LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖR
KVÄNUMS BARNOMSORG OCH SKOLA
Handlingsplanen gäller för barn/elever samt personal och har sin utgångspunkt
i följande lagtext.
Skollagen 1 kap 2§
”Särskilt skall den som verkar i skolan, främja jämställdhet mellan könen samt aktivt
motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskt
beteende”.
AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) 1993:17 6§
” Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller
stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta”. (Med arbetstagare avses här
barn/elever samt all personal)
AFS 1993:17 5§
”Det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och
skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen”.
Skolverkets Allmänna råd 2006
”Ingen flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola-skola och riskera att bli utsatt
för diskriminering och annan kränkande behandling”.
Ny lag om förbud mot alla former av kränkande behandling, från och med 1 april
2006 2006:67.
1
___________________________________________________________________
Adress:
Telefon:
Telefax:
Nästegårdsskolan
Götgatan 9
535 30 KVÄNUM
0512/316 02
0512/316 12
0512/926 85
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med
förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap”.
Vad är kränkande behandling?
I skollagen och läroplanerna används begreppet ”kränkande behandling” som ett
samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden
är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen (1 kap 2§). Kränkningar är
ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En
kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han
blivit kränk, alltid måste tas på allvar.
Kränkningarna kan vara:









Fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar)
Verbala (t ex att bli hotad eller kallade för hora eller bög)
Psykosociala (t ex att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning)
Text- och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
Diskriminering (t ex utifrån kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion
och funktionshinder) Direkt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas
genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder
som lagen omfattar. Indirekt diskriminering, ett barn/elev får inte
missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas
så att de får i praktiken diskriminerande effekt.
Sexuella trakasserier (grundande på kön eller anspelar på sexualitet)
Rasism (Uppfattning om den egna folkgruppens överlägsenhet och utifrån
detta ses vissa folkgrupper som mindre värda)
Främlingsfientlighet (avser motvilja mot gruppen som definieras genom
fysiska kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska)
HBT fobi (avser motvilja mot och förakt homo- bi- eller transsexualitet)
Mobbning innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig
kränkt.
Skollagen förbjuder alla former av kränkande behandling.
2
Att förebygga kränkande behandling.
Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp
och skolnivå.
Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska
relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar i våra
verksamheter. Enligt Skolverkets allmänna råd 2006 är verksamheterna skyldiga att
tillhandahålla en likabehandlingsplan.
Inom Kvänums bo/skola har vi som mål att:





Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal i
förskolan och skolan.
Barn/elever ska i så stor utsträckning som möjligt ges ett verkligt inflytande
på sitt lärande och sin utveckling.
Regelbundet fortbilda ledning, barn och personal i förebyggande arbete.
Förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar barn/elevers empati och
sociala kompetens.
Alla ska känna sig trygga med och uppfatta att förskolan och skolan reagerar
då problem uppstår och uppleva att de kan påverka sin situation.
Metoder:
All personal i enheten arbetar förebyggande genom att:








Regelbundet kartlägga barn/elevers trivsel och inflytande samt förekomst av
kränkande behandling.
Få mer tydliga trivselregler som tas fram i samverkan med barn/unga och
deras föräldrar.
Möjliggöra och tillhandahålla uteaktiviteter/material.
Utevistelse med många närvarande vuxna bland barnen.
Kamratstödjare från år 3-9 finns på skolan.
Trivsel- en stående punkt vid utvecklingssamtalen.
Arbeta med EQ för att stärka och öka den empatiska förmågan.
Återkommande samtal med barn/elever enskilt eller i grupp.
Detta vill vi också värna om:





Stanna upp när barn/elever tjatar, bråkar, skojknuffas VI SKA LÄGGA OSS I
Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Alla har
rätt att bli sedda och bekräftade.
Påminna barn/elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för
kränkningar.
Observera tysta och tillbakadragna barn/elever.
Alltid reagera på ”fula ord”.
3
Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling.
Skolor, som enligt Skolverkets granskning nått längst i sin ”nolltolerans” med
avseende på kränkande behandling, har fördelat ansvaret för arbetet till alla, såväl
barn/unga som ledning och personal.
I våra verksamheter inom Kvänums bo/skola skall Det råda ”nolltolerans”!! Den
som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter
kontakt med respektive förskolepersonal/fritidspersonal/klasslärare/handledare eller
med rektor om det är en vuxen inblandad.
UPPTÄCKA









Kartlägga via trivselenkät.
Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet
förskola/skola.
Misstanke om kränkning tas alltid på allvar.
Kamratstödjare finns från skolår 3-9.
Arbetslag och/eller trygghetsteam med lärare/pedagoger.
Regelbundna möten med 1 st. från trygghetsteam och kamratstödjare.
Stående punkt på klassråd, elevråd, fritidsråd, arbetslagsträffar och
föräldramöten: Hur har Du/ditt barn det i gruppen/klassen?
Återkommande kamratstödjarutbildning och fortbildning för all personal.
Kontinuerlig föräldrainformation, om trivsel m m.
UTREDA
Så snart förskolan/skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall
utredning sättas igång.
Kränkning mellan elever
1. Handledaren genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad
som hänt. Handledaren tar kontakt med föräldrar, närmaste chef.
2. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda.
3. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka. Ansvariga är de
som genomfört det inledande kartläggningssamtalet.
4. Om ingen ändring sker – konferens med närmaste chef, berörd personal ex
handledare, kurator, förälder och barn/elev.
5. Ledningsgruppen ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid
misshandel eller annan allvarlig kränkning.
Steg 1-4 dokumenteras av berörd personal för framtida behov av uppföljning.
Dokumentationen förs vidare till ledningsgruppen.
4
Vuxnas kränkning av barn/elev
1. Om personal misstänks för kränkning av en elev ska närmaste chef ansvara
för utredning.)
2. Ledningsgruppen samlar information om händelsen.
3. Ledningsgruppen och där någon utsedd facklig representant kan finnas med
genomförs enskilda samtal med de inblandade.
4. Beslut om åtgärd tas.
5. Uppföljning inom en vecka.
6. Ledningsgruppen dokumenterar steg 2-5.
Barn/elevers kränkningar av vuxna – ledningsgruppens ansvar.
Kränkning mellan vuxna – ledningsgruppen är ansvarig och agerar utifrån
arbetsmiljölagen. AFS 1993:17. (Se bilaga)
ÅTGÄRDA
Åtgärderna ska vara grundade på utredningen av vad som skett.









Riktas till såväl det barn eller elev som blivit utsatt som till de som utövat
kränkningen.
Omedelbart sätta stopp för kränkningen där det i akuta lägen kan bli
nödvändigt att sära på vissa barn/elever genom placering i olika grupper.
Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning.
Formulera långsiktiga lösningar. Upprätta ett åtgärdsprogram.
Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och
verksamhetsnivå.
Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. Bildningschefen skall
överväga och föreslå lämpliga åtgärder.
I nya lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om
ett barn/elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller
medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så införs ett
förbud att bestraffa barnet/eleven som en följd av detta.
Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens
bestämmelser.
Dokumentera och följa upp åtgärderna.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall
Arbetsmiljöverket underrättas. Tel. 031/743 72 00.
5
Att hålla handlingsplanen levande
Aktivitet
Följa upp och utvärdera årligen
Ansvarig
Ledningsgrupp + utvecklingsgrupp
Trivselenkät bland barn/elever årligen
Arbetslag
Återkoppling av trivselenkäten till
föräldrar
Personal, barn och föräldrar ska känna
till vad som står i planen
Arbetslag
Plan för kompetensutveckling i
förebyggande och åtgärdande arbete
Ledningsgrupp + utvecklingsgrupp
Rektor till personal vid höstterminens
start.
Personal till barnen/eleverna vid
höstterminens start.
Personal till föräldrar vid höstens första
föräldramöte.
I nedanstående bild beskriver vi vårt arbete med att förebygga och åtgärda mobbning
i form av en åtgärdstrappa.
6
1.
Förebyggande arbete
Arbeta med empatiträning, diskussioner, barnens/elevernas sociala
kompetens gemenskapsfrämjande övningar (målet är ett gott
arbetsklimat för alla), återkommande värderingsövningar.
2.
Upptäcka
När barn/elever, kamratstödjare, föräldrar eller vuxna i
förskolan/skolan upptäcker kränkande handlingar/mobbning
informeras arbetslag/trygghetsteam. Åtgärder görs i arbetslagen
(åtgärderna dokumenteras). Om kränkningarna inte upphör…
3.
Utreda och åtgärda
Trygghetsteamet eller personal från det aktuella arbetslaget tar vid
och genomför samtal med de inblandade.
De inblandade barnens/elevernas föräldrar informeras skyndsamt.
Samtalen dokumenteras.
Om kränkningen inte upphör…..Se vidare under punkt 5 under
UTREDA.
4.
Elevhälsogruppen på skolan kallar till elevvårdskonferens med
föräldrar och elev. Förskolan tar kontakt med elevhälsan.
5.
Elevhälsans kris och diskrimineringsgrupp kontaktas.
6.
Socialtjänstanmälan/polisanmälan övervägs eller görs.
7
Dokumentation vid kränkande behandling/mobbning
Datum:_________
Plats:____________________________________
Inblandade:_________________________________________________________
Beskriv händelsen:
Samtal/mobbingsamtal:
Kontakt förälder/facklig representant:
Uppföljningssamtal:
Underskrift av ansvarig personal:
___________________________________________________________________
Datum
Namn
8