Likabehandlingsplan för Mariaskolan

Mariaskolan och
fritidsverkshemmets
Likabehandlingsplan
Mariaskolan och fritidsverksamhetens
Fastställd av:
Likabehandlingsplan
Elever
Föräldrar
Personal
Anti-mobbningteam
Rektor
Upprättad 110901
Gäller till 120901
1
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning................................................................................2
1. Policy.......................................................................................................3
2. Lagen.......................................................................................................3
Lagens ändamål.......................................................................................3
Lagens innehåll........................................................................................3
Likabehandlingsplan................................................................................3
3. Definitioner..............................................................................................4
4. Kartläggning och analys...........................................................................6
Åtgärder...................................................................................................6
Tidsbestämmelse och ansvar................................................................... 6
5. Förebyggande arbete på Mariaskolan......................................................7
6. Tillbudsrapport.........................................................................................7
7. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling..............................8
8. Antimobbningteamet på Mariaskolan......................................................9
9. Viktiga telefonnummer.............................................................................9
10. Länkar och litteraturtips.........................................................................10
Bilaga 1
Mariaskolans likabehandlingsarbete i respektive grupper …............. 11-20
Bilaga 2
Mariaskolans kamratstödjare …...............................................................21
2
Likabehandlingsplan
för Mariaskolan och fritidshemmet
1. Policy
Vi vill att alla ska känna glädje och arbetsro på Mariaskolan. Vi tar bestämt
avstånd från alla tendenser av trakasserier och annan kränkande behandling. På
Mariaskolan arbetar vi för att följande tre värderingar skall genomsyra alla
möten på skolan som sker mellan barn, förälder och personal: AMBITIONKUNSKAP-ARBETSGLÄDJE.
Policy för fritidshemmen
Vårt mål är att skapa en atmosfär där alla barn känner trygghet, glädje och
trivsel. Vi arbetar för att alla barn skall känna allas lika värde. Vi tar bestämt
avstånd från alla tendenser av trakasserier och annan kränkande behandling.
Eleverna skall bemöta/bemötas med respekt, vi har höga förväntningar på deras
uppförande.
2. Lagen
Barn och elevskyddslagen har from 010109 ersatts av skollagen och
diskrimineringslagen.
Lagens ändamål
1§ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagens innehåll
2§ Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande
bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot
diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om
aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser o tillsyn. I femte kapitlet
finns bestämmelse om ersättning och giltighet. I sjätte kapitlet finns
bestämmelser om rättegången.
3
Likabehandlingsplan
16§ En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels ska främja lika rättigheter och
möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar eller söker till
verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga
och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av
dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller
genomföra under det kommande året.
Vid revidering av likabehandlingsplanen ska en redovisning av årets åtgärder
analyseras och redogöras för i kommande plan.
Mariaskolans utbildningsanordnare är representanter från skolans
antimobbningteam.
3. Definitioner
Enligt diskrimineringspunkterna har alla människor, både barn och vuxna rätt
till likabehandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
könsöverskridande identitet.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. (Diskrimineringslagen 3 kapitel
16§)
Direkt diskriminering är när en elev missgynnas utifrån en av de sju
diskrimineringspunkterna.
Indirekt diskriminering är när alla behandlas lika det vill säga tillämpande av
bestämmelser som verkar neutrala men som får en diskriminerande effekt i
verkligheten.
Kränkande behandling (Skollagen 14a kapitel 8§.)
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde.




Fysiska tex slag och knuffar
verbala tex hot, svordomar, öknamn
psykosociala tex utfrysning, blickar
texter och bilder tex sms, fotografering
4








materiella saker tex kläder
Kränkande behandling kan delas upp i två kategorier: trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Trakasserier (Diskrimineringslagen)
är kränkande behandling som har samband
kön, tex om en tjej inte får vara med och spela fotboll med killarna för att hon
är tjej.
etnisk tillhörighet, tex man får inte vara med för att man har annan hudfärg.
religion eller annan trosuppfattning, tex att man blir retad för att man inte firar
jul pga annan religion.
Funktionshinder, tex att en elev med en diagnos känner sig kränkt när han hör
andra ropa ”jag får damp”.
sexuell läggning, tex att man inte får kalla någon ”lebb” eller bög.
Ålder, tex att man inte får reta någon som har äldre föräldrar.
könsöverskridande identitet, tex att det är okey att sminka sig som kille.
Annan kränkande behandling (Skollagen)
Är när en elev upplever sig kränkt utan att det är kopplat till någon av
diskrimineringspunkterna.
Viktigt att observera, tillrättavisning från en pedagog är inte en kränkande
behandling.



Mobbningen kan definieras som när en eller flera personer, vid
upprepade tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och
obehagliga saker mot någon.
Mobbning kännetecknas av tre omständigheter
elakt och negativt beteende
som upprepas och pågår under en viss tid.
I en relation som präglas av obalans i styrkeförhållandet mellan parterna.
(Olweus-metoden, Olweus,D, Mobbning bland barn och ungdomar,1994)
Befogade tillsägelser
Tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla en god miljö är inte en
kränkande behandling även om barnet upplever det.
5
4. Kartläggning och analys ht-11, underlag för vt-12 och ht-12
Mariaskolan går varje termin ut med trivselenkäter och skolgårdskartor till
eleverna. Dessa ligger sedan som grund för ev. förändringar i verksamheten.
I elevenkäterna för F-3 har det framkommit att eleverna trivs på skolan dock är
det några elever som har svarat att de upplever det obehagligt att läsa högt.
I kartanalysen för F-3 visar det sig att det fortfarande är oroligt vid F-1:s
fotbollsplan.
I elevenkäterna för 4-5 finns det skäl för antimobbningteamet att göra en
utredning om ev mobbning i en av klasserna. Vidare antyder enkäterna att en
uppföljning ska göras i en av våra 4-5 klasser.
I kartanalysen för 4-5 visar det sig att Kingplanerna och basketplanen på västra
sidan är de platser som upplevs som oroliga eller bråkiga platser.
I fritidshemmens enkäter framkom det att några barn upplever samlingen som
tråkig samt att vara utomhus och leka.
Kartläggning har även skett genom kommunens årliga kvalitetsenkäter, elev,
föräldrar och personal. Denna enkät innefattar även fritidshemmen. Både
föräldrar och barn svarar på frågor angående fritidshemmens verksamhet.
Antimobbningteamet har sett över skolans likabehandlingplan och funnit
brister i denna.
Åtgärder







Vara extra uppmärksammade på F-1:s fotbolssplan samt kingplanen och
basketplanen på västra sidan. Ansvarig: rastvakterna.
Eleverna har bestämt att det ska finnas en bestämd fotbollsplan för F-1 och 2-5
får spela på vilken plan de vill av de övriga. : rastvakter
t
För att göra likabehandlingsplanen mer synlig i vår versamhet ska varje grupp
på skolan arbeta med någon av diskrimineringspunkterna. Ansvarig: ansvarig
pedagog. Se bil.1
Utifrån kommunens kvalitetsenkäter utformar fritids-och skolarbetslagen sina
förbättringsprojekt. Ansvarig: arbetslagen.
Enkäterna ska gå ut i oktober och mars varje läsår. Dessa ska användas som
underlag till likabehandlingsplanen. Ansvarig: antimobbningteam
Fritidspersonalen ska samtala med barnen om hur de kan förändra samlingen
och utevistelsen så att den blir mer lustfylld. Ansvarig: Fritidspersonalen
Pedagogerna i F-1 samtalar med barnen om att läsa högt samt att ta upp för
diskussion på utvecklingssamtal. Ansvarig: Berörda pedagoger
6


Antimobbningteamet startar en utredning i 4-5:an samt gör en uppföljning i
den andra 4-5:an. Ansvariga: antimobbningteamet
Skolrådet får ta del av sammanställningarna av enkäterna och
skolgårdskartorna och görs delaktiga i förslag på åtgärder. Ansvariga:
skolrådet och antimobbningteamet.
Tidsbestämmelse och ansvar
Rastvakterna arbetar utifrån uppdraget att ha extra koll på utsatta platser .
Pedagogerna på skolan ansvarar för att levandegöra skolans ordningsregler där
det bla står hur vi ska bemöta varandra på Mariaskolan.
Antimobbningteamet ansvarar för att genomföra nya enkät- och
kartundersökningar under läsåret och analysera om åtgärderna gett resultat.
Skolrådet ska göras delaktiga i arbetet om åtgärder för våra enkäter och kartor.
Resultaten från kommunens kvalitetsenkäter ska diskuteras och nya
förbättringsprojekt ska utformas i augusti 2011. Ansvar: arbetslagen.
Likabehandlingsplanen ska revideras i november månad 2012 när
höstterminens (oktober) elevenkäter är besvarade. Ansvar:
antimobbningteamet.
5. Förebyggande arbete på Mariaskolan












All personal är utbildade inom Lions Quest.(värdegrundsundervisning med
praktiska övningar.)
Schemalagda Lions Quest pass. Minst 40 min/vecka i både skola och på
fritidshemmet.
Ordningsregler med en konsekvenstrappa, se bilaga på
http://www.skurup.se/import_1419
Schemalagda rastvakter. 2 pedagoger på varje pass. Rastvakterna har gula
reflexvästar för att synas ordentligt. Skolvärdinnan är ute på alla raster.
Klassråd, skolråd och barn och fullmäktigeträffar(BUF), och matråd.
Antimobbningteam träffas en gång /vecka, kortmöte (arbetar utifrån modifierad
Farstametod).
Antimobbningteamet bestämmer sina datum för vårens långträffar.
Kamratstödjare Se bil. 2
Brevlådan för anmälningar till antimobbningteamet. Brevlådan töms en gång
/vecka.
Trivselenkäter med skolgårdskarta genomförs 2 gånger /läsår.
Kommunens årliga kvalitetsenkäter för skola och fritidsverksamheten
(elev,föräldrar och personal).
Fadderverksamhet
7





Klassrumsmassage (yngre åldrarna)
Gemensamma temadagar för hela skolan. (Må bra dag, skoljoggen)
Klassgenomgångar 1gång /läsår
Elevhälsa
Centrala resursteamet
6. Tillbudsrapporter
Antimobbningteamet har haft 4 anmälningar varav 3 ärende ansågs vara
mobbning. Samtal med antimobbningenteamet inleddes och det sista gick
tillbaka till klasslärarna som arbetade vidare på gruppnivå.
7.Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, mobbning
trakasserier och/eller diskriminering.
Barn/barn










Antimobbningteamet kontaktas
Utredning sker
Antimobbningteamet samlar in information från tex klasslärare.
Två pedagoger från antimobbningteamet samtalar med berörda barn.
Barnens föräldrar kontaktas.
Åtgärder beslutas och dokumenteras.
Skriftlig information till vårdnadshavare. Dessa ska skrivas under av berörda
personer. (vårdnadshavare, rektor och antimobbningteam).
Klasslärare kontaktas.
Uppföljning av ärendet.
Om åtgärderna inte hjälper anmäls ärendet till elevhälsan. (arbetsgången utgår
från Farsatmetoden).
Vuxen/barn




En anställd som upplever att en kollega kränker ett barn ska omedelbart prata
med den som agerat tvivelaktigt.
Rapportera kränkning till rektor inom 24 timmar.
Vi upprepade kränkningar kontaktas rektor direkt. Rektor utreder vad som
hänt.
Om en ansvarig pedagog kränker ett barn ska barnet vara informerad sedan
tidigare vart man kan vända sig för att få hjälp tex till en annan pedagog eller
antimobbningteam. Den som får informationen ska omgående prata med den
8










som agerat tvivelaktigt. Sedan följer arbetsgången som ovan.
En annan vuxen kränker ett barn. Berörd pedagog ska omedelbart prata med
den som agerat tvivelaktigt. Sedan följer arbetsgången som ovan.
Barn/vuxen
Ansvarig pedagog samtalar med berört barn.
Hänvisar till verksamhetens ordningsregler.
Vårdnadshavare informeras.
Rektor informeras om ingen förändring sker.
Vuxen/vuxen
Kollega eller annan vuxen informeras
Samtal genomförs med berörda parter (ev är rektor med)
Rektor informeras
Rektor erbjuder stöd/handledning eller extern hjälp.
Rektor bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras.
8. Antimobbningteamet på Mariaskolan
Helen Larsson, specialpedagog
Catherine Johnsson, fritidspedagog
Carita Haraldsson, förskollärare
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Ann Andersson, montessoriförskollärare. [email protected]
Tina Oscarsson, lärare
[email protected]
Önskar ni få kontakt med någon av oss, nås vi på telefonnummer:
0411- 536272.
9. Viktiga telefonnummer
BRIS- barnens hjälptelefon
0200-23 02 30
Barn och elevombudsmannen
Tel: 08-527332 00
[email protected]
9
jämställdhetsombudsmannen
tel: 08-440 10 60
[email protected]
www.jamombud.se
handikappombudsmannen
tel: 08-20 17 70
[email protected]
www.ho.se
ombudsmannen för etnisk diskriminering
tel:; 08- 508 887 00
[email protected]
www.do.se
ombudsmannen mot diskriminering pga sexuell läggning.
Tel: 08-508 887 80
[email protected]
www.homo.se
10. Länkar och litteraturtips



Wrethander-Bliding, Marie Inneslutning och uteslutning
Olweus, Dan (1994) Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra.
Stockholm: Liber utbildning. (103s)
Lindell: Slåss för det goda
10
Bilaga 1
Klassernas likabehandlingsarbete
Eleverna i montessori 2-3 har tillverkat en julkalender, där vi varje dag läste om en
av barnets rättigheter från Barnkonventionen
11
Eleverna i montessori
2-3 har arbetat fram sina rättigheter i skolan. Utifrån dem har de sedan arbetat
fram vilka skyldigheter de rättigheterna innebär.
12
Montessori F-1
Vi i montessori F-1 kommer att i ett första led prata om de sju
diskrimineringspunkterna. Eftersom språket är svårt kommer vi att göra om
orden och ge exempel på vad det kan innebära konkret med diskriminering,
kränkning, trakasserier och mobbning.
Vi kommer att införa ”justa” burken. Vi vill lyfta fram alla goda handlingar som
görs i klassen och inte bara visa på vad man inte får. När ett barn gjort något
bra mot eller för någon annan lägger man en ärta i ”justa” burken som en
symbol för det man gjort. Barnen kan också konkret se allt bra som skett i
klassen (det blir mätbart).
13
Montessori 4-5 Joanna
Vi tar ofta upp hur vi är mot varandra.





Övar på hur man kan låta när man samtalar med varandra.
Granskar vårt språkbruk.
Samtalar mycket kring vårt ”moderna” språkbruk.
Etik och moralpass på schemat.
Ämnet religion =levnadsregler. Vad gäller för
respektive religion.
14
Maria F-1
Vi jobbar med våra bry-sig-om-regler i Lions Quest.
 Säga snälla saker
 Dela med sig/låna ut
 Hjälpa
 Lyssna
När terminen startade berättad vi om våra fem regler. Alla fick säga något om
någon regel. Efter det valde de ut en regel som de ritade en bild till. Därefter
redovisade vi alla bilderna/reglerna inför klassen.
Vi har reglerna uppsatta på vår tavla i klassrummet.
Varje gång det blir diskussioner hänvisar vi till våra regler tex: Om det
är någon som inte får vara med så tar vi fram reglerna och löser
problemet via regeln.
15
Maria 2
Likabehandlingsplan
Vi har valt de grundläggande reglerna i Lions Questmaterialet. Dessa har vi
satt upp på väggen i klassrummet. Vi kan hela tiden hänvisa till dessa regler
om det behövs. De är tillräckligt få men täcker in de flesta situationer.
Barnen är alltid delaktiga i diskussioner, och i skapandet av nya regler och
riktlinjer.
Om alla är med och fattar beslut är det lättare att följa. Vi gör övningar
utomhus och inomhus ur Lins Questmaterialet ”Tillsammans” och
”Uppmuntrare”. Barnen byter platser varje varannan vecka i
klassrummet för att alla ska kunna samarbeta med alla.
16
Maria 3 (blå grupp) Sophie
Vi har arbetat med barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Vi har även
arbetat med skillnader mellan behov och önskemål, i förhållande till rättigheter
i barnkonventionen.
Vi har läst om barn i olika länder och jämfört hur barnkonventionen efterlevs i
de olika berättelserna och även jämfört med hur vi har det här.
Vi pratar fortlöpande mycket om hur man ska vara
mot varandra och hur man ska lösa konflikter os
17
Mariaspåret 3 (röd grupp) Åsa
Vi har satt upp regler gemensamt som vi har pratat kring. Vi arbetar
regelbundet med lions quesst. På vårt föräldramöte bestämde vi oss
för att föräldrar och skolan ska samarbeta i olika tema om hur man ska
vara mot varandra. Mycket prat DAGLIGEN om hur det känns om man
inte är snäll mot varandra (för både den som är utsatt och den som
utsätter ”Känns inte bra inombords för någon.”
18
4 Ma.
"I klass 4 Ma diskuterar vi ofta likabehandlingsfrågor. Det
rör sig om saker och händelser kopplade till barnens
närmiljö men även händelser i världen som medier tar upp.
Vi har temadagar såsom ”annorlunda-dagen” och ”våga
vara-dagen” där barnen uppmuntras att kanske klä sig så
som man alltid önskat men aldrig vågat, eller på ett sätt som
man aldrig klätt sig förut. Detta skapar en acceptans att få
vara olika och ett mod att ta ut svängarna och vara som man
vill och inte såsom förväntas av en."
19
Maria 5 Tina
Förutom arbetet med Lions Quest har vi arbetat med ”Filosofiska promenader”
där eleverna har promenerat och fått med sig olika värderingsfrågor. Tex:




Tema fattig
Vad skulle vara jobbigast med att vara fattig?
Vad kan man vara fattig på förutom pengar?
Finns det fattiga människor i Sverige?
Efteråt har jag pratat med dem i par och ibland har
jag skrivit kommentarer i deras reflektionsböcker.
20
Bilaga 2
Kamratstödjare på Mariaskolan
Kamratstödjare blir de barn som går i årskurs 3, 4 och 5. De har som uppgift
att under rasterna vara en lekkompis och speciellt med de som verkar
ensamma. Klasserna är uppdelade i olika perioder då man är kamratstödjare.
Varje vecka under den period klassen har hand om att vara kamratstödjare,
väljs två elever/klass ut. Alla elever är kamratstödjare under en vecka, utefter
ett rullande schema som klassläraren sätter upp.
När man är kamratstödjare är man det under alla raster i en vecka.
Kamratstödjaren bär en gul väst för att synas. Klassläraren ansvarar för att
västarna används. Som kamratstödjare får man välja lekredskap ur
Kamratstödjarlådan, för att användas i lekar under rasterna. Detta för att
underlätta för kamratstödjarna att sätta igång nya lekar och få med andra
barn. Lådan finns i vaktmästeriet och klassläraren ansvarar för att låsa upp och
låsa rummet.
21