Planet Earth
I fem år pågick inspelningarna för den här internationella
samproduktionen mellan BBC, Discovery Channel, NHK/Japan och kanadensiska CBC.
Fyrtio kamerateam var sysselsatta på 200 inspelningsplatser i världens alla hörn. För ett centralt element i serien
- flygfoto - utvecklades ett speciellt kamerasystem. Den
fjärrstyrda, stabiliserade ”Heligimbal”-kameran gör det
för första gången möjligt att använda extremt starka teleobjektiv från luften. Dessutom utnyttjades hypermoderna
höghastighetskameror som ger bilder i 40 gånger normal
hastighet.
På så vis kunde man följa enorma djurvandringar från luften
utan att skapa panik i hjordarna, detaljerat dokumentera
skeenden på bråkdelar av sekunder och ta otroliga filmsekvenser av djur i deras naturliga livsmiljöer, oavsett om de
befann sig på de högsta bergstoppar, i de mest avlägsna
ökenområden eller i dunklet på marken under träden.
Fakta
Produktion: © BBC Worldwide Ltd.
Längd: 11 x 58 min
Från: 10 år
Ämne: Biologi, miljöfrågor
Filmnr: 7058–7068
SERIEN OMFATTAR FÖLJANDE 11 TITLAR
1. Från pol till pol
2. Berg
3. Sötvatten
4. Grottor
5. Öknar
6. Isens världar
7. De stora slätterna
8. Regnskog
9. Grunda vatten
10. Årstidsväxlande skogar
11. Havsdjupen
PLATSER
Afrika är jordens näst största världsdel på cirka 30 miljoner
km2 och med drygt en miljard invånare. Afrikas nord–sydliga
utsträckning går från Kap Blanc, Tunisien, till Kap Agulhas i
Sydafrika. Dess öst–västliga utsträckning går från Kap Verde
i Senegal till Kap Gardafai i Somalia. Afrika omfattar 53
självständiga stater. Namnet Afrika kommer ursprungligen från
Africa, namnet på den romerska provinsen i Karthagoområdet.
Amerika är den kontinent – eller ”dubbelkontinent” – som
omfattar landmassorna på västra halvklotet mellan Atlanten och
Stilla havet. Till Amerika brukar också räknas de stora öarna norr
om kontinenten, som t.ex. Grönland. Amerika omfattar en areal
om 42 miljoner km2 och har cirka en miljard invånare. Amerika
indelas i två världsdelar, Nordamerika och Sydamerika. Gränsen
mellan dem går tvärs över Panamanäset. Den smala landtunga
som utgör området söder om Mexico och norr om gränsen till
Sydamerika kallas Centralamerika eller Mellanamerika och
betraktas ofta som en särskild region, liksom övärlden nordöst
därom, Västindien (Karibien).
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
Antarktis är både en världsdel och kontinent.
Antarktis utgörs av land- och havsområdena
kring Sydpolen. Områdets sammanlagda
landyta uppskattas till 14,2 milj. km2. Antarktis
saknar bofast befolkning, men ett antal
åretruntbemannade forskningsstationer finns i
området.
kontinenten Eurasien. Från den nordligaste
punkten, Nordkinn i Norge, på Eurasiens fastland
till den sydligaste, Punta Marroquí i Spanien, är det
ca 4 250 km. Den öst–västliga utsträckningen, från
norra delen av till Kap Roca i Portugal, är 5 500
km.
Arktis är det polarområde som ligger runt
Nordpolen. Det finns inga satta gränser men en
som ofta används för området är den så kallade
trädgränsen – alltså gränsen efter vilka träd inte
kan växa. Till Arktis räknas den norra kusten av
Sibirien, Ryska federationens europeiska kust,
den nordligaste delen av Norge, större delen av
Island, hela Grönland, de norra kusterna i Kanada
och Alaska samt Norra ishavet (Arktiska oceanen)
med öar. Havet är uppfyllt av drivis och fast is,
och landområdena täcks till stora delar av snö,
glaciärer och inlandsis.
DJUR, FISKAR OCH FÅGLAR
Asien är jordens största och folkrikaste världsdel,
vilken upptar fyra femtedelar av kontinenten
Eurasien. Asien har ungefär fyra miljarder invånare.
Asiens befolkning fördelas på 49 självständiga
stater. Gränsen mellan Asien och Europa utgörs
av Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet,
Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön
och Dardanellerna, medan gränsen till Afrika har
gått genom Sueznäsets smalaste del. Till Asien
hör även hela övärlden i sydöst, mellan asiatiska
fastlandet och Australien.
Europa är jordens minsta världsdel efter
Oceanien, utgörande ungefär en femtedel av
Elefant är de i dag största landlevande djuren
och har en mankhöjd av 2,5–4 meter och en
vikt av 3–6 ton. Betarna använder elefanterna
framför allt för att samla mat, men också vid
styrkedemonstrationer mellan rivaliserande hannar.
Snabeln fungerar som ett verkligt universalredskap.
Med den kan elefanter plocka föda från marken,
buskskiktet och träden. De dricker genom att
suga upp vatten i snabeln och därefter spruta in
det i munnen, och de kan också duscha sig med
vatten eller stoft med snabelns hjälp. Det finns
savannelefant, skogselefant och indisk elefant.
Isbjörn förekommer i arktiska områden på norra
halvklotet. Den blir 2–2,5 meter lång och har
en mankhöjd av 120–160 cm. Hanar är mycket
större än honor och väger 300–800 kg, medan
honor väger 150–300 kg. Pälsen är vit och har
ofta, speciellt sommartid, svagt gulaktig ton.
Själva huden är svart för att spara värme. Den
täta pälsen och ett tjockt lager späck under huden
skyddar mot vinterkyla. Genom att pälsen är
vattenavstötande och fötterna delvis har simhud
är arten väl anpassad till ett liv i vatten. Den äter
säl men äter också kadaver av valar och valross
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
samt sommartid smådäggdjur, fågelägg och en del
växter. Man räknar med att det numera finns ca
20 000 isbjörnar.
Kejsarpingvin är den största arten i fågelfamiljen
pingviner. Den blir ungefär en meter hög och
har svart ovansida och vit undersida. Arten finns
endast på den antarktiska packisen och i havet
däromkring. Den livnär sig av fisk, bläckfisk och
räkor och kan dyka ned till ca 250 m och stanna
under ytan i runt 20 minuter, vilket är längre än
någon annan fågel.
Krill eller lysräkor tillhör ordningen kräftdjur med
ca 85 arter, varav ett dussin i nordiska hav, även
om ingen finns i Östersjön. Den vanligaste arten i
nordiska vatten är Meganycti´phanes norve´gica.
Lysräkor har räkliknande utseende, och de flesta
arterna har välutvecklade lysorgan på kroppen.
De är alla plankton och spelar stor roll som föda
åt fisk och valar. I kalla hav, särskilt i sydliga
kalltempererade hav och vid Antarktis, förekommer
de i enorma mängder och utgör där bardvalarnas
viktigaste föda.
Lejon tillhör familjen kattdjur. Hanarna är lite större
och väger lite mer än honorna, de kan bli ca 2
meter långa och väga över 200 kg. Pälsen hos
vuxna lejon är enfärgat guldbrun. Hanen har en
stor man, som täcker nacke och skuldror. Lejon
är det enda markerat flocklevande kattdjuret.
Flockens kärna är en grupp honor med ungar som
domineras av en eller flera hanar som försvarar
flocken och har rätt att para sig med honorna. En
flock kan bestå av cirka 20 djur. Det är honorna
som jagar, men när jakten är slut är det hanarna
som äter först. Lejon lever i nutiden i Afrika söder
om Sahara samt i Girskogen i nordvästra Indien.
Schimpans är ett släkte människoapor med två
arter, schimpans och dvärgschimpans. Vanliga
schimpanser kan bli mellan 1-1,7 när de står på
bakbenen. Dvärgschimpansen är bara aningen
mindre än schimpans. De väger mellan ca 25-70
kg. Pälsen är hos båda arterna svart och blir hos
schimpans grå hos äldre djur. Schimpans lever
oftast i grupper på 2–20, ibland mer än 50 individer
i skogar från Guinea till Kongo. Parning kan ske
året runt bara honan är mottaglig. Dräktighetstiden
är ca 8 månader och hon får oftast en unge.
Schimpanser är allätare och har setts tillverka och
använda enkla redskap för att komma åt föda. Den
äter också kött om de får tillfälle.
Vithaj finns intill kusterna av varmtempererade
hav och är sällsynt i tropikerna. Den kan bli upp
till åtta meter lång, även om det är sällsynt. Rygg
och fenor är mörkgrå medan undersidan är vit.
Tänderna är stora och triangulära med sågtandade
kanter. Vithaj lever nästan uteslutande av fisk och
marina däggdjur. Vithajen är känd som särskilt
aggressiv gentemot människor, men det beror
förmodligen på att hajen ofta attackerar ytobjekt,
som små båtar och surfbrädor. När den märker
att den bitit i en människa släpper den ofta snabbt
offret – därför är det få som dött av attacker från
vithaj. Arten är ganska ovanlig.
FOKUS PÅ...
Barrskog är skog som huvudsakligen består av
barrträd. Barrskogen är ett skiktat ekosystem som
i sitt trädskikt förutom barrträd mer eller mindre
sparsamt kan innehålla lövträd. Trädskiktet står för
huvuddelen av skogens organiska produktion, och
den avgör ljustillgången för de undre skikten, som
buskskikt, fältskikt och bottenskikt. Den svenska
barrskogen är en del av den barrskogszon som
utbreder sig över norra halvklotets tempererade
trakter.
Berg kallas upphöjningar av fast berg, vilken kan
variera i höjd från några tiotal meter till flera tusen
meter, som t.ex. Klippiga bergen i USA. Berg bildas
som ett resultat av samspelet mellan jordskorpans
uppbyggande och nedbrytande processer.
Förkastningar ger upphov till horstar (blockberg).
När stora berggrundspartier höjs och successivt
formas genom nedbrytning bildas bergmassiv och
bergskedjor. När höjningen avslutats bryts bergen
så småningom ned. Partier som genom sitt läge
nås sent av erosionen, som är mindre genomsatta
av sprickor eller som består av mer motståndskraftiga
bergarter kan då bli kvar som restberg.
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
Grotta är en naturlig hålighet i berg stor nog att
rymma en vuxen person. Grottor kan bildas på
många sätt. Vanligast är karstgrottor, bildade
i berggrund av kalksten eller dolomit. Genom
sprickor eller på annat sätt kan vatten med
kolsyra tränga ner i berggrunden. Kolsyran löser
ut kalksten och vidgar sprickor till grottor. När
en karstgrotta bildas är troligen hela håligheten
fylld av grundvatten. Sedan vattnet dränerats
bort avsätts kalcit som stalaktiter från taket och
som stalagmiter från golvet. Om taket i grottan
störtar in bildas en dolin. En annan typ av grottor
är strandgrottorna. Dessa har utbildats genom
vågornas abrasion i berggrunden. Grottor
kan också utbildas i sprickor i berggrunden
(sprickgrottor) och till följd av blockanhopningar
(blockgrottor).
en medelhöjd på 4 000–5 000 meter över havet.
Landskapet karakteriseras av branta sluttningar,
där jordskred ofta inträffar. En omfattande
skogsskövling har förvärrat jordförstöringen. I
Höga Himalaya, som når sin högsta höjd i Nepal,
påträffas nio av världens högsta bergstoppar.
Flera av dem ligger på över 8 500 meters höjd.
Mount Everest är högst, därefter följer K2
samt Kanchenjunga. Genom glacial erosion,
frostsprängning och andra nedbrytande processer
har topparna fått en skrovlig, tillspetsad form.
Gräs tillhör familjen enhjärtbladiga växter med ca
9 000 arter. Den har världsvid utbredning. Arterna
är med få undantag örtartade, men har mycket
växlande storlek. Många arter är ettåriga, men de
flesta fleråriga. Ängs- och stäppgräs har sedan
urminnes tider utgjort nötkreaturens viktigaste
foder under olika klimatbetingelser över hela
jorden.
Is är vatten i fast fas, som bildas då vattenånga
eller flytande vatten fryser. Över tio procent av
jordens landareal täcks av glaciärer med en
sammanlagd volym av ca 33 miljoner km3. Över
nittio procent finns i den antarktiska inlandsisen.
Glaciärerna utgör mindre än två procent av
jordklotets totala vattenförråd (tre fjärdedelar av
dess färskvatten), men skulle om isarna smälte
innebära en höjning av världshavens yta på ca
70 meter. Havsis är is som bildats vid frysning
av saltvatten. Mellan fem och tio procent av
världshavens yta är istäckt. Närvaron av salt gör
att havsis blir porös och får sämre hållfasthet än
färskvattensis.
Himalaya är en bergskedja i södra Asien som
utgör jordens högsta bergssystem och har en
längd av ca 250 mil. Från söder till norr kan
Himalayas bergskedjor, som i huvudsak utgörs
av bågar med nordväst–sydöstlig sträckning,
indelas i Siwalikbergen, Främre Himalaya, Höga
Himalaya och Transhimalaya. Främre Himalaya har
Lövskog är skog bildad av lövträd, alltså träd med
tunna och relativt breda blad. Vanligtvis avses
skog som fäller löven om hösten och står vinterkal,
men ibland innefattas också ständigt grön skog.
Norrut och i många bergstrakter utgör lövskogar
mestadels bara av bränder eller hyggen betingade
inslag i de förhärskande barrskogarna. Ett
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
undantag utgör den nordiska fjällbjörkskogen, där
björken härskar. Lövträd som ekar, lindar, lönnar,
almar, askar och bokar bildar huvudparten av de
ännu kvarstående naturliga skogarna inom jordens
tre stora lövskogszoner: Väst- och Mellaneuropa
med utlöpare österut till mellersta europeiska
Ryssland och till sydsluttningarna av Kaukasus och
Himalaya; Östasien med norra och delvis mellersta
Kina, Korea och större delen av Japan; östra USA
jämte angränsande del av Kanada. Särskilt i de
sydliga delarna finns många andra lövträdssläkten,
som kastanjer, valnöt och i Amerika bl.a. hickory.
Regnskog är en ständigt grön skog i områden
med en årsnederbörd av minst ca 1 500 mm.
Tropisk regnskog finns enbart i tropikerna, men
vissa tempererade områden med fuktiga västvindar
under större delen av året sägs ha tempererad
regnskog. Den finns t.ex. på Nordamerikas
nordvästra kust, i södra Chile och på Nya Zeeland.
Tropisk regnskog finns bl.a. i Sydamerika,
Västindien, Afrika, Madagaskar och på Nya
Guinea. Tempererade regnskogar förekommer i
kusttrakter som påverkas av havsvindar västerifrån.
Stäpp är i ursprunglig mening grässtäpp – ett
gräsdominerat område nästan helt utan träd eller
större buskar. Klimatet är tempererat och blåsigt,
med mycket torr sommar, kall men snöfattig vinter
och vegetationstid under våren och i viss mån
hösten. Typiska stäpper utbreder sig från södra
Ukraina till Kazakstan, i Mongoliet och nordligaste
Kina samt i Nordamerika, där de kallas för prärier.
Pampas i Argentina räknas också som grässtäpp,
även om klimatet där är betydligt vintermildare
och fuktigare. Vissa områden i bl.a. Ungern,
Rumänien, Främre Asien, Andalusien, Nordafrika
och Sydafrika samt på östsidan av Nya Zeelands
sydö är också grässtäpper. Det mesta av världens
grässtäpper är numera uppodlat medan de torrare
delarna utgör betesmarker. Därför är den vilda
stäppfaunan starkt tillbakaträngd och arter som
t.ex. bison, gaffelantilop, guanaco, vildhäst och
saigaantilop drabbas hårt av detta.
Sötvatten, eller färskvatten, är vatten med så
låg salthalt att smaken inte påverkas. Vid högre
salthalter smakar vattnet beskt. En bråkdel av
jordens vatten är sötvatten. Trots det räcker det på
många platser till att försörja både människor och
djur.
Väder är atmosfärens tillstånd vad gäller
förekomsten av vatten i olika former, som t.ex.
ånga, moln och nederbörd. Dessutom påverkar
luftens fysiska egenskaper som tryck, temperatur
och rörelse, t.ex. i form av vind. Vädret förändras
ständigt på ett sätt som är delvis regelbundet,
delvis oregelbundet – därför används ordet väder
även om växlingarna i atmosfärens tillstånd.
Världshav, eller ocean, är ett stort
sammanhängande havsområde som omsluts av
flera kontinenter. Traditionellt räknar man med
tre världshav: Stilla havet, Indiska oceanen och
Atlanten. Ibland räknas även Antarktiska oceanen
och Norra ishavet som världshav. Världshavet är
det sammanhängande vattenområde som omger
jordens kontinenter. När det gäller hav är en av de
mest karaktäristiska egenskaperna hos havsvatten
är dess salthalt. Därför benämns ibland några
insjöar med anmärkningsvärt hög salthalt, som
t.ex. Kaspiska havet och Döda havet, som hav.
Av jordens hela yta upptas 71 % av hav. I havet
finns ca 98 % av jordens samlade vattenmängd.
Återstoden utgörs av inlandsisarna (ca 1,6 %) och
grundvatten (0,4 %), medan insjöar, floder och
atmosfären svarar för endast 0,04 %.
Årstider delas in i vår, sommar, höst och vinter.
Varje del motsvarar var sin fjärdedel av jordens bana
runt solen. Utom nära ekvatorn har vi en sommar
med långa dagar och hög middagssol, medan
vinterns kyla beror på låg solhöjd och korta dagar.
Någon internationell definition på de meteorologiska
årstiderna finns inte, men i Sverige brukar den
del av året då medeltemperaturen är över +10 °C
räknas som sommar och den del av året då den är
under 0 °C som vinter, medan våren och hösten
omfattar tiderna mellan dessa båda årstider. Enligt
en annan vanlig årstidsindelning omfattar våren
månaderna mars–maj, sommaren juni–augusti,
hösten september–november och vintern december–
februari. I tropiska områden sker en årstidsindelning i
regntider och torrtider, och i södra och sydöstra Asien
efter vinter- och sommarmonsunerna.
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
Öken är landområde som genom mycket låg
nederbörd och ofta hög avdunstning kommit att
helt eller nästan helt sakna vegetation. Öknar kan
indelas i sådana som är heta året runt och sådana
som är sommarheta men relativt vinterkalla. Till
detta kommer köldöknar. Exempel på olika öknar
är Gobi i Asien, Kalahari i Afrika och Sahara i
Nordafrika. Öknar kan t.ex. bestå av sanddyner
eller karga stäppliknande landskap. I öknen i USA
växer t.ex. kaktusar. Helt vegetationslösa öknar är
sällsynta.
… världens högsta berg är Mount Everest, som når
8850 meter över havet, berget står i Himalaya.
VISSTE DU ATT…
...kaskeloter tillsammans med sjöelefanten har
dykrekordet på 2 000 m och att båda arterna kan
stanna under ytan i mer än en timme?
... det största djur som någonsin funnits på jorden
är blåvalen, som normalt blir 25 m lång och väger
90-120 ton? Rekordvikten är 190 ton. Nyfödda
blåvalsungar är 6-8 m långa och väger 2-3 ton. När
mamman diar förlorar hon ett ton i vikt varje vecka
under de sju månader som hon diar ungen.
...grönlandsvalen har det tjockaste fettlagret av alla
djur, i genomsnitt 50 cm tjockt?
… det på Borneo finns Sydostasiens sista stora
orörda regnskogsområde. Den delas av tre länder Indonesien, Malaysia och Brunei. Nu har länderna
gått samman för att rädda regnskogen och den
fantastiska biologiska mångfalden där.
… tyska forskare hoppas få fart på den naturliga
planteringen av träd i tropikerna genom en
lite speciell metod - nämligen fladdermöss.
Nyinflyttade fladdermöss ska hjälpa till att öka
spridningen av frön från många olika tropiska
växter då de äter fröväxter och täcker stora
områden under sina nattliga flygturer.
… världshaven i storleksordning är Stillahavet (180
miljoner km2), Atlanten (106 miljoner km2) och
Indiska oceanen (75 miljoner km2).
... en del fladdermöss kan överleva frysgrader
under dvalan?
... dräktiga isbjörnshonor lever helt och hållet på
kroppens fettlager under 8 månader? På denna
magra diet vandrar de hundratals kilometer,
gräver en lya i minusgrader och föder en eller två
ungar, som de diar tills de har en vikt som är 1020 gånger mer än vid födseln. Därefter vandrar
de hundratals kilometer för att nå jaktområdena
samtidigt som våren återkommer.
... kameler kan klara sig i flera månader utan att
dricka, och sedan dricka 50 liter på bara några
minuter?
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
... snöleoparden kan hoppa över 15 meter breda
klyftor?
världshaven? Ta reda på mer om Pangea
– hur såg jorden ut för miljontals år sedan?
Vilka världsdelar satt ihop?
... det fanns 50-60 miljon bisonoxar i Nordamerika
år 1800, men år 1890 hade endast 800 överlevt.
Idag har de åter ökat till ungefär 130 000 djur.
... den största samlingen av däggdjur som
någonsin har noterats är en koloni mexikanska
veckläppade fladdermöss, med bortåt 20 miljoner
individer?!
... hyenor är nära släkt med katter, men de har
utvecklats till att kunna springa långa sträckor,
precis som hundar?
… En jättebläckfisk kan bli över tio meter lång,
även om mycket lite är känt om dessa gigantiska
blötdjur som tros leva på mellan 200 och 700
meters djup.
… enligt the World Conservation Union (IUCN) är
nu var femte hajart utrotningshotad på grund av
rovfiske.
… de stigande temperaturerna kan innebära
slutet för mer än hälften av jordens arter inom
det kommande århundradet. Det menar brittiska
forskare som har hittat ett samband mellan
värmeperioder och massutrotning under de
senaste 500 miljoner åren.
AKTIVITETER FÖRE VISNING
1. Leta rätt på en jordglob. Peka ut var och
en av de olika världsdelarna. Hur ligger
de i förhållande till varandra? Var ligger
2. Gör research om följande: Hur många
däggdjur finns det på jorden? Hur många
är världshaven? Vilken regnskog är störst
och vilket berg är äldst – och högst?
AKTIVITETER EFTER VISNING
Himalaya – en mäktig bergskedja
Skapa en berättelse om Himalaya – ett berg som
påverkar naturen och djurlivet i högsta grad. Utgå
från de olika filmerna och innehållet i de avsnitt där
Himalaya förekommer.
En värld av vatten
Gör en utställning om vatten – sötvatten,
havsvatten, grunda hav och djupa hav. Utgå från
de olika filmerna och innehållet i de program som
handlar om vatten (program 3, 9 och 11). Välj
och presentera fakta på valfritt sätt. Teman kan
t.ex. vara ”Världshaven”, ”Fiskar i grunda hav”,
”Vulkaner på havsbottnen” etc.). Glöm inte bort en
illustrativ karta som presenterar alla världshaven!
Arktis och Antarktis
Två platser – nord- och sydpol – som påverkar
hela jorden! Ta reda på mer om någon av dessa
platser – eller båda, där du gör en jämförelse. Utgå
gärna från filmerna, eller leta på nätet. Kolla t.ex.
upp mer om kejsarpingvinen och livet på Antarktis.
Hur häckar de och föder upp sina ungar? Andra
förslag på underrubriker kan vara ”Isens världar”,
”Isbjörnens liv”, ”Global uppvärmning” etc.
Allt som växer
Temat på den här uppgiften är allt som växer! Över
hela världen finns olika klimatzoner, beroende
på hur mycket solljus växterna får. Skapa en
utställning om de olika växtzoner som finns på
jorden. Berätta mer om olika typer av skogar,
savanner, prärier och öknar. Vad kännetecknar t.ex.
varje växtzon (både ifråga om klimat och växtliv)?
Hur ser de olika klimatzonerna ut och var finns
trädgränsen?
Det naturliga hålrummet
Grottor finns över hela jorden – även i Sverige.
Nu är det dags att ta reda på mer om dem!
Besök http://www.speleo.se/index.htm - Sveriges
speleologförbunds hemsida. Här kan du få reda
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Planet Earth
på det mesta om svenska grottor. Du kanske
till och med har någon i närheten av där du bor.
Och i så fall… är det dags att bege sig dit på ett
studiebesök!
Tema: ”Fågel, fisk eller mittemellan”
Välj ut ditt favoritdjur, din favoritfågel eller favoritfisk
(som förekommer i någon av filmerna) och gör
ett specialarbete. Arbetet kan t.ex. omfatta dess
historia, vad som utmärker det, hur det lever,
äter och tar hand om sina ungar och mycket,
mycket mer. Presentera ditt arbete i form av t.ex.
en hemsida, uppsats, muntlig presentation eller
utställning. Du kan också arbeta själv eller i grupp.
Svenska länkar
http://www.himalaya.nu - om Himalaya
http://www.sundweb.com – diverse fakta från
djurvärlden
http://iq.spray.se - fråga och få svar om det mesta
http://www.speleo.se/gris/01zforor.htm - grottor i
Sverige
http://www.geologinsdag.nu/home/page.asp?sid=5
&mid=2&PageId=5037 – om geologins dag
http://www.ungafakta.se/varldshaven/ - unga fakta
om haven
http://susning.nu/De_sju_v%E4rldshaven – om de
sju världshaven
http://www.nrm.se - Naturhistoriska riksmuseet
http://www.gnm.se - Göteborgs Naturhistoriska
Museum
http://www.skansen-akvariet.se - Skansenakvariet
http://www.skansen.se - Skansen
http://www.commersen.se/djurtid/arter/tidiga/tidiga.
html - om däggdjurens tid
http://www.biol.lu.se/zoofysiol/Djurartiklar/Okendjur.
html - om däggdjur i öknen
http://ngm.nationalgeographic.com/ngm/0505/
feature4/multimedia.html - gör ett besök i världens
djupaste grotta
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.forskning.se - den mesta om mycket
http://lankskafferiet.skolutveckling.se länkskafferiet
http://www.filmo.se
Engelskspråkiga länkar
http://www.bbc.co.uk/nature/animals/planetearth/
nonuk.shtml - BBC:s hemsida om serien
http://www.abdn.ac.uk/mammal - The Mammal
Society (UK)
http://www.mtuk.org - Mammals Trust
http://tolweb.org/tree - Tree of Life - om däggdjur
och deras släktingar
http://vertebrates.si.edu/mammals/ - National
Museum of Natural History (Smithsonian)
http://animaldiversity.ummz.umich.edu/chordata/
mammalia.html - University of Michigan Museum of
Zoology
FILMO
Box 6014 • SE-171 06 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: info@filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
