Likabehandlingsplan för Hållänget och handlingsplan mot

Likabehandlingsplan för Hållänget och
handlingsplan mot trakasserier och annan
kränkande behandling
2013
Mål och vision
På Hållänget skall ingen diskriminering eller annan kränkande behandling förekomma.
Vi skall sträva efter att alla elever och vuxna känner sig värdefulla, respekterade och trygga.
Lagtexter
Skolans likabehandlingsarbete styrs av två lagar, skollagen(2010:800) 6 kap och
diskrimineringslagen(2008:567) 1-3 kap.
I skollagen sägs att skolan årligen skall upprätta en plan för att förebygga och förhindra
kränkande behandling av barn och elever. Arbetet skall vara målinriktat och innehålla en
redogörelse för vilka åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året.
Diskrimineringslagen har som uppgift att motverka diskriminering och främja lika rättigheter
och möjligheter. Enligt diskrimineringslagen får skolan inte diskriminera någon elev som deltar i
verksamheten.
I denna plan har vi valt att använda begreppet skola som en benämning på både skola och
fritidshem. Med arbetsenhet menar vi arbetslag i fritidshem och skola.
Definitioner
Definitioner i denna likabehandlingsplan bygger på definitioner i skollagen och
diskrimineringslagen.
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med:
 kön,
 etnisk tillhörighet,
 religion eller annan trosuppfattning,
 funktionshinder,
 sexuell läggning,
 könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling t.ex
elevens funktionshinder. Ett exempel kan vara när en rullstolsburen elev nekas tillträde till ett
visst utrymme på skolan därför att det inte finns ramp eller hiss så att hon/han tar sig fram.
Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas av att alla behandlas lika. Det sker
när skolan tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar
2
en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en människas värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas, att rycka någon i
håret eller kalla någon t.ex. ful, dum.
Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Mobbning
Är kränkning som sker vid upprepade tillfällen av en eller flera personer. Vid mobbning råder
en obalans i makt mellan mobbaren och den mobbade.
Både personal och elever kan göra sig skyldiga till mobbning.
Övrigt
Gemensamt uttryck för trakasserier och kränkande behandling är att de kan vara:
fysiska – knuffar, slag
verbala – hot, svordomar, glåpord
psykosociala – utfrysning, grimaser, blickar
texter och bilder - teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunities
Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev. En befogad tillrättavisning är enligt lagen
inte en kränkning.
3
Elevers delaktighet
Inför varje års upprättande av planen skall elever och vårdnadshavare ges möjlighet att
komma med synpunkter till förbättringar. Detta sker genom:
 klassråd
 elevråd
 årlig trivselenkät
 husråd
Rätt till stöd och hjälp
Elev som upplever sig kränkt har rätt att få hjälp och stöd. Eleven får inte avfärdas och den
som får kännedom om kränkningen är skyldig att agera. Om personen inte finns på skolan
skall personen skyndsamt underrätta skolan.
Allmänna åtgärder
De årliga planerna
Ny likabehandlingsplan och handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling
upprättas varje år.
Rektor är ansvarig för måluppfyllelsen i dessa planer.
Antimobbinggruppen lägger fram ett förslag till planerna. Planerna går ut på remiss till
arbetsenheter. Planerna fastställs av rektor.
Utvärdering av de årliga planerna redovisas i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Det är rektors ansvar att ge information om planerna till personalen.
Information till vårdnadshavare sker genom skolans hemsida samt av mentorer vid
föräldramöten. Till vårdnadshavare som inte kan närvara på föräldramöten ges information av
personal var de kan hitta planen. Planerna finns på skolans hemsida. http://www.ornskoldsvik.se
4
Utvärdering av likabehandlingsarbetet på Hållänget 2012
Diskrimineringsgrunder under 2012 var sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller
uttryck.
Följande aktiviteter har genomförts med barn/elever:
Temadag om sexuell läggning/könsöverskridande identitet eller uttryck
Tittat på film
Läst dikter m.m.
Följande aktiviteter har genomförts med personal:
I planering av temadagar har fördjupning skett och i dialog med kollegor.
Kartläggning av verksamheten
I arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver verksamheten kartläggas. Vi
använder oss fortlöpande av nedanstående kartläggning:
 Trivselenkät – en gång per läsår innan höstlovet. Mentorerna ansvarar för att eleverna
får tillfälle att göra enkäten. (Bilaga 1 - 2)
 Antimobbingteam – team av vuxna representanter från olika arbetslag
 Utvecklingssamtal och kontakt med hemmet,
 Elevsamtal - mentorerna ansvarar för att regelbundna samtal hålls med barn/elever
enskilt eller i grupp. Elev som upplever att någon blir utsatt för diskriminering eller
kränkning tar kontakt med vuxen på skolan som personen litar på och berättar om
problemet
 Observationer – rastansvariga och personal som vistas i verksamheten observerar och
rapporterar till ansvariga mentorer eller antimobbingteam.
 Händelser dokumenteras och arkiveras hos rektor.
Främjande arbete
Skolans främjande arbete bör utgå ifrån elevernas behov. Eleverna kan själva komma med
förslag om hur gruppen/klassen skall arbeta med diskrimineringsgrunderna.
Arbetsenheterna på respektive skola ansvarar för att material finns tillgängligt för arbete i
grupperna/klasserna.
Detta utesluter inte att samtlig personal i arbetslagen tar ansvar för att det främjande arbetet
fortlöper.
Tidsplanen för skolans främjande arbete är tre år. Under dessa tre år skall eleverna ha deltagit
i aktiviteter inom de olika diskrimineringsgrunderna som syftar till att stärka respekten för allas
lika värde och ökar förståelsen för utsatta.
5
Alla diskrimineringsgrunder skall integreras i undervisningen men vi har valt att arbeta mera
koncentrerat med en diskrimineringsgrund/termin. Vi har nu arbetat oss igenom de sex
diskrimineringsgrunderna. Vi har bestämt att framöver följa denna planering:
 vårterminen 2013, kön
 höstterminen 2013, etnisk tillhörighet
 vårterminen 2014, religion eller annan trosuppfattning
 höstterminen 2014, funktionshinder
 vårterminen 2015, sexuell läggning
 höstterminen 2015, könsöverskridande identitet eller uttryck
Kön/etnisk tillhörighet
Mål: Öka elevernas kunskap och förståelse dessa frågor
Aktiviteter för att nå målen
Personalen använder sig av olika läromedel och internet.
Föreläsning
Värderingsövningar
Film
Litteratur
Teater
Arbetsenheten ansvarar för att arbetet med eleverna genomförs. Skolledning ansvarar för
kompetensutbildning.
Övrigt
Under året kan, förutom de utvalda diskrimineringsgrunderna, internationella kvinnodagen,
förintelsens minnesdag, FN-dagen och regnbågsveckan uppmärksammas speciellt. Ansvaret
för detta ligger på arbetsenheten.
Efter behov kan skolan uppmärksamma olika minoriteter. Ansvar för detta ligger på
arbetsenheterna/skolledning. Årlig utvärdering av genomförda aktiviteter görs av resp. skolas
ledning.
6
Förebyggande arbete
Hållängets förebyggande arbete kan delas in i tre delar. Dessa delar är att skapa trivsel,
kartläggning av riskområden/elevernas trivsel samt konflikthantering.
Skapa trivsel
 Skolstartskalas varje höst
 Genomgång av skolans trivselregler görs vid varje läsårsstart och utifrån synpunkter
från eleverna görs eventuell revidering av elevrådet. Trivselreglerna gäller både för
elever och personal.
 Arbete med moral och etik vävs in i det vardagliga arbetet.
 Temadag i skolmedling genomförs varje höst.
 Andra skolövergripande temadagar t.ex. vid jul och påsk.
 Elevinflytande via skolans klassråd och elevråd.
 Utedag på hösten och fettisdag
 Skoljoggen
Konflikthantering
På Hållänget finns ett antal vuxenmedlare och elevmedlare. Medling är en metod för att
hantera konflikter i skolan och att motverka mobbning. I skolmedling hjälper medlarna de
inblandade i en konflikt att lösa konflikten. Eleverna får på detta sätt ta ansvar för de konflikter
som uppstår samt vara en del i dess lösning.
Alla som önskar medling kan ta kontakt med vuxen eller lämna en lapp i postlådan, som finns
vid medlingsrummet. Fotografier på elevmedlare med namn och klass finns i entrén, utanför
medlingsrummet och restaurangen. Möjlighet till medling finns veckans alla dagar.
Vuxenmedlare är Inger Nordqvist, Gudrun Westin, Anette Boman och Susanne WestbergGreen.
Medling är frivillig, vilket innebär att alla inblandade måste ha en önskan om att lösa konflikten.
Om detta inte är fallet, måste konflikten lösas på annat lämpligt sätt.
Riskområden/Elevernas trivsel
Kartläggning av skolans riskområden och elevernas trivsel görs med hjälp av elevenkäter (bil.
1-2 ). Dessa görs i november. Antimobbingteamet ansvarar för att enkäterna görs. Enkäten ska
utökas med en karta över skolområdet där barnen får rita in olika ”riskområden”. Rektor och
berörd personal ansvarar för att åtgärder vidtas, om kartläggningen visar att behov finns.
7
Klasslärarna informerar eleverna om nödvändiga åtgärder och varför de behöver göras.
Problem runt enskilda elever, som inte trivs särskilt bra och ofta känner sej kränkta löses i
första hand av personalen i berörda klasser. Nästa steg kan vara att ta hjälp av skolans
medlare eller antimobbingteam. Kan också innebära att rektor kallar till träff med föräldrar.
Resultatet av enkäterna, samt överenskomna åtgärder förvaras av rektor.
Utvärdering av handlingsplanen görs i juni.
Utvärdering av åtgärder och ny plan görs i november.
Åtgärdande arbete
Kränkningar och trakasserier samt sexuella trakasserier som faller under
diskrimineringslagen
När skolan får kännedom om att elev utsatts för någon form av trakasserier eller kränkande
behandling agerar vi enligt följande:
 Incidentrapport (bil. 3) fylls i och lämnas till rektor, som skickar in den till
Bildningsförvaltningen.
 Rektor ansvarar för att utredning startar i samarbete med skolans antimobbingteam.
 Återkoppling till Bildningsförvaltningen görs inom 3 veckor. ( bil.4 )
 Återträffar sker veckovis för kontroll av att kränkningarna/trakasserierna har upphört.
 Återträffarna dokumenteras.
 Ärendet avslutas och rapport skickas till Bildningsförvaltningen. ( bil.5 )
 All dokumentation förvaras av rektor.
Kränkningar och trakasserier mellan personal - elev eller elev – personal
Om elev känner sig kränkt av lärare skall eleven ta kontakt med rektor eller annan vuxen.
Samtalet dokumenteras och ärendet överlämnas till rektor. Om elev kränker personal
informerar personen rektor. Samtalet dokumenteras. Rektor ansvarar för handläggningen
utifrån gällande lagstiftning och avtal.
Mobbning
Vid mobbning bör skolan agera skyndsamt. Vi använder oss av samma rutiner som vid
kränkningar/trakasserier. Dessutom ska samtal hållas av några ur antimobbingteamet. Den
samtalsmodell som används är en modifierad form av Pikas modellen. Utredning och åtgärder
dokumenteras på särskild blankett (bil.6 )
Modellen i korthet:
8
1.
2.
3.
4.
Reda ut hur situationen uppstått.
Få fram ett förslag från förövaren till en lösning.
Uppföljning görs senast efter en vecka.
Överenskommelse görs med förövaren att samma dag berätta för sina föräldrar om vad
som hänt. Den som hållit i samtalet tar, om möjligt, kontakt med hemmet samma kväll.
Parallellt med detta hålls samtal med den utsatte och kontakt tas med den utsattes
föräldrar.
Om mobbningen inte upphör kan mobbaren bli förflyttad från klassen/skolan för
att säkerställa den mobbades trygghet.
Nätmobbning
Om elev utsätts för trakasserier och kränkningar via sms/nätet bör eleven agera enligt följande:
 Tala med någon vuxen
 Spara sms:en / mailen
 Ta kontakt med skolan
När skolan får kännedom om trakasserier eller kränkningar via nätet agerar vi enligt följande:
1. Samtal med de inblandade samt föräldrar.
2. Kontroll av de sajter på nätet som är aktuella samt kontakt med dem som håller i sajten.
3. Samtal med mobbarna och deras föräldrar.
4. I samband med grova hot sker polisanmälan.
I samband med nätmobbning erbjuds både den mobbade och mobbaren samtal med kurator
eller skolsköterska.
Anmälningsplikt
Skolan har anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa enligt socialtjänstlagen § 71.
Lärare kontaktar kurator eller rektor vid osäkerhet.
Polisanmälan
Rektor polisanmäler i skolans namn. Detta gäller vid all typ av våld och annan kriminalitet.
Utvärdering
I november görs en årlig utvärdering av genomförda åtgärder, samt en ny handlingsplan. Detta
görs av rektor i samarbete med skolans arbetslag och antimobbingteam. Hela handlingsplanen
utvärderas i juni.
Information om planen
Det är rektors ansvar att ge information om handlingsplanen till personalen. Planen, samt alla
bilagor som behövs för dokumentation, finns på First Class under ikonen Hållänget.
Information till föräldrar sker genom skolans hemsida, samt av personal vid
föräldramöten. Skolans antimobbingmaterial förvaras i personalrummet. Information till barnen
sker under temadagen i skolmedling.
9
Bilaga 1
Att trivas i skolan (Lunden)
1. Trivs du bra i klassen?
Ja
Nej
Ibland
2. Trivs du bra med dina lärare?
Ja
Nej
Ibland
3. Har du kompisar i klassen?
Ja
Nej
Ibland
4. Har du någon att vara tillsammans
med på rasterna?
Ja
Nej
Ibland
5. Har du någon att vara tillsammans
med på fritiden?
Ja
Nej
Ibland
6. Brukar du känna dig ensam?
Ja
Nej
Ibland
7. Brukar någon reta dig i skolan?
aldrig
några gånger
många gånger
8. Brukar någon slå dig i skolan?
Ja
Nej
Ibland
9. Är du rädd på rasterna?
Ja
Nej
Ibland
10. Brukar du slå någon i skolan?
Ja
Nej
Ibland
11. Brukar du reta någon i skolan?
Ja
Nej
Ibland
10
12. Finns det någon av dina klasskamrater som inte
får vara med på rasterna?
Ja
Nej
Ibland
Vem?________________________
13. Finns det någon av dina klasskamrater som andra
är dumma med?
Ja
Nej
Vem?________________________
14. Finns det platser i skolan du undviker eller som känns obehagliga? (skolgården, till och
från idrotten, duschar, omklädningsrum.......... )
NAMN:___________________________
11
Bilaga 2
Trivselenkät år 3 - 6
Namn:_______________________________________ klass:____________
När du fyller i trivselenkäten skall du tänka tillbaka på det senaste året. Svara så ärligt du kan.
Hur trivs du i skolan?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Hur trivs du med dina lärare?
Mycket bra
Bra
Mindre bra
Finns det platser i skolan du undviker eller som känns obehagliga?
Ja
Nej
Vilka
platser?_________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Finns det personer i skolan du undviker eller är rädd för?
Ja
Nej
Berätta._________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Hur trivs du i klassen?
Mycket bra
Har du kompisar på rasterna?
Ja
Bra
Mindre bra
Ibland
Nej
Sätt kryss i den ruta du tycker stämmer.
Brukar du någon gång i skolan känna att
- du blir retad eller kallad elaka saker
nej
Någon gång
Ett par gånger i
månaden
Ett par gånger i
veckan
Varje dag
- andra elever har försökt att få skolkompisar att tycka illa om dig
Ingen aning
Någon gång
Ett par gånger i
Ett par gånger i
månaden
veckan
Varje dag
- du fått sms eller mail med elaka kommentarer
Nej
Någon gång
Ett par gånger i
månaden
Varje dag
Ett par gånger i
veckan
- andra elever har använt internet, mobil eller e-mail för att sprida elaka meddelanden om dig (kryssa även om
det inträffar på fritiden)
Ingen aning
Någon gång
Ett par gånger i
Ett par gånger i
Varje dag
månaden
veckan
12
- du är ensam och inte får vara med
Nej
Någon gång
Ett par gånger i
månaden
Ett par gånger i
veckan
Varje dag
- du blir sparkad, knuffad, fasthållen eller slagen
Nej
Någon gång
Ett par gånger i
månaden
Ett par gånger i
veckan
Varje dag
Ett par gånger i
månaden
Ett par gånger i
veckan
Varje dag
- att någon har tagit på dig på ett obehagligt sätt
Nej
Någon gång
Ett par gånger i
månaden
Ett par gånger i
veckan
Varje dag
- du blir hotad t.ex. med stryk
Nej
Någon gång
- en lärare eller skolpersonal har sagt otrevliga, elaka saker till dig
Nej
Någon gång
Ett par gånger i
Ett par gånger i
månaden
veckan
Varje dag
Finns det något annat du vill berätta t.ex om någon är ensam eller inte mår bra?
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________________
Vad kan vi vuxna göra för att förbättra trivseln i skolan?
Berätta._________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________________
Tack för din medverkan!
13
14
Bilaga 3
Skolområde:
Skola/enhet:
Jag har …………………………(datum) fått kännedom om att ett barn/elev anser
sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten.
Anmälarens namn
Jag arbetar som lärare/förskollärare/annan befattning, nämligen
Barn/elev som har utsatts, namn och personnummer (6 siffror):
Kort beskrivning av händelseförloppet utan att övriga inblandade kan identifieras
Anmälan mottagen på skolan/enheten
Datum
Rektor/förskolechef
Anmälan mottagen hos huvudman1
Datum
Förvaltningschef
Uppdrag att utreda omständigheterna kring anmälan och ev. vidta åtgärder lämnas
till förskolechef/rektor……………………………………………………………….
Återkoppling till huvudmannen ska ske senast………………………………………
1
Anmälan skickas till bildningskontoret (Obs! Ej epost)
15
Bilaga 4
Anmälan om kränkande behandling, återrapportering till
huvudmannen
Datum:
Diarienummer:
Händelsen anmäldes (datum):
Utredningen kring händelsen visar:
Vidtagna åtgärder
Namn:
, rektor
16
Bilaga 5
Anmälan om kränkande behandling, avslut av ärende
Datum:
Diarienummer:
Händelsen anmäldes (datum):
Händelsen återrapporterades (datum):
Jag bedömer att ärendet kan avslutas utifrån de vidtagna åtgärderna.
Namn:
Rektor/förskolechef
17