2015-2016
Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling
Upprättad : 2009-01-01
Reviderad : 2016 mars
Gäller till: 2017 mars
Fastställd av Consensum vuxenutbildnings lärarlag och studeranderåd
Rektor: Malin Trikson/Carin Jogre
Till dig som studerar vid Consensum vuxenutbildning!
Consensums likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är ett levande dokument
som arbetats fram av studerande och lärare på Consensum för att skapa en god och trygg
arbetsmiljö. När du studerar på Consensum är vår ambition att du ska uppleva din
studiesituation som trygg, hanterbar, begriplig och framförallt meningsfull. Arbetsmiljön,
både den fysiska och psykosociala är viktiga komponenter i en lärandeprocess. Viktiga
byggstenar i denna process är kommunikation, delaktighet och respekt för varandras lika
värde.
Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling ska leda till ett kontinuerligt arbete
med värdegrund och människors lika värde, vilket är ett måste, då vi ska arbeta tillsammans
under utbildningen och sedan i olika verksamheter i vård och omsorg. Du kommer i planen,
bland annat, att hitta de åtgärder vi vill göra för att stärka detta arbete under läsåret och du
kommer att hitta vad du ska göra och vem du ska vända dig till om någonting händer vad
gäller likabehandling och kränkande behandling.
Antalet studerande i vuxenutbildningen på Consensum i Lund är i skrivande stund c:a 200.
Våra studenter kan välja att läsa distansbaserat vilket innebär att undervisningen till största
del sker via vår plattform lära/nära. Studenterna kan även läsa närbaserat vilket innebär en
klassrumsbaserad undervisning. Vi utbildar även personal inom vården som inte har en
formell behörighet som undersköterska. Då sker undervisningen på arbetsplatsen. I våra
utbildningar ingår praktik inom verksamheter i vård och omsorg. I alla dessa
utbildningsdelar arbetas det med likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling på
olika sätt under läsåret. Detta kan du läsa mer om i planen under planerade åtgärder och du
kan prata med din kursansvariga lärare för mer information om likabehandlingsarbetet i just
din utbildningsform.
Vi hoppas att du ska trivas, utvecklas och växa hos oss!
Malin Trikson, Rektor
Telefon: 046-2718669
[email protected]
Carin Jogre, Rektor
telefon 070-7336421
[email protected]
Innehållsförteckning
1. Vision, Mission och Värdegrund
1
2. Mål
1
3. Lagtexter
1-2
4. Rutiner vid klagomål
2
5. Definitioner
3-5
6. Kartläggning och nulägesanalys
6
7. Uppföljning och utvärdering
7
8. Främjandearbete/planerade åtgärder
8-12
9. Arbetsgång vid misstanke om studerande utsatts för
diskriminering, kränkande behandling, repressalier
13
10. Arbetsgång då personal misstänks för kränkande behandling av
elev
14
11. Viktiga kontakter
15
Bilaga 1: Litteratur och länktips
16
1. Vision, Mission och Värdegrund
Consensums vision: ”Med Hjärta och hjärna mot toppen”.
Consensums värdegrund: ”Alla kan lyckas” genom engagemang för individen och
genom vårt salutogena ledarskap skapar vi lust att lära och glädje och stolthet.
2. Mål för läsåret 2015-2016
Alla studerande, personal och besökare ska kunna känna sig trygga på Consensum
och bemötas och behandlas med respekt.
All personal på Consensum vuxenutbildning ska arbeta aktivt med att förebygga,
agera kring och dokumentera allt slags beteende och förhållningssätt som kan falla
under diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Samtliga studerande har ett ansvar att bemöta övriga kurskamrater, lärare och
besökare med respekt.
Consensum vuxenutbildning ska ha ett systematiskt värdegrundsarbete för att främja
en god och trygg arbetsmiljö.
De studerande ska ha möjlighet att vara med och påverka värdegrundsarbetet och
likabehandlingsplanen/ planen mot kränkande behandling
Skolan och de studerande ska kontinuerligt granska den litteratur och det material
som används i distans och skolförlagda utbildningar
Alla studerande på Consensum vuxenutbildning ska veta vem de kan vända sig till om
de utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
3. Lagtexter
Skolan har lagar som styr arbetet med likabehandlingsplanen, för att motverka och
förebygga kränkande behandling och diskriminering. Dessa är:
Skollagen (2010:800) kapitel 6: Åtgärder mot kränkande behandling. Kapitlet har till
ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Diskrimineringslagen (2008:567) )trädde i kraft 1 januari 2009. Denna lag har till
ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
1
sexuell läggning
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Lagarna ska tillsammans styra skolans arbete med att främja de studerandes lika rättigheter
och motverka diskriminering och kränkande behandling
Den 22 juni 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag. Lagen tillämpas på utbildningar från
och med den 1 juli 2011. Bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling
behandlas i kapitel 6. Lagen omfattar all utbildning och gäller när personal kränker elever
såväl som när elever kränker andra elever.
I § 10 har ett förtydligande mot tidigare lagstiftning gjorts. Här anges att personalen har en
skyldighet att informera rektor eller skolhuvudman. Med detta menas att lärare eller annan
personal som får kännedom om att en studerande blivit utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig
att föra informationen vidare till huvudmannen. Kraven som ställs är att varje enskild
verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. I varje enskild
verksamhet ska det finnas en Likabehandlingsplan. Utöver detta är de enskilda
verksamheterna skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot
kränkande behandling och diskriminering.
Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot
trakasserier och annan kränkande behandling kan huvudmannen bli skadeståndsansvarig.
Även Arbetsmiljölagen (1977: 1160) och Socialtjänstlagen (2001:453) påverkar skolans
arbete med Likabehandling.
4. Rutiner vid klagomål
Vid funderingar och klagomål som gäller din utbildning och arbetsmiljö, vill vi att du direkt
kontaktar din kursledare, mentor eller vår rektor:
Malin Trikson, rektor
046-2718669 [email protected] (from 20160701)
Carin Jogre, rektor,
070-7336421 [email protected]
2
5. Definitioner
Kränkning, diskriminering och trakasserier
Mobbning har ersatts med kränkning, kränkande behandling, diskriminering och
trakasserier. Ett av skälen är just att lagstiftarna anser att handlingen inte ska behöva
upprepas för att det ska bryta mot lagen. En gång räcker. Ett annat skäl rör vem som
definierar handlingen. Det är inte nödvändigt att den som kränker ska ha ont uppsåt, utan
det är den som är kränkt som avgör vad som är kränkning. Kränkning kan alltså ske
omedvetet och utan ont uppsåt.
Hur skiljer sig då de nya definitionerna åt jämfört med mobbning?
En skillnad mellan mobbning och kränkning är att handlingen inte behöver upprepas
vid kränkningar. En gång räcker. En annan skillnad är att det inte behöver finnas ett
ont uppsåt bakom en kränkning, såsom vid mobbning.
Diskriminering har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering
förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar. En lärare kan diskriminera en
elev. En elev kan inte diskriminera en annan elev eller sin lärare.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna men där det inte finns maktobalans mellan
den som trakasserar och den trakasserade.
Kränkande behandling är övergrepp som inte har grund i någon av
diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling samt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett:
De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen:
1. kön: Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska förebygga
och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av
elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och
skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
2. etnisk tillhörighet: Skolan ska förebygga och förhindra etnisk diskriminering. Etnisk
tillhörighet kan vara när någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller
etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen
tillhörighet. En person kan ha flera etniska tillhörigheter.
3
3. religion eller annan trosuppfattning: Skolan ska förebygga och förhindra
diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Undervisningen i
skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna
någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning innefattar
uppfattningen som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till
exempel buddism, ateism eller agnosticism.
4. funktionsnedsättning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av
funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och
påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som
att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis
allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller
något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad
skada.
5. sexuell läggning: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av
sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet -bisexualitet heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma
värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till
likabehandling oavsett sexuell läggning. – Homofobi är en uppfattning eller medveten
värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en stark
negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- och bisexuella personer.
6. könsöverskridande identitet eller uttryck: Skolan ska förebygga och förhindra
diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Om man inte
ser på sig själv som tjej eller kille, såsom ofta förväntas i samhället, så kan man ha en
könsöverskridande identitet. Det kan handla om att andra tänker att man är en tjej
för att man har en kropp, ser ut eller pratar som en tjej gör, men själv identifierar
man sig som kille. Det kan handla om att man är tjej men gillar att ha kläder som är
typiskt ”manliga”. Eller att man är kille och använder mycket ”kvinnligt” smink. Man
kan också växla könsidentitet. Det är förbjudet för skolor att diskriminera någon på
grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
7. Ålder: Ingen får diskrimineras i skolan på grund av sin ålder. Man får alltså inte
behandlas illa på grund av att man till exempel är ung. Däremot får och ska en skola
naturligtvis ta hänsyn till elevernas ålder för att kunna nivåanpassa undervisning och
liknande.
4
Direkt diskriminering: En studerande missgynnas i förhållande till andra elever med hänsyn
till diskrimineringsgrunderna
Indirekt diskriminering: En studerande missgynnas genom att skolan tillämpar t ex en till
synes neutral bestämmelse som i praktiken missgynnar utifrån diskrimineringsgrunderna
Strukturell diskriminering: Strukturell diskriminering; menas att vissa regler, normer, rutiner,
förhållningssätt och beteenden som förekommer i organisationer och andra
samhällsstrukturer systematiskt diskriminerar vissa grupper av människor. Tex på grund av
etnisk eller religiös tillhörighet inte uppnå lika rättigheter.
Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa bägge är att det handlar om
ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, tex:
fysiska slag (slag, knuffar)
verbala hot (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foton, facebook)
Trakasserier: Är uppträdande som kränker en studerandes värdighet och som har samband
med diskrimineringsgrunderna
Sexuella trakasserier: Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet
Kränkande behandling: Är ett uppträdande som kränker en studerandes värdighet, men
som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Tex: retas, mobba, frysa ut någon,
text och bild, materiell kränkning
Mobbning: När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar
från en eller flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten
handling (Olweus, 2007).
Repressalier: Personalen får inte utsätta en studerande för straff eller negativ behandling på
grund av att den studerande har anmält skolan för diskriminering, påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling.
Främlingsfientlighet: En rädsla eller stark motvilja mot människor med annan etnisk eller
kulturell tillhörighet.
Homofobi: Motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella
eller person med transsexuell läggning.
Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att
det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses då som mindre
värda och utsätts för förtryck.
5
6. Kartläggning och nulägesanalys
På Consensum vuxenutbildning arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga
diskriminering och annan kränkande behandling. Allt förebyggande arbete vilar på vår
gemensamma värdegrund. Consensum vuxenutbildnings värdegrund syftar till att skapa
helhet, sammanhang och att de studerande ska uppleva trygghet, respekt, meningsfullhet,
begriplighet och hanterbarhet under sin studietid hos oss.
Individnivå: Vi arbetar med mentorskap och individuella studieplaner där vi möter varje
studerandes behov. Vi arbetar också tillsammans med studievägledare för vägledning och
studieteknik. Eleverna erbjuds individuellt studiestöd samt språk/skrivstöd vid behov.
Gruppnivå: Vid varje utbildningsstart presenteras likabehandlingsplanen för alla elever och
det informeras om Consensums likabehandlingsarbete. Samtliga elever har en obligatorisk
uppgift som behandlar likabehandlingsplanen. Detta blir en bas som man utgår ifrån i de
olika kurserna, där kommunikation och förhållningssätt är ett återkommande tema.
Grupparbeten och gruppdiskussioner är något som vi arbetar mycket med. Detta för att
stärka gemenskap, dela kunskap och träna samarbete med olika människor.
Verksamhetsnivå:
En gång per termin genomförs en trivselenkät i alla våra utbildningar. Denna vägleder oss i
vilka frågor som är viktiga att utveckla.
Vi har även ett studeranderåd med representanter från olika elevgrupper. Detta ger
eleverna möjlighet att påverka sin utbildning. Under dessa möten diskuterar vi
likabehandlingsplanen. Dessa möten är förlagda i november och maj.
VI erbjuder ”lärtorg” regelbundet, vilket är ett extra studiestöd, som syftar till att gynna såväl
lärandeprocesser som grupp-processer.
7. Uppföljning och utvärdering
Utvärdering sker via trivselenkät som utgår från KASAM begreppen meningsfullhet,
begriplighet och hanterbarhet.
Rektorn samtalar med alla grupper kring dessa frågor
Utvärderingsmässigt har vi funnit att trivseln och tryggheten är god för Consensums
studerande och att vi har en god beredskap vid händelser och en god struktur vad gäller
kursledarens, mentorns och verksamhetsledarens tillgänglighet för samtal. Enkäten visar
också att de studerande känner meningsfullhet i studierna, trivs med samarbetet med
studerande och lärare samt känner sig delaktiga/har inflytande i sina studier. Utifrån den
6
senaste utvärderingen (dec 2015) så beslutade lärarlaget att fokusera på följande mål
under verksamhetsåret 14-15:
¤ Öka och medvetandegöra inflytande för eleverna. Arbeta mer aktivt och medvetet
med att ge eleverna inflytande över upplägg, redovisningar och innehåll utifrån givna
förutsättningar.
¤ Arbeta för snabb och kvalitativ återkoppling till eleverna.
¤ Stärka och ge eleverna yrkesstolthet.
¤ För lärarna – arbeta med ett ökat kollegialt lärande.
Alla våra utbildningar bygger på arbete med människor och i alla dessa utgår från en
humanistisk värdegrund och kunskap om människor lika värde och rättigheter samt
okränkbarhet.
Resultat 2015
Resultat på enkätundersökningen december 2015 på valda frågeställningar med anknytning
till trygghet och likabehandling. Sammantagna värden för både när- och distansutbildning.
Undersökningen har en skala på 1-10 där 1= stämmer inte alls och 10= stämmer helt
1) Jag tycker att samarbetet med läraren fungerar bra
7,8
6) Jag upplever mig aldrig kränkt eller diskriminerad i min utbildning
8,6
11) Jag trivs med min utbildning.
8,4
12) Jag vet vem jag ska vända mig till om jag av olika anledningar inte skulle trivas eller har eller
har klagomål.
8,2
14) Jag tycker att samarbetet med mina kurskamrater fungerar bra,
8,0
15) Jag upplever att jag blir trevligt och respektfullt bemött på skolan
8,9
16) Jag känner mig trygg på skolan
9,2
Analys
Värdena är höga men frågeställningarna nummer 6 och 12 – borde vara max utfall.
Realistiskt är att få ett resultat på mellan 8-9 på samtliga frågeställningar där då en
felmarginal för feltolkningar av frågan är inberäknat.
Resultatet föranleder inte några regimändringar av det grundläggande och förebyggande
värdegrundsarbetet på skolan. För att minimera feltolkning av skalan då enkäten besvaras på
7
telefon eller läsplatta, kommer tid på lektion att avsättas för detta. Kursledaren kommer att
gå igenom underlagen tillsammans med eleverna. Vid studeranderådet gick vi igenom
samtliga parametrar och diskuterade upplevelsen av trygghet, upplevelse av kränkningar och
samarbetet med såväl kurskamrater som lärare. Samtliga studerande uttryckte stor nöjdhet
och tar frågan vidare med sig i sina grupper.
8. Främjandearbete/ Planerade åtgärder 2015-2016
Ha en löpande dialog kring likabehandlingsplanen. Säkerställa att nyanställda tar del
av dokumentet. Rektor ansvarar för detta.
Vid alla utbildningsstarter ska genomgång av likabehandlingsplanen ske, alla
studerande har tillgång till den via vår plattform lära/nära, och diskussion kring
denna ska genomföras med kursledare och studerande. Kursledaren ansvarar för att
det arbetas med denna utifrån de olika mål som finns i kurserna. Det ska handla om
värdegrund, samarbete, likabehandling och diskrimineringsgrunderna. Mål: Samtliga
elever ska ha kunskap om likabehandlingsplanen. Varje kursledare ansvarar för
detta.
Det förebyggande arbetet består både av teori, såsom undervisning om individens
rättigheter och skyldigheter, och praktik, såsom upprätthållande av en arbetsmiljö
präglad av välvilja, tolerans, öppenhet och ansvar. Kursledarna ska levandegöra
skolans värdegrund på olika sätt. Varje kursledare ansvarar för detta.
Studeranderåd sker minst en gång per termin. Studeranderepresentanten ska där
föra fram åsikter och förslag från grupperna vad gäller likabehandling, värdegrund
och granskning av litteratur som används. Träffar under året kommer att ske mars,
maj, september och november 2016. Studeranderådsansvarig lärare, ansvarar och
kallar till dessa möten.
Enkätundersökning en gång per termin över trivsel, gemenskap, likabehandling,
litteratur vid alla våra utbildningar. Denna enkät genomförs under maj 2016 och
december 2015 och 2016. Enkäten sker via en länk som skickas ut till eleverna.
Samtliga kursledare och rektor ansvarar för att bidrag till en hög svarsfrekvens.
Främjandearbete Vård-och omsorgsprogrammet
Då vi har en del studerande som läser alla kurser och andra enstaka, en del som studerar på
distans och andra på den skolförlagda utbildningen, måste vi ha en bred beredskap när det
gäller likabehandlingsarbetet. Mentorn har det övergripande ansvaret att varje studerande
får till sig likabehandling och värdegrundsarbetet beroende på vilka kurser den studerande
läser.
8
Inom kurser i vård- och omsorgsprogrammet är avsikten att arbeta med likabehandling på
följande sätt:
I många av kurserna i vård- och omsorgsprogrammet arbetas det med uppgifter som
behandlar likabehandling, värdegrund, respekt, tolerans, etik, arbetsmiljö, kultur, genus,
ålder, funktionshinder, religion, utifrån skolverkets mål. Vi väljer detta läsår att arbeta med
likabehandling och värdegrund utifrån följande kurser och skolverkets centrala innehåll:
Vård- och omsorgsarbete 1 – centralt innehåll:
Kommunikation, bemötande, förhållningssätt, sinnesstimulering och samarbete
Etiskt förhållningssätt i hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Vård- och omsorgsarbete 2- centralt innehåll:
Självbestämmande och integritet
Den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för hälsa och egen säkerhet utifrån
lagar och andra bestämmelser
Hälsopedagogik- centralt innehåll:
Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa
Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa
Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor
Etik och människans livsvillkor-centralt innehåll:
Olika kulturer, deras uttryckssätt och kulturmönster samt kulturens betydelse för
människors värderingar
Religiösa och icke-religiösa livsåskådningars människosyn
Kulturers och livsåskådningars påverkan på hälsa, ohälsa, funktionsnedsättning,
livskvalitet, behandling, vård och omsorg samt liv och död
Normer, värderingar och ideal inom vård och omsorg
Etiska begrepp och riktlinjer som är centrala för vård- och omsorgsarbete samt
värdekonflikter inom verksamhetsområdet, till exempel patienters och brukares rätt till
självbestämmande i relation till personalens behov av en god arbetsmiljö och rätten till
en värdig död
Hur sociala skillnader och generationsskillnader samt genusaspekter som rör till
exempel rättvisa, sexualitet, normer och avvikelser, påverkar kommunikation med och
bemötande av patienter och brukare
Det egna förhållningssättet och den egna rollen i mötet med patienter och brukare
Specialpedagogik 1-centralt innehåll:
Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och
delaktighet i samhället
9
Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och
gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen
Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i
olika situationer och aktiviteter
Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder,
normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet
och likvärdighet
Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse
de har för människors delaktighet
Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor
Kursansvarig ansvarar för arbetet med likabehandling och värdegrund utifrån det centrala
innehållet i kursen.
Kursansvariga: Anna-Karin Fors, Anita Odenfjord, Therese Hansson, Katharina Lindoff,
Irene Hansson, Pernilla Fältskär
9. Arbetsgång vid misstanke om att studerande utsatts för
diskriminering, kränkande behandling, repressalier
1. Ta direkt kontakt med din mentor, kursansvarig lärare eller annan personal på
Consensum. Om detta inte går, ta kontakt med rektor Malin Trikson, 046-2718669/
Carin Jogre 070-7336421.
2. Situationen diskuteras omgående tillsammans och en åtgärdsplan upprättas. Denna
ska vara en tydlig dokumentation om vad som hänt, vad som beslutats göras, vem
som ansvarar för vad, samt tid för uppföljning.
3. Rektorn informeras alltid: Malin Trikson /Carin Jogre
4. Personen/personerna som misstänks ha kränkt eller diskriminerat någon annan
kontaktas. Åtgärdsplan upprättas vad som hänt, vad som beslutats göras, vem som
ansvarar för vad, samt tid för uppföljning
5. Uppföljning skall ske högst två veckor efter att åtgärdsplanen upprättats. Ny
åtgärdsplan kan då vid behov göras och nytt datum för uppföljning sätts då.
6. Om situationen inte löser sig på ett tillfredsställande sätt kontaktas rektorn Malin
Trikson 046-2718669 (gäller alla elever).
10
7. För studerande på Vård- och omsorgsutbildningen kan studerande som inte tycker
att situationen löst sig på ett tillfredsställande sätt också kontakta Consensums
styrelse Vd Niklas Anderberg eller huvudmannen Lunds kommun rektor för extern
vuxenutbildning Björn Elias. Se nedan kontakter:
10.
Rektor Björn Elias 046-35 70 50 [email protected]
Arbetsgång då personal misstänks för kränkande
behandling av elev
Då det föreligger misstanke om att personal kränker en studerande leder alltid rektorn,
Malin Trikson, utredningen.
Samtal sker omgående med berörd studerande och dokumentation sker.
Samtal sker också omgående med den personal som misstänks för kränkning.
En kartläggning görs och vid behov blandas andra personer in t ex styrelsen för
skolan, aktuell fackföring.
Med stöd av samtal och kartläggning beslutas om åtgärd för att förhindra fortsatt
kränkning. Händelsen dokumenteras och följs upp av verksamhetsledaren.
11.
Viktiga kontakter
Rektor: Malin Trikson [email protected] 046-271 86 69 from 2016-07-01
Rektor : Carin Jogre [email protected]
070-733 64 21 tom 2016-06-30
Lärare:
Anna-Karin Fors [email protected]
Anitha Odefjord [email protected]
Irene Hansson [email protected]
Therese Hansson [email protected]
Katharina Lindoff [email protected]
Cafévärdinna:
Mona Ekström mona.ekströ[email protected]
11
Studie och yrkesvägledare:
Malin Dahlberg [email protected]
Administratör:
Christina Arvidson [email protected]
Datatekniker:
Lasse Nilsson [email protected] 046-271 77 71
Litteratur- och länktips
Ekstrand, Gudrun, Lelinge, Balli (2007) Klassen som Gud glömde
JämO (2008) Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan (En handledning från
JämO, DO, HomoO & BEO
Osbeck, Christina, Holm Ann-Sofi & Wernersson, Inga (2003). Kränkningar i skolanförekomster, former och sammanhang
Olweus, Dan (2007). Mobbning i skolan – fakta och åtgärder, s 57-80 (i Thors, Christina red,
Utstött – en bok om mobbning)
Skolverkets allmänna råd (2006) Allmänna råd och kommentarer. För att främja
likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling
Barn och elevombudet
http://www.skolinspektionen.se/BEO/
Diskrimineringsombudsmannen
http://www.do.se/
Skolverket
www.skolverket.se
Arbetsmiljöverket
www.av.se
12
13
