Vittra Törnskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jenny Ekström Anna Hägerström Merdijana Bajra Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2015-12-22 Planen gäller till 2016-12-22 Barnens delaktighet Vi har tillvaratagit barnens tankar och reflektioner kring hur de känner sig på förskolan. Detta har skett såväl i organiserade dialoger i både stora och små samlingar, som i konflikthantering då många känslor naturligt uppkommer. Barn från tre års ålder har dessutom varit med på barnintervjuer där ansvarspedagogen har suttit med ett barn i taget, och vissa barn har ventilerat sina tankar på sina utvecklingssamtal med en förälder och en ansvarspedagog. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen har skett genom samarbete och dialog. Föräldrar har bidragit till likabehandlingsarbetet genom föräldraråd och föräldramöten. Vi utgår även från föräldrarnas tankar i form av Vittras kundundersökningar Lilla och Stora Kvaliteten, och kommunens kvalitetsundersökning Pilen. Undersökningarna sker en gång per termin och då i form av enkätsvar. Personalens delaktighet Varje avdelning har förmedlat sina tankar, erfarenheter och utvärderingar till likabehandlingsplanen. Arbetslagen har arbetat i grupp med innehållet i planen och sedan förankrat den på gemensamt personalmöte. En pedagog från varje avdelning har varit med och upprättat likabehandlingsplanen. Förankring av planen Planen ska dagligen synliggöras för barnen dels i spontana, naturliga sammanhang, dels i organiserad form under samlingar och projekt. Personalen ska utanför barngrupp arbeta med likabehandlingsplanen under förskolechefens ledning. De har tillgång till den via Schoolsoft, det interna nätverket, diskrimineringsombudsmannens webbsida och i vår likabehandlingspärm. Vårdnadshavare ska informeras om likabehandlingplanen via hemsidan, internetverktyget Schoolsoft och under föräldramöten om vår likabehandlingsplan och hur vi arbetar med den fortlöpande. Vikarier ska informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla anställda har läst igenom planen och fått komma med synpunkter. Vi har även diskuterat i arbetslagen och två pedagoger har sammanställ. Föräldrars tankar har tagits tillvar på föräldraråd, föräldrarmöten och kundundersökningar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Anna Hägersröm och Merdijana Bajra Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Alla avdelningar har haft välplanerade och bra uppstartsperioder som har lagt en bra grund för läsåret. Alla avdelningar har utvärderat uppstartsperioderna. Vi har uppmuntrat båda könen hos barnen att vara delaktiga i alla aktiviteter och även tänkt på att pedagogerna av olika kön gör alla typer av aktiviteter, tex att den manliga pedagogen bakar och är i skapanderummet och de kvinnliga pedagogerna snickrar och bygger. När vi sätter ihop grupper i alla tänkbara situationer blandar vi de båda könen. Vi har byggt upp en lärmiljö där både flickor och pojkar, i stort sett, leker lika mycket i alla områden. Vi har många flickor som sysselsätter sig med byggmaterial och i vår hemvrå leker de båda könen lika mycket. När situationer har uppstått gällande personlig integritet har vi diskuterat detta med barnen. En avdelning har haft människokroppen som projekt där könens olikheter behandlats. Vi har inte genomfört någon kompetensutveckling inom genuspedagogik. Vi har pratat i barngruppen om olika familjekonstellationer och till nästa år ska vi låna mer litteratur om detta. Vi har väldigt få barn med utländsk härkomst så vi har inte firat andra traditioner, men de barn vi har har fått berätta och gärna visat bilder så de känner sig stolta. Vi tillgodoser önskan om annan kost pga religion. I år var det inget stort fokus på att uppmärksamma FN-dagen på förskolan. Detta ska vi tänka på att göra nästa år. Vi har tagit tillvara på de olika modersmålen som våra barn har genom att prata om ord betydelse och sjungit sånger. Under uppstartperioden fokuserar vi mycket på olikhet och jobbar förebyggande med det. Vi har sett till våra barngrupper genom observationer och analyser och anpassat alla aktiviteter så att det passar alla barns olika förutsättningar. När vi har haft kulturdagar har vi åldersblandade grupper med alla barn i hela huset. Vi har haft kulturdagar vilket vi ska fortsätta med nästa år eftersom vi ser att detta är bra för sammanhållningen över alla åldrar. Vi har planerat samlingar och projekt så det gagnar alla åldrar, genom att göra gemensamma aktiviteter för alla åldrar på avdelningen eller t.ex ha samlingar enbart 5-åringar där de utmanas på sin nivå. Vi ser ofta att de äldre barnen hjälper de yngre i många situationer, t.ex vid påklädning. Tendenser som vi såg förra året med att vissa äldre barn tar för sig på bekostnad av de yngre har blivit mycket bättre. Likaså gällande att de barn som syns och hörs mest har fått mer uppmärksamhet har också blivit bättre. Vi pedagoger tänker mer på att ge alla barn samma möjligheter t.ex, vid samlingar och att gå först i ledet. Alla barn på Lärleken och Äventyrarna har oftast samling i små grupper. Detta ser vi är bra eftersom alla får och vågar komma till tals. Vi har använt oss av olika rutiner som t.ex turtagningslistor för att alla barn ska få vara delaktiga lika mycket. Pedagogerna har utvärderat vilka platser som händelser av kränkande behandling oftast förekommer. Vi har kommit fram till hur och var vi ska placera oss för att alltid ha uppsikt, t.ex i skogen på gården, vid utetoaletten, i hallen och i rum längst in på avdelningarna. När detta fungerar ser vi att färre incidenter uppstår. När pedagoger inte sprider ut sig och då inte har uppsikt över alla ställen har vi blivit bättre på att påminna och säga till varandra. Årets plan ska utvärderas senast 2016-12-22 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuteras på personalmöten och i föräldrarådet. Föräldrarnas och de anställdas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångas upp i de årliga trivsel- och kvalitetsenkäterna. Ansvarig för att årets plan utvärderas Inger Alteryd Främjande insatser ”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Namn Motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska övas i sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde och få redskap för att lösa konflikter. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till förskolan, förvissade om att barnen är trygga. Vi följer upp värdegrundsarbetet under utbildningsdagen i augusti 2016, och tar del av varandras reflektioner. Insats Varje termin inleds med en så kallad uppstartsperiod med riktlinjer utifrån våra styrdokument, där pedagogerna arbetar med förhållningssätt och spelregler för att sätta ramen för klimatet i barngruppen. Varje avdelning lägger gemensamt upp en strategi för hur uppstartsperioden ska se ut. Barnen görs under uppstartsperioden delaktiga i dialogen i både stor och liten grupp om hur de vill att man ska vara mot varandra. Pedagogerna arbetar med samspelsövningar i barngruppen. De gör utflykter och gemensamma aktiviteter med barnen för att stärka vi-känslan, och öka respekt och hänsyn mot varandra. Uppstartsperioden sedan på lagmöte v. 39. Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi låter barnen lära sig att hjälpa varandra; de mindre barnen kan få hjälp att lägga upp mat eller hjälp med påklädning av de äldre barnen. Det är viktigt att i så fall involvera både flickor och pojkar. Vi föregår med gott exempel och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Personalen ska vara goda förebilder och visa respekt för varandra, barn och föräldrar i både tal och beteende. Under personalmöten arbetar vi med samarbetsövningar och ger varandra feed-back. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart Utvärdering av uppstartsperioden ska vara utvärderat v. 39 2016 inför projektsättning och barnens utvecklingsplaner. Namn Motverka stereotypa könsroller Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Barnen ska stärkas i sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och barn, i både intima hygiensammanhang och lek. Barnen ska få möjlighet att utveckla sina förmågor utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska se till att pojkar och flickor får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi ska erbjuda en mer könsneutral lärmiljö. Vi ska medvetandegöra hur vi själva agerar som förebilder utifrån våra kön. Vi ska hjälpa och uppmärksamma varandra när vi råkar bemöta eller behandla barn utifrån deras kön. Insats Vi pratar med barnen om kroppen när naturliga tillfällen uppstår. Vi ska jobba i heterogena grupper, och erbjuda barnen en könsneutral lärmiljö. Vi ska se över våra lärmiljöer och diskutera våra riktlinjer kring dem i hela verksamheten. Vi ska se till att all personal får ökad kompetens inom genuspedagogik, och kunskap om små barns sexuella utveckling för att se vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Främja arbetet gällande könsidentitet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Vi ska vara förberedda på att välkomna och bemöta barn och föräldrar med olika könsuttryck. Pedagogerna ska även skapa förutsättningar så att inte barnens utveckling och intressen begränsas av könsstereotypa föreställningar. Insats Vi samtalar under utbildningsdagar om diskriminering, transpersoners utsatthet och könstillhörighet. Pedagogerna kompetensutbildas och medvetandegörs om vikten av ett konstant genusarbete. Pedagogerna ska fokusera på att arbeta med barnen i könsheterogena grupper och tänka över hur de placerar barn både fysiskt som i exempelvis samling och vid bordsplacering, och i tanke utifrån könstillhörighet. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Främja arbetet med etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Barnen ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Vi ska uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt. Pedagogerna ska arbeta aktivt för att utveckla barnens förmåga att respektera andras kulturer och värderingar. Insats Pedagogerna ska ta tillvara barns olika språk och kultur i till exempel arbetet med språk, ljud, ords betydelse och samtal om omvärlden, och uppmärksamma FN-dagen. Pedagogerna ska arbeta med att ta vara på likheter och olikheter i arbetet med barnen, som språk, traditioner, seder och vanor. Pedagogerna ska granska sitt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv och känna till interkulturell pedagogik. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Främja arbetet gällande funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Barnen ska ha kännedom om att alla människor har samma värde och rättigheter. Personalen ska vara förberedd då vi får barn med funktionsnedsättningar. Personalen ska fungera som goda förebilder som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Pedagogerna ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Vi ska anpassa vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Insats Pedagogerna ska i det dagliga arbetet med barnen lyfta fram människors olikheter och lika rättigheter. Detta kan ske i naturliga sammanhang eller i organiserad samling. Pedagogerna ska granska sitt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Personalen ska kompetensutvecklas vid behov för att vara förberedd på barn med särskilda behov. Det kan ske genom ett samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Det handlar också om att upprätta en god kontakt med barnets föräldrar för att skapa en bra miljö för barnet. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Främja medvetandet kring olika religioner Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Insats Vi kommer att reflektera kring olika högtider med barnen. Pedagogerna kommer också att dra paralleller till alternativa fester och seder utan anknytning till religion, exempelvis namngivningsfest istället för kristet dop. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi tar reda på eventuella önskemål om en familj uttrycker en viss trosuppfattning. Vi är lyhörda inför önskan om speciell kost. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Vi är förberedda på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer. Insats Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen. Vi skaffar böcker om regnbågsfamiljer, det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar, och samtalar kring dessa med barnen. Vi reflekterar i mötesform över hur samhället förmedlar normer och värderingar kring homo-, hetero-, och bisexualitet och granskar vårt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Motverka åldersdiskriminering Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska inte värdera eller kränka sina kompisar utifrån deras ålder, eller föreställningar om ålder. Till exempel att "småbarn har blöja" eller inte klarar av vissa saker. Barnen ska få utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Insats Vi ska motverka åldersdiskriminering och samtala med barnen om allas lika värde och olika förutsättningar. Vi ska fokusera på vänskap och låta barnen reflektera kring det. Vi ska jobba med våra egna fördomar och förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder. Vi ska även se över hur vi behandlar barnen utifrån ålder, och fokusera på: *finns det osynliga maktstrukturer/hierarki i barngruppen som bygger på ålder? *får de äldre barnen förmåner enbart på grund av sin ålder? *får de yngre förmåner på grund av sin ålder? *ser vi kränkningar mellan barnen som bygger på ålder? *planerar vi samlingar/projekt så att de gagnar alla åldrar? Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi utvärderar medarbetarundersökningar, Vittras kundundersökningar, kvalitetsundersökning Pilen. Vi utvärderar uppstartsperioden. Vi utvärderar barnens individuella utvecklingsplan. Vi utvärderar dialoger med barnen om värderingar, lika rättigheter och lika värde. Vi ska följa upp incidentrapporter. Vi tar med utvärderingarna när vi tar fram förhållningssätt med barnen, och sätter upp regler om hur vi vill bemöta varandra och bli bemötta på förskolan. Vi har även ett nära samarbete på enheten, där alla pedagoger känner barnen på samtliga avdelningar. Detta ger tillfälle till ett bra informationsflöde, vilket ger stöd i utvärderingar kring barnens trygghet. Vi äter alltid med barnen och skapar då ett lugn med tillfällen till viktiga samtal och reflektioner om olika förutsättningar och lika rättigheter. Vi har en överblickbar lärmiljö som bas för våra observationer. Vi har tydliga regler och rutiner som underlättar i vår utvärdering av det praktiska flödet. Vi reflekterar även mycket kring varandras värderingar, och hur barnen samspelar tack vare/trots sina olika förutsättningar. Vi arbetar på att ta fram ett analysverktyg och fastställda rutiner för att analysera utvärderingar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen involveras i de dagliga samtalen och aktiviteterna. Pedagogerna genomför inför varje barns utvecklingsplan en barnintervju med barnen från ca tre års ålder. Vi har en nära föräldrasamverkan med daglig föräldrakontakt, och föräldraråd och föräldramöten. Föräldrarna förmedlar ofta hur deras barn upplever förskolan och samspelet. Föräldrarna bidrar också med sina enkätsvar. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna diskuterar och reflekterar dagligen kring etiska frågor, och även i organiserad form under avdelningsmöten och barnkonferenser inför barnens individuella utvecklingsplan. Pedagogerna har även kompetensutvecklats på föreläsningar om bland annat barns utveckling och barns sociala strategier inför utvärderingar. Resultat och analys Under våra observationer har vi sett att många av de äldre killarna tar för sig på bekostnad av de yngre barnen. De trängs gärna för att få de bästa cyklarna, stå först i kön et c. Vissa barn talar nedsättande om yngre barn. Vi har samtidigt sett att de äldre barnen gärna hjälper de yngre, speciellt ute på gården och barn från andra avdelningar än deras egen. Det finns tendenser på alla avdelningar att de barn som hörs mest får mest uppmärksamhet, t ex sitta i pedagogs knä, gå först i ledet et c. Detta behöver alla pedagoger motverka och vara mer medvetna om vilka signaler det ger till övriga barn. Inomhus ser vi att det är mest killar på byggområdet, och flest tjejer i skapandet. I hemvrån är fördelningen mer lika. Pedagogerna har kanske varit dåliga på att uppmärksamma kön i exempelvis det passande projektet Kroppen. Vi behöver se över våra egna könsbundna beteenden och hur de avspeglas hos barnen, t ex att vissa pedagoger och barn tar för givet att det är en manlig pedagog som ska spika och borra när vi sätter upp saker på avdelningarna eller utomhus. Vi vuxna signalerar äganderätten till typiska manliga eller kvinnliga attribut vidare till barnen. Förebyggande åtgärder ”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Namn Förebygg könsmärkta lekar Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Barnen ska ha en trygg, stimulerande och utmanande miljö där alla kommer till sin rätt. De ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Pedagogerna ska se över lärmiljön så att den blir mer könsneutral och inspirerande över könsgränserna. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i främst hemvrån, skapanderummet och byggmattan. Resultaten från observationerna presenteras på organiserat personalmöte. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning till att de är pojkar och omvänt i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. Vi ser över materialet så att det vänder sig till både flickor och pojkar. Vi möblerar om i våra områden för att locka både pojkar och flickor till aktivitet, och för att det ska bli lättare att kombinera olika lekar. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barnens lekar och vilka områden de föredrar. Motivera åtgärd Vi har observerat att det är mest flickor som pysslar i skapandet medan pojkar har sina ”domäner” i bygghörnet. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Motverka åldersdiskriminering Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett ålder. De ska bli accepterade i kamratsammanhang och få samma förutsättningar utan att bli begränsade av sin ålder. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer av barnens samspel i både lek och rutinsammanhang med t ex turtagning och kö. Resultaten från observationerna presenteras på organiserat personalmöte. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där barn behandlas mindre gynnsamt beroende på sin ålder. Vi ger barn som bjuder in och visar hänsyn till yngre barn bekräftelse. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barnens samspel och hur de visar hänsyn till varandra. Motivera åtgärd Vi har sett att många av de äldre barnen tar för sig på bekostnad av de yngre barnen. Äldre, främst pojkar, tränger sig gärna före yngre. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Motverka särbehandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Barnen ska bli bemötta och sedda på samma vis av pedagogerna oavsett. De ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer. Även de tysta barnen ska få samma möjligheter till det som barnen betraktar som fördelar, t ex att få göra sin röst hörd på samling, att stå först i ledet eller sitta i en pedagogs knä. Åtgärd Pedagogerna hjälper varandra att skapa medvetenhet kring hur de behandlar barnen. Pedagogerna i respektive arbetslag väljer hur de vill jobba med detta, exempelvis turtagningslistor så att alla barn får samma möjlighet att bli sedda och bekräftade. Vi genomför observationer av varandra för att se hur vi behandlar barnen. Utvärderingen sker genom arbetslagens egna gemensamma reflektioner. Resultaten från observationerna presenteras på organiserat möte. Motivera åtgärd Det finns tendenser på alla avdelningar att de barn som syns och hörs mest får mest uppmärksamhet, t ex sitta i pedagogs knä, gå först i ledet et c. Detta behöver alla pedagoger motverka, och vara mer medvetna om vilka signaler det ger till övriga barn. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Namn Motverka könsbundet beteende hos pedagoger Områden som berörs av åtgärden Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Vi behöver se över våra egna könsbundna beteenden och hur vi som förebilder avspeglar detta hos barnen. Utvärderingen sker löpande genom kontinuerliga observationer och reflektioner i arbetslagen. Resultaten från observationerna presenteras på personalmöte i slutet av varje termin. Åtgärd Vi påminner varandra när vi går in i stereotypa könsroller. Vi tar eget ansvar och agerar över de könsbundna gränserna. Vi fångar barnens tankar och reflektioner när de har svårt att se att både killar och tjejer kan utföra samma saker. Vi ser till att placera oss i könsöverskridande miljöer - t ex kvinnlig pedagog i bygghörnan, och en manlig vid pysselbordet. Motivera åtgärd Många pedagoger och barn tar för givet att en pedagog utifrån könsstereotypa föreställningar ska utföra ett visst moment, t ex att en manlig pedagog ska spika upp en tavla eller pumpa en tom fotboll, och en kvinnlig hjälpa till med sömnad. Ansvarig Inger Alteryd Datum när det ska vara klart 2016-12-22 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. Vi är lyhörda inför föräldrars och barns tankar om barnets integritet, och om föräldrar eller barn har upplevt något av obehag. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan alltid vända sig till en pedagog den har förtroende för, oavsett avdelningstillhörighet. De kan även vända sig till förskolechefen. Finns inte förskolechefen på plats förmedlar pedagog kontakt vid behov. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1.Utsatt barn och avdelningspedagog samtalar stöttande och enskilt om incidenten om: Orsak till situationen? Vilka var inblandade? Så här går vi vidare. 2. Pedagogen talar med det ansvariga/utpekade barnet. Vilken är dennes upplevelse? Historik? Så här går vi vidare. 3. Kontakt med hemmet om om incidenten, vid hämtning av barnet eller telefonledes om det krävs. Vid större incidenter: 4. Arbetslaget och chef informeras, därefter huvudman enligt skollagen (2010:800). Dokumentera enligt mall. Om situationen inte upphör: 5. Samtal med det utsatta barnet för ytterligare uppföljning och för att visa att vi står på barnets sida. Samtal med det utpekade barnet där vi tydliggör att vi inte accepterar kränkningar eller mobbning. Vi ställer frågan: Vad kan du göra för att få slut på detta, och rannsakar hur vi kan gå vidare. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskolechefen informeras och blir ansvarig för situationen, därefter huvudman enligt skollagen 2010:800. 2. Förebyggande arbete: Återkommande värdegrundsdiskussioner i arbetslagen och på skolmöten. Kollegor som upptäcker vuxens kränkande behandling av barn agerar för att säkerställa barnets välmående. Upptäckande pedagog informerar arbetslagsledare eller förskolechef som vidtar nödvändiga åtgärder. Rutiner för uppföljning Förskolechefen ansvarar för uppföljning och vidare kontakt enligt skollagen 2010:800. Rutiner för dokumentation Åtgärderna dokumenteras i vår mall för incidentrapporter snarast efter det att incidenten har uppdagats. Den pedagogen som samtalat med barnet dokumenterar, vid behov i samråd med arbetslagledare/förskolechef. Dokumentationen förvaras i vår pärm för likabehandlingsarbete där även denna likabehandlingsplan finns. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ytterst ansvarig, därefter arbetslagsledaren eller tillförordnad.