs i det förebyggande arbetet. Arbetet bedrivs kontinuerligt
med att kartlägga läget på skolan och utifrån detta agerar all personal förebyggande.
Kuratorns nära samarbete med klassernas mentorer är en styrka.
Ständig vuxennärvaro i elevcaféet ska också ses som en förebyggande och
trygghetsskapande insats.
Skolans lärare har rastvakts-, matvakts- och bussvaktspass inlagda på sina scheman.
Skolans regler skickas hem vid varje läsårsstart och ska undertecknas av elever och
vårdnadshavare. I regelverket anges hur vi agerar när någon bryter mot överenskomna
regler. Från och med februari 2016 dokumenteras alla disciplinära åtgärder skriftligt. Detta
görs i enlighet med den åtgärdstrappa som används i stora delar av kommunen.
Samarbete med vårdnadshavare är viktigt i det förebyggande arbetet. Detta sköts främst
av mentorerna.
Delar av skolan är kameraövervakad.
11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier
11.1 Diskrimineringsgrund kön
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
2.
Operativt
Bland eleverna
Tendenserna Genusfrågor är en Senaste
1.
Rektor
finns det
ska försvinna. del av det dagliga åren har
2.
Samtlig personal.
beteende-
Ingen
mönster
diskriminering framför allt sv/sva en
ansvarar Johan,
som liknar
ska få
Dan och Yvonne likabehandlingsplan.
arbetet. Inom
och SO belyses
könsdiskriminering förekomma
detta varit
Trygghet- och trivselankät
Aktivitetsdag
prioriterad
genusfrågor inom fråga
Utvärdering av årets
för.
flera
arbetsområden.
11.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
Inga
Ingen
Skolan arbetar Kontinuerligt
rapporterade diskriminering medvetet med
fall.
ska få
mångfaldsfrågor
förekomma.
T ex Global
Friends
2.
Operativt
1.
Rektor
2.
Samtlig
personal
Trygghets och trivselenkät
11.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
Inga
Ingen
Skolan arbetar
Kontinuerligt
rapporterade diskriminering ska medvetet med
fall.
få förekomma.
mångfaldsfrågor
2.
Operativt
1.
Rektor
2.
Samtlig
Trygghets- och trivselenkät
personal
T ex Global
Friends
11.4 Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
Inga
Ingen
Skolan arbetar
rapporterade fall diskriminering medvetet med
ska få
mångfaldsfrågor.
förekomma.
Vid planering av
alla aktiviteter
tar vi hänsyn till
funktionshinder,
så att alla kan
delta på samma
villkor.
Kontinuerligt
2.
Operativt
1.
Rektor
2.
Samtlig
personal
Trygghets- och trivselenkät
11.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
Inga
Ingen
Skolan arbetar
rapporterade
diskriminering medvetet med
fall.
ska få
mångfaldsfrågor.
förekomma.
Sexualitet ingår
Kontinuerligt
2.
Operativt
1.
Rektor
2.
Samtlig
Trygghets- och trivselenkät
personal
som en del av
undervisningen i
biologi. Kärlek är ett
återkommande
tema inom sv och
sva.
11.6 Diskrimineringsgrund tillgänglighet
Nuläge
Mål
Åtgärd
Inga
rapporterade
fall.
Ingen
Skolan arbetar medvetet med
diskriminering mångfaldsfrågor.
ska få
förekomma.
Tidsplan
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Kontinuerligt. 1. Rektor
2. Samtlig
personal.
Uppföljning
Trygghet- och
trivselenkät.
12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling
12.1 Kränkande behandling
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Uppföljning
1. Ytterst
Elever
Kränkningar Hela skolan arbetar i
upplever att
ska inte
det
förekomma. likabehandlingsplanens
enlighet med
förekommer
intentioner. Ordningsregler
kränkningar
och trivselregler har
på skolan.
utarbetats för att förbättra
Utseende och
klimatet på skolan.
avundsjuka
är vanliga
orsaker
Kontinuerligt.
2.
Operativt
1.
Rektor
Utvärdering av
2.
Samtlig
Likabehandlingsplan.
personal
Trygghets- och
trivselenkät.
13 Utvärdering och uppföljning
13.1 Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling
De riktade insatser som vi genomfört under kalenderåret 2016 har varit uppskattade av i
stort sett alla som deltagit. Vårterminens temadag var mycket lyckad. Precis som vi
resonerat tidigare ser vi det här som ett långsiktigt arbete. Om fler vågar stå upp mot
vederstyggligheter och skändligheter tror vi att vi skapar en tryggare miljö med starka,
rättskaffens individer.
Höstens World´s Children´s Prize- vecka blev flyttad till vårterminen 2017, pga krock med
nationella prov. De nationella proven blir fler och fler och tar alltmer tid i anspråk. Detta
får till följd att schemabrytande aktiviteter blir svårare att planera och genomföra. D
Den trygghets- och trivselenkät som genomförts under höstterminen visar att vi har nått
ett förbättrat resultat på flera områden. Till exempel känner eleverna i högre grad till
likabehandlingsplanen nu, än vad de gjorde förra året. Detta måste ses som ett steg
framåt i förankringsarbetet. Samtidigt visar enkätundersökningen att det finns mer att
göra. Under flera år har resultaten pekat åt rätt håll. Trivseln på Slättäng 7-9 ökar.
Terminens gemensamma kick-off var väldigt lyckad. Det blev en bra start med mycket
gemensam, delad glädje.
13.2 Utvärdering av innevarande läsårs likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling
Utvärdering och revidering ska ske vt2018. Målsättningen är att involvera såväl elever som
personal.
14 Ansvarsfördelning
Följande ansvarsfördelning gäller:
Rektor
ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas
varje år, hålls aktuell och följs upp.
ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering
eller kränkande behandling hanteras enligt gällande anvisningar.
ansvarar för att åtgärdsplan upprättas.
ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande
behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen.
kontaktar och informerar skolchef enligt anvisning.
ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då
incidenten faller under allmänt åtal.
kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier
eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärdsprogram upprättas.
Elevhälsoteamet (EHT)
Personal i elevhälsoteamet träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder
för att hjälpa elever med behov av stöd.
Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling.
Mentor/ansvarig pedagog
har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor.
informerar elever och vårdnadshavare om likabehandlingsplanen och planen mot
kränkande behandling.
Arbetslaget
skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera
situationer med anknytning till handlingsplanen.
eller annan personal som får information om eller bevittnar en kränkande eller
diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett.
informerar/utbildar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen och planen mot
kränkande behandling, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor.
arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående
arbetsgång
Elever
förväntas ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling.
ska följa skolans regler
15 Arbetsgång vid incidenter och misstanke om mobbning
Vid incidenter, så som slagsmål, skadegörelse, allmän oro osv agerar vi enligt
nedanstående;
-
Om personal bedömer att situationen är hanterbar ingriper hon/han direkt för att
stoppa det som sker.
-
Vid behov tillkallas hjälp från annan personal.
-
Samtal med de inblandade. Vid behov tillkallas skolkurator, rektor och
vårdnadshavare. Mentor informeras.
-
Företrädesvis mentor, men vid behov annan personal avgör hur man går vidare
med eventuella kontakter med vårdnadshavare, kuratorshjälp, rektor osv. Mentor
beslutar också om behov av uppföljning i enlighet med åtgärderna i skolans regler.
…vid misstanke om mobbning
Mobbning innebär att en, men oftast flera, personer under lång tid trakasserar en annan
person fysiskt och/eller psykiskt. Mobbningen består ofta av hånande kommentarer och
tillmälen. Mycket vanligt är också upprepade knuffar - ofta osynliga för de
omkringstående. Mobbning kan också ta sig uttryck såsom avståndstagande, eller
uteslutning ur gemenskapen. Mobbning är ofta ett dolt problem och är därför mycket svår
att upptäcka. Den kan därför sträcka sig över en tidsperiod från några veckor till flera år.
Så här går vi tillväga på Slättängsskolan 7-9 när vi får veta eller att vi
misstänker att någon mobbas på skolan:
1. Kontakta mentor, lärare, rektor eller kurator direkt.
2. Fakta samlas in. Vilka är iblandade? Är det mobbning eller är problemen av annan
art? Det kan vara mentorer, rektor, kurator eller annan skolpersonal som tar tag i ärendet.
Så långt som möjligt bör det vara samma personal som följer ärendet till slut. Samtala
även med lärare och eventuellt med mobbningsoffrets föräldrar, beroende på elevens
ålder och en del andra omständigheter. Skolans kamratstödjare kan medverka. Om
mobbningsoffret vet att skolan har kännedom om situationen pratar man med
henne/honom under själva faktainsamlandet. Undvik publicitet, med hänsyn till
mobbningsoffret. Om mobbarna förvarnas kan arbetet försvåras.
3. Samtal genomförs så snart som möjligt med den mobbade. Detta samtal ska
ske utan ledande frågor. Det är viktigt att ställa öppna frågor om trakasserier såsom
retningar, knuffar, glåpord och uteslutning. Har något av detta förekommit? Hur mycket?
Hur ofta? Vilka är mobbarna? Vem är ledaren? Hur har mobbningen gått till? Var? När?
Hur länge? Dessa fakta ligger sedan till grund för varje enskilt samtal med mobbarna.
4. När sedan alla de misstänkta mobbarna finns samtidigt i skolan, samlas de
en i taget till samtal.
Mobbarna bör inte känna till dessa samtal i förväg. Helst bör de inte ens veta att skolan
har uppmärksammat mobbningsfallet. Samtalet börjar med avstämning och frågor runt
mobbarens insikt i situationen. Därpå får mobbaren bekräftelse på antimobbningsteamets
och mentors kännedom om situationen. Tydligt måste framgå situationens allvar och att
mobbningen omedelbart måste upphöra. Samtalet förs i respektfull ton. Mobbaren ska
föreslå vad han/hon själv kan göra för att den mobbade ska kunna må bra i skolan.
Samtalet bör inte vara långt, helst inte mer än 15 minuter.
5. Vårdnadshavarna till de inblandade eleverna kan, vid behov, informeras. Det
som avgör är elevernas åldrar och en bedömning av händelsernas allvar, elevernas
reaktioner i samband med samtalen enligt punkt 3 och 4, samt hur eleverna bedöms
agera i ärendet framöver.
6. Efter en till två veckor har skolpersonal uppföljningssamtal med alla
inblandade var för sig.
7. Efter uppföljningssamtalet kan, vid behov, vårdnadshavarna till de
inblandade elever informeras.
8. Efter ytterligare ca två veckor sker ytterligare ett uppföljningssamtal med
mobbaren/mobbarna. Vid ungefär samma tidpunkt sker ytterligare ett
uppföljningssamtal även med mobbningsoffret. Först då vet man något om
utgången av arbetet. Under hela tiden fram till detta har fakta samlats in från skolpersonal
och kamratstödjare.
Om situationen känns bra efter uppföljningssamtalen och den akuta situationen har lagt
sig behöver mobbningsoffret få vara ifred för vuxna och i sin egen takt hitta tillbaka till
den sociala gemenskapen. Han/hon vill ofta inte bli påmind om det som varit och har ofta
även svårt att visa tacksamhet.
9. Därefter bör en försiktig uppföljning ske efter ännu en tid, om än på lite
avstånd. Det är viktigt att såväl mobbningsoffret som mobbaren/mobbarna känner att
historien har fått ett avslut och att samtliga inblandade nu får en chans att gå vidare i en,
förhoppningsvis, positiv anda.
10. Parallellt med hela denna process måste en stödjande funktion sättas in
även för mobbaren. Mobbaren är också ett offer för en rad inre och yttre påtryckningar.
11. Om mobbningen inte upphör, kan polisanmälan göras av skolan.
16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar
elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller
misshandlar elev
Vi agerar enligt första delen av punkt 15.
Elev som upplever sig vara kränkt ska vända sig till någon vuxen som eleven helt och
hållet själv väljer. Det kan vara en vårdnadshavare eller någon ur personalen. All personal
är ansvarig för alla elever och har skyldighet att agera för alla elevers bästa. Anmälan
sker.
17 Dokumentation - diskriminering och
trakasserier/kränkande behandling
Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska
(exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala
(exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev,
sms och e-post). Denna utredningsblankett arkiveras på rektorns expedition.
Datum för händelsen:
Vårdnadshavare informerad
JaNej
Personer som varit närvarande
vid eller som har information
om händelsen. Namn och
klass/befattning.
Klockslag:
Plats (hus, sal mm):
Person 1:
Person 2:
Person 3:
Person 4:
Person 5:
Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet:
Diskrimineringsgrund Kränkande behandling
Åtgärder:
Uppföljningsdatum:
_______________________________
Informationslämnare
________________
Datum
_______________________________
________________
Ansvarig rektor
Datum
