Mycket höga pH-värden i Boren 2013

n!
tt
MYCKffi§ Fä&ffiÅ pFä-VARDEN I
ffiffiffiffiru §ffiffiru§&ffiffiru ?CI13
Boren i kvällssol 2013-07-24
Foto: K. Enstedt
Rapport 2013-08-04
Adress:
Besirksadress:
Box;13
590 70 I,]L,INGSI]RO
I{edagatan -§
590 73 t_JtJ*IGSIIRO
E-post:
kjell.enstedtr@elk-ab. se
'l'elefbn:
01
Telefar.
0
Pg:432 52,10-2
3-63050
t3-6305i
Bg: 146-51 I I
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
INNEHÅLL:
1. Inledning
2. Bakgrund
2.1 Sjöns årstider
2.2 Lite om kolsyrasystemet och dess inverkan på naturliga
vattens pH
3. Resultat och diskussion
3.1 Resultat av genomförda provtagningar
3.2 Vad kan man vänta sig i framtiden – innebär det
några problem?
2
2
2
3
4
4
10
Bilagor:
1. Resultat av vattenkemiska analyser (Tekniska Verkens Vattenlaboratorium)
2. Resultat av klorofyll-analyser (ALcontrol AB)
_______________________________________________________________________________________
1
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
1. Inledning
På uppdrag Motala och Linköpings kommuner har ELK AB utfört undersökningar för att
utreda varför man fått så höga pH-värden vid Tekniska Verkens råvattenintag vid Ljung i
Motala ström. Det har varit historiskt höga pH-värden som ingen i ansvarig ställning har
kunnat påminna sig om att det har hänt tidigare.
2. Bakgrund
Det är inte ovanligt med höga pH-värden i näringsrika sjöar under sommaren. Det inträffar
ganska ofta i samband med algblomning. Problemet i Boren var att det inte fanns ett spår
av algblomning utan vattnet var mycket klart.
För att förstå kommande resonemang är det viktigt att veta hur en sjö på våra breddgrader
normalt beter sig. Därför ges en kortfattad beskrivning om sjöars årstidsvariationer och
buffertsystem samt inverkan av näringsämnen.
2.1 Sjöns årstider
En ”typisk” svensk sjö har årstidsvariationer som beror på vattnets fysikaliska egenskaper.
Vatten har sin högsta densitet vi 4oC. De flesta andra vätskor har högre densitet ju närmare
fryspunkten man kommer. Om vattnet är kallare än 4oC så stiger det mot ytan, och det är
därför vi får en isbeläggning på sjöns yta när den fryser. Temperaturen i sjön stiger ner mot
botten i en sjö under vintern och är den ganska djup så är den ca 4oC vid botten. Det här
kallas vinterstagnationen och innebär att yt- och bottenvatten inte blandas. Det kan
medföra syretäring och syrebrist i bottenskiktet vilket i sin tur kan frigöra närsalter från
bottensedimentet till vattenmassan.
När våren kommer och värmen smälter isen och sedan värmer ytvattnet så får hela
vattenmassan samma temperatur och densitet vilket gör att hela vattenvolymen lätt blandas
om. Vattenmassan rörs om och bl.a. syre-, näringshalt blir lika i vid yta och botten. Vi har
då kommit till något som kallas för vårcirkulationen.
Figur 1. Vårcirkulation med lika temperatur i hela vattenmassan.
_______________________________________________________________________________________
2
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Solen fortsätter att värma upp vattnet och då hamnar det varma vattnet som har lägre
densitet vid ytan medan det ”4-gradiga” vattnet blir kvar på botten av sjön.
Ytvattentemperaturen stiger alltmer och vi får en skiktning med varmt ytvatten
(epilimnion) och betydligt kallare bottenvatten (hypolimnion) som inte blandas med
varandra. Däremellan har vi en termoklin eller ”språngskikt” där temperaturen sjunker
mycket snabbt på bara några meter i profil. Vi har kommit till sommarstagnationen.
Figur 2. Sommarstagnation.
I ytvattnet trivs planktiska mikroalger. De har ofta god näringstillgång, mycket ljus och
hög vattentemperatur som ökar hastigheten på de biokemiska processerna. Fotosyntesen
fungerar perfekt och finns det tillräckligt med närsalter så finns det förutsättningar att få
algblomning i sjön.
I bottenvattnet råder motsatta förhållanden med en mörk, kall och syretärande miljö som
inte är särskilt inbjudande för varken djur eller växter.
Så småningom minskar solinstrålningen och temperaturen i ytvattnet sjunker successivt.
Till slut når vi ungefär samma temperatur i yt- och bottenvattnet och vinden kan lätt blanda
om vattnet. Vi har kommit till höstcirkulationen.
2.2 Lite om kolsyrasystemet och dess inverkan på naturliga vattens pH.
Kolsyrasystemet är det som övervägande styr inlandsvattnens pH och alkalinitet.
Koldioxid löses lätt i vatten och lösligheten av koldioxid är mycket bättre än för t.ex. syre.
Fotosyntes och respiration påverkar starkt koldioxidhalten i vattnet. Förekomst av karbonat
ökar lösligheten markant av koldioxid.
CO 2 ( i luft) ⇔ CO 2 ( löst) + H 2 O
CO 2 + H 2 O ⇔ H 2 CO 3 ⇔ H+ + HCO 3 HCO 3 - ⇔ H+ + CO 3 2-
När pH <5 dominerar fritt CO 2
När pH ligger mellan 7 och 9 dominerar HCO 3 När pH > 9,5 finns CO 3 2- i signifikanta mängder, och över 10,5 börjar den dominera.
Vid fotosyntetiskt utnyttjande av koldioxid som överskrider respirationen i den trofogena
zonen (dit ljus kan tränga ner) tenderar att reducera CO 2 -innehållet och därmed öka pH.
_______________________________________________________________________________________
3
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Motsvarande kan respiratorisk generering av koldioxid i bottenvatten och sediment minska
pH-värdet.
Det är alltså genom fotosyntesen som vi får ökade pH-värden i sjöars ytskikt under
sommaren, och vid algblomning kan vi få riktigt höga pH-värden. Exempel på detta är
Hjälmaren och delar av Mälaren, men det är vanligt i många näringsrika (eutrofa) sjöar vid
varmt och lugnt väder. Vattnet blir då ”gäggigt” och grönt och siktdjupet i sjön blir mycket
litet, ofta mindre än 1 m.
3. Resultat och diskussion
3.1 Resultat av genomförda provtagningar
De kemiska analyserna av vattnet har utförts av Tekniska Verkens Vattenlaboratorium i
Linköping förutom analysen av klorofyll a, som utförts av ALcontrol AB i Linköping.
2
3
4
5
1
Figur 3. Karta över det aktuella området med provpunkterna markerade som röda ringar.
Den första provtagningen ägde rum den 15 juli. Vattenprov för analys av pH, alkalintet och
konduktivitet togs vid följande 5 stationer
1. Motalaviken
2. Borenshult
3. Boren, Borensberg
4. Norrbysjöns inlopp
5. Norrbysjöns utlopp
Vid punkterna 1,3 och 5 togs även prov för analys av klorofyll a samt för översiktlig
kontroll av växtplankton genom mikroskopering. Analyserna gav följande resultat.
Tabell 1. Resultat av vattenanallyser från 2013-07-15.
1. Motalaviken
2. Borenshult
3. Boren, Borensberg
4. Norrbysjöns inlopp
5. Norrbysjöns utlopp
Temp, oC
pH
18,5
19,1
20,7
21,0
20,8
8,0
8,0
9,2
9,2
9,4
Alkalinitet,
mg/l
36
36
40
40
39
Konduktivitet,
mS/m
14,6
14,6
15,0
15,1
15,0
Klorofyll a,
mg/m3
1,4
8,5
9,6
Av de här resultaten var det lätt att inse att det är i Boren som något händer så att pHvärdet ökar mycket kraftigt. Man ser också att klorofyllhalten, som är ett mått på
_______________________________________________________________________________________
4
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
växtplanktons biomassa, visserligen är högre än i Motalaviken men är ändå så låg (klass 2
enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder) att det knappast är tal om någon algblomning
i vanlig bemärkelse.
Tabell 2. Klassificering av halten klorofyll a enligt NV:s bedömningsgrunder.
Klass
Färg
1
2
3
4
5
Blå
Grön
Gul
Orange
Röd
Halt, mg/l
maj-okt
<2,0
2,0-5,0
5,0-12,0
12,0-25,0
>25,0
Halt, mg/l
aug
<2,5
2,5-10,0
10,0-20,0
20,0-40,0
>40,0
Benämning
Låga halter
Måttligt höga halter
Höga halter
Mycket höga halter
Extremt höga halter
Färska prov mikroskoperades för att översiktligt se hur algsammansättningen såg ut. I
Motalaviken dominerades planktonalgerna av Dinobryon som är en guldalg
(chrysophycae). Algsammansättningen ändrades en del i Boren med en större andel
grönalger och även cyanobakterier, men inga trådformiga. Mängderna var dessutom
relativt små.
Nästa provtagning utfördes den 18 juli och då utökades parametervalet med turbiditet för
att få ett mått på grumligheten, makrokonstituenter för att beräkna jonbalansen och
kvävefraktioner för att se eventuell jordbrukspåverkan.
Under veckan blåste det frisk V vind och har vi någon form av algblomning så borde det
ha blåst in och synts vid Strandbadet i Borensberg. Här fanns dock inte ett spår av
algblomning utan vattnet var mycket klart (se nedan) vilket var uppskattat av badgästerna.
Figur 4. Vattnet vid Strandbadet i Borensberg som var mycket klart.
Analyserna gav följande resultat.
pH
Alkalinitet, mg/l
Konduktivitet, mS/m
Turbiditet, mS/m
Totalkväve, mg/l
Nitrat+nitrit-N, mg/l
Ammonium-N, mg/l
1. Motalaviken
8,0
36
14,6
0,73
0,58
0,44
0,012
2. Borenshult
8,0
36
14,6
0,96
0,61
0,43
0,013
3. Borensberg
9,1
38
15,0
1,5
<0,5
0,080
<0,010
4. Norrbysjöns
inlopp
9,2
38
15,1
1,1
<0,5
0,082
0,011
5. Norrbysjöns
utlopp
9,3
37
15,0
1,1
<0,5
0,085
<0,010
Tabell 3. Resultat från provtagningen 2013-07-18.
_______________________________________________________________________________________
5
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Av analysresultaten kan man utläsa att pH, alkalinitet och konduktivitet ligger på samma
nivå som vid den första provtagningen. Turbiditeten visar på relativt låg till måttlig
grumlighet. Kvävehalterna är låga och minskar genom Boren och blir mycket låga. Vi har
därmed kunnat visa att vi inte har någon påverkan från omgivande marker som
huvudsakligen består av jordbruksmark.
På samma vatten mättes även halten av makrokonstituenter för att beräkna jonbalansen.
Det gav följande resultat.
Tabell 4. Resultat från analys av makrokonstituenter och beräkning av jonbalans.
Datum
2013-07-18
Motalaviken
Borenshult
Borens utlopp
Norrbysjöns inlopp
Norrbysjöns utlopp
Datum
2013-07-18
Motalaviken
Borenshult
Borens utlopp
Norrbysjöns inlopp
Norrbysjöns utlopp
Katjoner
Ca
mg/l
14,4
15,1
15,8
15,5
15,0
Ca
mekv/l
0,72
0,75
0,79
0,77
0,75
Mg
mg/l
2,33
2,33
2,45
2,42
2,38
Mg
mekv/l
0,19
0,19
0,20
0,20
0,20
Na
mg/l
7,37
7,59
7,77
7,60
7,50
Na
mekv/l
0,32
0,33
0,34
0,33
0,33
K
mekv/l
1,59
1,67
1,55
1,49
1,42
K
mekv/l
0,041
0,043
0,040
0,039
0,037
Katjoner
Summa
1,27
1,32
1,37
1,34
1,31
Anjoner
SO4
mg/l
17,0
18,0
18,0
18,0
16,0
SO4
mekv/l
0,35
0,38
0,38
0,38
0,33
Cl
mg/l
9,8
10,2
10,6
10,9
9,3
Cl
mekv/l
0,28
0,29
0,30
0,31
0,26
Alkalinitet
mg/l
36
36
38
38
37
Alkalinitet
mekv/l
0,590
0,590
0,623
0,623
0,607
Anjoner
Summa
1,22
1,25
1,30
1,31
1,20
Resultaten visade inga konstigheter utan vi har ett väl buffrat vatten med en helt normal
jonbalans.
Prov togs också för GF/C-filtrering och eventuell klorofyllanalys. Tittar man på filtret efter
filtrering så får man ofta en tydlig bild av planktoninnehållet. Har man ett näringsrikt
”blommande” vatten är det svårt att filtrera genom mer än 1-2 dl vatten. Här var det inga
problem att snabbt filtrera 1 liter i något av proven. I figur 5 kan man se hur filtren såg ut
efter filtrering av 1 liter sjövatten.
Figur 5. GF/C-filter efter filtrering av 1 liter vatten från Motalviken, Ö Boren och Norrbysjön.
Filtret från Motalaviken är svagt grönfärgat, medan vi har lite mer alger i de två andra
filtren. Motalaviken är dock mycket näringsfattig (Vätternvatten) men är ju en bra referens.
_______________________________________________________________________________________
6
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Den 22 juli togs nya prover vid stationerna 2-5 där vi utökade parametervalet med
totalfosfor och fosfatfosfor.
Tabell 5. Resultat från provtagning 2013-07-22
2. Borens3. Borenshult
berg
pH
8,0
9,3
Alkalinitet, mg/l
37
40
Konduktivitet, mS/m
14,7
15,1
Turbiditet, mS/m
0,90
0,89
Totalkväve, mg/l
0,61
<0,5
Nitrat+nitrit-N, mg/l
0,43
0,080
Ammonium-N, mg/l
0,013
0,011
Totalfosfor, mg/l
<0,010
0,010
Ortofosfat, mg/l
<0,010
<0,010
4. Norrbysjöns
inlopp
9,2
40
14,9
1,4
<0,5
0,065
0,014
0,014
<0,010
5. Norrbysjöns
utlopp
9,3
39
14,8
0,86
<0,5
0,035
0,012
0,012
<0,010
Vi kan nu konstatera att pH, alkalinitet och konduktivitet ligger stabilt jämfört med de
förra provtagningarna. Vattnet har låg turbiditet och närsaltshalterna är mycket låga. Vi har
alltså ännu inte hittat något som kan förklara den ökning pH-värdet som sker vid vattnets
passage genom sjön Boren.
Nästa steg blev att gå ut med båt och sektionera av sjön och ta prover i profiler vid varje
sektion. Detta utfördes den 24 juli och startades vid strömmens utlopp i Boren vid
Borenshult och den punkten fick beteckningen A. Sedan blev det sektioner benämnda B, C,
D, E och F från väst till öst, och sist togs en punkt i utloppet vid Borensberg med
beteckningen G. Alla punkter finns markerade på kartan i figur 6.
Figur 6. Karta över Boren som visar punkterna för profilprovtagning i sektioner den 24 juli.
I varje punkt och djupnivå mättes temperatur, pH, konduktivitet och syremättnad.
Dessutom mättes siktdjupet vid varje punkt. Vid A, B2, D3, F3 och G togs prov för kemisk
analys på lab av parametrarna pH, konduktivitet, kväve och fosfor med fraktioner. Vid B2,
D3 och F3 togs även prov för analys av klorofyll a. Resultaten av mätningarna i sjön
återfinns i tabell 6.
_______________________________________________________________________________________
7
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Tabell 6. Resultat från sjöprovtagningen i Boren 2013-07-24.
o
Djup (m) Temp ( C)
pH
Kond
O2-mättn (%)
Siktdj. (m) Platsens djup (m)
A. Motala ströms utl. Borenshult
0,5
3
19,1
19,2
7,9
7,9
13,1
13,0
100
99
mkt strömt
B1. Sektion B - södra sidan
B2. Sektion B - mitten
0,5
0,5
3
8
11
0,5
19,9
19,9
19,9
19,8
19,8
20,2
8,6
8,3
8,3
8,3
8,3
8,7
13,2
13,1
13,1
13,1
13,1
13,2
105
103
103
101
101
105
> djupet
5,8
0,5
0,5
3
8
11
0,5
20,4
20,2
20,0
19,8
19,4
20,2
8,9
8,8
8,8
8,5
7,8
9,0
13,1
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
107
109
109
105
83
113
> djupet
5,2
2,8
11,8
> djupet
1,7
0,5
0,5
3
6
0,5
3
7
0,5
3
5,5
0,5
20,6
21,2
20,3
20,1
20,6
20,1
19,9
20,8
20,0
19,9
20,8
9,2
9,2
9,0
8,8
8,8
8,8
8,6
8,7
8,8
8,8
8,7
13,1
13,1
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
108
113
109
106
105
105
102
99
102
99
105
> djupet
6,1
2,8
7
5,5
7,8
5,8 (botten)
6,3
> djupet
2
E1. Sektion E - södra sidan
E2. Sektion E - mellan södra o mitten
0,5
0,5
3
20,8
20,8
20,1
9,5
9,2
9,4
13,2
13,1
13,1
116
109
120
> djupet
> djupet
1,7
4
E3. Sektion E - mitten
0,5
3
5,5
0,5
3
4,5
0,5
20,6
20,0
19,9
20,7
20,1
20,0
20,7
9,0
9,1
9,1
9,0
9,2
9,2
9,3
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,1
13,3
108
110
110
109
113
116
119
5,5
6
4,8 (botten)
5,2
> djupet
2,5
21,1
21,1
20,7
20,6
21,0
20,6
20,5
20,9
20,6
20,3
20,8
9,5
9,6
9,6
9,7
9,6
9,7
9,7
9,6
9,7
9,6
9,7
13,3
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,2
13,3
13,3
13,2
13,4
109
112
114
118
112
114
118
115
119
112
123
> djupet
> djupet
1,7
4,5
> djupet
5,3
5,9 (botten)
6
F5. Sektion F - norra sidan
0,5
0,5
2
4
0,5
3
4,5
0,5
3
5,5
0,5
> djupet
1,5
G. Utloppet Borensberg
0,5
21,2
9,7
13,3
> djupet
3
B3. Sektion B - norra sidan
C1. Sektion C - södra sidan
C2. Sektion C - mitten
C3. Sektion C - norra sidan
D1. Sektion D - södra sidan
D2. Sektion D - mellan södra o mitten
D3. Sektion D - mitten
D4. Sektion D - mellan mitten o norra
D5. Sektion D - norra sidan
E4. Sektion E - mellan mitten o norra
E5. Sektion E - norra sidan
F1. Sektion F - södra sidan
F2. Sektion F - mellan södra o mitten
F3. Sektion F - mitten
F4. Sektion F - mellan mitten o norra
1,5
12,1
1,7
_______________________________________________________________________________________
8
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Vid punkt A var det mycket strömt och det gick därför inte att mäta siktdjupet eftersom
vattnet drog med siktskivan. Temperaturen var drygt 19oC och pH låg på 7,9.
Konduktiviteten var drygt 13 mS/m och syremättnaden ca 100%.
Vid sektion B hade det strandnära vattnet högre pH (8,6 resp 8,7) och syremättnad (105%).
I mitten var djupet drygt 12 m, men vi har ingen skiktning av vattenmassan. Temperatur
och pH är nästan lika i hela profilen medan syremättnaden sjunker något. Siktdjupet var
knappt 6 m.
Vid sektion C är djupet 11,8 m. Temperatur, pH och syremättnad sjunker mot botten vilket
är att förvänta. Det strandnära vattnet på framför allt norra sidan visade högre pH och
syremättnad.
Vid sektion D har vi ungefär samma mönster som i sektion C, men lite mer norrut tenderar
pH och syremättnad att stiga lite på något djupare vatten.
Vid sektion E ser vi att något händer. Värdena av pH och syremättnad stiger tydligt i
riktning mot botten. Vi har en ganska kraftig övermättnad av syre vilket indikerar en stark
fotosyntetisk aktivitet.
Vid sektion F syns samma tydliga mönster.
Vid närmare kontroll börjar vi nu också se att vi har en matta av submers makrofytvegetation i framför allt den östra halvan av sjön. De är mycket gröna och ser verkligen
friska och fräscha ut. Det rör sig om flera arter med bl.a. Elodea canadensis och
Myriophyllum.
Figur 7. Undervattensvegetation från ca 6 m djup i Boren.
_______________________________________________________________________________________
9
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
Mönstret börjar nu bli tydligt. Vi har en situation med obetydlig skiktning och stort
siktdjup som gynnat bottenvegetationen i sådan grad att vi har mycket lite planktonalger.
Makrofyterna har bra tillgång på ljus och fotosyntesen sker mycket effektivt vilket kraftigt
förskjuter pH uppåt. Makrofyterna suger åt sig alla tillgängliga närsalter i vattenmassan
men har också fördelen att kunna ta upp näring via rotsystemet. Det blir inte mycket över
för de planktiska mikroalgerna och vi får ett mycket klart vatten. Om detta resonemang nu
stämmer så borde det vara mycket låga närsaltshalter i sjön och låga klorofyllvärden.
Prover togs från B-, D- och F-profilerna samt vid in- och utflödet från Boren,
Tabell 7. Resultat från provtagning i Boren 2013-07-24.
pH
Konduktivitet, mS/m
Totalkväve, mg/l
Nitrat+nitrit-N, mg/l
Ammonium-N, mg/l
Totalfosfor, mg/l
Ortofosfat, mg/l
Klorofyll a, mg/m3
A. Inflödet,
Borenshult
7,9
14,7
0,60
0,43
>0,010
<0,010
<0,010
B2. Profil B,
mitten
8,2
14,8
0,54
0,38
<0,010
<0,010
<0,010
2,6
D3. Profil D,
mitten
8,5
14,9
<0,5
0,25
<0,010
<0,010
<0,010
1,7
F3. Profil F,
mitten
9,3
14,9
<0,5
0,12
<0,010
<0,010
<0,010
4,7
G. Utflödet,
Borensberg
9,4
15,0
<0,5
0,035
<0,010
0,011
<0,010
Man ser att pH-värdet i Boren stiger i strömriktningen från väster till öster medan
närsaltshalterna sjunker samtidigt som klorofyllhalten (mått på växtplanktons biomassa) är
låg. Det var precis det man kunde vänta sig med det tidigare förda resonemanget.
Det här är en mycket ovanlig situation i en så pass djup sjö som Boren. Det är däremot inte
så ovanligt i grunda sjöar med djup på 1-2 m. Det krävs speciella förutsättningar för att en
sådan här situation ska kunna uppstå. Bottenvegetationen måste få chansen att ljus- och
näringsmässigt få övertaget mot de planktiska mikroalgerna. En bra start av vegetationssäsongen för makrofyterna är ett klart och relativt näringsfattigt vatten. Det är sedan viktigt
att det inte blir några varaktiga skiktningar i sjön. På så sätt får makrofyterna del av det
varma vattnet som ökar hastigheten på de biokemiska processerna, och de kan också ta del
av de närsalter som finns i vattenmassan. Makrofyterna får övertaget och planktonalgerna
kan inte ”skugga” botten, utan undervattensvegetationen får gott om ljus och vi är inne i en
spiral som gynnar dem.
Det här var en situation som ingen har kunnat påminna sig om att det har hänt tidigare. Det
har kanske varit extra gynnsamt för bottenvegetationen i år eftersom vi har haft en varm
och solig sommar. Man har dessutom haft ett kraftigt vattenflöde via Motala ström som
tillsammans med rådande vindar har sett till att varaktiga skiktningar har uteblivit.
3.2 Vad kan man vänta sig i framtiden – innebär det några problem?
Det är inte givet att det här kommer att inträffa varje år framöver. Det beror ju mycket på
om de förutsättningar som diskuterades ovan upprepas. Vädret är ju svårt att förutse och
det kan vara stora skillnader mellan olika år i temperatur och ljusinflöde under
vegetationsperioden. Det är bara att minnas förra sommaren och jämföra med den här.
Boren var under 70- och 80-talet en tämligen näringsrik sjö. Olika åtgärder har minskat
näringstillförseln till Boren de senaste decennierna vilket har minskat förutsättningarna för
algblomning och tillväxt av planktiska mikroalger i allmänhet. Det har då gett ett klarare
och mer inbjudande vatten för bland annat alla som vill bada i sjön. Klart och rent vatten
ses väl som positivt av de flesta.
_______________________________________________________________________________________
10
ELK AB
Mycket höga pH-värden i Boren 2013
En annan sida av myntet är dock att man med minskade näringshalter också får en minskad
bioproduktion. Det åskådliggjordes väldigt bra av en sommarstugeägare som jag träffade
under en provtagning. Han sa att vi har nog aldrig haft ett så klart och fint vatten i Boren
som nu, men vi får ju ingen fisk. Lite planktonalger ger lite djurplankton och därmed
begränsad födotillgång för småfisk, och sin tur för rovfisk som gädda och abborre.
Däremot finns kanske förutsättningar att få en förändrad fiskfauna från vitfisk, abborre och
gädda till mer öring och t.ex. sik och röding. Det borde också vara gynnsamt för kräftor
med så mycket bottenvegetation.
Vi har nu en mycket stor mängd biomassa på Borens botten i form av alla makrofyter.
Dessa kommer att dö av efter vegetationsperioden, vilket kan medföra en del problem. Vid
nedbrytningen av dessa förbrukas mycket syre och får vi en lång isläggningsperiod kan det
bli syrebrist vid botten. Det är kanske något man bör beakta i recipientkontrollen inom t.ex.
MSV – Motala Ströms Vattenvårdsförbund.
Man kan också befara att stora mängder döda växter kan följa med strömmen under höst
och vinter, vilket kan täppa till råvattenintag i strömmen i och nedströms Boren.
Det har varit ett spännande projekt att genomföra, och det har varit en givande och bra
dialog med framför allt Bo Jonsson vid Tekniska Verken i Linköping. Det ska också
framföras ett stort tack till personalen vid Tekniska Verkens Vattenlaboratorium som på ett
snabbt och bra sätt utfört huvuddelen av de kemiska analyserna. Det kommer att bli
mycket intressant att se och följa hur det här kommer att utvecklas i framtiden.
ELK AB
Kjell Enstedt
Kjell Enstedt
_______________________________________________________________________________________
11
BILAGA 1
BILAGA 2
ALcontrol Laboratories
.asto4o
! ,.:: ,..., ,
O ri
Z
f\
a*
,t DITV-+
Alcontrol AB
Box 1083, 581
10 Linköping
Tel: 013-25 49
OO
Fax: 013-12
ORG,NR 556152.0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING
fi
2A
RAPPORT
Sida 1
REPORT issued by an Accredited Laboratory
1 006
tso/tEC 1 702s
Rapport Nr 13233864
§''iti;"2
iffi
Uppdragsgivare
Tekniska Verken i Linköping
,,,
Vatten Laboratoriet (VL)
Box 15OO
581 15 LINKÖPING
Avser
Recipientvatten
:
Avser
Se provets märkning
lnformation om prov och provtagning
Prowagningsdatum
Provtagningstidpunkt
Temperatur vid provtagning
2013-07-15
Provets märkning
Provtagare
Motalaviken
Ankomstdatum
Ankomsttidpunkt
Temperatur vid ankomst
z 2013-07-15
:
:
1530
21 "C
Ana$sresuftat
Metodbeteckning
Ana lys/U ndersökning
SS 028146-1 mod
Klorofyll a
Angiven mätosäkerhet
il
beräkhad med täckningsfaktor
k=
a
v
(1)
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Resultat
Mätosäkerhet
Enhet
1.4
+O.30
uS/l
2. Mätosäkerheten för ackrcditerade mik@biologiska analyset kan erhållas från lalDrutoriet efter begäran.
Linköping 2O13-O7-22
Rapporten har granskats och godkänts av
Kristina Hallqvist
Analysansvarig
Kontrolln.3583 1669 7267 6010
Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i föruäg skriftligen godkänt annat
D4q
ALcontrol Laboratories
o§.
åt:'i,r,,;
!
00
Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49
Fax: 013-12 17 2A
ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING
Sida 1
1 006
tso./tEC 1702s
Rapport Nr 13233865
Uppdragsgivare
Tekniska Verken i Linköping
Vatten Laboratoriet (VL)
Box 15OO
581
15
LINKÖPING
Avser
Recipientvatten
Avser
:
Se provets märkning
lnformation om prov och provtagning
2013-07-15
Provtagningsdatum
Ankomstdatum
Ankomsttidpunkt
Temperatur vid ankomst
Provtagningstidpunkt
Temperatur vid proWagning
:2013-07-15
:
:
153O
21
"
C
Boren
Provets märkning
Provtagare
Analysresultat
Metodbeteckning
Ana lys/Undersökning
SS 028146-1 mod
Klorofyll
Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor
k=
a
av
(1)
REPORT issued by an Accredited Laboratory
%;;rd
ALcontrol AB
RAPPORT
utfärdad av ackrediterat laboratorium
Resultat
Mätosäkerhet
Enhet
8.5
+1,3
pg/l
2. Måtosäketheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratotiet efter begäran
Linköping 2O13-O7-22
Rapporten har granskats och godkänts av
Kristina Hallqvist
Analysansvarig
Kontrollnr 3487 1 665 7964 63'lO
Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.
ALcontrol Laboratories
nN
E
o4q
å
Box 1083, 581
!
10.,
Alcontrol AB
10 Linköping
Tel; 013-25 49
OO
Fax: 013-12'17 28
ORG.NR s561s2-0916 STYRELSENS SATE: LINKÖPING
,
rno-
RAPPORT
Sida 1 (1)
utfärdad av ackrediterat laboratorium
REPORT issued by an Accredited Laboratory
1006
1 7025
tso/tEc
Nr 13233867
.§"1v1"2
§§y?
lffi§
,,u§§§
'tl,,/',,
t,
i,trr'
Uppdragsgivare
Tekniska Verken i Linköping
Vatten Laboratoriet (VL)
Box 15OO
581 15 LINKÖPING
Avser
Recipientvatten
Avser
:
Se provets märkning
lnformation om prov och provtagning
2013-O7-15
Provtagningsdatum
Ankomstdatum
Ankomsttidpunkt
Provtagningstidpunkt
Temperatur vid provtagning
Provets märkning
Provtagare
Temperatur vid
ankomst
:
:
:
2013-07-15
153O
21
"
C
Norrbysjön
Analysresultat
Metodbeteckning
A na Iys/ U n der sök n in g a
SS 028146-1 mod
Klorofyll
a
v
Resultat
Mätosäkerhet
Enhet
9.6
+1,4
pglt
Angiven mätosäkethet är tEräknad med täckningsfaktot k = 2. Mätosäkeheten för ackrediterade friktobiolagiska analyser kan erhällas frän laboratoriet efter begäran.
Linköping 2O13-O7-22
Rapporten har granskats och godkänts av
Kristina Hallqvist
Analysansvarig
Kontrollnr 3284 1 665 726A 6210
Denna rapport fär endast äterges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i föruäg skriftligen godkänt annat.
Alcontrol Laboratories
.n§oD4o
ta,.
>.,i.
Az
*\
Alcontrol AB
00
Box 1083, 58'l 10 Linköping Tel:013-25 49
Faxi O13-'t2 17 28
ORG.NR s56152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING
O
4fo, tLq
1
RAPPORT
Sida 1
REPORT issued by an Accredited Laboratory
006
1 702s
tso/tEc
Nr 13243588
Uppdragsgivare
Tekniska Verken i Linköping
Vatten Laboratoriet (VL)
Box 15OO
581 15 LINKÖPING
Avser
Recipientvatten
Avser
:
Se provets märkning
lnformation om prov och provtagning
Provtagningsdatum
2013-O7-24
Prowagningstidpunkt
Temperatur vid prowagning
Ankomstdatum
Ankomsttidpunkt
Temperatur vid
ankomst
: 2013-07-25
: 1'140
:-
92
Provets märkning
Provtagare
Kjell Enstedt
Analysresultat
Metodbeteckning
Analys/U ndersökning av
Resultat
Mätosäkerhet
Enhet
SS 028146-1 mod
Klorofyll a
2.6
+O.39
ugll
Angiven mätosäkerhet ät beräknad
md
täckningsfaktor
k=
(1)
utfärdad av ackrediterat laboratorium
2. Mätasäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyset kan ethåltas ftån laboratoiet efter begäran.
Linköping 2O13-O7-29
Rapporten har granskats och godkänts av
Kristina Hallqvist
Analysansvarig
Kontrollnr 1116 8360 7755 6546
Denna rapport får endast äterges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkånt annat,
ALcontrol Laboratories
o§toac
) :1-: :.:.il o
:,;.:,: 2
O
6\
o-+
't D tTe
Alcontrol AB
00
Box 1083. 581 10 Linköping Telr 013-25 49
Fax o'13-12 17 2a
ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING
1
RAPPORT
Sida 1
REPORT issued by an Accredited Laboratory
006
lso/lEc 1 7025
Nr 13243589
Uppdragsgivare
Tekniska Verken i Linköping
Vatten Laboratoriet (VL)
Box 1500
581
15
LINKÖPING
Avser
Recipientvatten
Avser
:
Se provets märkning
lnformation om prov och provtagning
ProWagningsdatum
Provtagningstidpunkt
Temperatur vid provtagning
Provets märkning
Provtagare
: 2013-07-24
::: D3
: §ell Enstedt
Ankomstdatum
Ankomsttidpunkt
Temperatur vid ankomst
: 2013-07-25
: 1140
:-
Analysresuftat
Metodbeteckning
Analys/Undersökning av
Resultat
Mätosäkerhet
Enhet
SS 028'146-1 mod
Klorofyll a
1.7
+O.3O
pglt
Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktot
k=
2. Mätosäkerheten
fu
(1)
utfärdad av ackrediterat laboratorium
ackrediterade tuiktobiologiska analyser kan erhåtlas frän laboratoriet efter begäran.
Linköping 2O13-O7-29
Rapporten har granskats och godkånts av
Kristina Hallqvist
Analysansvarig
Kontrollnr 1016 8762 7751 6442
Denna rapport får endast äterges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat
ALcontrol Laboratories
Sida 1 (1)
O§'U4C RAPPORT
utfärdad
av
ackrediterat
laboratorium
å
!
X".,t D -ITV
-.§
ALcontrol AB
OO
Box 1083. 581 10 Linköping Tel: 013-25 49
Fax: 013-12 17 28
ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING
1
REPORT issued by an Accredited Laboratory
006
lso/lEc 1 7025
Rapport Nr 1324359O
..r'!'r'ir',2,.
§Y2'z
ffi{
-,,if§l\'
Uppdragsgivare
Tekniska Verken i Linköping
Vatten Laboratoriet (VL)
Box 15OO
581 15 LINKÖPING
Avser
R*ipientvatten
Avser
:
Se provets märkning
lnformation om prov och provtagning
Prowagningsdatum
Prowagningstidpunkt
Temperatur vid provtagning
2013-O7-24
Provets märkning
Prowagare
F3
Ankomstdatum
Ankomsttidpunkt
Temperatur vid
ankomst
:
:
:
2013-07-25
1140
.
Kiell Enstedt
Analysresultat
Metodbeteckning
Ana lys/U ndersökning
SS 028146-1 mod
Klorofyll
Angiven mätosäkerhet är bereknad med täckningsfaktor
a
k = 2. Mätosäkerheten fil
av
Resultat
Mätosäkerhet
Enhet
4.7
+O,71
pg/l
ackteditetude mikrobiologiska anatyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran.
Linköping 2O13-O7-29
Rapporten har granskats och godkänts av
Kristina Hallqvist
Analysansvarig
Kontrollnr 0169 8069 7559 6748
Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat,