Religion och politik

Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Religion och politik
Hur den konservativa högern påverkar undervisning inom amerikansk
skolundervisning
Religion and politics
How the Christian right wing affects decision making within the American education system
Filippa Marcias
Lärarexamen 270 hp
Examinator: Bodil Liljefors -Persson
Religionskunskap och lärande
Handledare: Erik Alvstad
2013-11-04
2
ABSTRACT
Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det
amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus
har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra
utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant
litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande
skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan
sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet
före äktenskapet. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men en stor del av
befolkningen är fortfarande osäker. Attityder till homosexualitet har förändrats i positiv
riktning mot ett ökat accepterande. Förändringarna i riktning mot ett accepterande är främst
beroende av synen på homosexualitetens ursprung. Skolan tar inte upp frågan i
undervisningen utan är mer inriktad på att förhindra diskriminering. Den kristna högern har
förlorat kampen om en normativ kristen undervisning. Den ska vara neutral i den offentliga
skolan. Amerikaner har fortfarande i sin privata religiösa tro en betydande förankring i
skapelsetron. I bibelbältet görs försök att balansera de båda uppfattningarna. I en jämförelse
av undervisningen mellan USA och Sverige finns betydande skillnader. Utvecklingsteorin och
en helomfattande sexualundervisning har en starkare ställning i Sverige.
Nyckelord: Amerikanska offentliga skolan, Homosexualitet, Abort, Sexualundervisning,
Skapelselära, Utvecklingslära, Styrdokument, Religionsdidaktik.
3
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
Inledning……………………………………………………………………………………………….…6
1.1 Syfte och frågeställningar………………………………………………………………………........6
1.2 Uppsatsens disposition …………………………………………………………………...……...…..8
2.
Bakgrund ……………………………………………………………………………………………...….9
2.1Teoretisk ram ……..…………………………………………………………………………………..9
2.2 Amerikanska och svenska styrdokument…………………………………………..………….….…11
2.3 Framväxten av den kristna konservativa högern i USA ……………………………………….…...13
2.4 Religiös och politisk identitet …………………………………………………………………..…...15
3.
Metod……………………………………………………………………………………………............17
3.1 Val av metod ………………………………………………………………………………..……...17
3.2 Urval…………………………………………………………………………………….……….…17
3.3 Analys…………………………………………………………………………………..……..…....18
3.4 Forskningsläge ….………………………………………………………………………………….19
4.
Resultat och analys ………………..…………………………………………...…………………….....20
3.1 Sexualundervisning och avhållsamhetsundervisning ………………………………………….....…20
3.2 Rätten till abort och abortmotstånd ……………………………………………………………...….23
3.3 Motstånd mot homosexualitet ………………………………………………………………….…...26
3.4 Homosexuella elevers situation i den offentliga amerikanska skolan ……………………….…......28
3.5 Kristna konservativa och offentliga amerikanska skolor ………………………...…………….…...39
3.6 Diskussionen om skapelse- och utvecklingsläran ………………....…………………………...…...30
1.
Diskussion …………………………………………………………………………………………..…..35
4.1 Inledande diskussion ……………………………………………………………………………….35
4.2 Metoddiskussion……………………………………………………………………………..……..36
4.3 Sekulariseringsprocessen ……………………………………………………………………...…...37
4.4 Sexualundervisning i Sverige och i USA …………………………………….…………………....37
4.5 Skapelseläran och evolutionsteorin ……………………………………………………………..…39
4.6 Uppsatsens relevans för min lärarroll ……………………………………………...………...…….40
4.7 Generella slutsatser …………………………………………………………………………..…….40
Käll- och litteratur förteckning …………………………………………………………………………..41
Bilagor …………………………………………………………………………………………………...45
5
1. INLEDNING
Jag har bott i USA under ett år och fick då inblick i förhållanden som rör religion, politik och
skolundervisning. Jag förstod då att religionen har en mycket starkare ställning i det
amerikanska samhället och detta är bakgrunden till mitt intresse för de frågeställningar som
den här uppsatsen behandlar. USA är fortfarande ett djupt religiöst land där religion spelar en
stor roll i politiken. Diskussionen kring frågor som abort drivs av den fundamentalistiska
oppositionen inom den katolska kyrkan och bland konservativa protestanter. Separationen
mellan religion och stat är fortfarande kontroversiell. I Sverige har separationen mellan stat
och kyrka genomförts och ifrågasätts sällan. En debatt om de politiska partiernas roll i
kyrkovalet finns och fler opolitiska listor förekommer. Granskningen av religionens
inflytande i politik har varit åsidosatt i USA under de senaste decennierna. Nu undersöker
framstående forskare om amerikanerna förstår sambandet mellan deras religiösa tro och den
politiska arenan. Är de medvetna om sin religiositets påverkan på det demokratiska systemet
och partipolitiken? 1 The General Social Survey fann att den amerikanska befolkningen (som
går frekvent till kyrkan) är mer konservativ på 2000 än på 1970-talet. Strängare åsikter kring
sex före äktenskap och abort finns på 2000-talet (bland de frekventa kyrkobesökarna) jämfört
med på 1970-talet.2 Min uppsats är inriktat på att studera relationen mellan religion och
politik. Jag har särskilt valt att lägga fokus på hur skapelseläran, synen på homosexualitet,
abort och sexualundervisning tas upp i den amerikanska skolan.
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Mitt syfte i uppsatsen är att explorativt undersöka förhållandet mellan religion och politik i
det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. En
jämförelse görs även med svenska förhållanden. Syftet är att lägga fokus på hur skapelseläran,
synen på homosexualitet, abort och sexualundervisning tas upp i undervisningen i den
amerikanska skolan. Under en lång tid har samhällsforskare ansett att religiositet och politisk
intolerans är nära sammanflätade. Man har ansett att de människor som är mycket engagerade
i sin religiositet tenderar att ha en större intolerans. Forskare har inte varit helt säkra på
huruvida religiösa övertygelser orsakar intolerans eller om intolerans och religiösa
övertygelser har en gemensam förelöpare såsom dogmatism och maktfullkomlighet/
1
Wolfe, Alan, Katznelson, Ira, Religion and democracy in the United States: Danger or Opportunity. 1 uppl, Princeton:
Princeton University Press, 2011, s. 1.
2
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl, New Jersey: Princeton university press, 2011, s. 94-97,
100.
6
auktoritetstro.3 Den första frågeställningen om hur homosexualitet och abort framställs i
undervisningen i amerikanska skolor besvaras både genom en analys av aktuell litteratur inom
dessa områden, särskilt synen på homosexualitetens ursprung och livets början, och
amerikanernas attityder och uppfattningar kring dessa frågor som de uttryckts i stora
opinionsundersökningar. Dessa har spelat en roll för hur undervisningen utformats, vad som
har varit möjligt eller alltför radikalt. Den andra frågeställningen om sexualundervisningen i
skolan besvaras utifrån resultatet i surveyn The General Social Survey och avsnittet om
attityder till sexuallivet och analys av aktuell litteratur inom området. Särskild hänsyn har
tagit till den forskning inom området som genomförts av Kohler vid University of
Washington i Seattle4, och uppfattningar som företräds av viktiga nationella organisationer.
Den tredje frågeställningen om diskussionen kring utvecklingsteorin och skapelseläran
besvaras dels genom en historisk bakgrund av den legala utvecklingen om villkoren för
undervisningen i amerikanska skolor och den kristna högerns kamp för en normativ
religionsundervisning och dels genom den bibelsyn som ligger bakom skapelseläran som den
företräds av den kristna högern och attityderna till utvecklingslära och skapelse tro i
omfattande surveyer. De preciserade frågeställningarna lyder:

Hur framställs homosexualitet och abort i undervisningen i amerikanska skolor?

Vilket slags motstånd finns mot en saklig undervisning?

Vilken form av sexualundervisning erbjuds de amerikanska ungdomarna och ser den
olika ut beroende på vilka kristna påtryckningar som finns, etnicitet och
familjeinkomster?

Varför är diskussionen om utvecklingsläran kontra skapelseläran i de amerikanska
skolorna så intensiv?
3
Wolfe, Alan & Katznelson, Ira (Red.), Religion and democracy in the United States: Danger or Opportunity. 1 uppl.
Princeton: Princeton University Press, 2011 .s. 1-156.
4
Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E, 2008. Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of
sexual activity and teen pregnancy. Journal of Adolesent Health, Vol. 42 (4), 2008, s. 344-351.
7
1.2 UPPSATSENS DISPOSITION
Uppsatsen inleds med beskrivning av syftet och fördjupade frågeställningar med en kort
beskrivning av hur dessa ska besvaras. I den efterföljande bakgrundens teoretiska ram
beskriver jag hur religionsforskarna Åke Sander och Daniel Andersson ser på
sekulariseringsprocessen och hur den påverkar det religiösa klimatet i USA och i Sverige.
Därefter kommer ett avsnitt om framväxten av den kristna högern i USA. Efter bakgrunden
följer en beskrivning av den metod jag använt med en kort diskussion. Resultatet presenteras
därefter och börjar med en överblick om religiös och politisk identitet bland amerikaner och
hur religiösa övertygelser kan påverka politiska åsikter. Resultatet fortsätter med
beskrivningar av vilka typer av sexualundervisning som amerikanska ungdomar erbjuds.
Resultatet går vidare med att presentera kampen om abort i undervisningen. Resultatet
beskriver därefter vilken typ av motstånd det finns mot homosexualitet och vad som har gjorts
för att hjälpa homosexuella elever i den amerikanska skolan. Därefter går jag vidare med att
visa hur kristna konservativa påverkar amerikanska skolor. Slutligen beskrivs kampen mellan
utvecklingsteori och skapelselära och hur undervisningen ska balansera dessa synsätt i den
offentliga skolans undervisning. Uppsatsen avslutas med en metod- och resultatdiskussion.
8
2. BAKGRUND
2.1 TEORETISK RAM
Två viktiga aspekter som har inflytande på relationen mellan religion och politik är
sekulariseringsprocessen och hur människans religiositet uppfattas och definieras.5
Sekulariseringsprocessen började redan under upplysningstiden men accentuerades under 18och 1900-talen genom filosofer som Nietzsche, Marx och Freud som ur olika perspektiv
ifrågasatte religionen och såg den som något som på sikt skulle försvinna genom ökad
kunskap och förändrade politiska system. Religionsforskaren Åke Sander föreslår en
definition av vad det kan innebära att vara religiös. Han menar att ”religiositet förutsätter
någon form av uppfattning om en av mänskligt godtycke oberoende transcendent verklighet
och att denna verklighet är av betydelse för uppfattaren och för hur hon lever sitt liv”.6 Sander
menar också att det är viktigt att försöka förstå människors religiösa engagemang, hur deras
religionsutövning påverkar hur människor lever sina liv och vilka religiösa värderingar de
omfattar. Av intresse är också att försöka förstå vilka eventuella samband som kan finnas
mellan en individs religiositet och andra uppfattningar (profana) och värderingar som
individen har. Människor lever sina liv och utövar sin religiositet i en samhällelig kontext.
Under efterkrigstiden har människor fått det materiellt bättre och prioriterar andra värden än
de rent materiella. Sekulariseringsprocessens framskridande påverkar
moderniseringsprocessens framskridande. Äldre generationer har starkare tillhörighet i
materialismen medan yngre generationer har en större andel individer med postmoderna och
postmaterialistiska värderingar. Religionens påverkan på andra livsområden som norm- och
värdesystem och politiska uppfattningar minskar i långsam takt. I USA finns dock fortfarande
ett tydligt samband mellan nationell identitet (att vara amerikan) och att vara kristen. 7 En
stark trend i Europa, särskilt Nordeuropa, är att modernitetsprocessen har framdrivit en
utveckling av en stark offentlig sektor med ansvar för utbildningssystem, hälso- och sjukvård
och sociala försäkringssystem. Den sociala trygghet som individen tidigare fick genom släktoch religionstillhörighet har övertagits av samhället. Religionens roll har blivit mer religiös,
dvs. uttryck för fromhet och personlig tro snarare än samfunds- och kyrkofromhet.8
5
Andersson, Daniel & Sander, Åke. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring. 2 uppl, Lund: Studentlitteratur,
2010, s. 71.
6
Sander, Åke. Att studera människors religiositet. Opublicerat manuskript. Göteborgs Universitet, läromedelstext till
undervisning, s. 1.
7
8
Sander, Att studera människors religiositet, s. 2.
Ibid, s. 7.
9
Religionens roll har förändrats till att skapa mening för människor i svåra livssituationer. I
USA har sekulariseringsprocessen inte framskridit lika långt som i Europa vilket kan innebära
att ett starkare samband finns mellan religiositet och politiskt engagemang. Internationellt har
det under de senaste decennierna även skett en radikalisering med ”fundamentalistiska”
grupper inom de olika världsreligionerna, särskilt inom islam men också fundamentalistiska
grupper inom kristna kyrkor. Fundamentalism står bland annat för en syn som hävdar Bibelns
ofelbarhet i alla slags frågor, även icke-religiösa. Sekter med en sådan bibeltolkning finns
främst inom det protestantiska området men fundamentalistiska rörelser finns även inom den
katolska kyrkan.9 Fundamentalism kan också definieras mer precist som: ”trosföreställningen
att det enbart finns en uppsättning lärosatser som tydligt och säkert innehåller den
fundamentala, grundläggande, inneboende, essentiella och ofelbara sanningen om
mänskligheten och det gudomliga”.10 Min uppsats fokuserar just denna problematik med den
normativa bibeltolkningen och hur den tar sig uttryck i skolundervisningen om socialpolitiska
frågor och utvecklingsläran i USA.11
I The General Social Surveys undersökning från 1970 svarade 19 % av respondenterna
som deltog i gudstjänster varje vecka att deras politiska åsikter var konservativa eller extremt
konservativa jämfört med 13 % av respondenterna som var mindre frekventa kyrkobesökare.
Samma Survey-undersökning från 2000-2008 visar att 33 % av respondenterna som deltar i
gudstjänster varje vecka ansåg sig vara konservativa eller extremt konservativa, jämfört med
endast 16 % som är mindre frekventa kyrkobesökare. Religiöst aktiva amerikaner var bara lite
mer konservativa än andra på 1970-talet. Idag är det dubbelt så många amerikaner (som deltar
i gudstjänster varje vecka) som anser sig vara konservativa eller extremt konservativa i
jämförelse med de amerikaner som inte går till kyrkan varje vecka. Gapet mellan dessa
grupper har ökat avsevärt. Detta bredare gap har tydliga kopplingar till politisk konservatism.
Aktivt religiösa amerikaner är mer politisk och socialt konservativa än mindre religiösa
amerikaner. Aktiva kyrkobesökare stödjer fler restriktioner för legal abort och röstar
republikanskt oftare än mindre religiösa människor. Skillnaderna har funnits sedan 1970-talet
men har ökat sedan dess. Det finns en starkare koppling mellan religiositet och vissa typer av
9
Andersson, Sander. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring, s. 92.
10
Ibid, s. 94.
11
För vidare läsning: Furseth, Inger & Repstad, Pål. Aldridge, Religion in the Contemporary World.
Philpott,Daniel, Shah, Samuel Timothy, Toft, Duffy Monica. God`s Century: Resurgent Religion and Global Politics.
10
politisk och social konservatism. Religiöst aktiva amerikaner tenderar också att vara mer
politiskt konservativa. The General Social Survey undersökning från 1970 uppger att 9 % av
de amerikaner som gick till kyrkan varje vecka var republikaner jämfört med 7 % av de
amerikaner som var mindre frekventa kyrkobesökare. De jämförbara siffrorna från 2000 visar
19 % för amerikaner som gick till kyrkan varje vecka och 9 % för de andra. De amerikaner
som gick till kyrkan varje vecka år 1970 var då svåra att skilja från andra mindre aktiva
religiösa amerikaner i deras politiska partitillhörighet till att nu vara betydligt mer
konservativa. Detta är en betydande förändring. Trenden är likartad när det gäller vissa typer
av social konservatism som i attityder om abort, sex och homosexualitet. Enligt
undersökningarna från 1970 och från 2000 är de förändrade religiösa åsikterna genomgående i
alla kristna grupper.12
2.2 AMERIKANSKA OCH SVENSKA STYRDOKUMENT
Dokumentet Religion in public schools från det amerikanska utbildningsdepartementet ger
vägledning om religionens roll i det allmänna skolväsendet. Några frågor framhävs särskilt
som förekomsten av bön i skolan, religiösa helger och lov, religiösa sånger och religionen i
kursplaner. Amerikanska Högsta domstolen har flera gånger i olika dokument föreskrivet att
de offentliga skolorna ska vara neutrala i sin behandling av religion så att de varken ska
favorisera eller vara fientliga emot religiösa uttryck som t.ex. bön. Lagen förbjuder religiös
aktivitet som är understödd av staten men skyddar individens religiösa aktivitet och rätt att
be.13 Lärare och annan skolpersonal får inte leda bön i klassrummet eller läsa Bibeln som
religiös akt eller utforma andra religiösa aktiviteter. Någon påtryckning på elever att delta i
bön eller andra religiösa aktiviteter får inte förekomma. Enskilda skolor får inte självständigt
bestämma om att bön ska förekomma i skolans aktiviteter. Inte heller får präster eller pastorer
inbjudas för att leda bön vid t.ex. examen eller avslutningar. Föreläsare får inte bjudas in som
favoriserar en viss religiös inriktning. Elever får däremot be i skolan fast inte under lärarledda
aktiviteter eller undervisning. De har rätt att organisera bönegrupper och bilda religiösa
föreningar. Skolan har rätt att på ett omdömesfullt sätt ge elever ledigt från att delta i
undervisning som skulle vara stötande för dem i religiös mening. Exempelvis kan nämnas att
muslimska elever kan få lov för att fullgöra sina religiösa skyldigheter under Ramadan.
Studenterna har rätt att uttrycka sin religiösa tro i hemarbeten, konstnärligt arbete och andra
12
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 94-97, 102.
13
US Department of Education, Religion in public schools, 2012, hämtad 2013-11-04 från http://www.ed.gov/
11
skrivna och muntliga presentationer utan att behöva bli diskriminerade p.g.a. det religiösa
innehållet i sina arbeten. De ska endast bedömas utifrån skolans vanliga bedömnings
kriterier.14 I USA är hemmundervisning tillåten om den följer ett hembaserat
utbildningsprogram. För dessa gäller att det inte finns något krav på att inkludera begrepp,
ämnen eller tillämpningar som står i strid emot programmets religiösa lära eller att kräva att
något utesluts p.g.a. programmets religiösa grundtankar.15 Utbildningsdepartimentet styr inte
kursplanerna för religionsundervisningen förutom den lagliga regleringen. Detta ligger på
delstatsnivå. Däremot har ett stort antal nationella organisationer, kyrkor och samfund i USA
enats om att religionsundervisningen är en konstitutionell rättighet som ska utövas enligt sex
grundläggande principer: 1. Religionsundervisning ska vara akademisk och inte tillbedjan, 2.
Skolan ska medvetandegöra eleverna om religionens betydelse men inte utöva press på dem
att omfatta en religion, 3. Skolan får stödja studiet om religion men inte stödja tillämpning i
religion, 4. Skolan får exponera eleverna för en mångfald av religiösa uppfattningar men inte
förespråka någon särskild uppfattning, 5. Skolan får undervisa om alla religioner men inte
stödja någon särskild religion, 6. Skolan får informera eleverna om olika trosuppfattningar
men får inte försöka påverka eleverna efter en särskild trosuppfattning.16
Religionsundervisningen i den svenska skolan har under senare år varit inriktad på ett
livsfrågeperspektiv och religionens roll både för individen och i samhället. Existentiella frågor
har fått en särskild platts i undervisningen liksom moralfrågor. Religionsundervisningen har
setts som ett led i elevens demokratiska fostran in i samhället. Religionsundervisningen har
också varit viktig för att förstå pluralismen i det moderna samhället då människor av olika
skäl har kommit till Sverige från många olika länder i världen och haft sina religiösa och
kulturella traditioner med sig hit. Religionsundervisningen har därför också blivit en del i
integrationspolitiken för att människor ska bli inkluderade i det svenska samhället. Dessa
tankar utrycks i Skolverkets kursplan för religionskunskap som återges i citatet nedan:
”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom
undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa
14
US Department of Education, Guidance on Constitutionally Protected Prayer in Public Elementary and Secondary Schools,
2003, hämtad 2013-11-04 http://www2.ed.gov/policy/gen/guid/religionandschools,prayer_guidance
15
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
16
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublicschools
12
traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska
allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och
konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation”.17
2.3 FRAMVÄXTEN AV DEN KRISTNA HÖGERN I USA
Den konservativa kristna rörelsen protesterade mot den sexuella frigörelsen under 1960-talet.
Rörelsen motsatte sig preventivmedlens utbredning, att aborter blev lagliga, förändringen av
de traditionella kvinnorollerna, kampen för de homosexuellas rättigheter och sekulariseringen
av skolorna. Dessa frågor kom att leda till att miljontals konservativa kristna började känna att
deras moraliska levnadssätt var utsatt för kritik och fara. Resultatet blev att fler konservativa
kristna började organisera sig politiskt, men även att fler kristna började återvända tillbaka till
kyrkorna och att engagera sig mer religiöst. Detta kan vi se b.la. genom att den evangelikala
kristendomen fick ett uppsving under 1970-talet.18 Den konservativa rörelsen i USA
representeras till stor del av vita äldre män och fler blir det ju högre upp i hierarkin man
kommer. Trots detta formades den konservativa rörelsens förbund som brukar kallas ”den
kristna högern” till stor del av kvinnor. En av dessa framstående kvinnor är Phillis Schlafly.
Hon blev en viktig del i den republikanska gräsrotsrörelsen. Schlafly lyckades att för första
gången förena konservativa mormoner, katoliker och evangelikala protestanter mot de
politiskt liberala organisationerna som växte fram under 1960-talet. Detta gjorde Schlafly
flera år innan den kristna högerns inflytelserika institutioner bildades.19 Det var många
katoliker, mormoner och protestanter som motsatte sig det statliga inflytandet i skolsystemet,
de homosexuellas starkare rättigheter och legaliseringen av abort. Om de enades bakom de
gemensamma familjevärderingarna skulle de kunna bjuda motstånd mot de sekulära
humanisterna. Moral Majority blev namnet på det politiska sammarbetet och bara inom ett år
hade den politiska organisationen lyckats värva 400 000 anhängare. Moral Majority lyckades
att ena katoliker, protestanter och mormoner i en betydligt större utsträckning än vad Schalfly
hade gjort tidigare.20
17
Skolverket, Kursplan- Religionskunskap, 2013, hämtad 2013-11-04 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap
18
Gelin, Martin. Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA: s framtid Stockholm: Natur & Kultur, 2013,
s. 190.
19
Gelin, Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 196-197.
20
Gelin, Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 191.
13
Högsta domstolen hade 1973 mer eller mindre gjort aborter lagliga i alla delstater i USA
med domslutet Roe v. Wade. Detta ledde till att många konservativa demokrater gick över till
republikanerna som starkt motsatte sig legaliseringen av aborterna. Tidigare hade de flesta
evangelikala protestanterna röstat på demokraterna men många kände sig svikna av
legaliseringen av aborter och lämnade därför demokraterna.21 En av de mest betydelsefulla
organisationerna för formandet av den kristna högern var inte en kyrka, tidskrift eller
tankesmedia utan ett varuhus, numera känt som Wal-Mart. Varuhuset växte till att i dag vara
ett av världens största företag. Efter andra världskriget började kvinnor i USA sakteligen att
börja arbeta. Först ut på arbetsmarknaden var låginkomstfamiljernas kvinnor och
storstadsområdenas välutbildade kvinnor. På 1970-talet skedde en förändring i samhället. Nu
tvingades även medelklassens konservativa kristna kvinnor ut i arbetslivet. Wal-Mart blev en
arbetsplats för många av de kvinnor som motvilligt kom att tvingades ut i arbetslivet. Det
uppstod ett systerskap mellan kvinnorna som arbetade ihop eftersom de delade samma nya
utmaningar och värderingar.22 Wal-Mart mammorna växte sig politiskt starka framförallt i det
geografiskt konservativa mellanvästern och bibelbältet.23
Framväxten av den kristna konservativa högern i USA och användandet av religion för
att påverka politiken utlöste en debatt bland journalister och forskare. Den kristna högerns
mobilisering ledde till att många akademiker befarade att ett stort antal konservativa och
kompromisslösa medborgare skulle påverka landets politik. De skulle driva en intolerant
politik och vinna kontroll över det republikanska partiet. Frågan debatteras om det är farligt
att religiösa partier och grupper involveras i en demokrati eftersom det kan leda till att ickeliberala får för starkt inflytande i politiken. Clyde Wilcox är professor vid University of
Georgetown där han arbetar med religion och politik och hur religion påverkar amerikanska
valkampanjer. Han skriver i boken Religion and democrazy in the United States att den
kristna konservativa rörelsen påverkar amerikansk politik men att stabiliteten hos de politiska
institutionerna och mångfalden av religiösa åskådningar garanterar att de konservativa kristna
aldrig kommer att kunna dominera den amerikanska politiken.24
21
Ibid, s. 190.
22
Gelin, Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 189-191.
23
Ibid, s. 202-203.
24
Wolfe, Katznelson, Religion and democracy in the United States: Danger or Opportunity. s. 176-177.
14
2.4 RELIGIÖS OCH POLITISK IDENTITET
Under en lång tid har samhällsvetare undersökt om religiositet och politisk intolerans och
konservatism är sammanflätade. De människor som är engagerade i sin religion tenderar att
ha en större politisk konservatism. Däremot har forskare inte varit helt säkra på huruvida
religiösa övertygelser orsakar konservatismen eller om konservatismen orsakar en stark
religiös övertygelse. En annan fråga är om konservatism och religiösa övertygelser har
gemensamma föregångare såsom en dogmatism eller maktfullkomlighet.25 Det finns ett starkt
samband i Lee Ross (professor i humaniora och naturvetenskap vid Stanford University)
studie mellan de amerikanska undersökningsdeltagarnas konservatism och deras kristna
identitet och självkänsla. Tabell 1 (i bilagan) visar hur de olika grupperna identifierade sig
själva. De konservativa kristna grupperna visade sig t.ex. mer benägna än liberalerna att se sin
religiösa identitet som något mycket centralt.26
I dagsläget anser de flesta amerikaner att de tror på Gud och mer än en tredjedel säger
att de deltar i gudstjänster varje vecka. Ändå visar statistiska undersökningar att amerikaner
egentligen inte går till kyrkan så ofta som de anger samtidigt som det inte alltid är klart vad de
menar när de säger att de tror på Gud eller att de ber. Mark Chaves 27 forskar om trender i
religiös mångfald, tro, församlingsliv, religiöst engagemang och om den protestantiska
nedgången och polariseringen. Han presenterar uppdaterad information om religiösa trender i
USA. Chaves stödjer sig på två viktiga undersökningar. Den första är General Social Survey
som inleddes år 1970 och som är en pågående undersökning av amerikanska förändrade
attityder och beteenden. Den andra är The National Congregations Study som undersöker
amerikanska religiösa församlingar och dess mångfald. Chaves finner att det amerikanska
religiösa livet har haft mycket kontinuitet under de senaste decennierna men samtidigt många
förändringar. Han utmanar den populära uppfattningen om att religiositeten bland
amerikanerna ökar. Chaves hävdar att religiositeten i själva verket minskar eller att de
traditionella trosföreställningarna är oförändrade. Förtroendet för religiösa intuitioner har
minskat samtidigt som förtroendet för de sekulära institutionerna är oförändrade. Chaves
25
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 147.
26
Ross, Lee. D. “How Christian reconcile their personal political views and the teachings of their faith: Projection as a means
of dissonance reduction”, National Academy of Science, nr. 8, 2010 , s. 2.
27
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 147.
15
undersöker varför tillbakagången i de liberala protestantiska samfunden har åtföljts av ökad
mångfald i de liberala protestanternas attityder om religiös och social tolerans.28
Den världomspännande och longitudinella studien World Values Survey (2006) har i
datamaterialet från USA undersökt en rad områden som har hög relevans som källa för att
undersöka mitt syfte och frågeställningar. WVS visar att amerikaner är ett religiöst folk. I ett
randomiserat och köns- och åldersrepresentativt urval anser 71,1 % att religion är mycket eller
ganska viktigt (Tabell 2) för dem. När det gäller medlemskap i kyrkor eller religiösa samfund
är 37,6 % aktiva medlemmar medan 28,3 % är inaktiva medlemmar (Tabell 3). Flest
medlemmar har de protestantiska samfunden (31,4 %) följt av den romersk katolska kyrkan
(20, 3 %). 1, 2 % tillhör judendomen (Tabell 4). Religionspluralismen visar sig i att 16, 6 %
tillhör många olika religiösa samfund. Hela 69 % anser att de är en religiös person (Tabell 5).
På en 10-gradig skala (1 = inte viktig; 10 = mycket viktig) svarar amerikanerna (84,5 %) i
skalläge 5 – 10 att Gud är viktig i deras liv (Tabell 6). 80,4 % (Tabell 7) anger att de är
religiöst aktiva med bön och meditation eller något annat. Sammantaget visar resultatet på en
hög religiös aktivitet hos amerikanerna som sannolikt har stor betydelse för de områden i
skolundervisningen jag har valt att studera i mitt syfte.
Tillhörigheten till politiska partier är lägre men ändå hög när man ser det i jämförelse
med andra länder. Bland de aktiva partimedlemmarna finns 16,1 % medan 31,6 % är inaktiva
(Tabell 8). Amerikanerna värderar även familjen (Tabell 9) och familjelivet högt (85,8 %).
Amerikanerna är traditionsbundna och anser att både familjen och religionen har betydelse för
dem när det gäller att följa traditionerna. 42,3 % identifierar sig med detta traditionsmönster.
Hela 31,2 % anser att det är viktigt att religiösa auktoriteter tolkar lagarna och att detta är
betydelsefullt för det demokratiska systemet. Vidare instämmer 30,5 % i påståenet att
politiker som inte tror på Gud är olämpliga för offentliga ämbeten (Tabell 12). Dessutom
anser 41,5 % att det vore bättre för landet om det styrdes av politiker med en stark religiös tro
(Tabell 13) men bara 10,5 % anser att religiösa ledare direkt ska påverka hur medborgarna
röstar (Tabell 14).
28
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 1-6.
16
3. METOD
3.1 VAL AV METOD
Uppsatsen har både en kvalitativ ansats då jag valt att genomföra en litteraturundersökning
med tolkning av texter och en kvantitativ med material från stora surveystudier för att belysa
frågeställningarna och syftet. Litteraturen har valts strategiskt för att den ska kunna belysa
förhållandet mellan religion och politik i skolans undervisning om hur skapelseläran, synen på
homosexualitet, abort och sexualundervisningen tas upp. Materialet jag använder är valda
avsnitt ur böcker och artiklar med vars hjälp jag kan belysa frågeområdena. Någon detaljerad
kvalitativ innehållsanalys kommer inte att utföras utan min analys av de för områdena
relevanta texterna följer ett historiskt-kritiskt arbetssätt. Analys av texter förutsätter alltid en
tolkning från den som analyserar texten.29 Min utgångspunkt för texttolkningen är att jag
strävar efter att göra en text maximalt rimlig och förståelig i sitt sammanhang. I mitt arbete
analyserar jag också en debatt om aktuella teman i den amerikanska skolundervisningen. En
sådan analys kallas ibland diskursanalys som använder sig av en metod att polarisera olika
ståndpunkter i debatten. Jag har följt den metodiska vägen för att beskriva debatten.30
Förutom Sanders artikel är den litteratur som jag använder mig av enbart facklitteratur och
vetenskapliga artiklar, tryckta eller internetpublicerade. Surveymaterialet är hämtat från
World Values Survey och The General Social Survey. Den amerikanska fältstudien inom
World Values Survey från 200631 och ger en rikhaltig information om amerikaners inställning
till religion och politik och hur de samspelar i frågor som rör sexualundervisning, abort,
homosexualitet och synen på skapelselära respektive evolutionsteorin. Även The General
Social Survey belyser i sin jämförelse mellan 1970-talet och 2000-talet dessa frågor.
3.2 URVAL
Valet av litteraturkällor har styrts av att de dels ska vara aktuella och dels att de ska vara
relevanta för att belysa de områden och frågeställningar jag valt att studera. Kvalitén på
litteraturkällorna säkrades genom deras vetenskapliga tillförlitlighet. Böcker som använts i
29
Ödman, Per-Johan, Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. 2 uppl, Finland: Norstedts
Akademiska Förlag, 2007, s. 57-107.
30
Rapley, Tim, Doing Conversation, Discourse and Document Analysis. 1 uppl, Los Angeles: Sagepublications,
2008, s. 8-23.
31
World Values Survey Association, OFFICIAL AGGREGATE v.20090901, 2009, (www.worldvaluessurvey.org). Aggregate File
Producer: ASEP/JDS, Madrid), hämtad 2013-09-12 från Http://wvsevsdb.com/wvs/WVSData.jsp
17
analysen av frågeställningarna är huvudsakligen vetenskapliga publikationer i monografiform.
Några få populärvetenskapliga verk har använts som referenser i bakgrunden då de
förmedlade ett perspektiv jag inte kunde hitta i andra publicerade källor. Utöver böcker har
jag använt artiklar publicerade i vetenskapliga refereegranskade tidskrifter. Så gick jag
tillväga för att säkrat tillförlitligheten i materialet. I nästa steg har jag valt avsnitt ur
litteraturen som belyst mina frågeställningar jag har under mitt syfte. Ett objektivt och
allsidigt urval har eftersträvats som inte ska snedvrida belysningen av frågeställningarna. För
den empiriska delen har jag gjort ett urval av områden från World Values Survey (2006)32 och
The General Social Survey33 för att belysa huvudområdet religion och politik i
skärningspunkterna för skolundervisningen inom områdena homosexualitet, abort,
sexualundervisning och evolutionslära. Valet av det empiriska datamaterialet har främst sitt
värde som en förklaring till hur undervisningen inom de olika områdena ser ut idag.
Material för analysen av avsnittet 4.1 Sexualundervisning och avhållsamhet sundervisning utgörs av referenserna 37-45 i fotnoterna i texten. Material för analysen av
avsnittet 4.2 Rätten till abort och abortmotstånd utgörs av referenserna 47-48, 50-53, 55-56,
61-62 i fotnoterna i texten. Material till analysen av avsnittet 4.3 Motstånd mot
homosexualitet utgörs av referenserna 63-64 och avsnittet 4.4 Homosexuella elevers situation
i den offentliga skolan utgörs av referenserna 65-70, 72-74, båda i fotnoterna i texten.
Material för avsnittet 4.5 Kristna konservativa och offentliga amerikanska skolor utgörs av
referenserna 75-76 och avsnittet 4.6 Hur ser diskussionen om skapelseläran och
utvecklingsläran ut med referenserna 77-85 båda i fotnoterna i texten. En del av dessa
referenser har redan används i bakgrunden för att introducera de teman som resultatanalyser
avser. Diskursanalysen för de olika avsnitten i resultatanalysen bygger explicit på följande
källreferenser i fotnoterna i texten: 46, 49, 57, 59-60, 71.
3.3 ANALYS
Analysen av de texter och dokument som resultatavsnittet bygger på har varit utformad så att
viktiga begrepp som ingår i de teman som syftet anger har varit utgångspunkten. Genom att
sammanställa de innehåll som omfattats av dessa begrepp har innehållet i de teman som
rubrikerna anger formats.34 De för resultatdelarna valda texterna har först lästs ur ett
32
Ibid.
33
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl, New Jersey: Princeton university press, 2011.
34
Gibbs, Graham, Analyzing Qualitative Data. 1 uppl, London: Sage Publications Ltd, 2007, s. 44-45.
18
helhetsperspektiv för att fånga textens innebörd och därigenom hjälpa mig att förstå texten i
relation till frågeställningarna. Därefter har jag gjort ett urval av avsnitt eller sekvenser från
den aktuella texten (sekvensanalys) för att på ett djupare sätt nå förståelse. Diskursanalysen
har genomförts med en metod som precenterar motsatta uppfattningar i en viss fråga och även
mellan liggande uppfattningar har presenterats. Analysen har inspirerats av Rapleys
utformning av diskursanalys.35 Analysen av det kvantitativa materialet har skett genom
sammanställa och bearbeta tabeller från World Values Survey och The General Social Survey.
Bearbetningen av materialet i tabellerna har skett på en 10-gradig skala (Instämmer helt/tar
helt avstånd ifrån eller vice versa) som gjorts dikotoma, dvs. 1 -5 blir sammanslagna till
instämmer helt och 6 – 10 tar helt avstånd ifrån (eller vice versa). Flera skalor var dikotoma
redan från början, dvs. i princip svarsalternativen Ja (1) eller Nej (2). Några skalor låg mitt
emellan i antalet svarsalternativ och där har jag följt samma princip för dikotomisering. Skälet
till dikotomiseringen är att jag velat tydliggöra opinioner i de olika frågorna.
3.4 FORSKNINGSLÄGE
Aktuell forskning kring temat religion och politik i USA sker idag främst vid University of
Washington, Seattle, och Princeton University, New Jersey. Publikationer, både i form av
böcker och artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, betonar att området är relativt
sparsamt utforskat och att den senare forskningens resultat visar att religionen har ett starkt
inflytande på politiken genom aktivt kristna politiker. Andra studier knyter an till
sekulariseringsprocessen och att även hos amerikaner har religionen förskjutits till det privata
området och från det offentliga livet. Religionssociologisk forskning inom området har skett
genom främst två stora longitudinella studier The General Social Survey och World Values
Survey. Det finns tidigare forskning om evolutionslära kontra skapelselära, abort,
homosexualitet, sexualundervisning i den offentliga amerikanska skolan. Min uppsats ger ett
nytt bidrag till området då jag kopplar ihop hur den konservativa kristna högern påverkar
undervisningen inom dessa områden. Vidare relaterar jag studier av amerikanernas attityder
till religion och politik till forskningsområdet begränsat till några centrala teman. Jag gör
kopplingar mellan amerikanska och svenska förhållanden med utgångspunkt från viktiga
styrdokument. 36
35
Rapley, Doing Conversation, Discourse and Document Analysis, s. 8-23.
36
US Department of Education, Religion in public schools, 2012, hämtad 2013-11-04 från http://www.ed.gov/
19
4. RESULTAT OCH ANALYS
4.1 SEXUALUNDERVISNING OCH AVHÅLLSAMHETSUNDERVISNING
The General Social Surveys undersökning från 1970-talet visar att 53 % av frekventa
kyrkobesökare ansåg att sex före äktenskapet alltid är fel jämfört med 23 % av de mindre
frekventa besökarna. I samma undersökning från 2000-talet ansåg 55 % av de frekventa
kyrkobesökarna att sex före äktenskapet är oförsvarbart jämfört med 16 % av de mindre
frekventa besökarna. Amerikanerna som går till kyrkan varje vecka är ungefär lika
konservativa till sex före äktenskap idag som de var på 1970-talet. De amerikaner som är
mindre frekventa kyrkobesökare har blivit mer liberala. Åsikterna kring sex före äktenskapet
påverkar synen på sexualundervisningen i skolorna. De som anser att sex före äktenskapet
alltid är fel är generellt sett inte positivt inställda till en allomfattande sexualundervisning för
ungdomar. De är däremot för en avhållsamhetsundervisning.37 Under de tre senaste
decennierna har diskussionen om sexualundervisningen begränsats till ett par olika frågor:
preventivmedel, abort och avhållsamhet 38 Olika åsikter finns kring sexualundervisningen i
offentliga skolor i USA. En del talar för ett förbud av sexualundervisningen i offentliga
skolor. Andra stödjer en undervisning i avhållsamhet fram till äktenskapet. Samtidigt finns de
som stödjer en omfattande undervisning i sexualkunskap där eleverna undervisas i
preventivmedel, graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, homosexualitet osv. Den
kristna högern har varit framgångsrik i att stödja undervisningen om avhållsamhet i skolorna.
30 % av USA: s sexualutbildningar undervisar enbart om avhållsamhet fram till äktenskapet i
36. US Department of Education, Guidance on Constitutionally Protected Prayer in Public Elementary and Secondary
Schools, 2003, hämtad 2013-11-04 http://www2.ed.gov/policy/gen/guid/religionandschools,prayer_guidance
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublicschools
Skolverket, Sex och samlevnad i styrdokumenten, 2013, hämtad 2013-10-06 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/vardegrundsarbetets-delar/sex-och-samlevnad/i-styrdokumenten1.198556
Skolverket, Kursplan:Biologi,2013 hämtad 2013-10-07 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi
Skolverket, Kursplan- Religionskunskap, 2013, hämtad 2013-11-04 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap
37
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl, New Jersey: Princeton university press, 2011, s. 100-101.
38
Luker, Kristin. When sex goes to school: warring views on sex-and sex education-since the sixties, Norton & Co, New
York,2006, s. 416.
20
syfte att förhindra oönskad graviditet, sexuellt överförbara sjukdomar och känslomässiga
problem. Många vetenskapliga studier visar att denna typ av sexualundervisning inte
begränsar tonårsgraviditeter i det långa loppet.39 Mer än 95 % av ungdomar som går i
offentliga skolor i åldrarna 15-19 har haft undervisning i någon typ av sexualundervisning.
General Social Survey fann stora regionala skillnader. Avhållsamhets har en högre prioritet än
information om hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot
dessa. Undervisning om preventivmedel, abort, relationer och homosexualitet förekom
glesare. Innehållet i sexualundervisning varierar mellan geografiska regioner och efter
lärarens inställning. Undervisning enbart i avhållsamhet är vanligare i de södra delstaterna
där 30 % av sexualundervisningen endast består i avhållsamhetsundervisning. Analyser har
visat att vuxna som lever i de södra staterna har mindre tillåtande attityder till sexualitet (sex
före äktenskap och homosexualitet) än vuxna som lever i andra delstater. Invånare i de södra
staterna har mer traditionella värderingar och attityder och de kristna fundamentalistiska
samfunden har en starkare ställning. 69 % av de amerikanska skoldistrikten hade en policy att
undervisa i sexualfrågor. 35 % av dessa undervisade enbart i sexuell avhållsamhet. 55 % av
skoldistrikten i de södra delstaterna i USA krävde att enbart få undervisa i sexuell
avhållsamhet. 40
Pamela Kohler vid University of Washington i Seattle har gjort en undersökning om
sexualundervisning för ungdomar 41. Den första frågan var om de innan de fyllt 18 år fått
någon formell undervisning i sexualkunskap i skolan, kyrkan eller någon annan plats i hur
man lär sig att säga nej till sex. En uppföljande fråga ställdes om de hade fått instruktioner om
preventivmedel, om sexuellt överförbara sjukdomar och aborter. Undersökningen fann att
cirka 25 % av amerikanska tonåringar fick enbart utbildning i avhållsamhet medan två
tredjedelar fick omfattande sexualundervisning. Cirka 9 % av dem, framför allt tonåringar
från fattiga familjer och på landsbygden, fick ingen sexualundervisning överhuvudtaget
(Tabell 19). Kohler menar att den roll som sexualundervisning spelar i det inledande stadiet
av sexuell aktivitet spelar en stor roll för att förhindra tonårsgraviditeter och sexuellt
överförbara sjukdomar. Undervisning om preventivmedel ökar inte ungdomars sexuella
39
Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E, 2008. Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of
sexual activity and teen pregnancy. Journal of Adolesent Health, Vol. 42 (4), 2008, s. 344-351.
40
Landry, D, J,. Darroch, J, E,. Singh, S,. Higging, J,. Factors Associated with the Content of Sex Education in U.S. Public
Secondary Schools. Vol 35, Nr 6, 2004, s. 1-2.
41
Kohler, Pamela.K., Manhart, Lisa.E. & Lafferty, William. E. “Abstinence – only and comprehensive sex Education and the
inittion of sexual activity and teen pregnancy”, Journal of Adolescent Health, vol. 42, nr.8, 2008, s. 344-351.
21
aktiviteter eller sexuellt överförbara sjukdomar. Undersökningen visar att ungdomar som fick
omfattande sexualundervisning hade en lägre risk för graviditet än ungdomar som fick enbart
avhållsamhetsundervisning eller ingen sexualundervisning. 42Antalet sexuellt överförbara
sjukdomar, tonårsgraviditeter och tonårsfödslar är högre i USA än i de flesta andra
industriländer. I en studie från 2000 av sexuellt överförbara sjukdomar undersöktes i 16
industriländer förekomsten av syfilis, gonorré och klamydia. Resultatet visade att antalet
sexuella sjukdomar per invånare i USA var endast högre i Rumänien och i Ryssland.
Skillnaderna på sexuell aktivitet var minimala i de industriländer som undersöktes.
Tonårsgraviditeter, födelsetal och antal abortförekomst var högre i USA än i många andra
utvecklingsländer. År 1995 var förekomsten i USA av ungdomsgraviditeter 83,6 per 1000
ungdomar. I England och Wales var antalet 47,0, i Kanada 45,4, i Sverige 24,9 och i
Frankrike 20,2.43
Nationella organisationer som The American Medical Association, The American
Academy of Pediatrics och The National Academy of Science har rekommenderat att
amerikanska skolor bör undervisa eleverna i en helomfattande sexualundervisning. De har
hittat väldokumenterade samband mellan vad tonåringar lär sig om säkert sexuellt beteende
och sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter. De anser därför att en
helomfattande sexualundervisning är viktig för elevernas hälsa och att det är det effektivaste
sättet att stoppa sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter och därmed
aborter. Trots detta finansierar den amerikanska staten nästintill enbart avhållsamhetsprogram.
Avhållsamhetsprogramen fick en framträdande roll 1998 då lagen 510 om social trygghet
började ge 50 miljoner dollar i årliga belopp. Ytterligare 37.5 miljoner dollar kommer årligen
från statliga fonder. Den sexualundervisning som sponsras från staten innehåller ingen
information om preventivmedel och säkert sex.44 Det fanns ingen evidens som visade att
avhållsamhetsutbildning minskade sannolikheten för sexuellt överförbara sjukdomar bland
tonåringar visade sexualundervisningsexperter vid Browns universitet. 45 Bill Travner är
42
Kohler, Pamela.K., Manhart, Lisa.E. & Lafferty, William. E. “Abstinence – only and comprehensive sex Education and the
inittion of sexual activity and teen pregnancy”, Journal of Adolescent Health, vol. 42, nr.8, 2008, s. 344-351.
43
Singh Susheela, Darroch Jacquelin, E. “Adolescent pregnancy and childbearing: Levels and trends in developed
countries”, Guttmacher Institute, vol. 32, nr. 1, 1999, s. 1-4.
44
Landry, D, J, Darroch, J, E. Singh, S, Higging, J, s. 1-2.
45
Underhill, Kristen, Montgomery, Paul. & Operario, Don, “Sexual abstinence only programmes to prevent HIV infection in
high income countries: Systematic review.”British Medical Journal, nr.1. 2007, hämtad 2013-09-15 från
http://www.bmj.com/content/335/7613/248
22
förespråkare för organisationen Center for Family Life Education som är för en helomfattande
sexualundervisning i de amerikanska skolorna. Organisationen producerar
sexualundervisningsmaterial och erbjuder gästföreläsare till amerikanska skolor. Center for
Family Life Education undervisar i sin sexualundervisning om relationer, familj, kropp,
pubertet och graviditet. Eleverna i de lägre åldrarna får lära sig att diskutera kring frågor som
hur man är en bra vän. I de högre åldrarna diskuterar eleverna hur en bra kärleksrelation ska
vara där respekt och jämlikhet tas upp. I de skolor som undervisar i en helomfattande
sexualkunskap har föräldrar rätt att låta sina barn vara hemma och missa
sexualundervisningen. Under Clintons tid som president infördes avhållsamhetsundervisning
för ungdomar i den offentliga skolan under välfärdsreformen. Detta ledde till att de delstater
som önskade statliga bidrag till sexualundervisningen blev tvungna att inskränka
sexualundervisningen till enbart avhållsamhetsundervisning. 2009 togs reformen bort för att
igen återinföras av president Obama. Obama tvingades att förhandla med de konservativa
kristna i kongressen för att genomföra sin hälso- och sjukvårdsreform. Resultatet blev att
avhållsamhetsundervisningen återinfördes på federal nivå. Under åren 2010-2014 satsades
250 miljoner amerikanska dollar på utbildning i avhållsamhet.46
Sammanfattningsvis visar resultatet på betydande skillnader i hur sexualundervisningen
genomförs. Skillnaderna är störst mellan sydstaterna i bibelbältet och nordöstra delstaterna i
USA. I bibelbältet är undervisningen fortfarande begränsad och med betoning på
avhållsamhet medan övriga stater ger en mer fullständig undervisning med begränsning av
inslag som gäller preventivmedel.
4.2 RÄTTEN TILL ABORT OCH ABORTMOTSTÅND
Högsta domstolens beslutade 1973 i Roe v. Wade att ge USA:s kvinnor rätt till abort under de
första tre havandeskapsmånaderna. 47 Under 1960-talet fanns det många republikaner som var
abortförespråkare. En av dessa var den dåvarande amerikanska senatorn Barry Goldwater.
Hans fru var också aktiv i abortfrågan och sponsrade organisationen Planned Parenthood.48
Trotts att den övervägande delen av dagens republikaner inte stödjer abort, reproduktiv frihet
46
Knöfel Magnusson, Anna. People are having sex, I USA styr dubbelmoralen sex- och samlevnadsundervisningen,
2010,hämtad 2013-09-29 från http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Artiklar-och-reportage/People-are-so-having-sexI-USA-styr-dubbelmoralen-sex--och-samlevnadsundervisningen-/
47
Karlsson, Ingmar Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik. 3 uppl. Finland: Whalström & Widström,2004, s.
97.
48
Gelin, Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 222.
23
och familjeplanering betyder det inte att alla stödjer dessa frågor inom partiet. Det finns
republikaner som stödjer aborter, reproduktiv frihet och familjeplanering i alla amerikanska
stater och de som bildar opinion över hela landet. Dessa republikanska förespråkare anser att
kvinnors sjukvård är personlig och privat. De vill att besluten ska överlåtas helt till kvinnan
för att hon ska kunna göra ett självständigt val med stöd av sin familj, sin tro och assistans
från sin läkare. Statligt intrång är något som de starkt motsätter sig.49
Kristna som anser att aborter borde vara olagliga anser att fostret borde ha mänskliga
rättigheter. Argument om mänskliga rättigheter har tidigare använts i kampen för
handikappade och de svartas rättigheter.50 De som är emot abort hämtar sina argument från
Bibeln som citaten illustrerar:51 ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, innan du
kom ut ur moderlivet gav jag dig ett heligt uppdrag; att vara profet för folken” 52 och ”Du
skall välja livet, så att du och dina efterkommande får leva”.53 De mest aktiva i abort motståndsrörelsen är "Anti choice"-rörelsen och de katolska biskoparna. Abortfrågan är ofta
rykande het i amerikanska valrörelser. President Obama försvarar rätten till abort men alla de
fyra republikanska presidentkandidaterna vill riva upp den nuvarande lagstiftningen. Så
många som hälften av amerikanerna säger sig vara emot abort. Tjugo procent av den
amerikanska befolkningen tycker att abort borde vara olagligt.54
The General Social Survey frågade amerikaner om det finns giltiga anledningar för
laglig abort. Respondenterna som motsatte sig laglig abort hade hög gudstjänstnärvaro. På
1970-talet motsatte sig 29 % av de amerikaner som var frekventa kyrkobesökare abort i fall av
våldtäkt jämfört med 12 % av de mindre frekventa besökarna. Under 2000-talet visade
undersökningen att 43 % som var frekventa kyrkobesökare motsatte sig en laglig abort i
denna situation jämfört med bara 16 % av de mindre frekventa besökarna. Trenden är likartad
för abort i fall av allvarlig fosterskada. Det finns en trend i sambandet mellan
gudstjänstnärvaro och flera typer av social konservatism. Att vara religiöst aktiv är mer
49
Planned Parenthood. Republicans For Planned Parenthood, 2013, hämtad 2013-09-12 från
http://www.plannedparenthoodaction.org/get-involved/advisory-boards-and-initiatives/republicans-choice/
50
Karlsson, Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik, s. 222-223.
51
Ibid, s. 95.
52
Jeremia 1:5
53
Femte Moseboken 30:19 (95)
54
World Values Survey Association, OFFICIAL AGGREGATE v.20090901, 2009, (www.worldvaluessurvey.org). Aggregate File
Producer: ASEP/JDS, Madrid), hämtad 2013-09-12 från Http://wvsevsdb.com/wvs/WVSData.jsp
24
sammankopplat med mottståndet mot abort än vad det var på 1970-talet. 55 Även World
Values Survey (2006) visar på ett starkt abortmotstånd (Tabell 15). 64,9 % anser på en 10gradig skala att abort aldrig går att rättfärdiga. De som inte helt tar avstånd från abort anser att
särskilda skäl måste föreligga som t.ex. våldtäkt eller risk för moderns liv. Republikanerna har
gjort och gör på delstatsnivå allt de kan för att reducera aborträttigheterna i USA. En
republikansk kongressledamot i delstaten South Dakota vill kunna ge dödstraff till de läkare
som gör sena aborter.56
De flesta demokrater stödjer Roe v. Wade domslutet. Det finns en stark uppfattning
inom partiet att kvinnan ska ha rätt till sin egen kropp och därför självständigt kunna fatta
beslut rörande sin graviditet med hjälp av sin familj, präst och läkare. Kvinnan ska ha rätt till
en säker och laglig abort oavsett betalningsförmåga. Partiet motsätter sig alla försök att
försvaga den nuvarande lagstiftningen. Med hjälp av sjukvård och en fullständig
sexualundervisning minskar antalet oönskade graviditeter och således behovet av aborter.
Partiet stödjer en subventionerad hälso-och sjukvård för de program som hjälper kvinnor
under graviditeten, efter födelsen och adoptionsprogram.57 Det finns även andra åsikter inom
demokraterna angående abortfrågan. De katolska demokraterna är inte för abort. 58 På deras
hemsida refererar de till en konferens (2007) med landets katolska biskoppar. Biskoparna
anser att ett avsiktligt avbrytande av människolivet från befruktningsögonblicket till en
naturlig död alltid är orätt och inte försvarbart. De stödjer program som uppmuntrar att barn
föds genom att bekämpa fattigdom, erbjuda stöd till gravida kvinnor, ge sjukvård till barn och
familjer och erbjuda adoptions möjligheter hoppas de minska antalet aborter.59 De flesta
nationella "profamily" och ”antiabortion” organisationer är antingen aktivt fientliga eller som
den nationella rätten till liv kommittén neutral till preventivmedel och familjeplanerings- och
serviceprogram. I stället har de arbetat för att ta bort abort helt och hållet från sin agenda. De
vill dock avskräcka så många kvinnor som möjligt från att utföra en abort. Många av dessa
åtgärder bygger på uppfattningen att kvinnor som har för avsikt att göra abort inte helt förstår
55
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 97-98.
56
Karlsson, Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik, s. 218-219.
57
Catholic demokrats. Issus: Abortion, Hämtad 2013-09-14 från http://www.catholicdemocrats.org/issues/abortion/
58
Catholic demokrats. Issus: Abortion.
59
Conference of Catholic Bishops Forming Consciences for Faithful Citizenship, by the U.S, s 8-9,28, 2007, hämtad 2013-0913 från http://www.usccb.org/issues-and-action/faithful-citizenship/upload/forming-consciences-for-faithfulcitizenship.pdf s 8-9,28.
25
vad en abort verkligen är och att om de gjorde det skulle de fatta ett annat beslut. Fem
delstater i USA kräver nu att läkarna innan en abort utförs ska utföra ett ultraljudstest på
fostret hos de kvinnor som söker abort och sedan erbjuda dem möjligheten att se bilden.
Slutligen, i det mest extrema exemplet som antogs i Oklahomas lagstiftning 2008, krävs att ett
ultraljud utförs före varje abort och att läkaren också ska granska bilden tillsammans med
kvinnan. Liknande lagstiftning infördes i Alabama, Indiana, Kentucky, North Carolina, Rhode
Island, Texas och Wyoming. 60 Republikanerna har genomfört en lag i flera amerikanska
delstater där flickor som vill göra abort och är minderåriga först måste få tillstånd av sina
föräldrar. Till och med i de fall som graviditeten beror på att de har våldtagits av en
närstående i familjen.61 Sedan dombeslutet Roe v. Wade. genomfördes har 383 läkare som har
gjort aborter fått dödshot. Av dessa har åtta blivit mördade. Abort kliniker har blivit utsatta
för: bombhot vid 619 tillfällen, 41 bombattentat, tänts på med eld 175 gånger, 1264 gånger
blivit vandaliserade, invaderats 391 gånger av aktivister och 2053 gånger har
antiabortaktivister anmälts p.g.a. olagliga demonstrationer utanför klinikerna.62
Sammanfattningsvis visar resultatet att abort aldrig får bli en ”lätt” utväg. De blivande
föräldrarna, särskilt mamman, utsätts för påtryckningar och ibland en brutal form av
information om abortens innebörd. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men
en stor del av befolkningen är fortfarande osäker. Religiösa ledare är fortfarande mycket
aktiva i frågan för att påverka både individer och politiska beslut i frågan.
4.3 MOTSTÅND MOT HOMOSEXUALITET
Haider Markel och Joslyn undersöker amerikanska medborgares uppfattningar om orsakerna
till homosexualitet och hur deras åsikter kring orsaken påverkar deras syn kring
homosexuellas lika rättigheter i samhället. De har funnit att om orsaken till homosexualitet är
inlärd, påverkad av miljön eller kontrollerbar genom ett individuellt val blir inställningen
generellt negativ. De som uppfattar orsaken som okontrollerbar och biologisk till sitt ursprung
är oftast positivt inställda och ger ett politiskt stöd för att stärka de homosexuellas rättigheter.
Positiva känslor till homosexuella och samkönade äktenskap representeras av de som anser att
homosexualitet är genetiskt orsakat. Haider Markel och Joslyn har i sina analyser använt sig
av uppgifter från två unika opinionsundersökningar (Pew Research Center). Deras analys
60
Benson Gold, Rachel. “All That's Old Is New Again: The Long Campaign To Persuade Women to Forego Abortion.
Guttmacher Policy Review”, Guttmacher Policy Reviw, vol 12, nr. 2, 2009.
61
Karlsson, Tro terror och tolerans, essäer om religion och politik, s. 218-219.
62
Gelin, Den amerikanska högern: republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 220.
26
innehåller en undersökning kring den roll som religion, ideologi och erfarenhet har för
inställningen till och bemötandet av homosexuella. Ideologiska och religiösa skillnader spelar
stor roll i stödet för de homosexuellas rättigheter i samhället. Flertalet amerikanska
medborgare är osäkra på sin inställning till homosexuellas rättigheter och därför vänder de sig
ibland till sin församling som ofta ger färdiga svar. Den religiösa aktoriteten får sina argument
från Bibeln att homosexualitet är onaturligt och en synd. I Gamla Testamentet, 3 Mos., finns
moraliska normer för hur kristna och judar ska agera mot homosexuella. Homosexuella
handlingar framställs som en styggelse. Logiken i texten är att en människas syndiga handling
är ett självständigt val. Därför är synd inte genetiskt betingad eller determinerad. 63 De som
anser sig tolka Bibeln bokstavligt och som har hög närvaro vid gudstjänster förknippas ofta
med att vara fientligt inställda till homosexualitet. De individer som ser sig som politiskt
liberala är mer benägna att ha en positiv inställning gentemot homosexuellas rättigheter. 64
The General Social Surveys undersökning visar att när det gäller attityder om
homosexualitet har både de frekventa och mindre frekventa kyrkobesökarna blivit mer liberalt
inställda. På 1970-talet svarade 85 % av de frekventa kyrkobesökarna att homosexualitet alltid
är fel jämfört med 67 % av de mindre frekventa kyrkobesökarna. På 2000-talet svarade 79 %
av de frekventa kyrkobesökarna att homosexualitet alltid är fel jämfört med 48 % av de
mindre frekventa kyrkobesökarna. Både religiösa och icke religiösa amerikaner har
liberaliserats på denna fråga men de mindre religiösa amerikanerna har liberaliserats
snabbare.65 Trotts den förändrade inställningen till homosexualitet i positiv riktning så
kvarstår ett betydande motstånd mot jämställdhet för homosexuella män och kvinnor.66
Homosexualitet fortsätter att vara en het debattfråga. Allmänhetens acceptans för
homosexuella i USA har kraftigt ökat under de senaste decennierna. En majoritet ser inte
längre homosexuellas relationer som omoraliska. Och en stor andel är villiga att bevilja
medborgliga rättigheter. Dessa förändringar i den allmänna opinionen speglas i lagändringar
som skett både på federal och på delstatsnivå. 67 President Obama visade 2012 sitt stöd för
63
Haider- Markel, D, P,. Joslyn, Mark, R,. “Beliefs about the origins of homosexuality and support for gay rights: An
empirical test of attribution theory”., Public Opinion Quarely, vol. 72, nr. 2, 2008, s. 1, 295.
64
Whitehead, Andrew, L. “Homosexuelity, religion and science: Moral authority and the persistence of negative
attitudes”Sociological Inquiry,vol,82, nr.4, 2012, s 489.
65
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl. New Jersey: Princeton university press, 2011, s. 100.
66
Whitehead, “Homosexuelity, religion and science: Moral authority and the persistence of negative attitudes”, s. 1.
67
Whitehead, “Homosexuelity, religion and science: Moral authority and the persistence of negative attitudes”, s. 489.
27
samkönade äktenskap. Demokraterna har historiskt varit mer positiva än republikanerna till
att stötta de homosexuellas rättigheter.68 Sedan 1970 och 80-talen har stödet för
homosexuellas rättigheter ökat starkt i USA samtidigt som stödet för samkönade äktenskap
fördubblats.69 År 2012 är en majoritet av amerikanerna för samkönade äktenskap. Frågan
förblir en taktiskt vinnande valfråga för den konservativa kristna högern.70Amerikanernas
inställning till homosexualitet är fortfarande ambivalent. WVS undersökning 2006 (Tabell 16)
visade att i en 10-gradig skala ansåg 64 % (fem skalsteg som tog avstånd) att homosexualitet
aldrig går att rättfärdiga. Sannolikt påverkar detta massiva motstånd, ojämnt fördelat över
landet och i sociala grupper, skolans möjligheter att utforma en adekvat undervisning.
4.4 HOMOSEXUELLA ELEVERS SITUATION I DEN OFFENTLIGA SKOLAN
Det offentliga skolväsendet i USA ska ge en fri och lika utbildning för alla elever, oavsett ras,
kultur, religion och sexualitet. Diskriminering mot homosexuella i skolan och trakasserier
p.g.a. av personers val av livsstil strider mot de mänskliga rättigheterna.71 National Education
Association (1991, NEA) kämpar mot diskriminering av homosexuella och transexuella
elever i den offentliga skolan. De hävdar att det finns elever som upplever en stark fientlighet
och försummelse i skolmiljön. NEA har get ut en handbok för lärare. I denna står det att varje
elev ska ha tillgång till en korrekt information, inte dömas negativt och att undervisningen
sker av utbildade vuxna som inte bara informerar eleverna utan bejakar dem. 72 NEA vill
förmedla en korrekt syn på homosexualitet som förespråkar mångfald i synen på sexuell
läggning. Handboken erbjuder en ökad medvetenhet om de fördomar som finns mot sexuella
stereotyper och ger tips på hur man ökar tolerans och mångfald i undervisningen. Handboken
motsätter sig stark diskriminering av sexuell läggning genom mobbning, glåpord eller
”skämt” som sker i klassrummet. NEA tror på att i en skiftande miljö bör varje människa
värderas som unik. Erkännandet att vår värld är heterogen och inte homogen är ett första steg
mot att validera förekomsten av olika grupper av människor. Det andra steget är att tala om
68
69
70
Gelin, Den amerikanska högern: republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 228.
Ibid, s. 218.
Ibid, s. 226.
71
Hillary Clinton, Remarks in Recognition of International Human Rights Day, 2011, hämtad 2013-09-16 från
http://photos.state.gov/libraries/belize/231771/PDFs/Remarks%20in%20Recognition%20of%20International%20Human%2
0Rights%20Day.pdf
72
National Education Association, “Training Handbook for Educators”. National Education Association 1991, nr, 4, 2005
Washington, s. 40.
28
och erkänna skillnader. Det tredje steget innebär att acceptera de individerna som vi tidigare
såg som de ”andra”. Vi måste vara beredda att acceptera människor som är annorlunda mot
oss själva.73 Flera amerikanska lärare anser att en positiv och trygg skola är viktigt för
produktiv undervisning och lärande. 1980 kom domen Fricke v. Lynch i Rhode Island där en
man framgångsrikt utmanade skolans förbud mot att samkönade par deltog i
skolavslutningsbalen. Delstaten Massachusetts är den första delstaten i USA som direkt har
riktat säkerheten i skolan för just homosexuella elever. 1992 utfärdade guvernören Weld en
verkställande order om att förbättra situationen för homosexuella ungdomar. 1996 kom
dombeslutet Nabozyn v. Podlesny att offentliga skolor överallt i USA har en skyldighet att
behandla kränkningar och diskrimineringar av homosexuella elever på lika stort allvar som
alla andra slags kränkningar. Samma år kom Högsta domstolen i Romer v. Evans beslut att
klargöra att skolor som bygger på fientlighet och fördomar mot homosexuella kränker lagen. 74
Sammanfattningsvis visar resultatet att amerikanernas attityder till homosexualitet har
förändrats mer i positiv riktning mot ett accepterande jämfört med attityderna till abort.
Förändringarna i attityder i riktning mot ett accepterande är främst beroende av synen på
homosexualitetens ursprung. Om man anser att den är biologiskt betingad är man mer böjd att
acceptera den medan om man anser att homosexualiteten är förvärvad och går att kontrollera
är man mer böjd att vara negativt inställd. Skolan tar inte upp frågan i undervisningen utan
skolan är mer inriktad på att undvika diskriminering av homosexuella individer. Detta tyder
på att frågan fortfarande är laddad.
4.5 KRISTNA KONSERVATIVA OCH OFFENTLIGA AMERIKANSKA SKOLOR
De amerikanska offentliga skolorna är idag organiserade enligt den sekulära ideologin vilket
innebär att undervisnigen och läroplanerna utgår från att religion tydligt skall skiljas från
andra sekulära ämnen som historia, språk och vetenskap. Detta innebär att
kristendomsundervisningen inte ska strida med skolans policy för andra ämnen.
Sekulariseringsprocessen har skett i de amerikanska offentliga skolorna genom dess
undervisning och i läroböcker. Om undervisningen i offentliga skolor bryter mot dessa
73
National Education Association. “Understanding Gay, Lesbian, and Bisexual Students through Diversity” Acton Sheet:NEA
Human and Civil Rights, Washington, 1995 , s. 1.
74
Szalacha A Laura,”Safer Sexual Diversity Climates: Lessions Learned from an Evaluation of Massachusetts Safe Chools
Program for Gay and Lesbian Students”, American Journal of Education, nr.1, 2003, s. 58-61.
29
principer bryter de mot den amerikanska Högsta domstolens beslut. 75 Den kristna högern
anser att det är ett allvarligt problem att kristendomen har en avgränsad status i offentliga
skolor. Därför kämpar den kristna högern för att förändra den offentliga skolans läroplaner
och undervisning. Många av de konservativa kristna familjerna i USA anser att utbildning är
en privatsak och att offentliga myndigheter inte bör ha något eller väldigt lite att säga till om
vad föräldrar väljer att lära sina barn. Därför vägrar de låta sina barns utbildning ligga i
händerna på staten. Många väljer att placera sina barn på privata skolor eller ge dem
hemundervisning. Homeschool-rörelsen har vuxit i popularitet bland den kristna konservativa
högern sedan 1980-talet. År 1999 undervisades 1,7 % barn i hemmet och år 2003 blev 2,2 %
av barnen undervisade i hemmet. 30 % av föräldrarna till de barn som blev undervisade i
hemmet år 2003 angav att anledningen till deras val var att de ville ge moralisk eller religiös
undervisning till sina barn. Ett annat allternativ till hemundervisning är de religiösa privata
skolorna som har större frihet och mindre inblandning från myndigheterna. De kristna
skolorna har sedan 1980-talet fortsatt att växa eftersom många konservativa troende inte vill
ge ansvaret för sina barns utbildning till en sekulär kommunal skola eftersom det skulle strida
mot deras gudagivna ansvar att uppfostra sina barn i sin tro. Det är en kamp om kontrollen
över utbildningen men också en kamp om gränserna mellan det offentliga och den privata.
Den religiösa tron och skolan har tidigare gått hand i hand i de offentliga amerikanska
skolorna men nu har religiös tro tvingats in i den privata sfären av det moderna amerikanska
”sekulariserade” samhället.76
Sammanfattningsvis pekar resultatet på att den konservativa kristna högern förlorat
kampen om en normativ kristen undervisning. Ett alternativ har därför blivit att antingen sätta
sina barn i privata kristna skolor med en tydligare kristen profil än i den offentliga skolan eller
att undervisningen i religion sker i hemmet. Den amerikanska lagstiftningen tillåter detta.
Undervisningen i den offentliga skolan om religion ska vara neutral.
4.6 DISKUSSION OM SKAPELSEL- OCH UTVECKLINGSLÄRA
Charles Darwin publicerade 1859 boken On the Orgin of species by means of natural
selection. Boken förklarar härstamningsläran och teorin kring det naturliga urvalet och blev en
stark konkurrent till den bibliska skapelseläran. Enligt Darwins teori har människan i
75
Brekke, Torkel. Fundamentalism, Prophency and protest in an age of globalization. 1 Uppl, New York: Cambridge
University Press, 2012, s. 212-215.
76
Brekke, Fundamentalism, Prophency and protest in an age of globalization, s. 212-215.
30
utveckling ingen särställning. Människan utvecklas precis som alla andra arter. Människan är
ingen gudsavbild. Människan är ett djur och vi härstammar från en varelse som går på fyra
ben med svans och päls. 77 Charles Darwins teori om evolutionsläran skapade starka
reaktioner från konservativa kretsar i de kristna kyrkorna i många länder. Det var inte förrän
evolutionsteorin trädde in i de amerikanska kassrummen som striden utvecklades till att bli en
riktig kamp för många familjer i USA. Om vi ser på historien om evolutionsrörelsen i den
amerikanska gymnasieskolan så är det tydligt att denna kamp var och är mycket mer än en
konflikt mellan religion och vetenskap. Det var också en kamp från den amerikanska
landsbyggden mot införandet av en modern kultur i den offentliga utbildningen. Kampen
fokuserades på frågan om biologiundervisningen i skolan, delvis p.g.a. utformandet av
undervisningen som ansågs av många strida mot en religiös och traditionell världsbild.78
Samtidigt ägde en snabb expansion av den obligatoriska högstadieutbildningen rum i den
lantliga södra delen av USA. Det kom synpunkter från den amerikanska södra landsbyggden
att undervisningen av evolutionsläran var ett hot mot den traditionella kulturen. Därför antogs
en lag vid namnet Butler Act i delstaterna Tennessee år 1925 och som förbjuder undervisning
av evolution i offentliga skolor. John T Scopes var lärare och arbetade i en kommunal skola i
den lilla staden Dayton, Tennessee. Han använde boken Civic Biologi i sin undervisning.
Eftersom han gjorde det bröt han mot lagen Butler Act och prövades i den berömda Scopes
rättegången år 1925. Detta fall har blivit en symbol för sammandrabbningen mellan försvarare
och motståndare till undervisningen i evolutionsläran i de amerikanska offentliga skolorna.
Ärendet avslutades med att Scopes blev fälld och fick en böter på 100 dollar. 79 Många
konservativa kristna såg Scopes rättegången som en seger över omoraliska vetenskapsmän.
Trots den symboliska segern i Scopers rättegången insåg konservativa kristna i USA under
1960-talet att utbildningsystemet var en arena för den snabba sekulariseringen av det
amerikanska samhället. Protestantismen fick en betydligt mer begränsad ställning i den
offentliga skolan än vad den tidigare hade haft. Bön och bibelläsning i offentliga skolor blev
avskaffade genom sekulariseringsprocessen.80 USA:s högsta domstol beslutade att de stater
som har lagar som kräver att barnen ska läsa eller höra högläsning från Bibeln på offentliga
77
Olaison, Dirke, Edenborg, Falk, Holmqvist, Manns, Axplock Ur Idéhistorien: II Kant till Lyotard. Finland: Vertigo
Förlag,2006, s. 69-76.
78
Brekke, Fundamentalism, Prophency and protest in an age of globalization, s. 215-217.
79
Ibid, s. 217-218.
80
Ibid, s. 218-219.
31
skolor bryter mot den amerikanska grundlagen. Engel v. Vitale fall kom att förändra hur
religion behandlas i det offentliga rummet. Många konservativa kristna ansåg att deras
nationella kultur undergrävdes av den Högsta domstolen. Det blev en kamp om mycket mer
än de faktiska bönerna. Det blev en kamp för att försvara den status och makt som den
protestantiska kristendomen en gång hade i de offentliga skolorna i USA. 81 Förändringen av
det offentliga amerikanska skolsystemet började under det sena 1900-talet. Utbildningen av
barn och ungdomar överfördes successivt från föräldrar och familjer till den offentliga skolan.
Denna process innebar också en förlust av kontroll och makt för föräldrar och familjer om hur
deras barn skulle växa upp och bli som vuxna. För en del religiösa människor var detta ett
allvarligt problem. Från 1960-talet blev det fullständigt klart för alla amerikaner att det
offentliga skolväsendet bygger på sekulära värderingar. Protestantiska konservativa grupper
har organiserat sig för att återinföra sin version av kristendomen i den offentliga läroplanen.
Bibel Creation Association grundades år 1964 i syfte att främja undervisningen om
skapelseläran i de offentliga skolorna. National Council on Bible Curriculum in Public
Schools (NCBCPS) grundades 1993 för att främja kristendom i det offentliga skolväsendet.
Samtidigt har religiösa liberaler grundat organisationer som kämpar för att hålla kvar
evolutionsläran. Bön, andakt och bibelläsning i offentliga skolor är förbjudet enligt
amerikansk lag.82 1980 kom beslutet att i 17 delstater ge skapelseläran lika mycket utrymme i
skolorna som utvecklingsläran. Michael Apple, University of Wisconsin, har nyligen gjort en
litteraturgenomgång av kontroversen mellan skapelselära och utvecklingslära i den
amerikanska undervisningen. Han gör sin analys i ljuset av tillväxten av den populistiska
auktoritära rörelsen i USA. De ultrakonservativa krafterna har inriktat sig på att kräva censur
på alltifrån barnböcker till vetenskaplig litteratur som angripit den bibliska skapelseläran.
Konflikten kom att stå mellan utvecklingstro och ekonomisk utveckling i det amerikanska
samhället å den ena sidan och trohet mot den bibliska skapelsetron som ett uttryck för Guds
ingripande i historien. Andra menar att konflikten egentligen inte står mellan religion och
vetenskap utan emellan olika religiösa bibeltolkningar. Apple hävdar att utbildare som
verkligen bryr sig om det allmänna skolväsendet måste försvara kunskapstraditionen som
bygger på det bästa från vetenskapen och bjuda motstånd mot populistiska rörelser som vill ge
81
Ibid, s. 218-220.
82
Ibid, s. 218-220.
32
en naiv tolkning av skapelseläran större utrymme i skolundervisningen.83 Allt eftersom
evolutionsteorin vunnit acceptans bland forskare i slutet av 1800-talet började den att
succesivt läras ut. Relativt få amerikanska offentliga skolor undervisar om evolutionsteorin
och det finns många gymnasier som inte inkluderar ämnet i sin läroplan. George Gallup som
är ett respekterat opinionsföretag sammanställde en stor mängd av opinionsundersökningar
från olika organisationer för att bedöma både allmänhetens uppfattningar om skapelse och
evolutionslära och lämpligheten av att undervisa om båda föreställningarna i offentliga skolor.
Undersökningarna frågade ett representativt urval av 1518 vuxna om de instämmer i
påståendet: "Gud skapade Adam och Eva, som var de första människorna." Av det totala
urvalet ansåg 91 % sig vara kreationister i någon form. 44 % (25 % av dem akademiker)
instämde i påståendet att "Gud skapade människan någorlunda i sin nuvarande form." Hela 81
% av de som ansåg sig vara evangelikala trodde att människan härstammar från Adam och
Eva jämfört med 58 % av de icke-evangeliska protestanterna (Tabell 2). Den lägsta procenten
fanns bland romerska katoliker där endast 47 % instämde. Gallup fann att nära 50 % av den
amerikanska befolkningen förkastade både ateistisk och teistisk evolution, åtminstone för
människor.84 De amerikanska styrdokumenten ger tydliga anvisningar om att
religionsundervisningen ska vara neutral i den offentliga skolan. Detta innebär att här finns en
konflikt mellan attityder i den amerikanska befolkningen och styrdokumentens klara
anvisningar. När det gäller hembaserad skolundervisning och skolor som drivs av samfund
och kyrkor är situationen annorlunda. Här säger styrdokumenten att undervisningen inte
behöver utformas i konflikt med d religiösa uppfattning som skolan står för. Detta blir
problematiskt i sin tillämpning då det kan innebära att alternativa förklaringar till
naturvetenskapliga frågor inte ges samma objektiva framställning i undervisningen.85 WVS
undersökning visar att 17 % (Tabell 17) av amerikanerna inte anser att vetenskapliga framsteg
i långa loppet hjälper mänskligheten. Bakom denna skepsis kan finnas en negativ attityd till
83
Pew Reserge Center, “Pew Forum on Religion and Public Life, Muslim Americans: Middle Class and Mostly Mainstream”,
hämtad 1013-09- 09 från http://pewresearch.org/assets/pdf/muslim-americans.pdf
84
Bergman, Jerry, “Teaching Creation and Evolution in Schools”, hämtad 2013-09-16 från
http://www.answersingenesis.org/articles/tj/v13/n2/teaching#r3
85
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublicschools
33
evolutionslära. Samma deltagare tillfrågades om de instämde eller tog avstånd från
påståendet: ”Vi är för mycket beroende av vetenskap och inte tillräckligt av tro” instämde
53,1 % (fem skalsteg) i detta påstående (Tabell 18).
Sammanfattningsvis tyder resultatet på att amerikaner i sin privata religiösa tro
fortfarande har en betydande förankring i skapelsetron medan den offentliga skolans
undervisning ska bygga på utvecklingsteorin. I bibelbältet finns fortfarande en ambivalens
och försök görs att balansera de båda uppfattningarna.
34
5. DISKUSSION
5.1 INLEDANDE DISKUSSION
Amerikanerna var lika konservativa i synen på sexualitet och sexualundervisning på 2000talet som på 1970-talet.86 Mot bakgrund av Andersson och Sanders undersökning är det ett
överraskande resultat då sekulariseringsprocessen på många sätt vunnit insteg i det
amerikanska samhället.87 Kanske beror detta på att sexualiteten uppfattas som ett privat
område där fortfarande religiösa värderingar påverkar starkt. Det kan också ha sin grund i
amerikanernas starka värdering av familjen och familjelivet (Tabell 9) eller har det sitt
ursprung i de konservativa gruppernas påverkan på individerna. Katolska kyrkan har
fortfarande en stor andel medlemmar i befolkningen och det är välkänt att den har en negativ
inställning till sexuella förbindelser före äktenskapet.88 Samma syn företräds av de
konservativa protestantiska samfunden. Det finns en konflikt här mellan samfundsledarnas
inställning och medlemmarnas privatliv. Sannolikt kommer en fortlöpande
sekulariseringsprocess medföra förändringar som innebär att de amerikanska
styrdokumenten89 som kräver en neutral religionsundervisning i högre grad följs även i
bibelbältet. Amerikanernas inställning till abort visar en annan utveckling från 1970-talet då
skillnaden inte var så stor mellan de högfrekventa och lågfrekventa kyrkobesökarna (Tabell
15). På 2000-talet däremot ser det ut som om inställningen har polariserats så att de
lågfrekventa kyrkobesökarna är mycket mer liberala än de högfrekventa som dessutom har
blivit mer militanta. Skälet till detta kan vara att sekulariseringen gått snabbare i den grupp
som sällan besöker kyrkan. Vi kan inte hitta någon förklaring i kyrkobesökarnas
samfundstillhörighet utan sannolikt har detta att göra med utbildningsnivå, social tillhörighet
och ekonomisk status. De som tillhör de lågutbildade, socialt och ekonomiskt utsatta tycks
vara mindre benägna till förändring och därmed hålla fast vid ett abortmotstånd. Detta ligger i
linje med Andersson och Sanders undersökning.90 Inställningen till homosexualitet uppvisar
ytterligare en annan trend (Tabell 16). Attityderna har blivit mer liberala i alla grupper i en
86
Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E, 2008. Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of
sexual activity and teen pregnancy. Journal of Adolesent Health, Vol. 42 (4), 2008, s. 1-351.
87
Andersson, Sander. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring, s. 92.
88
Conference of Catholic Bishops Forming Consciences for Faithful Citizenship, by the U.S, s 8-9,28, 2007, hämtad 2013-0913 från http://www.usccb.org/issues-and-action/faithful-citizenship/upload/forming-consciences-for-faithfulcitizenship.pdf s 8-9,28.
89
US Department of Education, Religion in public schools, 2012, hämtad 2013-11-04 från http://www.ed.gov/
90
Andersson, & Sander. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring, 2010.
35
jämförelse mellan 1970 och 2000-talen. Hur kan detta komma sig? Haider-Markel och Joslyn
diskuterar orsakerna till homosexualitet och synen har förändrats i riktning mot att fler
människor anser att homosexualitet inte är förvärvad och kontrollerbar genom ett fritt val.
Acceptansen för homosexualiteten är förankrad i biologin och inte möjlig för individen att
”bota sig” ifrån.91 Denna förändrade syn har hög relevans för undervisningen. Resultatet visar
på ett tydligt problem då skolorna ofta nöjer sig med att förhindra diskriminering av elever
med en homosexuell läggning men undviker ofta att aktivt jämställa samkönade relationer
med tvåkönade i undervisningen.92 Styrdokumenten är mer inriktade på elevernas legala
skydd än att befrämja en positiv jämställdhet. Bakom detta förhållande ligger sannolikt en
politisk kompromiss mellan den kristna högern och demokraterna. Diskussionen mellan
skapelselära och utvecklingsteori pågår i det amerikanska samhället. Försöken att återgå till
en undervisning om skapelseläran har misslyckats.93 Styrdokumenten idag anger klart att
undervisningen ska vara neural i förhållande till olika religioner och religiösa
uppfattningar.94Amerikanernas inställning till skapelseläran som en förklaring till livets och
naturens uppkomst är idag huvudsakligen förankrad i utvecklingsteorin. En konflikt kvarstår
dock som visas i surveyernas resultat om amerikanernas personliga tro (Tabell 18).
5.2 METODDISKUSSION
Min uppsats styrka är att uppsatsen bygger på två stora och omfattande Surveyer. Jag gör
kopplingar mellan den amerikanska skolans undervisning i jämförelse med den svenska. Vad
som kunde ha gjorts bättre är om jag hade haft tillgång till rådata av surveyerna. Då hade jag
kunnat genomföra några egna statistiska beräkningar som kopplar just de frågeställningar som
jag har arbetat med i uppsatsen men detta skulle kräva mer tid därför har jag valt att använda
mig av de sammanställda tabellerna. Det är alltid ett problem vid urvalet vid relevanta och
aktuella litteraturkällor.
91
Haider- Markel, & Joslyn, “Beliefs about the origins of homosexuality and support for gay rights: An empirical test of
attribution theory”., Public Opinion Quarely, vol. 72, nr. 2, 2008.
92
National Education Association. “Understanding Gay, Lesbian, and Bisexual Students through Diversity” Acton Sheet:NEA
Human and Civil Rights, Washington, 1995 .
93
Brekke, Fundamentalism, Prophency and protest in an age of globalization.
94
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublicschools
36
5.3 SEKULARISERINGSPROCESSEN
Sekulariseringsprocessen pågår i det amerikanska samhället och amerikanernas religiösa
engagemang och aktivitet har blivit mer och mer en personlig fråga. De uppfattar sig själva
som religiösa personer med någon form av gudstro. De utövar religiösa aktiviteter i form av
bön och meditation och gudstjänstbesök.95 En stor del av de amerikaner som tillhör kyrkor
och samfund är inaktiva medlemmar. Trots att resultatet visar en tydlig bild av
sekulariseringsprocessen så visar det också att den kristna religionen fortfarande har ett starkt
stöd i stora delar av den amerikanska befolkningen. Chaves konstatera dock att de mer
religiösa amerikanerna tenderar att vara mer politiskt aktiva.96 Vad detta kan innebära för
framtiden i form av polarisering mellan den kristna högern och andra politiska grupper i
skolfrågor är svårt att förutse. En aktuell lösning har ju blivit att det är legaliserat med
program för hemundervisning i vilka elevens religiösa uppfattning inte får kränkas.97 I några
områden som bibelbältet har kristen tro ett ännu starkare stöd som tagit sig uttryck i en stark
koppling mellan politiskt system och religiositet som visar på ett tidigare stadium av
sekulariseringsprocessen. Sekulariseringsprocessen skär tvärs igenom de stora politiska
partierna men den tycks ha gått snabbare fram hos de amerikaner som ser sig själva som
demokrater.98
5.4 SEXUALUNDERVISNING I SVERIGE OCH USA
Undervisningen kring abort och homosexualitet i de offentliga amerikanska skolorna påverkas
av inställningen till sexualundervisningen. Olika religiösa uppfattningar ska inte påverka
undervisningen i andra skolämnen men en lösning blir ibland att i stället utelämna delar i
sexualundervisningen som går i konflikt med religiösa uppfattningar som företräds av den
kristna högern.99 De skolor som enbart ger en sexualutbildning i avhållsamhet ser
avhållsamheten som enda lösningen att förhindra en oönskad graviditet. Abort och
95
Andersson, & Sander. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring, 2010.
96
Chaves, American Religion: Contemporary trends.
97
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
98
Andersson, & Sander. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring, 2010.
99
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublicschools
37
homosexualitet ses som omoraliskt i avhållsamhetsundervisningen.100 Abort likställs med
mord i vissa extrema fall. I de amerikanska skolorna där eleverna undervisas i en fullständig
sexualundervisning undervisas eleverna i att skydda sig mot oönskade graviditeter med
preventivmedel. Här undervisas även om abort som ett alternativ till en oönskad graviditet.
Undervisning i avhållsamhet är vanligt i USA och helomfattande sexualundervisning
förekommer inte i alla amerikanska offentliga skolor. Trots att Kohler101 vid University of
Washington har visat att avhållsamhetsundervisning inte förhindrar tonårsgraviditeter och
sexuellt överförbara sjukdomar drivs frågan vidare om avhållsamhetsundervisning av
konservativa kristna grupper.
Den svenska offentliga skolans sexualundervisning skiljer sig från den amerikanska. I
Sverige undervisas eleverna inte i avhållsamhet. Undervisningen är en helomfattande
sexualundervisning där eleverna får lära sig om sexuellt överförbara sjukdomar, hur de
skyddar sig mot dessa, hur de använder preventivmedel, om abort och relationer både
heterosexuella och homosexuella. I den svenska läroplanen finns sex och samlevnad som ett
ämne från årskurs 4-6 fram till och med gymnasiet. Sex och samlevnadsundervisning ska
integreras i flera olika ämnen såsom biologi, religionskunskap, historia osv. På skolverkets
hemsida står det att i ämnet biologi i årskurs 7-9 ska undervisningen belysa ”Människans
sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och
ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter
på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv”. I kursplanen i religion årskurs 79 står att läsa ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika
religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och
relationer” och ”Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till
exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet”.102 Det finns
skillnader i attityder till abort och homosexualitet i Sverige jämförelse med USA. Skillnaden
mellan USA och Sverige är att här tillåts inte dessa skillnader påverka utformningen av
undervisningen utan alla elever ska erbjudas en helomfattande sexualundervisning.
100
Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E, 2008. Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of
sexual activity and teen pregnancy. Journal of Adolesent Health, Vol. 42 (4), 2008.
101
Ibid.
102
Skolverket, Sex och samlevnad i styrdokumenten, 2013, hämtad 2013-10-06 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/vardegrundsarbetets-delar/sex-och-samlevnad/i-styrdokumenten1.198556
38
5.5 SKAPELSELÄRAN OCH EVOLUTIONSTEORIN
I Sverige undervisar de offentliga skolorna om evolutionsteorin som grund för livets
uppkomst. I kursplanen för ämnet biologi i årskurs 7-9 ska eleverna undervisas i
”Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer…”. samt
”Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån
evolutionsteorin”.103 I Sverige undervisas om skapelseläran i religionsämnet för att belysa en
aspekt på kristendomens syn på livets uppkomst. Det finns alternativa tolkningar på
skapelseläran som ger den en mer existentiell innebörd på människans roll i skapelsen snarare
än hennes tillkomst. Skapelseläran i religionsundervisningen kopplas ofta därför av många
lärare till undervisningen om Gamla Testamentet. I Sverige är det inte samma kamp mellan de
olika teorierna som det är i USA. Evolutionsteorin är dominerande i de naturvetenskapliga
ämnena i Sverige och skapelseläran undervisas om i religionsämnet. En anledning till att
evolutionsteorin har blivit dominerande i Sverige är att sekulariseringsprocessen har kommit
längre här än i USA. Kristendomen har en starkare ställning i USA i jämförelse med i
Sverige. I USA är det fortfarande en viss kamp mellan evolutionsteorin och skapelseläran
(Tabell 17). I Sverige kan vi se att skapelseläran har svårt att konkurera med evolutionsteori
som förklaring till världens uppkomst. Den kristna konservativa högern ville på 1980-talet
återinföra skapelseläran i 17 amerikanska delstater men försöket möttes med motstånd och
man lyckades inte återinföra skapelseläran som enda alternativ till synen på livets uppkomst.
Mickael Apples grundsyn om att den offentliga amerikanska skolan måste försvara en
kunskapssyn som bygger på vetenskap vinner mer och mer insteg.104 US Departement of
Education företräder samma uppfattning men eftersom de olika delstaterna har frihet att
utforma sina egna kursplaner som kan se mycket olika ut.105
103
Skolverket, Kursplan:Biologi,2013 hämtad 2013-10-07 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi
104
Pew Reserge Center, “Pew Forum on Religion and Public Life, Muslim Americans: Middle Class and Mostly Mainstream”,
hämtad 1013-09- 09 från http://pewresearch.org/assets/pdf/muslim-americans.pdf
105
New York State Learning Standards and Core Corriculum, Elementary Science Core Corriculum, 2013 hämtad 2013-11-04
från http://www.p12.nysed.gov/ciai/mst/pub/elecoresci.pdf
Utah Education Network, Science- Earth Science, 2012 hämtad 2013-11-04 från
http://www.uen.org/core/core.do?courseNum=3600
California State Board of Education, Science Content Standards, 1998 hämtad 2013-11-04 från
http://www.cde.ca.gov/be/st/ss/
39
5.6 UPPSATSENS RELEVANS FÖR MIN LÄRAROLL
I den svenska läroplanen står det att sex och samlevnadsämnet ska intrigeras i olika ämnen
bl.a. religionskunskap som jag kommer att undervisa i. Jag kommer att undervisa om
heterosexuella och homosexuella relationer. Det har varit intressant att göra en jämförelse
mellan olika stater i USA och hur sexualundervisningen utformats. I min undersökning har
jag sett vad viktigt det är med ämnet sex och samlevnad och hur viktigt det är att jag
undervisar om detta på ett allsidigt och inkluderande sätt så att elever med olika sexuell
läggning känner bekväma och vågar ställa frågor som ligger nära deras integritet. Det har
även varit intressant för mg att lära mig om vilken central plats skapelseläran fortfarande har i
det amerikanska samhället. Förhållandena är annorlunda här och jag kommer att undervisa om
skapelseläran inte som ett alternativ till en naturvetenskaplig världsbild utan som en
judisk/kristen syn på relationen mellan människan och Gud.
5.7 GENERELLA SLUTSATSER
Sekulariseringsprocessen fortskrider i det amerikanska samhället. Statliga organisationer och
myndigheter har sekulära och ska vara neutrala i förhållande till olika religioner och religiösa
uppfattningar. Detta gäller även den offentliga skolan. De frågor om religion som regleras i
styrdokumenten från US Departement of Education framhåller skolans skyldighet att vara
neutral samtidigt som den framhåller elevens lagliga rätt att uttrycka sin religiösa tro.
Undervisningen ska vara en undervisning om religion, inte i religion. Fortfarande har
religionen en stor betydelse i amerikanernas privata sfär, sannolikt mycket större än för
svenskarna. Detta innebär att många offentliga ämbeten innehas av starkt troende personer.
Medlemmar i den kristna högern är mer politiskt aktiva än amerikaner generellt och detta kan
innebära problem på delstatsnivå för neutraliteten i religionsundervisningen. Den kristna
högern har löst konflikten med den religionsneutrala undervisningen på två vägar, dels
privatskolor dels hembaserade undervisningsprogram. De frågor som den kristna högern
särskilt har haft stark kritik emot i den offentliga skolan är sexualundervisning, undervisning
om abort, homosexualitet och konflikten mellan skapelselära och utvecklingsteori. I ett av
styrdokumenten106 från US Departement of Education sägs uttryckligen att för dessa gäller att
106
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
40
skolans/elevens religiösa tro inte får kränkas i undervisningen. Detta innebär att
undervisningen i dessa program blivit en sfär med dålig insyn från samhället.
I en jämförelse mellan USA och Sverige framgår att styrdokumenten från båda länderna
klart säger att den offentliga skolans undervisning ska vara neutral i förhållande till religion
och att religionsundervisningen ska vara en undervisning om religion. Skillnaderna visar sig i
privatskolornas självständighet att utforma undervisningen så att den inte kränker elevens
religiösa tro. I Sverige finns heller ingen möjlighet att låta eleven få en helt och hållen
hembaserad skolundervisning som nästan 2 % av eleverna i USA har. Det svenska samhället
ställer högre krav på insyn i familjernas rättigheter och vi har en skolplikt som ett skydd för
elevens möjligheter att själv få välja sin egen livsåskådning. Skolans uppgift är att orientera
eleverna för deras personliga val.
41
KÄLL – OCH LITTERATUR FÖRTECKNING
LITTERATURFÖRTECKNING ÖVER BÖCKER OCH TIDSKRIFTER

Andersson, Daniel, & Sander, Åke. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i
förändring. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2010.


Benson Gold, Rachel. “All That's Old Is New Again: The Long Campaign To
Persuade Women to Forego Abortion.”, Guttmacher Policy Reviw, vol 12, nr. 2.
Bibeln, Jeremia 1:5

Bibeln, Femte Moseboken 30:19 (95)

Brekke, Torkel. Fundamentalism, Prophency and protest in an age of globalization. 1
Uppl, New York: Cambridge University Press, 2012.

Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl. New Jersey:
Princeton university press, 2011.

Gelin, Martin. Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s
framtid. Stockholm: Natur & Kultur, 2013.

Gibbs, Graham, Analyzing Qualitative Data. 1 uppl, London: Sage Publications Ltd,
2007.

Haider- Markel, D. P., & Joslyn, Mark, R., “Beliefs about the origins of
homosexuality and support for gay rights: An empirical test of attribution theory”.
Public Opinion Quarely, vol. 72, nr. 2, 2008.

Karlsson, Ingmar. Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik. 3 uppl.
Finland: Whalström & Widström, 2004.

Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E. Abstinence – only and comprehensive
sex Education and the inittion of sexual activity and teen pregnancy. Journal of
Adolescent Health, Vol. 42 (4), 2008.

Landry, D. J., Darroch, J. E., Singh, S & Higging, J., Factors Associated with the
Content of Sex Education in U.S. Public Secondary Schools. Vol 35, Nr 6,
November/December 2004.

Luker, Kristin. When sex goes to school: warring views on sex-and sex educationsince the sixties, Norton & Co, New York, 2006.

National Education Association, “Training Handbook for Educators”. National
Education Association 1991, nr, 4, Washington, 2005.

National Education Association. “Understanding Gay, Lesbian, and Bisexual Students
through Diversity” Acton Sheet:NEA Human and Civil Rights, Washington, 1995.

Olaison, Dirke., Edenborg, Falk, & Holmqvist, Manns, Axplock Ur Idéhistorien: II
Kant till Lyotard. Finland: Vertigo Förlag, 2006.

Rapley, Tim, Doing Conversation, Discourse and Document Analysis. 1 uppl, Los
Angeles: Sagepublications, 2008.
42

Ross, Lee. D. “How Christian reconcile their personal political views and the
teachings of their faith: Projection as a means of dissonance reduction”, National
Academy of Science, nr. 8, 2010.

Sander, Åke. Att studera människors religiositet. Opublicerat manuskript. Göteborgs
Universitet, läromedelstext till undervisning.

Singh Susheela, Darroch Jacquelin, E. “Adolescent pregnancy and childbearing:
Levels and trends in developed countries”, Guttmacher Institute, vol. 32, nr. 1, 1999.

Szalacha A Laura, ”Safer Sexual Diversity Climates: Lessions Learned from an
Evaluation of Massachusetts Safe Chools Program for Gay and Lesbian Students”,
American Journal of Education, nr.1, 2003

Whitehead, Andrew, L. “Homosexuality, religion and science: Moral authority and the
persistence of negative attitudes”Sociological Inquiry, vol, 82, nr.4, 2012.

Wolfe, Alan & Katznelson, Ira (Red.), Religion and democracy in the United States:
Danger or Opportunity. 1 uppl. Princeton: Princeton University Press, 2011.

Ödman, Per-Johan, Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. 2
uppl, Finland: Norstedts Akademiska Förlag, 2007.
KÄLLFÖRTECKNING ÖVER INTERNETLÄNKAR

Bergman, Jerry, “Teaching Creation and Evolution in Schools”, hämtad 2013-09-16
från http://www.answersingenesis.org/articles/tj/v13/n2/teaching#r3

California State Board of Education, Science Content Standards, 1998 hämtad 201311-04 från http://www.cde.ca.gov/be/st/ss/

Catholic demokrats. Issues: Abortion, Hämtad 2013-09-14 från
http://www.catholicdemocrats.org/issues/abortion/

Conference of Catholic Bishops Forming Consciences for Faithful Citizenship, by the
U.S, s 8-9,28, 2007, hämtad 2013-09-13 från http://www.usccb.org/issues-andaction/faithful-citizenship/upload/forming-consciences-for-faithful-citizenship.pdf s 89,28.

Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04
från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublics
chools

Hillary Clinton, Remarks in Recognition of International Human Rights Day, 2011,
hämtad 2013-09-16 från
http://photos.state.gov/libraries/belize/231771/PDFs/Remarks%20in%20Recognition
%20of%20International%20Human%20Rights%20Day.pdf

Knöfel Magnusson, Anna. People are having sex, I USA styr dubbelmoralen sex- och
samlevnadsundervisningen, 2010,hämtad 2013-09-29 från
43
http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Artiklar-och-reportage/People-are-sohaving-sex-I-USA-styr-dubbelmoralen-sex--och-samlevnadsundervisningen-/

New York State Learning Standards and Core Corriculum, Elementary Science Core
Corriculum, 2013 hämtad 2013-11-04 från
http://www.p12.nysed.gov/ciai/mst/pub/elecoresci.pdf

Planned Parenthood. Republicans For Planned Parenthood, 2013, hämtad 2013-09-12
från http://www.plannedparenthoodaction.org/get-involved/advisory-boards-andinitiatives/republicans-choice/

Pew Reserge Center, “Pew Forum on Religion and Public Life, Muslim Americans:
Middle Class and Mostly Mainstream”, hämtad 1013-09- 09 från
http://pewresearch.org/assets/pdf/muslim-americans.pdf

Skolverket, Kursplan:Biologi,2013 hämtad 2013-10-07 från
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi

Skolverket, Kursplan- Religionskunskap, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap

Skolverket, Sex och samlevnad i styrdokumenten, 2013, hämtad 2013-10-06 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/vardegrundsarbetets-delar/sexoch-samlevnad/i-styrdokumenten-1.198556

Underhill, Kristen, Montgomery, Paul. & Operario, Don, “Sexual abstinence only
programmes to prevent HIV infection in high income countries: Systematic
review.”British Medical Journal, nr.1. 2007, hämtad 2013-09-15 från
http://www.bmj.com/content/335/7613/248

US Department of Education, Guidance on Constitutionally Protected Prayer in Public
Elementary and Secondary Schools, 2003, hämtad 2013-11-04
http://www2.ed.gov/policy/gen/guid/religionandschools,prayer_guidance

US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm

US Department of Education, Religion in public schools, 2012, hämtad 2013-11-04
från http://www.ed.gov/

Utah Education Network, Science- Earth Science, 2012 hämtad 2013-11-04 från
http://www.uen.org/core/core.do?courseNum=3600

World Values Survey Association, OFFICIAL AGGREGATE v.20090901, 2009,
(www.worldvaluessurvey.org). Aggregate File Producer: ASEP/JDS, Madrid),
hämtad 2013-09-12 från Http://wvsevsdb.com/wvs/WVSData.jsp
44
BILAGOR
Hämtad från, Ross, Lee. D. “How Christian reconcile their personal political views and the
teachings of their faith: Projection as a means of dissonance reduction”, National Academy of
Science, nr. 8, s. 2.
Tabell 1.
45
Tabeller som diskuteras i avsnittet Religiös och politisk identitet som ligger här nedan är tagna
från World Values Survey.
Tabell 2.
Tabell 3.
46
Tabell 4.
Tabell 5.
47
Tabell 6.
Tabell 7.
48
Tabell 8.
Tabell 9.
49
Tabell 10.
Tabell 11.
50
Tabell 12.
Tabell 13.
51
Tabell 14.
Tabellen som diskuteras i avsnittet Rätten till abort och abortmotstånd. Från World Values
Survey.
Tabell 15.
52
Tabellen som diskuteras i avsnittet Motstånd mot homosexualitet. Från World Values Survey.
Tabell 16.
Tabellerna som diskuteras i avsnittet Konflikt om revolutionsläran och vetenskap . Från World
Values Survey.
Tabell 17.
53
Tabell 18.
54
Tabell 19.
Tabellen visar en undersökning av heterosexuella ungdomar. Ungdomarna som besvarade
frågorna är mellan 15-19 år. Ungdomarna svarar på frågorna om de har fått en heltäckande
sexualundervisning, eller undervisning i avhållsamhet och slutligen om de inte har fått någon
utbildning i ämnet.
Characteristic
Total
No sex education:
Abstinence-only
education:
Comprehensive sex
education:
Weighted %
(95%CI) n = 168
Weighted % (95%
CI) n = 390
Weighted % (95% CI) n
= 1161
9.4
23.8
66.8
Mean =
17.0 (±.04)
Mean = 17.2 (±.12)
Mean = 16.8 (±.10)
Mean = 17.1 (±.05)
Female
47.4
42.0 (34.5–50.0)
45.4 (39.1–51.9)
48.8 (44.7–52.9)
Male
52.6
58.0 (50.0–65.5)
54.6 (48.1–60.9)
51.2 (47.1–55.3)
White
76.7
69.4 (60.2–77.2)
75.1 (69.3–80.2)
78.2 (74.4–81.6)
Black
14.0
19.2 (12.8–27.8)
16.4 (12.0–21.9)
12.5 (10.2–15.2)
Other
9.3
11.4 (6.8–18.6)
8.5 (5.5–13.0)
9.3 (7.1–12.0)
Overall
a
Age
Gender
Race/ethnicity
Household income quartile (per year)
a
<$20,000
23.7
36.9 (28.4–46.3)
24.9 (20.5–29.9)
21.4 (18.6–24.6)
$20,000–39,999
27.0
23.0 (17.1–32.5)
32.6 (27.0–38.8)
25.6 (22.4–29.1)
$40,000–74,999
27.3
18.2 (12.4–25.9)
24.3 (20.0–29.2)
29.7 (26.7–32.8)
>$75,000
21.9
21.9 (13.7–33.1)
18.2 (13.8–23.6)
23.3 (19.8–27.1)
55
Characteristic
Total
No sex education:
Abstinence-only
education:
Comprehensive sex
education:
Weighted %
(95%CI) n = 168
Weighted % (95%
CI) n = 390
Weighted % (95% CI) n
= 1161
a
Residence
Metropolitan, central
city
53.3
39.0 (27.4–52.1)
53.4 (44.9–61.6)
55.3 (48.7–61.7)
Metropolitan, not
central city
27.0
26.8 (17.6–38.5)
24.7 (19.2–31.2)
27.9 (22.9–33.5)
Not metropolitan
19.7
34.2 (21.2–50.1)
22.0 (14.6–31.7)
16.8 (11.2–24.5)
41.3
53.8 (43.5–63.8)
36.9 (31.1–43.1)
41.2 (37.7–44.8)
Nonintact family unit
ab
Tabellen som diskuteras I avsnittet om Skapelseläran är hämtad från Bergman, Jerry, “Teaching
Creation and Evolution in Schools”, hämtad 2013-09-16 från
http://www.answersingenesis.org/articles/tj/v13/n2/teaching#r3
Tabell 20
Procent som instämde: "Gud skapade Adam och Eva, som var de första människorna"
grupperat enligt ålder, utbildning och religion.
Ålder
Utbildning
Religion
38 %
(18–29)
51 %
(30–49)
58 %
(50 och äldre)
33 %
(Universitet)
55 %
(Gymnasium)
66 %
(Högstadium)
50 %
(Offentlig)
81 %
(Evangelikal)
47 %
(Romersk katolsk)
56
58 %
(Protestant)