69768 Ögat vilket verktyg.indd

advertisement
Ögat - vilket verktyg!
Ögat finns i många olika former. Se världen genom ögonen
hos ex. en rovfågel, daggmask och bläckfisk.
Synen är en av evolutionens största bedrifter. För människan
är det ett av våra viktigaste hjälpmedel för att överleva.
Men det vi människor ”ser” upplevs helt annorlunda hos ex.
en fluga. Filmen beskriver synens betydelse och hur sinnet
fungerar hos både människor och djur.
Inledning
Fakta
Produktion: © Südwestrundfunk
(SWR) / Telepool
Längd: 14min
Från: 10 år
Ämne: Biologi - människan
Filmnr: 69768
Filmens syfte
- att lära mer om våra sinnen och
ögat.
- att berätta hur de fungerar och
vilken betydelse de har i vårt
dagliga liv
- att visa på likheter och skillnader
mellan oss och djuren.
Väldigt vetenskapligt kan man säga att synen är
”organismers uppfattning av elektromagnetiska svängningar
i våglängdsområdet 300-800 nm (ultraviolett-infrarött)”.
Hos människan är synen högt utvecklad och det sinne som
ger oss mest information om omgivningen. I näthinnans
ca 130 miljoner sinnesceller som kallas stavar och tappar.
Synen omfattar hos människan flera funktioner. Synskärpan
är förmågan att uppfatta fina detaljer. Det är den som gör det
möjligt att läsa, skriva, se på TV osv. Synfälten ger upplevelser
av omgivningen och gör det möjligt att orientera sig och
uppfatta föremål åt sidorna resp. uppåt och nedåt. Färgsinnet
ger upplevelser av olika färger. Människan kan skilja på en
miljon färgnyanser. Ljus- och mörkerseende innebär att vi har
förmågan att skilja på ljus och mörker. Det tar 45 minuter
innan ögonen helt anpassats till att se i mörker. Omgivningen
upplevs då enbart som nyanser av grått. Samsynen gör att de
båda ögonens bilder i hjärnan smälter samman till en bild.
Kontrastseendet är möjligheten att uppfatta skillnaden mellan
olika ljusa ytor. Det hjälper oss att orientera oss i omgivningen,
framför allt i svag belysning.
Skillnaden mellan olika synsinnen
Enkla typer av ögon, som hos vissa fiskarter, uppfattar ljus
och mörker men ger inte någon ”bild”. Hos mer utvecklade
ryggradsdjur finns möjligheten att bearbeta impulser från
synnerverna både i storhjärnan och i mitthjärnan. Rovdjur
utmärker sig genom stor synskärpa. Nattlevande djur och vissa
djupvattensfiskar har extremt ljuskänsliga ögon. Insekter har
en speciell sorts ögon som kallas fasettögon, som är ögon
sammansatta av många småögon.
Nyckelord/Teman
Synsinnet
Kamera
Brännpunkt
Närsynthet
Pupill
Iris
Stavar
Synnerv
UV-ljus
Fasettögon
Ljuskänsliga celler
Lins
Ciliarmuskel
Översynthet
Näthinna
Tappar
Receptorer
Sinnesceller
Färgseende
Ommatidier
FILMO
Vretenvägen 12 • SE-171 54 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: [email protected]filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Ögat - vilket verktyg!
Aktiviteter före visning
Vad är det bästa med att kunna se, tycker du? Diskutera i klassen!
Vad kallas det sinne som gör att man ser, tror du?
Frågor efter visning
1. Hur orienterar sig daggmaskar?
2. Vad är en nautilus och hur ”ser” den?
3. Beskriv hur ögats lins fungerar.
4. Vad är en brännpunkt – beskriv gärna ett av dess användningsområden.
5. Vad gör tapparna… och stavarna i vårt öga?
Aktiviteter efter visning
Rita en bild på ett öga i genomskärning. Förklara med bilder hur synsinnet fungerar.
Beskriv olika typer av ögon, hos minst tre olika djur/insekter. Redovisa på valfritt sätt.
Internetkällor
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ga – om ögat
http://www.optikerhuset.se/vart_oga.htm - mer om ögat
http://66.102.9.104/search?q=cache:8KgfXD5taBMJ:www.lu.se/upload/popvet.pdf+synsinne&hl=sv&ct=c
lnk&cd=10&gl=se – om seendet hos djur
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.forskning.se - den mesta om mycket
http://www.kunskapsbanken.su.se/FragorSelect.asp - uppslagsverk med frågor om det mesta
http://lankskafferiet.skolutveckling.se - länkskafferiet
http://www.filmo.se
FILMO
Vretenvägen 12 • SE-171 54 Solna • SWEDEN • Phone: +46 (0)8-445 25 50 • Fax: +46 (0)8-445 25 60
E-mail: [email protected]filmo.se • www.filmo.se • VAT. no: SE5565565925
Download