Älggräs – Filipendula ulmaria
Familjen Rosväxter
Byttogräs, kargräs, karsöta – alla är de namn på älggräs och alla syftar de på örtens användning som öloch mjödkrydda genom insmörjning av jäskaren. Även tomma bikupor kan gnidas in för att välkomna
vårens gäster. Blommorna luktar sött som honung och förr i tiden var det därför inte ovanligt att man
strödde golven med älggräsets blomsterprakt vid gästabud och högtider. Namnet älggräs är missvisande
för det är alls inget gräs utan en högvuxen ört. Arten kallas också ofta för älgört.
Växten innehåller mycket metylsalicylat. Salicylsyran som frigörs från denna förening är
antiinflammatorisk och lindrar värk och har länge använts mot bland annat huvudvärk och reumatisk
värk. Te som görs på bladen smakar dessutom mycket gott och passar bra vid just huvudvärk. För stort
intag av salicylsyra kan dock ge irritationer på magen, detta är också anledningen till varför man istället
nu använder den kemiskt sett mycket lika acetylsalicylsyran i en del värktabletter.
I Femsjö blommar älggräs ymnigast i juli men enstaka blommor kan man hitta ända till i slutet av
augusti. Blommorna besöks flitigt av bin, då de innehåller mycket pollen och en del nektar. Älggräs
växer i fuktiga miljöer, till exempel i betesmarker och ängar och vid kärr och åstränder. Arten gynnas
när ängar och betesmarker tas ur bruk och tar då tillsammans bland annat hundkäx och strätta lätt
kommandot över många andra växtarter.
Lästips
Här hittar du älggräs
Den nya nordiska floran - s. 265
Hallands flora - s.362
Smålands flora - s. 414-415
Flora Femsionensis - s. 21
Människan och floran - s.376-377
Örtmedicin och växtmagi - s. 294
Vilda växter som mat och medicin - s. 148-150
Nyttans växter - s. 473-474
Längs Bökebergsvägen, vid 6310846 N,
1352915 Ö finns älggräs och likaså i de fuktiga
delarna av betesmarkerna i Bökeberg.
