Metoder och arbetssätt

Arbetsmarknadsförvaltningen
Metoder och
arbetssätt
Projekt Xplore!
Arbetsförberedelse
stockholm.se
Projekt: Projekt Xplore!
Författare: Louise Bielenstein
Version: 2.0
Dnr: AMN 2012-0065-4.0 / ESF 2011-3010043
Förvaltning/avdelning: Arbetsmarknadsförvaltningen/Jobbtorg Stockholm
Senast ändrad: 2014-09-29
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 2 (21)
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................................. 4
Bakgrund .......................................................................................................................................................................... 4
Projekttid .......................................................................................................................................................................... 4
Målgrupp................................................................................................................................................. 4
Svårare psykisk ohälsa ..................................................................................................................................................... 4
Språkkunskaper................................................................................................................................................................ 5
Missbruk ........................................................................................................................................................................... 5
Mål och indikatorer ................................................................................................................................ 5
Projektmål ........................................................................................................................................................................ 5
Indikatorer ........................................................................................................................................................................ 5
Uppföljning och utvärdering ................................................................................................................ 6
Deltagarstatistik ..................................................................................................................................................................... 6
Framgångsfaktorer................................................................................................................................................................. 7
Uppnådda resultat ................................................................................................................................................................. 8
Arbetssätt ............................................................................................................................................... 9
Sammanfattning..................................................................................................................................................................... 9
KBT .................................................................................................................................................................................. 9
Hälsa ................................................................................................................................................................................ 9
Studie- och Yrkesvägledning .......................................................................................................................................... 10
Fördjupning KBT .................................................................................................................................................................. 10
Beteendeanalys och psykoedukation .............................................................................................................................. 10
Hemuppgifter .................................................................................................................................................................. 11
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ............................................................................................................ 11
Depression ..................................................................................................................................................................... 12
Ångest ............................................................................................................................................................................ 12
Sömnproblem ................................................................................................................................................................. 13
Övriga metoder enligt KBT som använts: ........................................................................................................................ 13
Fördjupning Hälsa................................................................................................................................................................ 15
Hälsoaktiviteter som ingått: ............................................................................................................................................. 15
Kost ................................................................................................................................................................................ 15
Sömn .............................................................................................................................................................................. 16
Motion ............................................................................................................................................................................ 16
Fördjupning Studie- och Yrkesvägledning ............................................................................................................................ 17
Vägledningsprocessen ................................................................................................................................................... 17
Samtalsmodell ................................................................................................................................................................ 18
Vägledning i projektet - förberedelse för arbete............................................................................................................... 18
Tonvikt i arbetssättet....................................................................................................................................................... 19
Kontaktpersoner .................................................................................................................................. 21
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 3 (21)
Inledning
Projekt Xplore! har bedrivits i två separata delprojekt, Arbetsförberedelse och Arbetsprövning. Den
gemensamma målgruppen har varit långtidsarbetslösa personer med ekonomiskt bistånd, som stått
utanför arbetsmarknaden en längre tid trots tidigare stödåtgärder. Det gemensamma projektmålet har
varit att utveckla metoder och arbetssätt som underlättar för deltagarna att komma närmare
arbetsmarknaden. Detta dokument beskriver endast delprojekt Arbetsförberedelse.
Bakgrund
Projektet har ingått som en del i det samverkansarbete Arbetsmarknadsnämnden har haft som
uppdrag att utveckla med Stadsdelsnämnder och Socialnämnden. I detta har ingått att:
 Utveckla insatser för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden
Staden behövde vidareutveckla arbetsförberedande insatser för personer där psykisk problematik eller
ohälsa utgjorde det främsta hindret för att komma närmare arbetsmarknaden. Gruppen var och är en
av de större bland långtidsarbetslösa och i stort behov av arbetsförberedande insatser utifrån
individuell kapacitet.
Projekttid
Mobiliseringsfas
2011-12-01 t.o.m. 2012-02-29
Genomförandefas
2012-03-01 t.o.m. 2014-06-30
Arbete med deltagare
2012-05-01 t.o.m. 2014-05-31
Abonnemangsplatser
Resursverksamheten inom Jobbtorg har abonnerat på de totalt 25 deltagarplatserna.
Målgrupp
Arbetsförberedelsen har riktat sig till personer för vilka psykisk problematik eller ohälsa har utgjort det
främsta hindret att närma sig arbetsmarknaden. Deras hinder kan ha handlat om t.ex. ångest,
depression, smärtproblematik eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Följande avgränsningar
formulerades för insatsen:
Svårare psykisk ohälsa
Arbetsförberedelsen har inte arbetat med behandling, varför istället insatser inom psykiatrin
rekommenderats för personer med svårare psykisk ohälsa t.ex. svår depression med hög suicidrisk,
psykoser eller svårare posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 4 (21)
Språkkunskaper
Då den individuella utvecklingen och förändringen som insatsen syftat till att främja byggt på
individuella samtal, har det varit av stor betydelse att personen kunnat uttrycka sig på och förstå
svenska. Om personens språksvårigheter varit sådana att de förhindrat ömsesidig förståelse och
kommunikation har Arbetsförberedelsen inte varit rätt insats.
Missbruk
Projektpersonalen har många gånger kunnat förtydliga om ett eventuellt bruk av alkohol, tabletter eller
droger förekommit i sådan omfattning eller form att det faktiskt handlat om missbruk. Det har dock inte
gått att formulera generella riktlinjer och åtgärder för deltagande i insatsen utan alla deltagarfall har
varit unika i sin sammansatta bild och bedömts från fall till fall. Det har också ofta varit svårt att
bedöma om de psykiska problemen berott på missbruket eller tvärtom.
Mål och indikatorer
Projektmål
Målet har varit att stärka deltagarna och öka deras möjlighet att genomföra nästa insats (t.ex.
arbetsträning eller praktik) för att närma sig arbetsmarknaden.
Indikatorer
1. Andel deltagare som upplevt att de har ökade möjligheter att genomföra nästa insats
Aspekter av detta är att deltagarna:
 Har ökad livskvalitet
 Har förbättrad hälsa
 Har ökad självinsikt och acceptans av sitt nuläge
 Har vidgat perspektiv och ökat flexibelt tänkande
 Har identifierat styrkor och resurser
 Har fått verktyg/kunskap för att kunna påverka sin egen situation
 Känner makt att förändra sin egen situation
 Har tagit steg för att övervinna sina hinder
 Tar egna initiativ
2. Andel jobbcoacher på jobbtorgen som ansett att projektet bidragit till att öka deltagarnas
möjligheter att genomföra nästa insats.
3. Andel deltagare som efter 90dgr påbörjat insats/aktivitet som undanröjt hinder eller ökat
möjligheterna att komma närmare arbetsmarknaden.
Delmål har varit att alla platser ska vara tillsatta. Indikator på detta har varit antal tomma platser.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 5 (21)
Uppföljning och utvärdering
Deltagarstatistik
Totalt för hela projektperioden med deltagare d.v.s. maj 2012 t.o.m. maj 2014 har 130 personer
(ca 60 % kvinnor och 40 % män) påbörjat insatsen, 118 har genomfört den och 12 har avbrutit den.
Nedan statistik avser avslutade deltagare för perioden januari 2013 t.o.m. mars 2014. Alla parametrar
har inte registrerats direkt från projektstarten 2012.
Inrikes-/utrikesfödd
Procent
Inrikes
69 %
Utrikes
31 %
Åldersfördelning
Procent
16-19 år
1%
20-29 år
28 %
30-39 år
17 %
40-49 år
35 %
50-59 år
15 %
60 år <
4%
Utbildningsnivå
Procent
Forskarutbildning
0%
Eftergymnasial utbildning, två år eller längre
6%
Eftergymnasial utbildning, kortare än två år
9%
Gymnasial utbildning
14 %
Förgymnasial utbildning 9 år
44 %
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år
12 %
Okänd utbildningsnivå
15 %
Planerad aktivitet/insats efter projektet
Procent
Praktik och arbetsträning
32 %
Neuropsykiatrisk utredning
15 %
Annan psykiatrisk utredning
9%
Läkarkontakt/medicinsk utredning
9%
Studier
6%
Övrigt t.ex. sysselsättning via socialpsykiatrin, att söka sjukbidrag eller andra insatser
29 %
inom Jobbtorg (KRAMI, FILUR/Ungdomsanställning)
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 6 (21)
Framgångsfaktorer
Projektmedarbetarna har identifierat följande framgångsfaktorer:
Bemötande – värdegrund och förhållningssätt
 Skapa tillit och förtroende
 Se till att deltagaren känner sig sedd och hörd
 Stärka deltagarens tilltro till den egna kapaciteten (empowerment)
Tid att arbeta med varje deltagare
 Begränsat antal deltagare/personal
 Individuellt anpassad insats
Olika kompetenser som samverkar i team runt deltagare skapar
 Helhetssyn
 Möjlighet till samtidigt arbete med
o Psykiska hinder och möjligheter framåt
o Psykisk och fysisk hälsa
Fysisk miljö
 Inbjudande – välkomnande inredning, tillgång till datorer, böcker & tidningar, fika
 Tillgänglig – geografi och öppettider
 Personalen rör sig i lokalerna – skapa tillhörighet/gemenskap
Omvärldsorientering och träning i social samvaro
 Skapa sociala sammanhang och omvärldsaktiviteter som underlättar för deltagarna att:
o Bryta isolering och träna på att relatera till andra
o Vidga sina perspektiv och se nya möjligheter
Aktivitetsnivå som ökar – ökade aktiviteter leder till ökat välmående
 Deltagande i Xplore!
 I hemmet eller vardagslivet (bl.a. via hemuppgifter)
Kombinera projektdeltagande med arbetsträning/praktik
 Använda verkliga situationer i individuella samtal
 Få syn på stödåtgärder eller anpassning som behövs
 Komma in i meningsfulla sammanhang
 Underlättar beslut och yrkesvalsprocess
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 7 (21)
Uppnådda resultat
Projektets utvärderare Sweco Strategy AB har sammanfattat delprojektets resultat enligt följande:
● God måluppfyllelse
● Utvecklad och dokumenterad metod
● Nöjda deltagare
● Mervärde för remittenter
Styrgruppens synpunkter på delprojektets resultat har varit att det lyckats över förväntan och att den
metod som projektet utvecklat är standardiserad och tydlig.
Remittenternas bild av delprojektets resultat har också visat att projektet nått målen. De har upplevt att
insatsen ökat deltagarnas möjligheter att komma närmare arbetsmarknaden och att styrkan legat i
kombinationen av de tre kompetenserna. De har upplevt insatsen som effektiv och unik, dvs. att de
inte har haft tillgång till någon annan insats som på samma sätt kombinerat fysisk och psykisk hälsa.
De har efterfrågat fler platser och en utökad verksamhet.
Deltagarnas planerade aktivitet efter projektet har tytt på att en stor del av deltagarna har kommit
närmare arbetsmarknaden. Projektet har också genomfört egna uppföljningar 3 månader efter
deltagarnas avslut i projektet. Frågeställningen som besvarades av jobbtorgen var om personen
påbörjat en aktivitet/insats som undanröjer hinder eller ökar möjligheterna att komma närmare
arbetsmarknaden. Nedan tabell redovisar resultatet för hela projekttiden:
Svar
Antal deltagare
Procent
Ja
48
61
Nej
10
13
Oklart
17
21
Ej aktuellt
4
5
Totalt
79
100
Siffrorna visar således att över 60 % av deltagarna har närmat sig arbetsmarknaden på olika sätt.
Som exempel på deltagarnas upplevelse av sin tid i insatsen har ca 50 % känt sig mycket stärkta, ca
60 % att de kan påverka sin egen situation mer efter projektet och ca 70 % att de fått hjälp att se sina
styrkor och resurser. De har varit mycket samstämmiga och positiva till personalen och uppger att de
har blivit väl behandlade och mottagna.
Delprojektet har haft fullt deltagarantal under hela projekttiden och relativt sett mycket få avbrott,
vilken kan ses som en bekräftelse på måluppfyllelse samt både remittenters och deltagares
uppskattning av insatsen.
Ledningsgruppen för Jobbtorg Stockholm beslutade i januari 2014 att implementera framarbetade
metoder och arbetssätt från delprojekt Arbetsförberedelse. Detaljer kring organisering av arbetet
utarbetades under våren och verksamheten övergick till linjeorganisation efter projektets avslut sista
juni 2014.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 8 (21)
Arbetssätt
Sammanfattning
Två arbetskonsulenter med KBT (Kognitiv beteendeterapi) steg 1 kompetens, en hälsopedagog och
en studie- och yrkesvägledare har arbetat i team runt deltagarna. Insatsen har som regel pågått under
3 månader, men har vid behov förlängts.
Innan start har deltagaren besökt projektet tillsammans med sin jobbcoach och träffat en av arbetskonsulenterna. Oftast har även hälsopedagogen eller studie- och yrkesvägledaren deltagit.
Under genomförandet har arbetskonsulenten träffat deltagaren för samtal varje vecka. Övriga
aktiviteter har bestämts individuellt utifrån varje deltagares behov och önskemål. Det har varit
arbetskonsulenten som har haft det övergripande samordningsansvaret men all projektpersonal har
samverkat i team runt varje deltagare. Under insatsen har även en kontinuerlig dialog förts med
remitterande jobbcoach, samt vid behov andra parter kring deltagaren som berörts av insatsen.
I slutet av insatsen har bilden av deltagarens tid i projektet sammanfattats i en slutrapport. Det
viktigaste i summeringen har gåtts igenom muntligt med deltagaren innan det avslutande trepartssamtalet med jobbcoachen. Planeringen framåt och lämpligt nästa steg har formats i dialog med
deltagare och jobbcoach. I vissa fall har deltagarens tid i Arbetsförberedelsen förlängts för att kunna
ge parallellt stöd och brygga över till nästa insats.
Arbetssättet har handlat om psykiskt och fysiskt förändringsarbete för att stärka individen
inför nästa steg i riktning mot arbetsmarknaden genom KBT, hälsa samt studie- och
yrkesvägledning.
KBT
I KBT-samtalen har personalen arbetat med de hinder deltagarna har haft i förhållande till arbete.
Tillsammans med deltagaren har de vidgat perspektiv och utmanat invanda beteenden och tankar.
Samtalen har gett deltagarna insikt om styrkor och strategier för att påverka sin situation.
Vanliga områden som de arbetat med har varit ångest, depression, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, smärtproblematik och sömnproblem.
Personalen har använt sig av evidensbaserade KBT-metoder såsom exponering, beteendeaktivering,
olika tekniker inom ACT (Acceptance and Commitment Therapy), färdighetsträning, känsloreglering
samt kognitiva tekniker som t.ex. beteendeexperiment, sömnhygien och mindfulness.
Hälsa
Psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och behöver vara i balans för att vi ska kunna leva det liv vi vill.
Hälsopedagogens arbete har bidragit till att öka deltagarens aktivitetsnivå, vilket i sin tur lett till ett ökat
välmående både fysiskt och psykiskt.
Förändringsarbetet har handlat om att påverka deltagarens livsstil och innefattat kost, sömn och
motion. Syftet har varit att stödja deltagaren att finna en livsstil som är mer nyanserad och hanterbar
och som är hållbar även på lång sikt.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 9 (21)
Hälsoaktiviteterna i projektet har inkluderat bl.a. hälsosamtal, promenader, avspänning, mindfulness,
individuellt anpassade besök på friskvårdsanläggning, kulturella aktiviteter samt föreläsningar och
gruppaktiviteter med olika teman kring t.ex. livsstilsfrågor.
Studie- och Yrkesvägledning
Vägledningsprocessen har utgått ifrån en helhetssyn på varje individ och det sammanhang individen
befunnit sig i. Tillsammans med deltagaren har studie- och yrkesvägledaren arbetat med självkännedom i relation till kunskap om olika alternativ inom arbetsmarknad och utbildningsvägar.
En stor del av deltagarna har haft en funktionsnedsättning som inneburit svårigheter att bl.a. planera,
genomföra, samordna och upprätthålla förändringsarbete. Många av deltagarna har därför behövt
praktisk hjälp med t.ex. telefonkontakter, blanketter, ansökningshandlingar och stöd i kontakter med
myndigheter, arbetsgivare och utbildningsanordnare.
Studie- och yrkesvägledaren har arbetat med individuella samtal, gruppsammankomster och åskådliggörande material. Genom studiebesök eller praktik på arbetsplatser har deltagaren getts möjlighet att
bryta isolering, ingå i ett meningsfullt sammanhang och dessutom skaffa sig erfarenheter som bidrar
till reflektion kring yrkesval och önskvärda arbetsmiljöer. Detta sammantaget har gett ett värdefullt
underlag för de fortsatta vägledningssamtalen.
Fördjupning KBT
Arbetskonsulenterna har i kognitiva beteendeinriktade samtal arbetat med de hinder som deltagarna
har haft i förhållande till arbete. De har träffat deltagarna varje vecka i ca 45 minuters individuella
samtal. Under insatsens tre månader har detta inneburit totalt ca 12-14 samtal för förändringsarbetet.
Beteendeanalys och psykoedukation
Inledningsvis har en kartläggning med beteendeanalys gjorts tillsammans med deltagaren, som legat
till grund för målformulering och den beteendeförändring deltagaren velat uppnå. De första samtalen
har också handlat om att bygga allians och skapa tillit samt hitta rutiner och lämpliga former för
insatsen, vilka övriga i projektteamet som deltagaren ska träffa o.s.v.
I de fall där deltagaren har fått en diagnos har förändringsarbetet kunnat utgå från färdiga manualer
som är evidensbaserade. Exempelvis beteendeaktivering vid depression. Utifrån beteendeanalys kan
beteenden beskrivas i över- och underskott där underskottet kan formuleras i mål och där
vidmakthållande faktorer kan identifieras. Efter att problemet har tydliggjorts har deltagaren fått en
slags utbildning, en s.k. psykoedukation, om sina svårigheter och/eller diagnos. En psykoedukation är
en allmän information om bakgrund till problematik och en psykologisk förklaringsmodell hur man
förklarar problemet enligt KBT - som symtom, konsekvenser och rekommenderad behandling med
evidens för att visa på vetenskapligt stöd. Nästa steg har varit att stödja personen i beteendeförändringen som skett via olika tekniker enligt KBT.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 10 (21)
Hemuppgifter
Enligt KBT är hemuppgifter en väsentlig del i arbetet, men det visade sig svårt för projektets målgrupp.
När manualer har använts har dessa behövt kortas av och förenklas och det har ofta visat sig mest
lämpligt att uppgifterna görs under själva KBT-samtalet, även om det då blivit färre tillfällen till träning
än om hemuppgifter kunnat göras dagligen mellan träffarna. I de fall där det har varit möjligt har s.k.
hemuppgifter också kunnat utföras tillsammans med någon av de övriga i projektteamet, t.ex. i form av
hälsoaktivitet med exponeringstillfälle eller som beteendeaktivering.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
Enligt projektets uppskattning har ca 60 % av målgruppen haft någon form av neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning. Generella grunder för struktur och planering utarbetades därför under
projekttiden utifrån problematik med arbetsminne samt uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Exempelvis byttes en tryckt kalender utan skrivna datum ut till års-kalendrar i fickformat.
Lösa papper eller kom ihåg-lappar ersattes med inlärning av agenda-appar och liknande för
mobiltelefoner för att underlätta. Likaså skickades påminnelser i form av sms eller mail inför samtal
eller så ringdes deltagare upp under förmiddagen innan samtal på eftermiddagen. Att boka samtliga
KBT-samtal redan vid första samtalet har varit ett sätt att påverka närvaron, d.v.s. att boka en fast tid
samma veckodag och tid för hela insatsen där det varit möjligt. Denna typ av struktur har till viss del
passat även annan problematik eller diagnos, som exempelvis vid depression.
Samma typ av svårigheter har uppstått vid olika former av s.k. registreringar, som är en tydlig del av
arbetssättet vid KBT. Registreringar i form av listor som ska fyllas i mer frekvent blev svåra att komma
ihåg och fullfölja, varför den typen av material begränsades. Det fanns dock viss typ av registrering
som fungerade bättre, en s.k. aktivitetsdagbok över aktiviteter deltagaren gjorde under en vecka som
färglades. Aktivitetsdagboken har varit användbar som samtalsunderlag och gett insikt om nuläget
kopplat till aktivitet vad gäller vardagsstruktur och aktivitetsbalans.
KBT-manualer för förändringsarbete vid ADHD hänvisar till viss del till anhörigas medverkan. Detta
har sällan kunnat användas då deltagaren ofta levt ensam eller haft begränsad kontakt med
närstående och vänner, något som ofta också varit en del av problemet. Ett sätt att ändå närma sig
arbetssättet har varit att deltagaren efter att den utfört en uppgift tillsammans med arbetskonsulenten,
i vissa fall utfört andra uppgifter tillsammans med någon annan i projektteamet.
För en stor del av deltagarna har det handlat om att synliggöra och identifiera ytterligare svårigheter
utanför depression och ångest. Att kartlägga inlärda beteendemönster men också få förståelse för och
insikt om hur beteenden som härstammar från neuropsykiatriska funktionsnedsättningar påverkat
hanteringsstrategier, har gett ökade möjligheter till förändring som håller på lång sikt.
Projektteamet blev successivt allt mer uppmärksam på odiagnostiserad problematik och har framförallt
sett behov av NPF-utredningar. Att kontakta psykiatrin för att begära en utredning har kunnat vara ett
mål i sig för deltagarens tid i projektet. Ibland har det visat sig att deltagaren inte varit redo för
utredning eller saknat acceptans för ökad självkännedom. Förändringsarbetet har då handlat om att
titta på insikt och acceptans istället för att bli kvar i en passiv ”offer-roll” med återkommande
depressioner.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 11 (21)
Oupptäckta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge återkommande perioder med
nedstämdhet och depression, eftersom personen inte kan hantera sina svårigheter på ett långsiktigt
hållbart sätt. Det verkar som om vissa personer hamnar i perioder av utbrändhet eftersom de har svårt
att balansera sin energiåtgång och lätt kör på för hårt. I de fall deltagaren så önskat har projektet
funnits med och assisterat deltagaren att bli mer aktiv i den egna processen, att söka kontakt med
psykiatrin för att begära utredning samt, om det skett under projekttiden, påbörja och fullfölja sin
utredning. Långa väntetider för NPF- utredningar har försvårat projektets möjlighet att som team
kunna finnas med i hela processen.
Där utredning har gjorts har projektet kunnat uppmana deltagaren att söka stöd och information via
exempelvis LSS, för att få mer kunskap om den egna problematiken/diagnosen, finna nya
hanteringsstrategier eller att söka boendestödjare eller kontaktperson som nästa steg för att sen
komma vidare i riktning mot arbete eller annan typ av sysselsättning.
Depression
Då flertalet av deltagarna haft någon grad av nedstämdhet och depression har förändringsarbetet ofta
handlat om beteendeaktivering enligt KBT. När vi människor inte mår bra är det en vanlig reaktion att
vi drar oss tillbaka och blir mindre aktiva. I stunden känns det bättre men vi hamnar lätt i en ond cirkel
som medför att vi blir mer orkeslösa på sikt. Att då få information om hur nedstämdhet kan hanteras
och schemalägga dagliga aktiviteter som bidrar till glädje i livet, kan stödja deltagaren att återta
makten över sin depression steg för steg. Projektet har arbetat med beteendeaktivering genom olika
aktiviteter tillsammans med studie- och yrkesvägledare samt hälsopedagog via träning, studiebesök
och utflykter. Det har också varit viktigt att synliggöra hur grubblande och ältande leder till ökad känsla
av nedstämdhet och att finna sätt att bryta negativa tankar på liknande sätt som vid ångest. Projektet
har märkt fördelar när deltagare har haft parallella insatser till sitt deltagande i projektet, eftersom det
hjälpt vid beteendeaktivering. Parallella aktiviteter kan ha handlat om att delta i arbetsträning, praktik
eller regelbunden fysisk träning via t.ex. sjukgymnastik. Att få till regelbundenhet i aktivitet under
veckan med fler tillfällen och korta pass, har visat sig vara ett bra sätt att höja aktivitetsnivån och
skapa behov av finnas i ett sammanhang och vara efterfrågad och behövd.
Ångest
Vid ångestproblematik och fobier har deltagarna exponerats enligt KBT för en planerad situation och
aktivitet som personen tidigare hanterat genom att undvika helt. Situationen som väckt stark ångest,
kanske med panikattacker t.ex. vid folksamlingar, att åka tunnelbana, ringa telefonsamtal eller andra
sociala situationer har använts i förändringsarbetet. Exponering syftar till att det ska ske en nyinlärning
i hjärnan så att den lär sig att situationen inte är farlig. Det sker genom att man stannar i situationen
tills ångesten minskar eller att man lärt sig det man behöver lära sig. Arbetskonsulenterna har varit
med vid 1-2 sessioner under en längre tidperiod. Det kan t.ex. ha handlat om att åka tåg under 2-3
timmar och där 1-2 exponeringar tillsammans varit tillräckligt för att personen ska kunna fortsätta
regelbunden exponering på egen hand.
Högre grad av ångest har varit vanligt hos deltagarna. Det är av betydelse att hjälpa personen att
förstå hur tankekedjor av oro leder till ökad ångest och att man med olika tekniker kan påverka och
förändra tankar. Här har projektet kunnat använda sig av olika typer av KBT tekniker som t.ex. DBT
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 12 (21)
(Dialektisk beteendeterapi), ”att stå ut när det är svårt” men också renodlad mindfulness-teknik i form
av meditation individuellt eller i grupp.
Sömnproblem
Sömnsvårigheter och rubbad dygnsrytm har varit vanligt förekommande. Oavsett övriga problem och
svårigheter som deltagaren har haft, har det varit väsentligt att starta förändringsarbetet med
sömnskola i de fall sömnen varit ett problem. Upplevelse och energi kan bli påtagligt påverkade och
försvåra beteendeförändring, varför en lämplig och mer ”användbar” dygnsrytm bör återupprättas
innan andra förändringar är möjliga att göra. Först görs en kartläggning av befintliga sömnvanor och
därefter upprättas nya sömnrutiner med fasta uppstignings- och sovtider. Även kost- och aktivitetsvanor påverkar sömn, varför det har varit vanligt att förändringsarbetet skett parallellt tillsammans med
hälsopedagogen.
Övriga metoder enligt KBT som använts:
ACT - Acceptance and Commitment Therapy
Inledningsvis i projektet fanns tanken att använda Acceptance and Commitment Therapy (ACT) i
grupp för att öka deltagarnas perspektiv. Fem tematräffar planerades i mindre grupp där deltagarna
handplockades med tanke på att personer med språkförbistring skulle ha svårare att förstå
sammanhanget - materialet innefattar en del metaforer och symbolik som inte ska förklaras utan ge
personen egna reflektioner. Ett par grupper påbörjades men det blev snart tydligt att konceptet var för
svårt för flera av deltagarna. Individuellt har ACT kunnat användas framförallt där deltagaren har haft
mer existentiella grubblerier och där det varit viktigt att synliggöra individens grundvärderingar som ett
led att finna motivation och drivkraft på ett djupare plan.
DBT - Dialektisk beteendeterapi
En annan typ av teori som visade sig mer lämplig för deltagarna var DBT, en variant av KBT utvecklad
för behandling av personer med borderline personlighetsstörning. DBT handlar om färdighetsträning i
form av t.ex. kommunikationsträning som jag-budskap och gränssättning. I de fall deltagaren saknat
färdigheter har materialet varit mycket användbart. Framförallt har det passat yngre deltagare som
bl.a. saknat arbetslivserfarenheter, men även andra grupper som t.ex. deltagare med NPF. DBT kan
användas för känsloreglering, att förstå sina känslor samt kunna hantera och stå ut när det är svårt.
Metoden vänder sig som sagt främst till personer med borderline personlighet, men visade sig vara
tydlig och enkel för projektets deltagare.
Problemlösning
Problemlösning är en annan typ av färdighetsträning som projektet använt sig av i förändringsarbetet.
Personer med beteendemönster där återkommande snabba beslut om lösningar tagits i affekt, har
god hjälp av att träna nya sätt att hantera mer komplexa problem. Brister i problemlösningsförmåga
kan annars få förödande konsekvenser med felaktiga beslut eller att personen undviker problemet och
ser det som olösbart. Att lära sig att definiera mål och bedöma aktuella tänkbara lösningar i
förhållande till varandra för att sen göra upp en plan, ger en långsiktig hållbarhet som stärker individen
och gör hen mer självständig,
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 13 (21)
Beteendeexperiment
Beteendeexperiment som teknik handlar om att ifrågasätta och balansera tankar. Om en deltagare har
en tanke om att t.ex. ”alla tycker att jag beter mig konstigt i fikarummet på praktikplatsen” kan
deltagaren exempelvis fråga handledaren eller andra den litar på praktikplatsen om detta är hur hen
uppfattas. Detta för att få nya aspekter på sitt tänkande. Ett annat exempel kan vara att deltagaren
genom att öka på sin aktivitet t.ex. genom att lägga till flera timmar/dagar på sitt praktiserande
ifrågasätter tanken ”jag kommer inte att orka arbeta pga. mitt mående”. Syftet är att få upplevelsemässig bekräftelse på hur tankar kan spela spratt och ge oss felaktig ”fakta”. Att tro är att inte veta.
Vardagsstruktur
Med utgångspunkt från registreringar kan deltagarna få hjälp att strukturera upp dygnet utifrån hur de
vill ha sin vardag för att få livet att fungera. Denna typ av förändringsarbete har lämpat sig väl för
personer med NPF. Personer med asperger kan behöva stöd med den här typen av grundläggande
vardagsvanor för att få en stabilitet och tydlighet som bidrar till att andra aktivitetsområden fungerar,
t.ex. att ha ett jobb.
Mindfulness
Mindfulness kan fungera bra vid flera typer av tillstånd och diagnoser för de individer det passar för.
Depression, ångest vid GAD (Generaliserat ångestsyndrom) och paniksyndrom men också
stresstillstånd, smärtproblematik och NPF innebär någon grad av ångest. Mindfulness kräver viss
individuell guidning initialt även i grupp för att behovet av träning ska uppstå. En del personer upplever
ökad ångest och annan typ av t.ex. smärtförnimmelser vilket kan ge en känsla hos individen av att
tekniken inte är lämplig, vilket vanligtvis är en felaktig slutsats. Tekniken handlar om koncentrationsövningar med fokus på nuet där acceptans blir ett förhållningssätt till livet som också är energibesparande.
Beskrivna tekniker enligt KBT:
 Psykoedukation
 Exponeringsövningar
 Färdighetsträning
 Registreringar
 Vardagsstruktur
 Sömn
 Kommunikationsträning/Relationsfärdighetsträning/Gränssättningsträning
 Beteendeaktivering
 Känsloreglering/Att stå ut när det är svårt
 Mindfulnessövningar
 Drillövningar
 Problemlösning
 Koncentrationsövningar
 Beteendeexperiment
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 14 (21)
Fördjupning Hälsa
Hälsopedagogens arbetssätt har inkluderat ett kognitivt och beteendeinriktat förhållningssätt men
också innefattat motiverande samtal med riktning på empowerment d.v.s. att stärka tilltron till den
egna kapaciteten.
Hälsoaktiviteter som ingått:
 Inledande hälsosamtal
 Fördjupad hälsointervju
 Promenader individuellt och i grupp
 Avspänning individuellt och i grupp
 Mindfulness i grupp
 Individuellt anpassade besök på friskvårdsanläggning utifrån respektive deltagares behov och
önskemål t.ex. simhall, gym, bowling eller bordtennis.
 Kulturella aktiviteter utifrån respektive deltagares behov och önskemål t.ex. teater eller besök på
kulturcenter.
 Grupp med olika teman t.ex. livsstilsfrågor
 Grupp med smärttema tillsammans med Arbetskonsulent-KBT
Livsstilsområden som har tagits upp och kartlagts:
 Kost – rutiner och vanor kring kosthållning, alkohol och tobak
 Sömn - sömnmönster
 Motion - vanor kring vardagsmotion och annan fysisk träning
Kost
Flertalet av deltagarna har haft varierande grad av obalans vad gäller matvanor. Fokus i förändringsarbetet har handlat om sund och enkel matfilosofi, utan känsla av krav. Koständring kan t.ex. ha
handlat om att öka antalet måltider. Det är inte ovanligt att personer med ändrad dygnsrytm avstår
exempelvis frukost eller skjuter fram första målet mat till sen eftermiddag. Ekonomiska svårigheter
påverkar också god kosthållning då det innebär begränsade möjligheter att kunna handla tillräckligt
med mat. Att vara nedstämd lockar inte heller alltid till att äta eller så leder det till överkonsumtion av
mat.
Hemuppgift vad gäller kost kan ha varit att lägga till en vana, exempelvis att äta ett ägg istället för att
inte äta alls eller försöka få till en hel frukost direkt. Mål kan ha varit att lära sig att ställa om kroppen
från svältläge och att vara nöjd med en liten förändring, att gradvis öka sitt intag med förståelse för att
nya vanor tar tid att skapa. Ett annat exempel kan ha varit att man vid hög konsumtion av läsk inte
begränsat intaget direkt, utan börjat med att dricka ett glas vatten för varje glas läsk.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 15 (21)
Sömn
Även sömnsvårigheter och rubbad dygnsrytm har visat sig vanligt hos deltagarna. God sömn och
dygnsrytm är en basal och väsentlig del för att nå ett fungerande vardagsliv. Depression och
sömnbrist ger ofta en känsla av trötthet som personen hanterat genom att ta igen förlorad sömn
dagtid, vilket än mer försvårat möjligheten att nå en hållbar sömncykel. Det har inte varit ovanligt att
personen vänt på dygnet och att tv och dator använts nattetid under många timmar. Att inte ha några
tider att passa nästkommande morgon ger inte heller någon motivation att vända tillbaka dygnet.
Vinterhalvåret i sig med endast korta perioder av dagsljus försvårar ytterligare hanteringen av
sömnvanor.
När det gäller rutiner för kost och motion är dessa områden lättare att påverka och förändra om
optimal dygnsrytm upprättats, varför det är viktigt att komma igång med förändringsarbetet kring sömn
ifall den är påverkad negativt. Vid förändringsarbete kring sömn har Hälsopedagogen inlett med en
detaljerad genomgång av deltagarens sömnvanor. Genomgången har lett till synlighet och insikt om
nu-läge, men har även kunnat påverka och bidra till motivation att förändra. Därefter har nya rutiner
planerats som personen fått till hemuppgift och som successivt ökats på.
Arbetet kring sömnvanor och dygnsrytm har krävt samarbete och förståelse utan pekpinnar och har
ofta varit tålamodsprövande och tidskrävande. Det har kunnat te sig som en stor utmaning för
personer med nedstämdhet som vänt på dygnet. Hälsopedagogen har coachat och funnits med som
dagligt stöd i form av bokade samtal eller via telefon.
Motion
Vid psykisk ohälsa är det vanligt att personer minskar sin fysiska aktivitet ganska markant. En av
anledningarna till detta är att många har undvikandebeteenden som leder till att de isolerar sig. Att
regelbundet börja ta sig utanför dörren kan då bli ett stort steg som känns ouppnåeligt. Med stöd av
Hälsopedagogen har deltagare kunnat börja med små steg och successivt öka sin aktivitetsnivå på ett
sätt som blivit hanterbart och mer lustfyllt.
Här har det varit av betydelse att möta deltagaren där hen stått, samt locka fram intresseområden och
outforskade sidor som motiverat till mod att möta nya utmaningar i nya aktiviteter. Hälsopedagogen
har assisterat deltagaren så att den känt sig accepterad och trygg i nya situationer. Hälsopedagogen
har också arbetat med att hjälpa deltagaren att nyansera sitt förhållande till hälsa och motion. Det
handlar inte om allt eller inget utan också om att vardagsmotion kan vara ett sätt att påverka och
förbättra sitt mående.
Hälsopedagogen har också följt med deltagaren på individuellt anpassade aktiviteter t.ex. att besöka
ett gym och delta i styrketräningspass eller att spela bordtennis. På det här sättet har en ny och
främmande miljö kunnat initieras samtidigt som deltagare med t.ex. social fobi getts möjlighet att
utmana sig själva. Efter introduktion på ett gym och ett antal träningspass tillsammans med
Hälsopedagogen har t.ex. en av deltagarna efter avslutat tid projektet kunnat träna regelbundet på
gym helt självständigt.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 16 (21)
En annan deltagare med markant nedsatt fysisk uthållighet började gå regelbundna, korta promenader
i lågt tempo tillsammans med Hälsopedagogen. Dessa ökades gradvis med resultatet att deltagaren i
slutet av perioden kunde promenera raska, timmeslånga sträckor utan svårighet. Att kunna samtala
med Hälsopedagogen under promenaderna var motiverande och ett sätt som hjälpte deltagaren att
vidga sina perspektiv, vilket i sin tur underlättade förändringsarbetet. Det kan ibland uppfattas lättare
att prata och samtala när man går sida vid sida än att sitta ner öga mot öga, varför promenader har
många syften.
Att målgruppen i stor utsträckning har haft undvikandebeteenden och isolerat sig i varierande grad,
kan beskrivas som ett sätt att kortsiktigt hantera det psykiska måendet. Förändringsarbetet har därför
ofta handlat om beteendeaktivering enligt KBT, utifrån de aktiviteter som identifierats som lämpliga
tillsammans med deltagaren. Hälsopedagogens arbete har handlat om att tillsammans med
deltagaren utöva hälsofrämjande aktiviteter samt synliggöra positiva effekter som t.ex. den glädje och
det välmående som följer med pulshöjande aktiviteter.
Fördjupning Studie- och Yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledning syftar till att underlätta en individs beslut om ett mål för sin framtid. Vägen
till beslutet är olika lång för olika människor. I processen behöver olika faktorer vägas in som
sammantaget bidrar till att kunna fatta ett sådant beslut. Det är dessa faktorer som vägledningen
uppehåller sig kring. Studie- och yrkesvägledning har sin utgångspunkt i samhälls- och beteendevetenskap.
Vägledningsprocessen
För att kunna göra ett välgrundat val finns några faktorer att förhålla sig till. En av dem är
självkännedom, till exempel insikt om intresseområden, styrkor, förmågor, egenskaper, fallgropar,
svagheter och svårigheter. När fungerar det som individen föresatt sig? Vad ska till för att individen
ska komma till sin rätt och trivas? Vilka är drivkrafterna? Vad väcker motivation?
Ytterligare en faktor att beakta är kunskap om olika alternativ, om arbetsmarknad, yrken, arbetsmiljöer, anställningskrav, utbildningsväsende, kurser, utbildningar, antagningsregler med mera.
I processens nästa steg behöver de båda tidigare faktorerna ställas i relation till varandra. De stäms
av mot varandra som ett led i att kunna närma sig ett realistiskt och genomförbart beslut.
I denna del av vägledningsprocessen övervägs också vilken typ av beslut det är som ska fattas. Vilka
är konsekvenserna av beslutet på kort respektive på lång sikt? Hur definitivt är beslutet? Är det
tillfälligt, ett interim val, i väntan på något annat? Är det ett val som verkar vara det minst dåliga i den
nuvarande situationen? Är det ett det beslut som är ett första steg mot ett mål längre fram?
Konsekvenserna av beslutet sätts in i ett sammanhang och vägs i relation till de tidigare faktorerna.
I valsituationen är det inte alltid att välja något av flera alternativ som är det svåraste, det kan istället
vara att välja bort andra alternativ.
När beslutet om ett mål väl är fattat fortskrider processen om vad som behöver göras för att målet ska
uppnås. En handlingsplan upprättas då tillsammans med individen. Planen beskriver stegvis hur
målet kan nås. Genom uppföljning av de olika stegen i handlingsplanen kan individen få stöd i sin
strävan mot målet.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 17 (21)
Samtalsmodell
Den studie- och yrkesvägledande samtalsmetoden har sin grund i psykologi, sociologi, pedagogik och
didaktik. Individen får genom samtal stöd i att klargöra och kartlägga sin situation och bakgrund,
vidga sina perspektiv och formulera sina mål, upprätta en handlingsplan och stöd i att genomföra
planen.
Vägledning i projektet - förberedelse för arbete
Förhållningssätt
Det är vägledningsprocessen och samtalsmodellen som legat till grund för hur studie- och yrkesvägledningen utformats i projektet. Syftet med studie- och yrkesvägledningen har varit att stärka individen
inför nästa steg i riktning mot arbetsmarknaden. Detta har gjorts genom att bygga på individens
styrkor och positiva erfarenheter. Förhållningssättet har utgått ifrån en helhetssyn på varje individ och
det sammanhang individen befunnit sig. Vidare har det grundat sig på att deltagaren ägt sin egen
process. Projektdeltagaren har haft kunskaperna om sig själv och sina erfarenheter samt vetskap om
sina drivkrafter och därmed också burit på sina egna lösningar. Vägledningen har kunnat ge stöd och
möjlighet att i samtal reflektera över bland annat erfarenheter och tidigare val samt att uppmärksamma
mönster i sin bakgrund. Vägledningssamtalen har kunnat bidra med struktur för att leda processen
framåt, i en riktning som deltagaren låtit växa fram under samtalens gång. Förhållningssättet har syftat
till att bygga ett förtroende och skapa ett genuint möte mellan vägledare och deltagare.
Stor vikt har lagts vid empowerment, att lyfta fram styrkor, belysa framgångar, bygga på det som
fungerar och att uppmärksamma deltagarens roll i detta. Detta är en del i den vägledande processen i
alla sammanhang. I mötet med projektets deltagare har det utgjort en central del att uppmärksamma
själva processen, de steg som deltagaren gjort och tagit, att det varit möjligt att påverka och driva sin
situation i en önskad riktning.
Målgruppen
Många av projektets deltagare har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid, utan delaktighet i
något kontinuerligt sammanhang utanför hemmet. Flera av deltagarna har beskrivit sig som isolerade
och sin situation som innehållslös, monoton och ostimulerande. De har ofta beskrivit sin reaktion på
detta med håglöshet, brist på energi, låg självkänsla och svårigheter med att veta vad de vill med sin
framtid. Många deltagare har vittnat om svårigheter med att påbörja, genomföra och slutföra uppgifter.
De har beskrivit sin skolgång i termer av misslyckanden och meningslöshet. Erfarenheten av arbetsmarknaden har ofta varit begränsad, alternativt ofta kantats av korta anställningar med upprepade
avbrott som följd.
Några av deltagarna har haft en fastställd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inneburit
svårigheter att bland annat behålla koncentration, planera, samordna och upprätthålla förändringsarbete. De har till exempel levt med svårigheter att skapa och hålla fast vid vardagliga rutiner samt har
haft bristande tidsuppfattning. De har också kunnat visa begränsad uthållighet samt svårt med att
uppbringa och upprätthålla motivation när något inte upplevts som meningsfullt. Många av projektets
övriga deltagare har beskrivit liknande svårigheter. De har dock inte uppmärksammats för dessa i
relation till funktionsnedsättning, utan levt med en känsla av bristande förmåga och upprepade
tillkortakommanden. Detta har inte sällan lett till låg tilltro till sin förmåga med låg självkänsla som följd.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 18 (21)
Tonvikt i arbetssättet
Mot bakgrund av målgruppens behov av extra stöd har studie- och yrkesvägledningen i viss mån
anpassats för att göras mer tillgänglig för målgruppen. Dels tidsmässigt och dels genom viss
metodanpassning.
Tidsmässig anpassning
Förhållningssättet har utgått ifrån en icke-dömande inställning med respekt för deltagarens svårigheter, till exempel vid en missad tid eller en sen ankomst. I de fall där deltagarens svårigheter med
tidspassning varit påtaglig har påminnelse skickats ut i överenskommelse med deltagaren. Om
sömnsvårigheter och dygnsrytm varit ett problem har tider för samtal bokats för att passa deltagaren
så bra som möjligt. Samtalens tidslängd kan ha anpassats för att inte förbli stillasittande under lång tid
i sträck med tanke på deltagarens behov.
Konkret och åskådligt
I den vägledande samtalsmodellen är det brukligt att använda, eller under samtalet skapa, material
som åskådliggör det som samtalet berör. Det kan handla om bilder, formulär, självskattning, enkla
teckningar, mindmaps eller dylikt. För många av deltagarna i projektet har uppenbara svårigheter
funnits med arbetsminnet, att hålla kvar tankar och uppgifter från samtalen mellan mötestillfällena.
Därför har papper och penna använts för att dokumentera vad som skett under samtalen. Dessa
skisser eller sammanfattningar över samtalen har haft en kompensatorisk funktion och kunnat utgöra
ett hjälpmedel för deltagaren. Det har dels fungerat som stöd för att deltagaren själv ska kunna
fundera vidare efter samtalets slut och dels för att vid behov, kunna föra vidare till andra vad samtalet
handlat om.
Hjälp att få saker gjorda
Många av projektets deltagare har upplevt att de befunnit sig i en utsatt situation och att de levt under
stor press. Samtliga har försörjt sig med hjälp av ekonomiskt stöd från socialtjänsten, en ekonomi på
existensminimum, och många har gjort så under lång tid. Några av de som deltagit i projektet har varit
hemlösa. Mot bakgrund av de svårigheter som deltagarna har haft, har en del av vägledningstillfällena
ägnats till att ge praktiskt stöd. Många av deltagarna har behövt hjälp med att få saker gjorda, till
exempel telefonkontakter, blanketter, ansökningshandlingar och stöd i kontakter med myndigheter,
arbetsgivare och utbildningsanordnare.
Realupplevelser och intryck
Ytterligare en del av vägledningen har inneburit studiebesök och omvärldsorientering. Det har visat sig
att besök på arbetsplatser eller skolor har varit en framgångsrik metod för att deltagaren ska kunna få
en bild av verksamheten och miljön som bygger på en realupplevelse. Med det som utgångspunkt har
det blivit möjligt att fortsätta samtalen utifrån deltagarens reflektioner. Det har också erbjudits inslag av
omvärldsorientering och utflykter. I dessa sammanhang har strävan varit att erbjuda upplevelser med
inga eller begränsade kostnader, för att möjliggöra för deltagaren att få uppslag till att själv uppsöka
liknande utbud.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 19 (21)
Identifiera behov av anpassning i studie- och arbetsmiljön
En del i vägledningen har uppehållit sig kring anpassning. Det har inneburit att stödja deltagaren att, i
möjligaste mån, hitta strategier för att anpassa sig till en viss studie- eller arbetsmiljö. Det har också
handlat om att identifiera hur studie- eller arbetsmiljön kan anpassas och utformas för att deltagaren
ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar att komma till sin rätt.
Gruppverksamhet
Vägledning i grupp kan vara ett sätt att erbjuda deltagare perspektiv på sig själv och på sin situation.
Genom att lyssna till andra och att få möjlighet att diskutera och reflektera kan deltagare få inspiration
och nya infallsvinklar att förhålla sig till. Projektet har under perioder arbetat med verksamhet i grupp.
Det visade sig framgångsrikt att bilda en fast grupp med ett begränsat antal deltagare under
professionell ledning. Deltagarna fick tillfälle att ingå i ett sammanhang och de fick utbyta och pröva
tankegångar som de annars bar för sig själva. De kunde utmanas i att befinna sig i ett socialt
sammanhang, vilket flera av deltagarna upplevt som svårt.
Individuella respektive samhällsstrukturella hinder
Inledningsvis lyftes fram att vägledning vilar på både samhälls- och beteendevetenskaplig grund.
Vägledningen i projektet har haft sitt fokus på deltagaren i strävan att förbereda och stärka inför
arbete. Inte sällan har processen stött på hinder som legat utanför individens möjlighet att påverka,
samhällsstrukturella hinder och inlåsningseffekter. Det har t.ex. kunnat vara:
•
en pressad och osäker ekonomisk situation
•
regler för studiemedel
•
bostadsbrist
•
tillgång till psykiatri och medicinering
•
avsaknaden av samverkan mellan myndigheter
•
bristande kunskap om psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
•
uteblivet samordnat och relevant stöd
Inte sällan har yttre strukturella faktorer stoppat upp deltagarens process, de verkar i flera fall som
inlåsningseffekter och utgör ytterligare hinder för individen. Förutom de individuella hindren i form av
psykisk ohälsa och eventuell funktionsnedsättning, har deltagarna haft dessa strukturella hinder att
förhålla sig till. Flera av dessa faktorer kan enskilt utgöra skäl till ohälsa. De kan upplevas som
övermäktiga och ytterligare försvåra vägen ut i studier eller arbete.
Projektets mål har varit att stärka deltagare inför nästa steg i riktning mot studier eller arbetsmarknad,
men inte att de också påbörjar det under sin tid i projektet. Flera av deltagarna har ändå tagit steget ut
på arbetsmarknaden eller ut i studier parallellt med att de deltagit i projektet eller i direkt anslutning till
att de avslutat sin tid i projektet. Några har också fått en anställning. Att detta varit möjligt kan ha sin
grund i att teamet samverkat för att deltagaren ska vara rustad för att anta utmaningen. En annan
bidragande faktor kan handla om attityder och förhållningssätt.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 20 (21)
Arbetet har utgått ifrån en övertygelse om att alla människor behövs och har en plats att fylla. Med
kunskap och erfarenheter om hur rätt förutsättningar för detta kan skapas, har det varit möjligt att göra
steget rimligt att ta. Ett sätt har varit att tillsammans med deltagare tydliggöra och sätta ord på
svårigheter samt synliggöra funktionsnedsättningar. På det viset har det möjliggjorts för arbetsgivare
och utbildningsanordnare att i möjligaste mån anpassa miljön och kompensera för svårigheter.
Genom att samverka och samarbeta, både internt och externt, har en del av de samhällsstrukturella
hindren i viss mån kunnat minskas. På så sätt har möjligheterna för deltagarna att nå sina mål kunnat
ökas.
Kontaktpersoner
Louise Bielenstein, projektledare
08-508 35 809 / 076-12 35 809
[email protected]
Ann Melander, hälsopedagog
08-508 35 956 / 076-12 35 956
[email protected]
Annika Michelson Thorngren, studie- och yrkesvägledare
08-508 35 957 / 076-12 35 957
[email protected]
Stina Ek, arbetskonsulent
08-508 35 958 / 076-12 35 958
[email protected]
Åsa Svensson, arbetskonsulent
08-508 35 959 / 076-12 35 959
[email protected]
För ytterligare material hänvisas till projektfolder samt projektets och utvärderarens slutrapporter.
Metoder och arbetssätt i Projekt Xplore! delprojekt Arbetsförberedelse
Sid 21 (21)