Från Marthor till Attac

Från Marthor till Attac
- några historiska och filosofiska perspektiv på folkbildningens historia och
utveckling i Finland
-1-
Innehållsförteckning
1. Inledning
3
Varför folkbildning?
Folkbildningens uppkomst
3
4
2. Vuxenutbildningens fyra moment - en historisk inramning
Moralekonomi råder
Martharörelsens uppkomst
Planeringspolitiken tar vid, 1945-1985
Det glada åttiotalet och marknadsekonomins tid
Livspolitik 2000 Learning Our Way Out
5
5
6
7
8
8
9
3. Martharörelsens filosofiska inriktning
10
4. Attac's filosofi
13
Referenslitteratur
16
-2-
1. Inledning
Varför folkbidning?
Varför behövs folkbildning?
1) "…att sprida upplysning och bildning för att höja bildningsnivån och stärka demokratin. Det
handlar om allmänbildning och kunskap om medborgerliga rättigheter."
(Olof Johansson, svensk centerpartist)1
2) "Koulutukseen osallistuminen luo luottamusta työnantajan ja työntekijän välille…Opiskelun
myötä se itsetunto kohenee ja sisäinen omanarvontunne kasvaa"
(Södra Österbottens Företagare, sekreterare Tuula Marttala)2
3) "Education plays a decisive role in economic growth and employment, European citizenship
and personal development." (Jaques Chirac)3
Tre aspekter på varför folkbildning behövs, uttalade av tre olika personer med varsin syn på
folkbildning utgående från de egna erfarenheterna. Det är kring det här tre frågorna den här
uppsatsen rent filosofiskt kommer att röra sig, vad är det egentligen som säger att vi behöver
någonting sådant som folkbildning i vårt samhälle? Och framförallt, vem är det som säger att det
behövs, samhället eller individen själv eller någon/någonting annat?
Frågorna kommer att i uppsatsen diskuteras utgående från diverse texter och artiklar, skrivna av
allting från politiker och tidningsdebattörer till kända forskare inom ämnet vuxenpedagogik och
andra mer eller mindre kända samhällsvetare och -kännare. Uppsatsen kommer i stort att
fokusera på sambandet mellan den lärande och samhället, vad kan man säga att samhällets roll är
då det gäller utbildning för vuxna? Har kraven från samhället ändrats under ett århundrade, och
på vilket sätt? Hörnstenarna i uppsatsen består av några politiska/samhällsekonomiska händelser
och historiska samhällsomdaningar, eftersom man - efter att ha läst referenslitteraturen - kan
konstatera att folkbildningens roll vid dylika situationer ofta varit som viktigast.
I dagens socioekonomiska samhälle kan det för många människor kännas som om de inte har
något annat val än att fortsätta uppdatera deras kunskap(er), i synnerhet om de vill förbli
attraktiva på arbetsmarknaden. En förbättring av kvaliteten på utbildningen är en utmaning som
kommer att innebära en utvidgning av den lärande miljön och förbättrande av
undervisningsmetoderna. EU:s medlemsländer är alla överens om att mycket måste göras för att
försäkra att alla, inklusive även befolkningar från länder med ett hittills inte så omfattande
nätverk av vuxenutbildning och -instanser, skall kunna ha tillgång till livslångt lärande.4 Viktigt i
det här avseendet är att samtidigt som livslångt lärande ger människan en större chans att
integreras i samhället måste de utbildande instanserna matcha utbildnings-policyn med behoven
1
Motion till Sveriges riksdag, 1997/98:Kr213 av Olof Johansson m.fl. (c)
Levón-institutets informationstidning, 4/2001, sid. 5
3
Le Magazine, 14/2001, sid. 4
4
Le Magazine, 14/2001, sid. 5
2
-3-
på arbetsmarknaden. Man kommer inte längre att kunna ignorera ekonomiska realiteter och den
brist som råder på kvalificerade personer inom industrin/företag/arbetsmarknad.
Såsom utbud och efterfrågan går hand i hand då man talar i nationalekonomiska termer vill jag
påstå att man i dagens läge, då man funderar över livslångt lärande och målen med det, måste
minnas sambandet mellan samhället - eller snarare arbetsmarknaden och industrin - och
(ut)bildning. Det här är en ekonomisk aspekt som påvisar behovet av
vuxenutbildning/fortbildning, och någonting som i ett senare skede av uppsatsen kommer att ges
betydligt mera utrymme.
Människan står - inte bara en gång under sin livstid - i ett vägskäl, hon måste välja mellan att
fortsätta på samma bana som hon inlett, eller följa förändringarna i samhället och inse faktum;
även hon måste göra sig attraktiv på arbetsmarknaden, annars kan spelet vara slut. Kraven från
samhället ändrar ständigt karaktär, och att - om inte vara expert, så - kunnig inom många
ämnesområden ses som någonting självklart.
Ovan beskrivs några tankar kring orsaker till att vuxna idag deltar i vuxenutbildning. Vilka
paralleller kan man då dra mellan läget nu och läget förr? Vad motiverade människorna i början
på 1900-talet att delta i diverse studiecirklar, föreningar etc.? Syftet med den här uppsatsen är att
försöka beskriva och redogöra för, ur ett historiskt och ett filosofiskt perspektiv, folkbildningens
utvecklingen i Finland. Som tidigare nämnts kommer samhällsekonomin att ges mera utrymme i
uppsatsen, hit hör också en annan aspekt på vuxenutbildningen, och det är den europeiska
aspekten; vad för EU med sig i vuxenutbildnings/-fortbildningssammanhang?
Inledningsvis kommer en redogörelse över folkbildningens uppkomst att ges:
Folkbildningens uppkomst
Den finländska vuxenutbildningens utvecklingshistoria är i huvudsak den samma som i övriga
västerländska industriländer, nämnvärt är dock att Finland varit något av en föregångare då det
gäller formandet av vuxenutbildning som ett enskilt ämne och förandet av utbildning via
arbetarinstitut (det här skedde ungefär vid samma tid som vuxenutbildningen utvecklades i
USA). Jukka Tuomisto skriver i en artikel att det förstås var själva utövandet av
vuxenpedagogiken som föddes först, det som i slutet av 1800-talet kom att kallas vapaa
kansanvalistustyö (sv: fritt folkupplysningsarbete). Industrialiseringen som ägde rum i slutet av
1800-talet med den brytningstid i samhällsekonomin som därav följde kan ses som
utgångspunkterna för bildandet av den fria folkupplysningen. Tuomisto poängterar i det här
sammanhanget vilken betydande del formandet av den finländska kulturen och nationalstaten
hade på utvecklingen.5
"Som en ren följd av denna snabba förändring, från agrart samhälle mot ett mera industriellt betonat
sådant, utvecklades folkrörelsernas frammarsch. Ungdomsföreningar, nykterhetsrörelser och
väckelserörelser är endast några exempel på de olika institutioner som uppkom. T.ex.
nykterhetsrörelsen var en organisation som kom till för att främja nykterhet och motarbeta de
5
Kasvatus 1/1998, Jukka Tuomisto, sid. 75
-4-
destruktiva följder som supandet hade, supandet blev snabbt ett enkelt sätt att slippa den gråa
vardagen och framförallt trångboddheten som var ofta förekommande." 6
Under historiens gång ändrades benämningen på vad man skulle kalla tanken om folkbildning.
Den kanske mest centrala förändringen i utvecklingen var då man började använda begreppet
folkbildning, istället för det tidigare kända folkupplysning. Kring förra sekelskiftet, när
folkrörelserna föddes och utvecklades, blev folkbildningen ett viktigt instrument för att ge
medlemmarna kunskaper och kraften att göra sin röst hörd i samhället. Folkbildningens främsta
syfte vid den tiden var att sprida upplysning och bildning för att höja bildningsnivån och stärka
demokratin. Det handlade om allmänbildning och kunskap om medborgerliga rättigheter.
2. Vuxenutbildningens fyra moment - en historisk inramning
Salo och Suoranta har i "Challenges and development" beskrivit vuxenutbildningens historiska
utveckling genom att dela upp den i fyra olika moment; moralekonomi, planeringspolitik,
marknadsekonomi och livspolitik.7 Följande skede av uppsatsen kommer således att behandla
den historiska utvecklingen utgående från ifrågavarande indelning:
I. Moralekonomi råder
Salo och Suoranta kallar perioden som sträcker sig från år 1850 till 1945 för den
moralekonomiska perioden. Moralekonomin hade vissa samband med den nyfödda
nationalitetskänslan och nationaliseringen; alla skall utbildas till medborgare i en nation med
sanna språk, samma viljor, samma demokratiska tankesätt. Tanken om självständighet fanns i
mångas tankebanor och upplysningsidén fick fart. Salo och Suoranta nämner två huvudargument
för att ta hänsyn till moralekonomin då man talar om vuxenutbildningens första fas. För det
första kan får vuxenutbildningen, som också tidigare konstaterats, sin början vid en övergång
från ett agrart samhälle till ett modernt, industriellt samhälle. För det andra kommer det
kapitalistiska tankesättet fram då man konstaterar att hårt arbete ger hygglig levnadsstandard
som i sin tur bygger upp moralen. Framgång nås alltså via arbete. Samtidigt som nationalstaten
växer fram bland de nordiska länderna följer modernisationen tätt bakom. Därför, menar
författarna, bör vuxenutbildningens frammarsch ses som en central del i de västerländska
samhällenas moderniseringsprocesser.
Under den tid som moralekonomi råder måste folket lära sig leva enligt nya normer, de skulle
utbildas till att bli invånare till en nyfödd nation. Utbildning sågs som en nations styrka. Fri
vuxenutbildning hade här del i den dramatiska politiskt ekonomiska förändringen som
resulterade i nationalstater, industriell kapitalism och uppkomsten av proletariatet.
Under den här perioden då folkbildningens frammarsch är ett faktum och den enskilda individen
börjat tänka på sådana saker som självständighet, demokrati…. Uppstår diverse rörelser,
däribland Martharörelsen. Det här händer år 1899…
6
7
Historiskt perspektiv på vuxenpedagogikens utveckling i Finland, Christel Lindqvist, PF/PI 2001
Salo & Suoranta, Challenges and Development
-5-
Martharörelsen uppkomst
Under Alexander III (1881-1894) och i synnerhet Nokolaj II (1894-1917) ökade de
nationalistiska kretsarnas inflytande i Ryssland. Storfurstendömet Finland, som hörde till
kejsardömet, hade redan länge retat ultranationalistiska ryssar på grund av dess omfattande
privilegier. Finland var en stat i staten med en egen senat och en egen lantdag för de fyra
stånden. Till råga på allt fanns det en officiell gräns mellan Finland och kejsardömet. Utrotandet
av den "finska separatismen" dvs. förryskningen av Finland, inleddes under den s.k. första
förtrycksperioden (1899-1905).8
År 1853 föddes i Österbotten en flicka som skulle komma att bli framgångsrik och betyda
mycket för de finländska kvinnorna. Hon är författare till de världskända böckerna om Minna
Canth och hennes namn är Lucina Hagman. Hagman är en kvinna som haft många järn i elden
och därför finns här att läsa en liten del av de många goda saker hon gjort för kvinnornas sak i
vårt land. Efter att Lucina Hagman flyttat till Helsingfors år 1886 blev hon snabbt aktiv som
representant för kvinnorna och år 1888 deltog hon för första gången i en konferens för kvinnor
om kvinnor i Köpenhamn. År 1892 valdes hon till ordförande för det nyligen bildade
Naisasialiitto Unioni, där hon kom att arbeta två perioder. Tillsammans med väninnan Maikki
Friberg bildade de Suomalainen Naisliitto, och Hagman valdes till ordförande.
Marthaföreningens verksamhet imleddes år 1899 av Hagman och hon blev vald till förbundets
första ordförande.9
Martharörelsen uppkommer då en övergångsperiod är ett faktum, året är 1899, och i Finland
övergår man, från att han levt i ett agrart samhälle, till ett modernare industrisamhälle.
Urbaniseringen blir ett faktum och med den kommer en hel del påföljder. En allmän oro råder
och den sociala rotlösheten blir allt synligare i gatubilden. Det blir sågarna som blir de stora
arbetsgivarna. Runt sågverken byggs hus, små samhällen uppkommer och med det negativa
följder. Männen tar lönen, drar till närmaste puben och sätter där fart på pengarna. Supandet har
blivit ett problem. Samhället är i behov av skötsamhet, bildning, upplysning. Startskottet för
folkbildningsverksamheten på gräsrotsnivån går, i och med att nya krav på den enskilde
individen har blivit ett faktum. Man går inte längre efter den "naturliga klockan"; tid blir ett nytt
begrepp som var och en måste lära sig handskas med. Att kunna räkna, läsa och skriva hör till
bildandet av de nya levnadsmönstren. De traditionella sociala mönstren ersätts av nya.
Nykterhets-, arbetar-, väckelse- och ungdomsrörelser bildas. Studiecirklar ordnas och aktuella
ämnen diskuteras ibland enbart inom gruppen, ibland inbjuds någon sakkunnig/föreläsare. Nu
hittar även Martharörelsen sina trogna medlemmar.
II. Planeringspolitiken tar vid, 1945-1985
Efter att andra världskriget tagit slut stod samhället in för nya utmaningar. Några nya begrepp
kom att myntas, såsom t.ex. produktionsteknologi och ekonomiska strukturer. Förändringen i det
8
9
www.virtual.finland.fi
www.internetix.fi/opinnot/opintojaksot/9historia/naisjarjestot/lucinaha.htm
-6-
ekonomiska läget gjorde att utbildningsinstitutioner måste tänka om, yrkesutbildningens
betydelse växte fram och utvecklades. Det är ett faktum att övergången från en period präglad av
moralekonomi till planeringspolitik skulle betyda mycket för folkbildningen i Finland. Forskning
inom ekonomi visade utbildningens stora betydelse för bruttonationalprodukten, idén och teorin
om Human kapital växte fram. Utbildningspolitik och vuxenutbildningspolitik växte fram och
skulle framöver styras och kontrolleras av den centrala regeringen, på samma sätt som andra
delar/institutioner i samhället styrdes och kontrollerades.
"With the help of enlightened, responsible, and skilled subject-persons adult education theorists
argued again in the 1960s and early 1970s that human society would be able to master the additional
challenges posed by industrial development." 10
Planeringspolitiken blomstringsperiod kommer på 1960-talet. Framtidstron är starkare än
någonsin tidigare. Den industriella utvecklingen, den ekonomiska tillväxten och globaliseringen
leder till att tre globala orienteringar inom vuxenpedagogiken uppkommer: den första, som
arbetats fram av UNESCO och karakteriseras av vetenskaplig humanism kommer att kallas
livslångt lärande. Den andra, andragogik, baserar sig på tanken om självstyrning. Den kritiskradikala inriktningen med rötterna i den sydamerikanska kontexten och utövandet av politisk
befrielse är den tredje.
Under planeringspolitiska perioden byggs välfärdsstaten och välfärdssamhället Finland upp. Den
offentliga sektorn börjar ta form och byråkratiseringen av aktiviteter och sociala engagemang
som kännetecknat folkbildning uttunnas. Fokuset finns inte längre på de grupper och samfund
utan det är individens självförverkligande som kommer i strålkastarljuset. Folkbildningen som
sådan kom mer eller mindre att fungera som ett verktyg för individuell utveckling och
självförverkligande. Folkbildningen förknippades med det allmänna utbildningssystemet alltmer
eftersom idealen med folkbildning ersattes av andra ideal såsom kommersialism och effektivitet.
Kommunisternas frammarsch i den finländska politiken är framträdande under den här perioden.
I riksdagsvalet 1945 vinner kommunisterna en storseger och sitter med i regeringen, som de dock
blir tvungna att lämna efter valförlust 1948. Efter det här är det socialdemokraternas och
agrarernas tur att briljera. De blir de viktigaste regeringspartierna fram till 1958 då
socialdemokraterna måste lämna regeringssamarbetet som en påföljd av Sovjetunionens misstro.
Kommunisterna och socialdemokraterna återinträder dock i regeringen i och med att vänstern
segrar i riksdagsvalet 1966. Däremot börjar här en lång period för den politiska högern
(samlingspartiet) utanför regeringen, det handlar inalles om ett tjugotal år.11
III. Det glada åttiotalet och marknadsekonomins tid
Den fria vuxenutbildningen skulle snart utsättas för ett nytt problem som måste lösas.
Marknadsekonomins framfart, fr.o.m. år 1985 och framåt, innebar att staten inte längre styrde
vuxenutbildningen, det var nu marknaden som styrde och kontrollerade och förändringar i
10
11
Matthias Finger, International Journal of Lifelong Education, vol. 14, No 2, 1995
www.virtual.finland.fi
-7-
finansieringsgrunderna var ett faktum, folkbildningsinstitutionerna måste nu få en allt större del
av deras finansiering täckt från den öppna undervisningsmarknaden.
En nästan helt ny vokabulär hade in trätt, ord som kund, konsument, konkurrens, kvalitet,
självvärdering, konsultering, effektivitet och effekter kom att höra till vardagsspråket. Livslångt
lärande var också under den här perioden en viktig term, men betydelsen var marknadsinriktad;
kompetensutveckling och fortbildning är A och O för att klara sig på arbetsmarknaden. Individen
måste bli allt mer självständig, han/hon stod inför svårigheten att vara tvungen att välja, att själv
tolka verkligheten.
Så här säger den svenska journalisten Bim Clinell då hon intervhuas till tidningen Ny Tid om
Attac. Hon menar att Attac inte vill ersätta politikerna utan tvärtom vill de återföra makten till
den parlamentariska politiken.12 Tankeställare:
"I Sverige har man i flera år hört att alla beslut fattas av marknaden. Politikerna säger att marknaden
bestämt att detta och detta ska läggas ned. Då frågar sig folk ganska naturligt: Vem är då marknaden?
Om det är den som bestämmer, varför ska vi då rösta?"
IV. Livspolitik 2000 Salo och Suoranta säger att diskussionen kring den här perioden "…is on shaky ground".
Osäkerheten grundar sig i den nuvarande sociala situationen till vilken livspolitiken relaterar. Det
är Giddens som talar om livspolitik, och i samband med det några andra begrepp: identitet,
identitetspolitik, själv, självreflektion, livskurs/-riktning, livsstil och välfärd, och alla dessa
begrepp försöker han få att inkluderas i en och samma bild av ett post-traditionellt samhälle.
Att desto mera kunna definiera vad den här perioden egentligen innebär för samhället, individen
och den sociala strukturen ter sig näst intill omöjligt. Men Salo och Suoranta vågar sig ändå på
att påpeka att vuxenutbildningens uppgift under den här livspolitik-perioden torde vara att hitta
och kunna erbjuda lösningar till de allt vanligare känslorna av osäkerhet, ovisshet som råder i
dagens samhälle.
Levón-institutet vid Vasa Universitet erbjuder ett digert utbud på kurser för vuxna. Deras
informationstidnings senaste nummer tar fasta på orsaken till varför vuxna sökt sig till institutets
kurser och föreläsningar.13 Ett genomgående motiv till varför de tillfrågade deltar i
undervisningen är följande: "…opiskelun myötä se itsetunto kohenee ja sisäinen omaarvontunne
kasvaa".
Bland de personer som är intervjuade finns en pensionär, en "ung vuxen" inventerare som är
anställd på ABB, en medelålders inflyttad kvinna från Israel, och två personer som arbetar som
informatörer. Informatörerna anser att det är viktigt att hålla sig uppdaterad med ny information
vad gäller teknik, informationsbehandling etc. Enligt dem ger deltagandet i utbildning ett
förbättrat förhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare, och de fortsätter med att konstatera
att kraven på ens arbetsförmåga höjs efter att man deltagit i ett utbildningstillfälle och det här ser
de som en kick åt sig själva.
12
13
Ny Tid 50-51/2000, Från Apati till Attac, av Peter Lodenius
Levón-institutets informationstidning, nr 4/2001
-8-
Pensionären poängterar att det för honom är viktigt att inte låta hjärnan gå i pension. Och för att
detta inte skall ske deltar han i det mesta som tangerar färska forskningsresultat, han menar att då
sådana här föreläsningar en gång ordnas och vem som helst har möjligheten att ta del av dylika
forskningsresultat så kan man inte avböja. Kända föreläsare och lokalhistoria är någonting som
lockar honom till föreläsningssalen. Att delta i någon typ av grundutbildning, eller att prestera
eller tentera någonting är inte huvudsaken, det viktiga är att man håller hjärnan aktivt igång!
Den unga ABB-anställda killen tar heller ingen stress över tenter eller studieveckor. Hans krav är
att han skall lära sig någonting på kurserna, han inleder inte en kurs via institutet för att kunna
fylla på antalet studieveckor. Det bästa med att studera som vuxen är att det inte finns några
tidsbegränsingar, om tiden tar slut om man inte hinner med går det bra att ta kursen nästa år, om
man vill. Det som ändå ger mest är det rika mångfald av studerande som finns i ett auditorium
fullsatt med vuxna, alla har sin egen bakgrund med egna erfarenheter och det berikar.
Den israeliska kvinnan tackar den finländska vuxenutbildningen, för utan den hade hon inte
klarat av att smälta in i det finländska samhället som skiljer på så många sätt från det israeliska.
Utan kursen i den finländska folktron skulle hon inte klarat sig lika lätt undan. Den främmande
kulturen tvingar en att bekanta sig med sig själv på ett helt annat sätt, man måste lära känna sig
själv i en ny miljö/omgivning.
Learning our way out
"As industrialization and modernization develop, I have stated, adult learning in society changes its
function and meaning; from adapting to and coping with changes caused by industrialization, adult
learning increasingly moves to a new function I would like to call 'Learning our way out'." 14
Med Learning our way out vill Finger referera till situationer där problem inte kan identifieras
och där mål inte kan ställas.
Osäkerhet är vad som mer och mer karakteriserar industriella, post-industriella och postmoderna
samhällen. Det är människan i det stora samhället som är den osäkra, man blir överöst med
information, fakta, teknologi, det finns nästan oändligt mycket fakta att få, och man blir allt mer
osäker. Vad skall man välja av allt det som erbjuds? Det är här utmaningen ligger för
vuxenutbildningen i dagens postmoderna samhälle; vuxenutbildningen försöker förstå
funktionen och meningen med inlärning för vuxna, och framförallt är det viktigt att en filosofi
hittas, en filosofi som kan betraktas som det postmoderna samhällets vuxenutbildningsfilosofi.
I det nummer av tidningen Le Magazine som jag tidigare i uppsatsen refererat till kan man läsa
en intervju med Régine Matthijsen, som sysslar med utbildningsfrågor inom European Round
Table Of Industrials (ERT) och ansvarar för kontakterna till industrin. ERT har år 2000
sammanställt ett dokument som utgörs av tio rekommendationer och dessa skall följas och göra
EU till det "…the most competitive and dynamic knowledge-based economy in the world….".
(finns att läsa på www.ert.be) Om detta har i kommissionen tagits beslut för ett antal år sedan,
men nu vill alltså ERT förskynda processen och därav detta dokument. Orsakerna till
14
Matthias Finger, International Journal of Lifelong Education, vol. 14, No 2, 1995
-9-
dokumentet är enkla, enligt Matthijsen finns det nämligen ett stort behov på kvalificerad
arbetspersonal inom informations- och kommunikationsteknologin. Enligt Matthijsen måste
saker ske snabbt för att undvika en isolering i det samhälle präglat av den globala ekonomin som
nu råder. De stora företagen klagar på kvaliteten på utbildningssystemen och kröver ändring,
marknaden vill med i de bestämmande organen och de vill kunna styra utbildningen i - enligt
dem - rätt riktning. Det som är skrämmande med den här intervjun är att Matthijsen är av alldeles
samma åsikt som marknaden/industrin. Jag ställer mig samma fråga som den som intervjuar
Matthijsen: A new European in the new Europé, and education is the key?
Den utbildningspolitiska diskussionen i EU går alltså så här het, skall man se det som någonting
skrämmande eller skall det tas som en utmaning? Eller skall vi på bästa sätt lära oss hur vi skall
lära oss ur det hela?
3. Martharörelsens filosofiska inriktning
"…there does not exist any philosophy or theory capable to account for the meaning adult learning has
for the adult learner and the function adult learning has in today's society." 15
Finger frågar sig om det finns ett behov för att definiera en filosofi för vuxenpedagogik, och
konstaterar att de mest kända publikationerna inom området som behandlar vuxenutbildningens
filosofi nekar förekomsten av dylika frågor.
"Vuxenpedagogisk filosofi handlar om att reflektera kring varför vuxna utbildas och varför de deltar i
utbildningsaktiviteter och vilka de centrala elementen är som ingår i utbildnings-, undervisnings- och
inlärningsprocesserna."16
Nedan följer några för vuxenutbildning (-pedagogik) grundläggande principer och gemensamma
utgångspunkter oberoende av filosofisk grund, nedskrivna av Petri Salo:i
1. Oberoende om samhället betraktas som bra eller bristfälligt, kan och måste det förbättras och
utvecklas. I detta sammanhang har vuxenpedagogiken (utbildningen) en viktig roll.
2. Om individerna och samhället skall nå framgångar, måste inlärning och utveckling ständigt
pågå.
3. Vuxna är kapabla att lära mera och utvecklas och bör behandlas med värdighet och respekt.
4. Samtliga vuxna borde ges möjlighet att lära sig de grundläggande färdigheterna som
fullvärdigt agerande i ett samhälle förutsätter.
5. Oberoende av hur man betraktar skillnaden mellan ungdomar (unga vuxna) och vuxna skiljer
sig sammanhanget för vuxenutbildning och -undervisning på ett avgörande sätt från
sammanhangen i ett tidigare skede av livet.
Utgående från detta kan således utbildningsfilosofin kring Martharörelsen utforskas. Att fundera
kring filosofin hos en rörelse som Martharörelsen handlar långt om tolkningar, d.v.s. om hur
15
16
Studies in Continuing Education, Vol.12, No. 2, 1990
Elias och Merriam, 1995 (Philosophical foundations of adult education)
- 10 -
syften och mål tolkas. De olika inriktningarna är: frigörande vuxenutbildning, progressiv
vuxenutbildning, humanistisk vuxenutbildning, behavioristisk vuxenutbildning och radikal
vuxenutbildning.17 Nedan följer en kort redogörelse för de olika inriktningarna:
Frigörande vuxenutbildning - kunskap är frigörande
Den frigörande vuxenutbildningen hör till den inriktning som ändrat utseende mest av alla
inriktningar. I slutet av 1800-talet och början av nästa sekel förvandlas inriktningen till att likna
en progressiv pedagogik, och på 1960-talet tar det humanistiska synsättet överhanden. Med
teknologin blir en tillbakagång till det behavioristiska synsättet aktuellt. Kännetecknande för
inriktningen är att det är innehållet, inte den lärande individen, som är i fokus. Innehållet skall ha
bildningspotential. Syftet med den frigörande vuxenpedagogiken är att utveckla/förädla
intellektet hos människan. Utbildningen hjälper oss att agera som fullvärdiga medborgare, och
för att bli fullvärdig måste vi anamma funktionell, kulturell läskunnighet.
I en alltmer komplex, postmodern värld måste vi tillägna oss i förväg organiserad kunskap och
utveckla de intellektuella färdigheterna för att kunna förstå dagens organisationer och deras
ideologier. Förståelsen för idéer och värdesystem har fördjupats och det krävs av oss att vi tar del
av betydelsefulla texter, verk och annan litteratur.
Progressiv vuxenutbildning - förändring genom kunskap
Med progressiv pedagogik menas att människan utvecklas personligt och socialt genom att lära
sig mera, få reda på mera fakta. Tanken med den progressiva vuxenpedagogiken grundar sig på
att social förändring bär främjas genom inlärning och utbildning. Det goda i samhället skall
utvecklas/bibehållas och fokusen ligger på att upprätthålla den sociala strukturen, inte individen
eller innehållet.
Enligt Elias och Merriam råder en besvikelse över vad man åstadkommit med den här
inriktningen - man har inte lyckats utbilda medvetandegjorda, moraliskt ansvarsfulla medborgare
med lokalt, regionalt, nationellt och globalt ansvar.
Humanistisk vuxenutbildning - kunskapsinhämtningen måste vara autonom och självstyrd
Här är det den lärande individen som står i fokus, det är det individuella självförverkligandet
som karakteriserar det humanistiska tänkandet. Man tror att människan är god och vill och har
potential att utvecklas. Öppenheten till förändring är viktig och den bör utvecklas, samtidigt som
fortlöpande inlärning bör utvecklas. Den humanistiska vuxenutbildningen är den absolut
viktigaste inriktningen under de senaste årtiondena.
Frågan är hur stort inflytande konkurrensen bland arbetstagarkåren - de lärande - har i dagens
arbetsmarknadssituation. Kravet på den enskilda individen är enormt, och det kommer högst
antagligen att öka ytterligare under de närmaste kommande åren. Konstateras kan att
konkurrensen utgör ett nytt "hot" för den enskilde individen; samtidigt som man skall vara öppen
till förändring måste man ständigt påminna sig själv om den tävlan som pågår på
17
Elias och Merriam
- 11 -
arbetsmarknaden och därmed alltså ständigt vara öppen till utvecklandet av den fortlöpande
inlärningen.
Behavioristisk vuxenpedagogik - Kontroll och styrning av kunskapsinhämtning
Läraren fungerar här som en slags allvetande-guru som strukturerar, kontrollerar och styr
inlärningsprocessen. Det är således strukturering, systematik och feedback som står i fokus.
Inlärningen ses som en beteendeförändring där innehållet har en given struktur. Behavioristiska
synsättet vill genom utbildningsplanering, kartläggning av utbildningsbehov och utvärdering
försäkra fortlevnaden av mänskligheten, samhället och individerna.
Radikal vuxenutbildning - Maktutövande genom kunskap och samhällelig position
Radikal vuxenutbildning vill nå fundamental, social, politisk och ekonomisk förändring i
samhället, och detta skall ske genom utbildning, som i sin tur främjar uppkomsten av ny social
orning innefattandes ny kultur. Utmaning av de rådande ekonomiska, sociala och politiska
antagandena hör till karaktärsdragen. Det är den sociala reformen, inte individen, som betonas.
Martharörelsen, progressiv eller humanistisk?
Lorraine Zinn förklarar progressiv och humanistisk vuxenpedagogik på följande sätt:
Progressive: To transmit culture and societal structure to promote social change; to give learner
practical knowledge and problem-solving skills, to reform society.
Humanistic: To develop people open to change and continued learning; to enchance personal
growth and development; to facilitate selfactualization, to reform society.
Zinn fortsätter sedan med att redogöra för den typiska läraren respektive lärandes drag i
anknytning till de här olika inriktningarna. Utgående från dessa kommer diskussionen kring
Martharörelsens filosofiska inriktning att föras.18
Jag vill påstå att den karaktär Martharörelsen hade då den inledde sin verksamhet, år 1899, kan
associeras till att likna något av en progressiv vuxenutbildningsfilosofi. Detta i och med att syftet
med rörelsen då - till en del - utgjordes av att genom utbildning (folkbildning) försöka förändra
den kultur och sociala struktur som rådde för att främja social förändring. Något slag av social
reform fanns i den enskildes bakhuvud och här passade Marthaföreningens verksamhet bra in.
Ett andra faktum som stärker detta påstående tangerar den lärandes aktiva roll i
kunskapsgivandet; i den progressiva inriktningen hör lärandes behov, intressen, erfarenheter och
övriga kunskaper till nyckelelementen i inlärningsprocessen. Läraren fungerar som en
organisatör i processen, lärarens erfarenheter är utbildande, stimulerande och inviterar till
inlärning. För det tredje kan nämnas att Zinn i sin tabell tar upp centrala begrepp för respektive
filosofisk inriktning, och vad gäller den progressiva inriktningen nämns följande begrepp:
18
Lorraine Zinn, Adult Learning Methods, 1990
- 12 -
medborgarskolning (citizenship education), skolor utan väggar (schools without walls) och
samhällsskolor (community schools). Med dessa begrepp kan man galant relatera till den tid som
rådde då folkbildningsrörelserna, och därmed martharörelsen, uppkom.
Några humanistiska drag finns också att skönja inom Martharörelsens verksamhet, i synnerhet då
man ser på det utseende föreningen har i dagens läge. Humanistiska drag kunde man också se då
föreningen startades, men låt oss koncentrera oss på dagens Marthaförbund, vad vill de förmedla
för filosofi idag?
Om man ser till den verksamhet de bedriver, allt från receptutbyte till ordnandet av
informationstillfällen gällande valutaombytet från mark till euroii, präglas verksamheten ganska
genomgående av humanistiska drag. Målet är att erbjuda medlemmarna skolning i olika frågor,
vägledning gällande olika ärenden osv. Den personliga utvecklingen är viktig och likaså
självförverkligandet. Individen är god och har viljan att utvecklas och på så sätt nå förändring i
samhället. Den lärande är högt motiverad och självsäker och vikten av de lärandes förmåga att ta
ansvar och utveckla sig själv betonas. Läraren är en hjälpare, partner, fungerar som en promotor
men styr inte på något sätt lärandet. Lärarens roll liknar en uppslagsboks; en källa för
information.
Från den ena organisationen till den andra. För att återgå till rubriken för uppsatsen skall här ges
en liknande filosofisk tolkning på den rätt så nya organisationen Attac som redan charmat en
mängd människor och antalet medlemmar ökar ständigt.
4. Attac's filosofi
Finland har begåvats med en ny och främmande fågel, hitflugen från Frankrike. Den heter Attac
och har ambitionen att formera ett globalt nätverk mot nyliberal avregleringspolitik, finansiell
spekulation och globalisering. I ett nummer ur Ny Tid säger den svenska journalisten att Attac är
Europas snabbast växande folkrörelse.19 På Attacs hemsidor kan man läsa att organisationen idag
har föreningar i 20 olika länder och ungefär 50.000 medlemmar.
"Attac är en internationell folkrörelse som vänder sig emot den ödesbestämda utveckling som blir
följden när politiker, massmedier och andra dominerande grupper underställer sig ett uteslutande
ekonomiskt tänkande."20
Många ansluter sig till Attac, välutbildade som arbetare, kvinnor som män, unga som gamla.
Men varför? På svenska Attac's hemsida får man ett svar på den frågan: Orsaken till att så många
ansluter sig är det att Attac säger att en annan värld är möjlig. Attacs krav är tydliga och lätta att
förstå. Människor längtar efter något annat än den nyliberala politik som har prackats på oss.
Många människor som drömt om en rättvis och solidarisk värld har känt sig ensamma och udda.
Nu har de här människorna funnit varandra och tillsammans blir de nästan miljoner. "Det skapar
en enorm glädje".21 Det var i protest mot liberaliseringen av den globala ekonomin som Attac
grundades 1998.
19
Ny Tid 50-51/2000, En folkrörelse föds, av Peter Lodenius
www.attac.kaapeli.fi
21
www.hem.passagen.se/attac
20
- 13 -
Attac har en programförklaring som finns att läsa på respektive "attac-lands" hemsidor, den går i
huvudsak ut på att införa Tobinskatt och avskaffa skatteparadisen, att motverka användning av
offentliga pensionssystem för spekulation och att avskriva de fattigaste ländernas skulder.
Attac har rosats och kritiserats, om vartannat. Attac föds under ungefär likadana omständigheter
som rådde då Martharörelsen uppkom, vid en övergångsperiod. Då Attac uppkommer är
globalisering och globaliseringsekonomi två benämningar som dominerar dagspressen, nyheter
och diskussioner/debatter. Det behövs bara en liten ledare i en fransk tidning, som ifrågasätter
dagen ekonomipolitik och så är saken klar, en ny rörelse har bildats och det visar sig ganska
snart att en dylik organisation behövs, antalet medlemmar ökar markant, och inom loppet av
några år går medlemsantalet upp till miljoner!
Jag skall följa samma koncept som jag gjorde med Marthaföreningen i den hör uppsatsen; d.v.s.
försöka ange vilken vuxenutbildningsfilosofisk inriktning Attac står för.
Att s.a.s. plocka in Attac i både den humanistiska filosofin och den radikala ses som en möjlighet
att kunna återge rörelsens vuxenutbildningsfilosofiska inriktning. Humanistisk därför att Attac
också tror gott om människan. Till Attac's uppgifter hör att informera individen om vad de står
för, upplysa människorna om att "en annan värld är möjlig". Individen har potential att utvecklas,
och det kan leda till något slag av social reform.
Som tidigare nämnts i uppsatsen vill radikal vuxenutbildning nå fundamental, social, politisk och
ekonomisk förändring i samhället. Hit skulle jag vilja placera Attac. Deras budskap är klart; de
vill nå en ändring på det politiska beslutsfattandet, och de vill att den ekonomiska ojämlikheten i
vår värld inte skall vara så tydlig som den nu förefaller vara. Någonting som stärker påståendet
är vad som Zinn menar att "Source of authority" för den radikala vuxenutbildningen skulle vara:
socioekonomisk och socialpolitisk obalans.
Att avgöra huruvida Attac är en rörelse man bör gå med i eller inte är ingenting jag här tänker
orda om, men om man funderar på att ansluta sig hoppas och önskar jag att man låter en liten
tanke gå till demokratin och det samhälle vi lever i idag. Behöver vi dylika ensaksrörelser, kan
inte det som rörelserna står för skötas via andra, mera "fasta" (?) organisationer? En fråga som
får avsluta den här uppsatsen och som var och en får ta till sig och ge en riktig funderare. Till på
köpet kommer en fråga till:
A new European in the new Europe, is education the key, the only key?
- 14 -
Referenslitteratur:
Finger Matthias, Studies in Continuing Education, Does education need a philosophy? Vol. 12,
No. 2, 1990
Levón-institutets informationstidning, 14.12.2001, 4/2001
Le Magazine, Education and Culture in europé, Issue 14 - 2001
Directorate-General for Education and Culture
Lindqvist Christel, Introduktonskurs till vuxenpedagogik, 2001
Ny Tid, Från Apati till Attac, av Peter Lodenius, 50-51/2000
Pohjalainen 26/11.2001
Salo Petri & Suoranta Juha, The four moments of adult education: from moral economy ti life
politics
Tuomisto Jukka, Suomalaisen aikuiskasvatustieteen perustanlaskijat: Zachris Castrén, Urpo
Harva ja Aulis Alanen, Kasvatus 1/1998
Zinn Lorraine, Adult Learning Methods: A guide for effectice instruction (1990), kapitel tre)
Motion till Sveriges riksdag, 1997/98:Kr 213 av Olof Johansson m.fl. (c), www.riksdagen.se
www.virtual.finland.fi
www.internetix.fi/opinnot/opintojaksot/9historia/naisjarjestot/lucinaha.htm
www.passagen.se/attac
www.attac.kaapeli.fi
i
Petri Salo, lektor i vuxenpedagogik vid Pedagogiska Institutionen, Åbo Akademi/Österbottens Högskola
Sandvikens Marthor i Vasa kunde i ett november.nummer av tidningen Pohjalainen stolt visa upp de broschyrer de
fått till förfogande för sin skolning om euro som lockade stort deltagarantal. Pohjalainen 26.11.2001
ii
- 15 -