BA INFORMERAR
FRÅN Biltrafikens Arbetsgivareförbund
Frågor rörande diskriminering
Att vi har diskrimineringslagar är något som de flesta känner till. De flesta vet att dessa gäller i
samband med anställning och uppsägning. Men diskrimineringslagen gäller i en stor mängd
situationer. När du som arbetsgivare sitter med dagens akuta frågor om planering, bemanning
etcetera så kanske du inte tänker på att diskrimineringslagen gäller även här. I denna första artikel
av två svarar Biltrafikens Arbetsgivareförbund på de vanligaste frågorna kring diskriminering.
1. Finns det flera lagar om
diskriminering?
Är det inte endast en?
Det finns flera lagar, man tänker oftast på en
och det är diskrimineringslagen. Förutom
den finns även diskrimineringsförbud i
föräldraledighetslagen samt i lag om förbud
mot diskriminering av deltids- och tidsbegränsat
anställda. Det finns totalt tre stycken.
4. Vilka arbetsgivare måste
följa lagarna?
6. Vilka diskrimineringsgrunder finns i diskrimineringslagen?
Alla. De gäller på alla arbetsplatser i Sverige
oavsett storlek och verksamhetsområde.
Såväl offentlig som privat verksamhet omfattas.
Lagarna är tvingande och ett avtal som
inskränker någons rättigheter eller
skyldigheter enligt lagen gäller inte.
Det finns sju olika diskrimineringsgrunder.
Det är förbjudet att diskriminera någon på
grund av: kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning samt ålder.
5. Vilka personer skyddas av
2. Vad betyder lagen som rör deltids- diskrimineringslagarna?
och tidsbegränsat anställda för Lagarna skyddar alla arbetstagare, oavsett
mig som arbetsgivare?
Den innebär att du som arbetsgivare ska
tänka på att ge arbetstagare som har en
deltidsanställning eller de som har en tids­
begränsad anställning rätt till samma lönoch anställningsvillkor som de arbetstagare
som har en tillsvidareanställning. Du får inte ge
dessa arbetstagare sämre villkor. Lagen som
rör deltids- och tidsbegränsat anställda handlar
endast om lön- och andra anställningsvillkor.
Arbetstagare som har vikariat eller arbetstagare
som arbetar som behov av extra (i branschen
kallat ”timanställda”) är exempel på tidsbegränsat
anställda.
3. Vad innebär förbudet att
diskriminera föräldralediga?
Att du som arbetsgivare inte får missgynna
arbetstagare som tar ut eller har tagit ut
föräldraledigt. Det måste vara ett missgynnande
som har samband med föräldraledigheten.
68
SVEN SK Å KER ITID N I N G NR 7/8 • 2014
anställningsform. Inhyrd och inlånad personal
jämställs med arbetstagare. Dessutom skyddar
lagarna personer som söker eller fullgör
yrkespraktik. Lagarna skyddar även arbetssökande och personer som lämnar en intresse­
anmälan till dig som arbetsgivare. Lagarna
gäller även om det bara finns en enda
sökande till en anställning om den sökande
inte får anställning och det beror på någon av
diskrimineringsgrunderna.
Personer som undantas från lagen om
anställningsskydd, omfattas också av
diskrimineringsskyddet. Det rör sig om
arbetstagare i företagsledande ställning,
företagarens familjemedlemmar och personer
som är anställda med särskilt anställningsstöd.
7. Vilka situationer omfattas?
Det är förbjudet att diskriminera i följande situationer:
- Under anställningsförfarandet: inklusive
intresseanmälan. För dig som arbetsgivare
är det viktigt att komma ihåg att spontana
intresseanmälningar eller förfrågningar per
telefon, mail etcetera också omfattas av
förbudet att diskriminera.
- Löne- och anställningsvillkor: här omfattas
även indragning av förmåner. Det är ok att
proportionera förmåner utifrån hur mycket
en arbetstagare arbetat.
- Leder och fördelar arbetet: när du beslutar
hur arbetet ska organiseras, vem som ska
göra vad, vem som ska utses till förman,
beslut om ordningsföreskrifter etcetera.
- Befordran, utbildning: när du beslutar vem
som ska befordras, vidareutbildas etcetera.
- Omplacering, uppsägning, avsked: du får
inte omplacera en arbetstagare som varit föräldraledig, eller arbetar deltid, till en annan
tjänst med sämre lön och andra villkor.

8. Vad menas egentligen med
diskriminering?
Diskriminering används ofta lite slarvigt som
en benämning på situationer då personer
känner sig illa behandlade i största allmänhet.
För att det ska vara fråga om diskriminering i
lagens mening krävs dock att tre förutsättningar
är uppfyllda.
a.) För det första måste personen ha blivit
missgynnad. Ett missgynnande är en handling
som medför en skada eller en nackdel för
personen ifråga.
b.) För det andra måste personen befinna sig
i en jämförbar situation vad gäller faktiska
förutsättningar, till exempel utbildning eller
språkkunskaper som den person som fått en
fördel.
c.) För det tredje måste missgynnandet ha
samband (orsakssamband) med någon av de
diskrimineringsgrunder som uttryckligen
anges i lagen. Andra orsaker till att någon
missgynnas kan inte utgöra diskriminering.
Diskriminering omfattar flera olika begrepp.
Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.
Den kan bestå av trakasserier, antingen
sådana som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna eller sexuella
trakasserier. Slutligen omfattar lagens regler
även instruktioner att diskriminera. Med det
menas till exempel att en arbetsgivare inte
kan komma undan ansvar för diskriminering
genom att anlita en rekryteringsfirma som
instrueras att sortera bort alla kvinnor i ett
anställningsförfarande. Du får i grunden
anställa samt leda och fördela arbetet hur
du vill. Det viktiga är att det inte är en
diskrimineringsgrund som avgör ditt val.
9. Är det diskriminering även om
man oavsiktligt har diskriminerat
en person?
Ja, det kan det vara. Det krävs inte att du har
en avsikt att diskriminera. Det spelar heller
ingen roll om du har missgynnat en person
på grund av omgivningens krav eller önskemål,
till exempel ett kundönskemål. Det är effekten
som räknas.
10.Kan jag använda mig av positiv
särbehandling och vad betyder det egentligen?
Ja, det kan du göra under vissa förutsättningar.
Om det råder en ojämn fördelning mellan
kvinnor och män i en viss typ av arbete eller
inom en viss kategori av arbetstagare, ska
arbetsgivaren särskilt anstränga sig för att
få arbetstagare av det underrepresenterade
könet att söka anställning. Den som anställs
måste naturligtvis ha den kompetens och de
kvalifikationer som arbetsgivaren behöver
för den specifika anställningen. Att gynna en
person av ett underrepresenterat kön trots att
han eller hon har sämre meriter än den andre
av motsatt kön kallas positiv särbehandling.
För att genomföra sådana åtgärder krävs stöd i
en jämställdhetsplan eller i ett annat personalpolitiskt dokument. Tanken är att åtgärderna
ska vara tillfälliga och bara användas så länge
de behövs. Positiv särbehandling får enbart
användas med hänvisning till ojämn köns­
fördelning och inte i samband med någon
annan diskrimineringsgrund än kön.
11. Kvotering då – kan jag
använda det?
Nej. Kvotering innebär att en andel av
platserna på en arbetsplats reserveras för
en speciell grupp, till exempel kvinnor eller
personer med annan etnicitet än svensk.
Kvotering är inte tillåtet i Sverige.
12. Jag har hört att man har
en skyldighet att utreda trakasserier; stämmer det
och hur fungerar detta?
Ja, det stämmer. I lagen finns en skyldighet
för dig som arbetsgivare att utreda trakasserier.
Du kan ha fått reda på trakasserierna
antingen direkt av arbetstagaren eller på
omvägar. Så fort du fått kännedom om detta
bör du inleda en utredning. Utredningen
innebär att du ska kalla samtliga inblandade
till enskilda samtal, det kan också vara så att
det är lämpligt att ta in hjälp utifrån, till exempel
från företagshälsovården. Om utredningen
visar att trakasserier har förekommit måste
du vidta de åtgärder som ”skäligen kan krävas”
för att komma till rätta med problemen. Om
du konstaterar att trakasserier inte har skett
bör du informera parterna om att du avslutar
utredningen. Riktigt grova trakasserier bör
du uppmana arbetstagaren att polisanmäla
eftersom de kan vara brottsliga. Ditt
utredningsansvar finns dock kvar ändå.
I nästa nummer kommer fler frågor om
diskriminering. Missa inte det.
Om du är medlem i Biltrafikens Arbetsgivare­
förbund rekommenderar vi att du laddar ner
och läser vår broschyr ”Frågor och svar om
diskriminering” som finns på vår hemsida.
Du skapar ett personligt login genom ditt
medlemsnummer och därefter finner du
broschyren under rubriken ”Blanketter och
mallar”.
Ingrid Clementson
Arbetsrättsjurist
VIll du veta mer?
Välkommen att kontakta
Biltrafikens Arbetsgivareförbund
Postadress: Box 5384
102 49 STOCKHOLM
Besöksadress: Storgatan 19
Tel: 08-762 71 00 • Fax: 08-611 46 99
E-post: [email protected]
www.transportgruppen.se
Du kan också kontakta något av våra
nio regionkontor:
Ort
Telefonnummer
Umeå
08-762 71 00
Sundsvall
060-16 73 00
Falun
023-580 00
Stockholm
08-762 71 00
Örebro
019-19 57 00
Jönköping
036-30 32 00
Göteborg
031-62 94 00
Växjö
0470-74 84 00
Malmö
040-35 25 00
SVE N SK ÅKE RITID N IN G N R 7 / 8 2 0 1 4
69