Likabehandlingsplan för Hedeskolan

Likabehandlingsplan
med plan mot kränkande behandling
På Hedeskolan skall alla – unga såväl som vuxna, känna sig trygga och
bemötas och behandlas med respekt. Ingen skall behöva bli utsatt för
någon form av diskriminering eller annan kränkande behandling.
Reviderad 2016-05-23
1
Innehållsförteckning
Inledning
3
Syfte
3
Definitioner
3
Direkt och indirekt diskriminering
3
Trakasserier
4
Annan kränkande behandling
4
Hedeskolans policy
5
Ansvarsfördelning
5
Kartläggning och nulägesanalys
6
Mål och åtgärder
7
Handlingsplan för trygghetsarbetet
7
Främjande insatser
7
Förebyggande insatser
8
Förhindrande insatser
8
Insatser då kränkning inträffat
8
Uppföljning av insatser då kränkning inträffat
9
Nätkränkningar
9
Dokumentation
9
Trygghetsteamets sammansättning och roll
9
Uppföljning och utvärdering
10
Bilagor
Bilaga 1 – Analys och åtgärder för F-3
Bilaga 2 – Analys och åtgärder för 4-6
Bilaga 3 – Analys och åtgärder för 7-9
2
Likabehandlingsplan för Hedeskolan
Inledning
Barn och ungdomar som får sin utbildning på Hedeskolan omfattas av de bestämmelser om åtgärder
mot diskriminering och kränkningar som finns i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen
(2010:800). Enligt dessa ska en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling för
verksamheten upprättas. Det som hädanefter kallas likabehandlingsplan är en plan som sammanför
båda dessa planer till en, eftersom arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot
kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta
för allas lika värde.
Likabehandlingsplanen omfattar barnens och ungdomarnas hela vistelse på skolan, vilket innebär att
alla som jobbar på skolan omfattas av arbetet med planen (kartläggning och analys av nuläget,
förebyggande arbete, åtgärder vid kränkningar och diskriminering, uppföljning och utvärdering). Vid
framtagandet av denna likabehandlingsplan har vi använt handledningen Förebygga diskriminering –
främja likabehandling i skolan (upprättad av Diskrimineringsombudsmannen, Barn och elevombudet
och Skolinspektionen) samt Skolverkets allmänna råd (2009:38) För att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Hedeskolans likabehandlingsplan
innehåller en allmän del som gäller för alla våra verksamheter och ett antal bilagor där vi preciserar
kartläggning, analys och åtgärder för årskurserna F-1, 2-3, 4-6 och 7-9.
Syfte
Det övergripande syftet med likabehandlingsarbetet är att främja ungdomars lika rättigheter
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande
behandling. Av denna anledning måste alla skolor ha ett målinriktat arbete för att aktivt
främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Skolorna måste också arbeta förebyggande
dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband
med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning.
Definitioner
I detta stycke beskrivs vad som avses med de olika begrepp som används i likabehandlingsarbetet.
Definitionerna är i sin helhet hämtade från handledningen Förebygga diskriminering – främja
likabehandling i skolan. Dispositionen i texten har ändrats något utifrån originalversionen, men
skrivningarna kvarstår som i ursprungsdokumentet.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis
elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med
motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara
3
neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras
samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa eller filosofiska skäl
behöver annan mat.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till
någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell
läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till
en diskrimineringsgrund.
Vad står begreppen för?
Kränkande behandling
Är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
texter och bilder (sms, fotografier, skrivna meddelanden och olika sociala medier).
Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling.
Trakasserier
är kränkande behandling som har samband med:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en
elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc.
Annan kränkande behandling
är uppträdande som – utan att vara trakasserier – kränker en elevs värdighet.
Diskriminering
är när en vuxen i skolan eller på avdelningen missgynnar en elev och det har samband med
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, eller sexuell
läggning.
Mobbning
definieras som kamratförtryck (Svenska Akademins Ordbok). Detta innebär att någon blir
utsatt för upprepade kränkningar och där det råder obalans mellan den som mobbar och den
som blir utsatt.
4
Hedeskolans policy
Skolans värdegrund skall genomsyra all undervisning och vila på den humanistiska
människosyn som framgår i skollagen.
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan
människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
(Skollagen, 2010:800, 6 kap, 5 §).
Den viktigaste utgångspunkten är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar.
Den som utsätts för kränkande behandling och den som anmäler kränkande behandling får inte utsättas
för repressalier.
Ordningsregler/trivselregler
Varje enhet har liknande ordningsregler anpassade efter verksamheten där. Dessa tas fram
och revideras i samråd med alla barn och ungdomar varje läsår.
Ansvarsfördelning
Trygghetsarbetet omfattar alla som har sin arbetsplats på Hedeskolan, vuxna såväl som barn
och ungdomar, men även föräldrarna har en viktig roll. Nedan visar vi vad vi kan förvänta oss
av varandra.
Rektor
Rektor har det yttersta ansvaret för att en likabehandlingsplan upprättas, efterlevs och årligen
utvärderas och revideras. Rektor ansvarar också för att information om skolans ordningsregler och
trygghetsarbete når nya elever, ny personal och föräldrar.
Det är rektors ansvar enligt lag att:
 se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan
kränkande behandling inte är tillåten på skolan.
 se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt
att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.
 årligen upprätta och utvärdera den plan som motverkar kränkande behandling i skolan i
samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.
 om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Hur detta skall ske framgår av
detta dokument.
Lärare och annan skolpersonal
På Hedeskolan har all personal ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till
goda relationer både med andra i personalen, elever samt deras föräldrar/vårdnadshavare.
Alla skall uppträda som goda föredömen för våra barn och elever.
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
känna till och följa Hedeskolans likabehandlingsplan.
alltid markera vid tendens till kränkning.
reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning
och bemötande, och sträva efter att behandla alla barn och elever på det för individen bästa
sättet.
5
se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks,
anmäls eller upptäcks.
dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering eller annan kränkande
behandling och de åtgärder som vidtas.
då den enskilde läraren är berörd, bevaka att fall av diskriminering eller annan kränkande
behandling följs upp.
granska sitt undervisningsmaterial kritiskt. Inget material som är kränkande eller
diskriminerande får användas på Hedeskolan.
Övrig personal
Personer som inte är involverade i den direkta undervisningen, men som arbetar på Hedeskolan, har
skyldighet att ta del av den likabehandlingsplan som upprättats.
Elever
Eleverna på Hedeskolan har stort ansvar för att bidra till god arbetsmiljö och till goda relationer med
både andra elever och personal. Eleverna skall kunna medverka vid framtagandet av Hedeskolans
likabehandlingsplan och ordningsregler. Alla skall kunna ta del av den färdiga planen på skolans
hemsida.
På Hedeskolan vill vi att alla elever/barn möter varandra med respekt. Eleverna skall vara delaktiga i
att alla känner trygghet på vår skola och alla elever skall få möjlighet att känna sig värdefulla här.
Alla elever skall vara medvetna om att de gemensamt har ett ansvar att uppmärksamma om någon inte
har det bra på skolan och föra information om detta vidare till någon vuxen på skolan.
Föräldrar
Föräldrarna/vårdnadshavarna ska vara delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och de måste stå
bakom skolans vision för trygghetsarbetet, uppfostra sina barn i demokratisk anda och aktivt ta del av
information från skolan, såsom veckobrev, utvecklingssamtal och föräldramöten. Det är viktigt att
vårdnadshavare tar del av och skriver under skolans trivselregler.
Alla föräldrar skall bli medvetna om att de gemensamt har ett ansvar att uppmärksamma om någon
inte har det bra på skolan och föra information om detta vidare till någon av skolans personal.
Om både skola och hem klart tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling får
detta en positiv inverkan på barnen. Vi förväntar oss därför att du som förälder/vårdnadshavare pratar
med ditt barn om mobbning. På detta sätt kan vi tillsammans hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs
och har det bra.
Kartläggning och nulägesanalys
Vi bedriver idag ett omfattande förebyggande arbete genom att informera om vårt etiska
förhållningssätt, både för elever och för personal. Verktyg för detta arbete är till exempel:
Vikarieintroduktion
tsteamet
Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet, Trygghet – Kungsbacka kommuns värdegrund)
6
Värdegrundsarbete
Trivseldag
Möjlighet till ansökan om coach
Resurser och elevassistenter
Vi bedömer att vi är långt framme i det praktiska arbetet med likabehandling och förebyggande av
kränkningar, men det finns fortfarande en del förbättringsområden för Hedeskolan, vilka tillsammans
med vår egen analys sammanfattas nedan.
Mål och åtgärder
Utvärderingen av nuläget har identifierat några utvecklingsområden på övergripande nivå
med tillhörande mål. Mer detaljerad analys och specifika mål finns i respektive verksamhets
bilaga.
1) Kartläggning och analys skall förbättras genom att skolans trivselenkät anpassas för att
tydligare ge svar på elevernas upplevelser om kränkningar i undervisningen från lärare,
annan personal eller andra elever. Vi skall också se över tidsplaneringen för enkäten, så
att den stämmer bättre med trygghetsarbetet. Trivselenkäten utvärderas och omarbetas
årligen.
2) Tydlig beskrivning av organisationen så att all personal vet sina roller och vad de
förväntas göra vid kränkningar, vem som ansvarar för utredning och hur denna skall gå
till och hur uppföljningen skall ske. Tydlighet om och när anmälan till annan myndighet
skall göras.
3) Tydlig beskrivning av hur elev och vårdnadshavare rapporterar kränkningar.
4) Tydlig och förankrad uppdragsbeskrivning/rutiner för trygghetsteamet.
5) Tydliga rutiner för hur likabehandlingsplanen och dess intentioner skall kommuniceras till
personal, elever och föräldrar behöver tas fram.
6) Förankring av likabehandlingsplanen hos eleverna, där de behöver vara mer
delaktiga vid kartläggning och framtagande. Detta gäller även för trivselreglerna.
Handlingsplan för trygghetsarbetet
Främjande insatser
I undervisningssituationen, vid raster och vid fritidsverksamheten skall demokratiska
processer, så långt det är möjligt, förankras och det ska ges förutsättning till reflektion om
förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Samhörighet, solidaritet och respekt för
den enskilda individen ska betonas i de arbetsformer som vi väljer. Alla anställda på
Hedeskolan har ansvar för att motarbeta all form av kränkande behandling och skall direkt
ingripa när något sådant sker. Samtliga anställda har också ansvar för att informera
närmaste arbetsledare om kränkande händelser.
På Hedeskolan föregår vuxna med gott exempel och ingriper vid konflikter, respektlöst
förhållningssätt och otrevligt språk. De regler som finns ska vara gemensamma, tydliga och
alla har ett kollektivt ansvar att de efterföljs. Vi samverkar för att skolan ska vara en positiv,
kreativ och stimulerande plats för alla och vi arbetar på olika sätt med att ge eleverna
7
förutsättningar att utveckla demokratiska värderingar och förhållningssätt.
Förebyggande insatser
Klasslärare/mentor har en central roll i det förebyggande arbetet mot kränkande handlingar.
Det är klasslärare/mentor som ansvarar för att eleven får information om de regler och rutiner
som finns på Hedeskolan. Samtal om vår värdegrund, likabehandlingsplan och trivselregler
följs kontinuerligt upp, både vid enskilda elevsamtal och i grupp/klass. Det är också
klasslärare/mentor som informerar nya elever om vår värdegrund och likabehandlingsplan.
Hedeskolans undervisning följer läroplanernas mål om demokrati och utveckling av sociala
färdigheter. Detta har en speciellt framstående roll i de samhällsorienterande ämnena.
Värdegrund och etiskt förhållningssätt är teman som regelbundet dryftas på personalmöten.
Vid medarbetarsamtal ska den anställde få feedback på sitt etiska förhållningssätt, såsom
bärare av vår värdegrund, i sitt arbete med eleverna.
Diskussion om värdegrund och likabehandlingsplan skall finnas med vid föräldramöten.
Likabehandlingsplanen skall finnas att ladda ner från vår hemsida.
I klassrummen kan eleverna ha fasta platser. Vid gruppindelning skall personalen göra
grupperna för att eleverna inte ska bli utsatta eller ej valda.
Förhindrande insatser
All personal skall iaktta ungdomarnas samspel med varandra för att urskilja och motarbeta synliga och
subtila kränkningar. Regelbunden diskussion görs i arbetslagen gällande elevernas samspel med
varandra. All personal skall markera vid tendens till kränkning.
Vuxennärvaro, att vara en aktiv del av barnens och ungdomarnas hela skoldag, är ett viktigt och
grundläggande begrepp på Hedeskolan. Syftet med detta är att vuxna lättare kan uppfatta kränkande
situationer och direkt kan agera om kränkningar uppstår. Samtidigt motverkas också annat destruktivt
beteende i elevgrupperna. Under skoltid är därför alltid personal närvarande vid rasterna.
Varje nyanställd person hos oss har kontrollerats via polisens belastningsregister. Den anställde
genomgår ett introduktionsprogram och får information om vår värdegrund och vårt etiska
förhållningssätt med utgångspunkt från Kungsbacka kommuns arbete med BITT (Kungsbacka
kommuns värdegrund). Vid uppföljningssamtal med den anställde kontrollerar ansvarig arbetsledare
att den anställde delar vår syn på god etik och förhållningssätt.
Insatser då kränkning inträffat
All personal har skyldighet att hantera/rapportera och medverka till att utreda uppgifter om
misstänkt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är den utsatte
eleven som avgör om ett beteende eller behandling är kränkande. Eleven har rätt att få stöd
och hjälp när han/hon känner sig kränkt, och det är mycket viktigt att elevens upplevelser av
kränkningar inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar har han/hon rätt att bli tagen på allvar
och få stöd. Mentor har ett särskilt uppdrag att informera trygghetsteamet om kränkningar
upprepas över tid. De beslutade åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd med eleven
och föräldrar/vårdnadshavare.
8
Uppföljning av insatser då kränkning inträffat
Åtgärdsarbetet får inte upphöra förrän den utsatte anser att kränkningarna har upphört, samt
att andra berörda delar denna uppfattning. Den kränkande händelsen, handlingsprogram och
uppföljningen skall fortlöpande dokumenteras av skolpersonalen.
Nätkränkningar
Vi hanterar nätkränkningar på samma sätt som övriga kränkningar. Vi uppmanar föräldrar att
skriva ut konversation från till exempel Facebook eller Twitter. Se även bilagorna.
Dokumentation
Tydlig dokumentation är ett villkor för rättssäkerhet för elev, förälder/vårdnadshavare och
personal. Dokumentationen skall sparas i 10 år. Det är rektor som ansvarar för att denna
dokumentation sker på föreskrivet sätt.
Ärenden som kommit trygghetsteamet tillhanda dokumenteras utifrån inblandade elever.
Trygghetsteamets sammansättning och roll
Trygghetsteamet driver likabehandlingsfrågor på skolan. Trygghetsteamet består av kurator,
skolsköterska, elevassistent, två pedagoger från varje stadium, två specialpedagoger samt
vid behov rektor och/eller någon övrig ur elevhälsoteamet. All annan personal på skolan är
resurser för trygghetsteamet. Kurator är sammankallande och mötesansvarig. Medlemmarna
i trygghetsteamet bör ha lämplig fortbildning i såväl samtalsmetoder kring mobbning som
annat trygghetsarbete.
Trygghetsteamet träffas en gång i veckan och för minnesanteckningar vid sina möten.
Teamets medlemmar är väl kända av såväl personal som elever. Trygghetsteamet finns som
stöd för lärare och mentorer, både för förebyggande arbete, vid misstanke om problem och
vid akuta mobbningssituationer.
Formerna för trygghetsteamets arbete skiftar beroende på ärendets art och ålder på
eleverna, men föräldrakontakt tas alltid när samtal med eleverna inletts. Vi strävar mot att
undervisande lärare inte arbetar med de egna eleverna i mobbningssamtal. Detta gäller
framförallt de äldre eleverna. För de yngre eleverna är det i större utsträckning personal som
är känd för barnen som hanterar mobbning.
Så här kan ett ärende hanteras:
1. Teamet kontaktas av elever, personal eller föräldrar.
2. Ärendet tas upp i teamet och lämpliga ansvariga utses. Mentor informeras.
3. De som är ansvariga pratar med inblandade elever en och en och utreder samt följer upp
händelsen/erna. Samtalen är konkreta med tydliga händelser och vad det är vi vill ska
upphöra.
4. Föräldrar till de inblandade eleverna kontaktas.
5. Ärendet tas upp i teamet
6. Uppföljning efter ca en vecka med inblandade elever. Vidare uppföljningar kan se mycket
olika ut utifrån ärendet och eleverna. Allt från att teamet följer upp hela terminen till att
ärendet lämnas över till mentorn.
7. Ärendet dokumenteras skriftligt dels i minnesanteckningar och i vårt journalsystem PMO.
9
Gäller ärendet en vuxen som utsätter en elev lämnas det alltid vidare till rektor och
elevhälsoteam för skyndsam utredning, beslut och uppföljning.
Det är också trygghetsteamets uppgift att tillsammans med rektorer revidera
likabehandlingsplanen en gång per år. Detta arbete skall vara klart och den reviderade
likabehandlingsplanen publicerad på Hedeskolans hemsida senast den 31 maj varje år.
Uppföljning och utvärdering
Hedeskolans likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument. Elevrådet är med i diskussionerna
om likabehandlingsplanen, med tyngdpunkt på dess funktion och eventuella förändringsbehov.
En gång per termin ska likabehandlingsplanen diskuteras på klassrådet. Trygghetsteamet tar initiativ
till detta genom att ge mentorer och lärare information om tidpunkten och stöd för samtalen.
Klassrådsrepresentanter tar sedan med sig informationen till elevrådsmöten och gör en
sammanställning.
Insatser inkluderar:
met och rektor efter remissyttrande från
Hede föräldraförening.
faller under de fem diskrimineringspunkterna.
Denna Likabehandlingsplan skall utvärderas och revideras i maj varje läsår. Det är rektorerna som
ansvarar för revideringen och fastställer den nya planen.
Planen upprättad/reviderad
Ort
Datum
Kungsbacka 2016-05-23
________________________
Christina Heed, rektor F-3
_________________________
Cecilia Widh-Persson, rektor 4-9
10
Bilaga till Hedeskolans Likabehandlingsplan för läsåret 2015/2016
Bilaga 1
Handlingsplan för att uppnå målen i Likabehandlingsplanen för
F-3
Kartläggning och nulägesanalys
I dagsläget har vi fyra stycken F-1 klasser, en klass i årskurs 2 samt tre stycken klasser i
årkurs 3. I genomsnitt är det ca 25 elever i varje F-1 klass och totalt 53 elever i årkurs 2. I
årskurs 3 är det ca 18 elever i varje klass. I respektive F-1 klass arbetar en förskollärare, en
lärare och en fritidspedagog. I årskurs 2 arbetar tre lärare och två fritidspedagoger och i
årskurs 3 arbetar en lärare i varje klass och två till tre fritidspedagoger som är knutna till
klasserna.
Kartläggningen har skett genom trivselenkäter med eleverna. Enkäten genomfördes digitalt
och sammanställningen är uppdelad F-1 och 2-3.
F-1 lilla gården




Flera elever upplever det otryggt på multiplanen.
Några elever upplever området bakom Hajen och Valens hus som otryggt.
Ett fåtal elever känner sig inte trygga då de vistas på den stora gården (2-3:ans gård).
Flera elever påtalar att knuffar, sparkar och retningar förekommer på rasterna.
2-3 stora gården






Flera elever upplever att de inte får vara med och leka på rasterna.
Många elever påtalar att det förekommer sparkar slag och retningar på rasterna.
Många elever upplever att det känns otryggt i samband med toalettbesök.
Några elever upplever att det känns otryggt i omklädningsrummen i samband med
idrott.
Några elever upplever det stressigt i matsalen.
Några få elever uttrycker att de någon gång/flera gånger blivit kränkta på nätet eller
via mobiltelefon.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
F-l lilla gården
1. Eleverna ska känna sig trygga när de vistats på multiplanen
Hur når vi målet:

Rastvakt ska alltid finnas vid multiplanen.
Ansvarig: Berörd personal
11
2. Mål: Eleverna ska känna sig trygga då de leker bakom Hajen/Valen huset
Hur når vi målet:


Om elever vistas bakom huset bör personal finnas med för att eleverna ska känna sig
trygga att vara där.
Eventuellt kan man bestämma att det endast är tillåtet att vistas där under vissa raster.
Ansvarig: Berörd personal
3. Mål: Eleverna från F-1 ska känna sig trygga då de vistas på eller passerar den
stora gården
Hur når vi målet:

Eleverna går tillsammans med vuxen.
Ansvarig: Berörd personal
4. Mål: Det ska inte förekomma fasthållning, knuffar, sparkar och retningar mellan
elever.
Hur når vi målet:


Arbeta aktivt och regelbundet med värdegrunden. Använd filmen.
Fler rastvakter vid behov.
Ansvarig: Rektor och berörd personal. Rektor behovsanpassar tillgänglighet på personal som
rastvaktar.
2-3 stora gården
5. Mål: Alla elever ska känna att de är inkluderade även på rasterna
Hur når vi målet:



Vi fortsätter vårt rastvaktsystem och är uppmärksamma på om någon är ensam.
Personalen uppmuntrar eleverna att berätta om de upplever utanförskap och frågar
innan rasten vad de ska göra och med vem/vilka. Efter rasten har någon vuxen en
uppföljning med eleven/eleverna.
Genom faddersystem får eleverna ta ansvar och vara delaktiga så att alla elever ges
möjlighet att vara med någon.
Ansvarig: Berörd personal
6. Mål: Det ska inte förekomma fasthållning, knuffar, sparkar och retningar mellan
elever.
Hur når vi målet:
12


Arbeta aktivt och regelbundet med värdegrunden.
Fler rastvakter vid behov.
Ansvarig: Rektor och berörd personal. Rektor behovsanpassar tillgänglighet på personal som
rastvaktar.
7. Mål: Eleverna ska känna sig trygga i samband med toalettbesök
Hur når vi målet:



Samtala med eleverna om att först se efter om det är upptaget innan man tar i
handtaget och att inte banka på dörren.
Vid toalettbesök i bamba kan eleverna ta med en kompis som står utanför dörren.
Alla vuxna tar ansvar och är uppmärksamma.
Ansvarig: Både personal och elever
8. Mål: Eleverna ska känna sig trygga i omklädningsrummen i samband med
idrottslektioner
Hur når vi målet:


Det ska finnas en pedagog i varje omklädningsrum både före och efter idrottslektion.
Vid schemaplanering för idrotten ska ansvarig ha i åtanke att tid för dusch och
omklädning ges innan nästa grupp kommer.
Ansvarig: Rektor ansvarar för att eleverna ges tillräckligt med tid för ombyte och dusch både
före och efter idrotten.
9. Mål: Eleverna ska känna sig trygga och lugna då de äter i matsalen
Hur når vi målet:



Rutinerna kring ”5-minuter” ses över och följs enligt överenskommelse. Samtala med
eleverna regelbundet angående reglerna.
Alla elever går in i matsalen tillsammans med ansvarig vuxen. De vuxna ser även till
att det inte bildas långa köer inne i bamba.
Inför nästa läsår ses schema över lunchtider över noggrant.
Ansvarig: Rektor ansvarar för schemaplanering. Berörd personal och elever.
10. Mål: Eleverna ska inte bli trakasserade, mobbade eller hotade på nätet
Hur når vi målet:

Pedagoger ansvarar för att eleverna lär om ”vett och etikett” i sociala medier genom
t.ex. arbetsmaterialet Netikett.
Ansvarig: Rektor och personal
13
Uppföljning och utvärdering av planen mot diskriminering och annan
kränkande behandling 2014/2015
Under läsåret 2015/2016 har eleverna i F-1 återigen nämnt platsen bakom Hajen och Valen
som otrygg plats vilket de gjorde under läsåret 2012/2013 men ej under läsåret 2014/2015.
Liksom föregående läsår känner sig eleverna stressade vid toalettbesök i bamba och utanför
klassrummen. Alla vuxna måste vara uppmärksamma när eleverna besöker toaletterna. För att
öka tryggheten kan eleverna låta en kompis gå med och vänta utanför.
Eleverna i 2-3 upplever återigen att det känns otryggt i omklädningsrummen i samband med
idrottslektionen. Det kan bl.a. bero på att de äldre eleverna har idrott nära inpå och byter om
samtidigt som de yngre. Det skulle vara önskvärt att man i schemaläggningen tog hänsyn till
att de yngre eleverna ges egen tid för ombyte och dusch.
Både elever i F-1 och elever i 2-3 elever påtalar att det förekommer sparkar, slag och
retningar från jämnåriga elever under raster. Genom fortsatt värdegrundsarbete i klasserna
ökar vi möjligheterna att förebygga och motverka dessa beteenden. Under höstterminen har de
äldre eleverna anordnat rastaktiviteter för eleverna i F-3. Det har varit mycket uppskattat av
de yngre eleverna varför ett fortsatt sådant arbete vore önskvärt.
Några elever i 2-3:an upplever att de ibland inte har någon att vara med på rasterna. Det är
viktigt att personalen uppmärksammar och följer upp när sådant uppkommer. Genom ett
kontinuerligt förebyggande arbete och främjande av pågående rastaktiviteter och
faddersystem kan vi förhindra och motverka sådana situationer.
Utifrån enkätsvaren framkom, även under det här läsåret, att ett fåtal elever från årskurs 2-3
upplevt att de någon gång eller flera gånger blivit kränkta på nätet eller via mobiltelefon på
sms. Eftersom även elever i de yngre åldrarna använder sig av sociala medier är det viktigt
med ett aktivt värdegrundsarbete kring ”vett och etikett” på nätet och andra sociala medier.
Fortsatt arbete



Ny kartläggning och nulägesanalys genomförs i mars 2017.
Trygghetsteamet följer upp likabehandlingsplanen i april 2017.
Ny utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen sker i maj 2017.
14
Bilaga till Hedeskolans Likabehandlingsplan för läsåret 2015/2016
Bilaga 2
Handlingsplan för att uppnå målen i Likabehandlingsplanen för
årskurs 4-6
Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning har skett genom trivselenkäter i respektive klass. En sammanställning och
reflektion har gjorts av personal i trygghetsteamet. Sammanlagt har 170 elever i årskurs 4-6
svarat på 2015 års enkät.
Det vi kan utläsa från enkätsvaren är att en övervägande del av de svarande upplever skolan
som en trygg och säker plats, men det finns områden som vi behöver arbeta vidare med för att
öka tryggheten. De flesta upplever även att de lärt sig vara en god kamrat. Man tycker också
att lärarna samtalar med eleverna om att kränkningar och mobbning är förbjudet samt vart
man ska vända sig om man upplever sig själv eller någon annan bli utsatt. Elever upplever att
de får bestämma lika mycket på raster och lektioner oavsett kön.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
1. Mål: Elever ska inte utsättas för trakasserier, kränkningar eller annan kränkande
behandling i skolan.
Hur når vi målet?

Personal agerar så fort trakasserier, kränkningar eller annan kränkande behandling
förekommer.

Personal arbetar kontinuerligt förebyggande och med hjälp av trygghetsteamet.

Viktigt att rastvaktschemat följs.

Trygghetsteamet ansvarar för att förbättra utformningen av 2016 års trivselenkät och
ge bättre möjlighet för eleverna att svara mer utförligt på delar av frågorna.
Asvariga: All personal på skolan ansvarar för att målet nås och åtgärdas under 2016.
2. Mål: Elever ska känna sig trygga vid dusch/omklädningsrum samt toaletter.
Hur når vi målet?

Vara mer observanta vid dessa utrymmen.
15

Varje klasslärare behöver ha en klassdiskussion om vad eleverna upplever som
otryggt och om eleverna har egna förslag på åtgärder. 2016 års enkät ska ha
mer specificerade frågor som ”vad”, ”hur” och ”på vilket sätt” eleverna känner
sig otrygga.
Ansvariga: Personal och rektor åk 4-6.
16
Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen läsåret 2014/2015.
Utvärdering har skett genom diskussion i elevråd och personal i trygghetsteamet.
1. Mål: Vi vill veta vad som orsakar otryggheten i omklädningsrummet och idrottshallen så
alla elever kan känna sig trygg där.
Målet är ej uppnått då det fortfarande framgår att elever upplever dessa platser som otrygga. I nästa
års enkät ska enkäten utformas med följdfrågor som ger tydligare svar från eleverna.
2. Mål: Vi vill veta vad som gör att vissa elever känner otrygghet när det gäller toaletterna
samt vägen till och från skolan.
Målet är ej uppnått då det fortfarande framgår att elever upplever dessa platser som otrygga. I nästa
års enkät ska enkäten utformas med följdfrågor som ger tydligare svar från eleverna.
3. Mål: Vi vill nå den minoritet som svarat negativt i enkäten så att alla känner sig trygga och
ingen blir utsatt för kränkande behandling.
Detta är ett mål som skolan jobbar mot hela tiden. Arbeta mer förebyggande.
Kommande uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen

Ny kartläggning och nulägesanalys genomförs i mars 2017.

Trygghetsteamet följer upp Likabehandlingsplanen i april 2017.

Ny utvärdering och revidering av Likabehandlingsplanen sker i maj 2017.
17
Bilaga till Hedeskolans Likabehandlingsplan för läsåret 2015/2016
Bilaga 3
Handlingsplan för att uppnå målen i Likabehandlingsplanen för
årskurs 7-9
Kartläggning och nulägesanalys
Kartläggning har skett genom trivselenkäter i respektive klass. En reflektion och analys har
gjorts av personal i trygghetsteamet. På 2015 års trivselenkät har 75 elever (ca 50 %) i årskurs
7-9 svarat.
Det vi kan utläsa av enkätsvaren är att de flesta elever upplever skolan som en trygg plats men
vi ser tendenser på att vi behöver jobba vidare med att alla elever har lika värde. Eleverna
upplever fortfarande att gemensamma utrymmen som korridorer och elevskåp,
omklädningsrum och duschutrymmen kan vara otrygga områden.
Eleverna upplever inte att vi på skolan jobbar tillräckligt med det förebyggande arbetet mot
kränkningar och mobbning.
Av enkätsvaren framgår det att det förekommer kränkningar, mobbning, våld och stöld bland
eleverna på skolan. Platser där det kan förekomma är i samband med idrottslektioner och i
korridor och vid elevskåp.
13 % av de svarande upplever att de blivit kränkta av någon lärare. Det framgår dock inte av
svaren vad det är för typ av kränkning.
Av svaren kan vi utläsa att det sker kränkningar via digitala medier och att det sker mest via
mobiltelefoner.
Användandet av droger/alkohol/cigaretter är glädjande mycket lågt men det förekommer till
en väldigt liten del.
Eleverna har en klar bild av vart man vänder sig om någon blir utsatt för kränkningar,
trakasserier eller mobbning.
Positivt är att övervägande del av eleverna upplever att man har många kompisar på skolan,
att man trivs, har tillgång till egen iPad och att man upplever att skolan har ett öppet
förhållningssätt.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
1. Mål: Elever ska inte utsättas för trakasserier, kränkningar eller annan kränkande
behandling i skolan.
Hur når vi målet?
18
•
Personal agerar så fort trakasserier, kränkningar eller annan kränkande behandling
förekommer.
•
•
Personal arbetar kontinuerligt förebyggande och med hjälp av trygghetsteamet.
Viktigt att rastvaktschemat följs.
Ansvarig: All personal på skolan ansvarar för att målet nås och åtgärdas under 2016.
2. Mål: Elever ska aldrig behöva utsättas för elakheter eller kränkningar av lärare.
Hur når vi målet?
• Samtala med och ge stöd åt berörd elev/elever.
• Tala om för berörd lärare att elever upplevt sig elakt bemötta. Informera skolledning.
• Ha uppföljning med jämna mellanrum.
•
Förtydligande av enkäten så att det går att utläsa vilken form av kränkning som skett.
Ansvarig: All personal på skolan markerar att det inte är acceptabelt av en vuxen att visa ett
elakt beteende. Trygghetsteamet ansvarar för att nästa års enkät utformas med följdfrågor.
3. Mål: Elever ska inte bli trakasserade, mobbade, hotade eller få bilder av sig utlagda på
nätet.
Hur når vi målet?
• Fortlöpande utbildning i Netikett.
Ansvarig: Skolledning och personal ansvarar för fortlöpande utbildning i Netikett. Allas
ansvar att använda sig av Netikett.
4. Mål: Eleverna ska känna sig trygga i korridor/vid elevskåp,
gymnastiksal/omklädningsrum/dusch och toaletter.
Hur når vi målet?
• Vara mer observanta i gymnastiksal.
Fortsatt vuxennärvaro för ökad trygghet i korridoren och vid elevskåp.
• Sätta upp duschdraperier vid varje duschbås.
Ansvarig: Personal och Rektor åk 7-9.
19
5. Mål: Elever ska inte utsättas för brott (t.ex. rån, stöld eller våld).
Hur når vi målet?
• Samtal med alla berörda (elever, vårdnadshavare och personal) vid begånget brott.
• Brott polisanmäls.
•
Brottsförebyggande åtgärd kan vara att anställa en skolvärd för att öka tryggheten i
korridoren och vid elevskåp.
Ansvarig: Allas ansvar.
20
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen läsåret 2014/2015.
Utvärdering har skett genom diskussion i elevråd och personal i trygghetsteamet.
1. Mål: Elever ska inte utsättas för trakasserier, kränkningar eller annan kränkande
behandling i skolan
Målet är delvis uppfyllt då detta är ett fortlöpande arbete som pågår dagligen.
Vi behöver öka medvetandet hos eleverna, genom att bli tydligare och arbeta mer med
förebyggande arbete när det gäller trakasserier, kränkningar eller annan kränkande
behandling.
2. Mål: Elever skall aldrig behöva utsättas för elakheter av lärare.
Målet är inte uppfyllt då några elever fortfarande upplever sig kränkta av lärare/personal. Vi
får fortsätta att arbeta med detta i arbetslagen. Förtydliga enkäten så att det går att utläsa
vilken form av kränkning det handlar om.
3. Mål: Elever skall aldrig utsättas för sexuella kränkningar.
Målet är till största delen uppfyllt enligt enkätsvaren 2015.
4. Mål: Elever skall inte bli trakasserade, mobbade, hotade eller få bilder utlagda av sig på
nätet.
Målet är delvist uppfyllt men det finns behov av fortsatt utbildning i Netikett.
5. Mål: Eleverna skall känna sig trygga i gymnastiksal/omklädningsrum/dusch och toaletter
Målet är inte uppfyllt och några av de föreslagna åtgärderna är inte genomförda. Nya mål
uppsatta se punkt 4 ovan.
6. Mål: Elever skall inte utsättas för brott (t.ex. rån, stöld eller våld).
Målet är inte uppfyllt. Fortsatt förebyggande arbete bör ske med elever och personal.
Kommande uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen.

Ny kartläggning och nulägesanalys genomförs i mars 2017.

Trygghetsteamet följer upp Likabehandlingsplanen i april 2017.

Ny utvärdering och revidering av Likabehandlingsplanen sker i maj 2017.
21