2013-01-23 Till Arbetsmarknadsdepartementet Cecilia Eng Jakobsson och Ann-Christine Gullesjö Handikappförbundens synpunkter på investeringsprioriteringar för Socialfonden 2014-2020 Säkerställ att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar finns kvar även under nästa programperiod som en horisontell princip för strukturfonderna. Inom Socialfonden är tillgänglighetsperspektivet avgörande för att motverka utanförskapet från arbetsmarknaden. Detta kan göras genom att utveckla insatser för personer med funktionsnedsättning och stimulera ett tillgängligt arbetsliv som rymmer fler. I Sverige utgörs en stor del av utanförskapet från arbetsmarknaden av personer med funktionsnedsättning och en medicinsk grundad problematik. Arbetslivets villkor utestänger i onödigt stor utsträckning människor med begränsningar i sin arbetsförmåga. De Europeiska strukturfonderna, Regionalfonden och Socialfonden, är viktiga redskap i EU:s sammanhållningspolitik. Vi tror att Socialfondens syfte - att bidra till att fler kan inkluderas i arbetsmarknaden - skulle kunna uppfyllas bättre i Sverige. Med ett mer centralt fokus på utmaningen om inkludering, skulle rätt typ av innovativa verksamheter stimuleras bättre. Under innevarande programperiod finns ett kriterium för tillgänglighet formulerat i programmen. Detta perspektiv behöver bibehållas och förstärkas under kommande programperiod 2014-2020. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning handlar om att undanröja hinder i miljön. Det kräver insatser i arbetsmiljön och arbetsplatsens utformning, förutom stödjande insatser för de arbetsökande. Både arbetsgivare och arbetssökande är därför viktiga Sida 1 av 5 målgrupper för insatser. Strukturfonderna i sin helhet är därför ett oerhört viktigt instrument för att genomföra åtgärder som kompletterar andra politiska insatser till gagn för hela arbetsmarknadspolitiken. Under den innevarande programperioden har Sverige inom ramen för Europeiska Socialfonden framgångsrikt testat kravet att alla socialfondsprojekt som söker medel måste arbeta med tillgänglighet. Det är en långsiktigt strategisk satsning som behöver fortlöpa och förstärkas för att nå större resultat. Satsningen på processtöd ses som en förebild för andra länder i Europa. Både den svenska regeringen och EU har pekat ut inkluderingen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden som centrala utmaningar för att motverka utanförskap och bekämpa fattigdom. EU-kommissionens förslag till förordning om strukturfonderna har av Europaparlamentet förstärkts, rörande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning som horisontell princip, genom ett tilläggsförslag till artikel 7. I dagsläget är det inte klart hur den färdigförhandlade förordningen kommer att se ut när den är klar, men allt tyder på att såväl FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som tillgänglighetsperspektivet kommer att vara tydliga. Både Sverige och EU har undertecknat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilket innebär särskilda åtaganden som det behövs resurser att förverkliga. De omdiskuterade förhandsvillkoren (bilaga IV) i kommissionens förslag till sammanhållningspolitik 2014-2020 visar med stor tydlighet på behovet av insatser, bland annat att förebygga, kartlägga och undanröja hinder för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, men också en plan för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av fondernas genomförande. I den svenska regeringsförklaringen pekas utmaningen om att inkludera fler personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning ut, som en viktig fråga för att motverka utanförskapet från arbetsmarknaden. Såväl arbetsmarknads- Sida 2 av 5 ministern som integrationsministern upprepade gånger lyft vikten av att fler personer med funktionsnedsättning kan försörja sig genom jobb samt vikten av att bristande tillgänglighet åtgärdas. Trots intentionerna från både EU och den svenska regeringen, har sysselsättningsgraden för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning stadigt sjunkit i Sverige under en tioårsperiod 1998-2008. Sysselsättningsgraden var vid senaste mättillfället 2008 nere i 50,0%, och vi befarar att den fortsatt sjunka sedan dess. Synpunkter på investeringsprioriteringar Handikappförbunden anser att följande prioriteringar bör göras inom Socialfonden: 1. B Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom i) aktiv inkludering, framför allt för att öka anställbarheten. De ekonomiska klyftorna mellan personer med arbete och utan arbete ökar samtidigt som stödet till personer med funktionsnedsättning minskar vilket gör att den ekonomiska krisen slår hårdare mot många personer med funktionsnedsättning. De senaste årens förändringar inom socialförsäkringen har lett till att fler mist sin försörjning och inskrivningen av arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga har stigit kraftigt hos Arbetsförmedlingen. Ett flertal rapporter har uppmärksammat att levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning är sämre än för övriga befolkningen. 2. A Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet genom i) tillgång till sysselsättning för arbetssökande och ickeförvärvsarbetande, inklusive lokala sysselsättningsinitiativ, samt stöd till arbetstagarnas rörlighet Vägen till arbete för de som har varit i långvarigt utanförskap, kan vara mycket lång. Det har gjorts bedömningar att många som idag saknar arbete på grund av nedsatt arbetsförmåga, skulle kunna jobba om ett fåtal anpassningar av arbetet uppfylldes, men lång tid i utanförskap förstärker hindren till arbete. Andra, med Sida 3 av 5 mer omfattande nedsättning av arbetsförmågan, behöver också mer omfattande stödinsatser för att kunna arbeta utifrån sin individuella förmåga. Samhällsvinsterna för varje person som får tillträde till arbetsmarknaden är mycket stora även vid begränsad arbetstid, vilket motiverar stora stödinsatser. Tillgången till sysselsättning och lokala sysselsättningsinitiativ är viktiga insatser för vägen till jobb. 3. A Främja sysselsättning och stödja arbetstagarnas rörlighet genom ii) varaktig integration av ungdomar på arbetsmarknaden, framför allt ungdomar som inte arbetar eller studerar. Vägen från skola till arbete kan bli mycket svår för unga med funktionsnedsättning. Antalet unga med aktivitetsersättning har ökat kraftigt de senaste tio åren och uppgick 2010 till mer än 30 000 personer. Andelen elever inom särskolan har också ökat sedan mitten av 1990-talet. Den ökande psykiska ohälsan bland unga och den ökade identifieringen av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är viktiga faktorer att beakta för att komma tillrätta med den höga svenska ungdomsarbetslösheten. 4. C Investera i utbildning, kompetens och livslångt lärande genom att iii) stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden, bland annat genom att höja kvaliteten på yrkesutbildningen och inrätta och utveckla system för lärande på arbetsplatsen och lärlingskap, till exempel varvad utbildning. Unga personer med osynliga funktionsnedsättningar ökar i omfattning bland de som inte fullgör sin utbildning. Det finns hinder när det gäller tillgänglighet och attityder i utbildningssystemet. Utbildningsnivån bland personer med funktionsnedsättning är fortfarande lägre än bland befolkningen i stort. Det är dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning endast har grundskola som högsta utbildning. 5. B Främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom iii) åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Sida 4 av 5 Sverige och EU har åtaganden enligt FN-konventioner om mänskliga rättigheter, men arbetet mot diskriminering riskerar att bli lågt prioriterat i ekonomiska kristider. Diskrimineringsombudsmannen har lyft frågan om att det saknas resurser för att driva ärenden om diskriminering. I jakt på kostnader i samband med åtstramningar och den ekonomiska krisen finns tecken på att mänskliga rättigheter hotas i allt högre utsträckning, även i Sverige. Ledarskribenter talar om att återinföra institutioner för personer med funktionsnedsättningar, vilket står i strid med FN-konventioner. Socialfondens resurser kan användas för att förändra strukturer som diskriminerar i arbetslivet och skapa en högre medvetenhet om diskriminering. Handikappförbunden har tillskrivit regeringen i januari 2012 med förslag inför nästa programperiod för strukturfonderna. Vi har även lämnat synpunkter till Roland Bladh på EU-kommissionen samt till Europaminister Birgitta Ohlsson när det gäller strukturfonderna. Vi är fortsatt intresserade av att bidra med vår kunskap om hur tillgänglighetsperspektivet kan implementeras inom Socialfonden i alla led under programcykeln, från programskrivning till myndighetsarbete, upphandlingar och utvärderingar med mera. Vi ser Socialfondens stora potential att göra skillnad för att motverka utanförskapet från arbetsmarknaden och att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete. Med vänlig hälsning, Ingrid Burman Ordförande Handikappförbunden Sida 5 av 5