BA INFORMERAR FRÅN Biltrafikens Arbetsgivareförbund Frågor rörande diskriminering Att vi har diskrimineringslagar är något som de flesta känner till. De flesta vet att dessa gäller i samband med anställning och uppsägning. Men diskrimineringslagen gäller i en stor mängd situationer. När du som arbetsgivare sitter med dagens akuta frågor om planering, bemanning etcetera så kanske du inte tänker på att diskrimineringslagen gäller även här. I denna första artikel av två svarar Biltrafikens Arbetsgivareförbund på de vanligaste frågorna kring diskriminering. 1. Finns det flera lagar om diskriminering? Är det inte endast en? Det finns flera lagar, man tänker oftast på en och det är diskrimineringslagen. Förutom den finns även diskrimineringsförbud i föräldraledighetslagen samt i lag om förbud mot diskriminering av deltids- och tidsbegränsat anställda. Det finns totalt tre stycken. 4. Vilka arbetsgivare måste följa lagarna? 6. Vilka diskrimineringsgrunder finns i diskrimineringslagen? Alla. De gäller på alla arbetsplatser i Sverige oavsett storlek och verksamhetsområde. Såväl offentlig som privat verksamhet omfattas. Lagarna är tvingande och ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt lagen gäller inte. Det finns sju olika diskrimineringsgrunder. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. 5. Vilka personer skyddas av 2. Vad betyder lagen som rör deltids- diskrimineringslagarna? och tidsbegränsat anställda för Lagarna skyddar alla arbetstagare, oavsett mig som arbetsgivare? Den innebär att du som arbetsgivare ska tänka på att ge arbetstagare som har en deltidsanställning eller de som har en tids­ begränsad anställning rätt till samma lönoch anställningsvillkor som de arbetstagare som har en tillsvidareanställning. Du får inte ge dessa arbetstagare sämre villkor. Lagen som rör deltids- och tidsbegränsat anställda handlar endast om lön- och andra anställningsvillkor. Arbetstagare som har vikariat eller arbetstagare som arbetar som behov av extra (i branschen kallat ”timanställda”) är exempel på tidsbegränsat anställda. 3. Vad innebär förbudet att diskriminera föräldralediga? Att du som arbetsgivare inte får missgynna arbetstagare som tar ut eller har tagit ut föräldraledigt. Det måste vara ett missgynnande som har samband med föräldraledigheten. 68 SVEN SK Å KER ITID N I N G NR 7/8 • 2014 anställningsform. Inhyrd och inlånad personal jämställs med arbetstagare. Dessutom skyddar lagarna personer som söker eller fullgör yrkespraktik. Lagarna skyddar även arbetssökande och personer som lämnar en intresse­ anmälan till dig som arbetsgivare. Lagarna gäller även om det bara finns en enda sökande till en anställning om den sökande inte får anställning och det beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Personer som undantas från lagen om anställningsskydd, omfattas också av diskrimineringsskyddet. Det rör sig om arbetstagare i företagsledande ställning, företagarens familjemedlemmar och personer som är anställda med särskilt anställningsstöd. 7. Vilka situationer omfattas? Det är förbjudet att diskriminera i följande situationer: - Under anställningsförfarandet: inklusive intresseanmälan. För dig som arbetsgivare är det viktigt att komma ihåg att spontana intresseanmälningar eller förfrågningar per telefon, mail etcetera också omfattas av förbudet att diskriminera. - Löne- och anställningsvillkor: här omfattas även indragning av förmåner. Det är ok att proportionera förmåner utifrån hur mycket en arbetstagare arbetat. - Leder och fördelar arbetet: när du beslutar hur arbetet ska organiseras, vem som ska göra vad, vem som ska utses till förman, beslut om ordningsföreskrifter etcetera. - Befordran, utbildning: när du beslutar vem som ska befordras, vidareutbildas etcetera. - Omplacering, uppsägning, avsked: du får inte omplacera en arbetstagare som varit föräldraledig, eller arbetar deltid, till en annan tjänst med sämre lön och andra villkor. 8. Vad menas egentligen med diskriminering? Diskriminering används ofta lite slarvigt som en benämning på situationer då personer känner sig illa behandlade i största allmänhet. För att det ska vara fråga om diskriminering i lagens mening krävs dock att tre förutsättningar är uppfyllda. a.) För det första måste personen ha blivit missgynnad. Ett missgynnande är en handling som medför en skada eller en nackdel för personen ifråga. b.) För det andra måste personen befinna sig i en jämförbar situation vad gäller faktiska förutsättningar, till exempel utbildning eller språkkunskaper som den person som fått en fördel. c.) För det tredje måste missgynnandet ha samband (orsakssamband) med någon av de diskrimineringsgrunder som uttryckligen anges i lagen. Andra orsaker till att någon missgynnas kan inte utgöra diskriminering. Diskriminering omfattar flera olika begrepp. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Den kan bestå av trakasserier, antingen sådana som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Slutligen omfattar lagens regler även instruktioner att diskriminera. Med det menas till exempel att en arbetsgivare inte kan komma undan ansvar för diskriminering genom att anlita en rekryteringsfirma som instrueras att sortera bort alla kvinnor i ett anställningsförfarande. Du får i grunden anställa samt leda och fördela arbetet hur du vill. Det viktiga är att det inte är en diskrimineringsgrund som avgör ditt val. 9. Är det diskriminering även om man oavsiktligt har diskriminerat en person? Ja, det kan det vara. Det krävs inte att du har en avsikt att diskriminera. Det spelar heller ingen roll om du har missgynnat en person på grund av omgivningens krav eller önskemål, till exempel ett kundönskemål. Det är effekten som räknas. 10.Kan jag använda mig av positiv särbehandling och vad betyder det egentligen? Ja, det kan du göra under vissa förutsättningar. Om det råder en ojämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren särskilt anstränga sig för att få arbetstagare av det underrepresenterade könet att söka anställning. Den som anställs måste naturligtvis ha den kompetens och de kvalifikationer som arbetsgivaren behöver för den specifika anställningen. Att gynna en person av ett underrepresenterat kön trots att han eller hon har sämre meriter än den andre av motsatt kön kallas positiv särbehandling. För att genomföra sådana åtgärder krävs stöd i en jämställdhetsplan eller i ett annat personalpolitiskt dokument. Tanken är att åtgärderna ska vara tillfälliga och bara användas så länge de behövs. Positiv särbehandling får enbart användas med hänvisning till ojämn köns­ fördelning och inte i samband med någon annan diskrimineringsgrund än kön. 11. Kvotering då – kan jag använda det? Nej. Kvotering innebär att en andel av platserna på en arbetsplats reserveras för en speciell grupp, till exempel kvinnor eller personer med annan etnicitet än svensk. Kvotering är inte tillåtet i Sverige. 12. Jag har hört att man har en skyldighet att utreda trakasserier; stämmer det och hur fungerar detta? Ja, det stämmer. I lagen finns en skyldighet för dig som arbetsgivare att utreda trakasserier. Du kan ha fått reda på trakasserierna antingen direkt av arbetstagaren eller på omvägar. Så fort du fått kännedom om detta bör du inleda en utredning. Utredningen innebär att du ska kalla samtliga inblandade till enskilda samtal, det kan också vara så att det är lämpligt att ta in hjälp utifrån, till exempel från företagshälsovården. Om utredningen visar att trakasserier har förekommit måste du vidta de åtgärder som ”skäligen kan krävas” för att komma till rätta med problemen. Om du konstaterar att trakasserier inte har skett bör du informera parterna om att du avslutar utredningen. Riktigt grova trakasserier bör du uppmana arbetstagaren att polisanmäla eftersom de kan vara brottsliga. Ditt utredningsansvar finns dock kvar ändå. I nästa nummer kommer fler frågor om diskriminering. Missa inte det. Om du är medlem i Biltrafikens Arbetsgivare­ förbund rekommenderar vi att du laddar ner och läser vår broschyr ”Frågor och svar om diskriminering” som finns på vår hemsida. Du skapar ett personligt login genom ditt medlemsnummer och därefter finner du broschyren under rubriken ”Blanketter och mallar”. Ingrid Clementson Arbetsrättsjurist VIll du veta mer? Välkommen att kontakta Biltrafikens Arbetsgivareförbund Postadress: Box 5384 102 49 STOCKHOLM Besöksadress: Storgatan 19 Tel: 08-762 71 00 • Fax: 08-611 46 99 E-post: [email protected] www.transportgruppen.se Du kan också kontakta något av våra nio regionkontor: Ort Telefonnummer Umeå 08-762 71 00 Sundsvall 060-16 73 00 Falun 023-580 00 Stockholm 08-762 71 00 Örebro 019-19 57 00 Jönköping 036-30 32 00 Göteborg 031-62 94 00 Växjö 0470-74 84 00 Malmö 040-35 25 00 SVE N SK ÅKE RITID N IN G N R 7 / 8 2 0 1 4 69