Diabetes och ögat
2
3
Lins
Glaskropp
Glaskropp
Hornhinna
Näthinna
Näthinna
Gula fläcken
fläcken
Gula
Synenärär
våra
viktigaste
sinnen.
vi
Synen
ettettavav
våra
viktigaste
sinnen.
DetNär
är ett
genialiskt
systemströmmar
som utvecklats
under
miljonöppnar ögonen
ljuset in.
Det passerar
tals
år för
att passa våra
behov.
När vi öppnar
genom
hornhinnan,
linsen
och glaskroppen
och
ögonen
strömmar
ljuset
in. Det passerar
vidare till
näthinnan.
Näthinnan
består avgenom
miljon­
hornhinnan,
linsen och fungerar
glaskroppen
vidare
tals små synceller
somoch
ett slags
film
tillsom
näthinnan.
Näthinnan
fångar upp
det vi ser.består av miljontals små
synceller
ochpåfungerar
som
en ett
slags
film
som
Centralt
näthinnan
finns
2–3
millimeter
fångar
upp detsom
vi ser.
stort område
kallas för den gula fläcken, eller
Centralt
näthinnan
finns
ettkänsligt
områdeområde
som
makula
på på
latin.
Det är ett
extra
kallas
för den
Detoch
är därför
ett extra
känsdär bilden
blirgula
somfläcken.
skarpast,
är sjuk­
ligt
där bilden
som skarpast,
och
ligaområde
förändringar
som blir
inträffar
här särskilt
därför
är förändringar som inträffar här särskilt
allvarliga.
allvarliga.
»
3
Diabetes och ögat
Diabetes påverkar din kropp på många olika sätt. Bland annat
kan förändringar ske i kroppens blodkärl. När det drabbar
blodkärlen i ögats näthinna kallas det diabetesretinopati.
Förloppet är smygande och förändringarna är till en
början helt symtomfria, det vill säga synskärpan förblir
normal. Men efter hand kan den centrala delen av näthinnan
drabbas, den så kallade gula fläcken. Då påverkas din syn­
skärpa. Det kan också uppstå blödningar inne i ögat som
leder till plötsligt försämrad syn.
Genom att regelbundet undersöka din ögonbotten kan
vi upptäcka förändringarna i tid, innan symtomen börjar
komma. Det är viktigt eftersom behandlingen vanligen bara
bromsar sjukdomsförloppet. Förlorad synskärpa på ett öga
kan inte alltid återfås.
Det här händer i ögat
Näthinnan består av synceller och ett stort antal små blodkärl.
Vid diabetes leder de höjda blodsockervärdena till störningar
i ämnesomsättningen som gör att kärlväggarna försvagas och
det uppstår små utbuktningar på dessa små blodkärl.
Utbuktningarna är de första synliga förändringarna
och vid en undersökning syns de som små röda prickar på
näthinnan.
4
I vissa fall kan utbuktningarna brista och börja läcka ut olika
blodprodukter. Då syns förändringarna som svullnader, blöd­
ningar eller som läckage av blodfetter. När svullnaderna eller
läckagen når och påverkar gula fläcken störs nät­hinnans förmå­
ga att återge synintryck.
I ett senare skede kan de små blodkärlen täppas till, vilket
leder till att blodflödet försämras och till syrebrist i näthinnan.
Näthinnan försöker kompensera syrebristen genom att bilda
nya blodkärl. Dessa är svaga och brister lätt, vilket gör att det
uppstår blödningar som kan leda till en hastigt försämrad syn.
I slutändan kan blödningarna leda till ärrbildning på nät­
hinnan, som därmed riskerar att lossna. Det kan i sin tur i
värsta fall orsaka blindhet.
Bild av ögonbotten i ett friskt öga.
Bild av ögonbotten med diabetes­
förändringar i form av blödningar
(röda fläckar) och läckage av blod­
fetter (de ljusa fläckarna).
5
Vanligt med förändringar i näthinnan
En tredjedel av alla med diabetes har någon form av näthinne­
förändringar. Av dem riskerar 10–35 procent att få synskador.
Hos personer med diabetes av typ 1 som har insjuknat
före tioårsåldern förekommer i praktiken inga näthinneför­
ändringar innan puberteten. Hos personer med diabetes av
typ 2 syns näthinneförändringar i upp till en tredjedel av
fallen redan då patienten får sin diabetesdiagnos.
Två olika former av synhotande näthinneförändringar
Förändringar i näthinnan som hotar synen har två former. Hos
personer med diabetes av typ 1 är tillväxt av nya små blodkärl
den vanligaste formen. Hos personer med diabetes av typ 2 är
förändringar i området kring gula fläcken vanligast.
Riskfaktorer
Det finns några faktorer som vi vet påverkar förändringarnas
hastighet och intensitet. De viktigaste riskfaktorerna är:
1. Hur länge någon har haft diabetes
Efter 20 år med sjukdomen har cirka 90 procent av både
typ 1- och typ 2-patienterna någon form av näthinne­
förändringar.
2. Dålig
inställning av blodsockervärdet
Blodsockervärdet är av avgörande betydelse hos både
typ 1 och typ 2.
6
3. Högt blodtryck
Blodtrycket bör inte överstiga 130/80 mm Hg.
4. Höga blodfettsvärden
Vissa höjda blodfettsvärden kan bidra till näthinne­
förändringar.
5. Hormonella förändringar i kroppen
Exempelvis kan graviditet påskynda näthinneförändringar.
7
Förebyggande åtgärder
Du som har diabetes kan förebygga näthinneförändringar.
Det krävs att du har god kontroll över din diabetes med låga
och stabila blodsockervärden, ett bra blodtryck och goda
blodfetter. Gå på regelbundna ögonkontroller, där din ögon­
botten blir fotograferad. Då kan vi upptäcka de smygande, helt
symtom­fria, förändringarna i tid.
Ögonbottenfotografering
Vi fotograferar din ögonbotten för att dokumentera och kunna
följa upp eventuella förändringar över tid. För att kunna foto­
grafera din ögonbotten med bästa möjliga bildkvalitet ger vi dig
droppar i ögat som gör att pupillen vidgar sig och blir större.
Efter cirka en halv­timme eller då pupillerna är tillräckligt stora,
kan sjuk­sköterskan fotografera din ögonbotten med en special­
kamera.
Första undersökningen
Har du diabetes typ 1 får du gå på regelbundna kontroller från
tio års ålder. Har du diabetes typ 2 bör du undersöka dina ögon
när du får din diabetesdiagnos.
Fortsatta kontroller
• Har du diabetes typ 1 utan några förändringar i näthinnan och
utan några riskfaktorer får du gå på ny kontroll vartannat år.
• Har du diabetes typ 2 utan några förändringar i näthinnan och
utan några riskfaktorer får du gå på ny kontroll vart tredje år.
Det är din vanliga diabetesläkare som ska skicka en remiss för
8
ögonbottenfotografering. Det är bra om du själv håller reda
på när det är dags för nästa fotografering, även om du normalt
blir kallad.
Specialundersökningar
Om undersökningen visar att det finns förändringar i ögon­
botten eller att det finns några riskfaktorer som kan påverka
förändringarnas hastighet och intensitet (hos typ 1 och typ 2)
anpassar vi kontrollintervallen efter dig. Det finns några olika
typer av kontroller.
Synprövning
Vi testar din syn med hjälp av en vanlig bokstavstavla.
OCT-undersökning (Optical Coherence Tomography)
Vid svullnad och läckande blodkärl i och i närheten av gula
fläcken kan vi granska näthinnan med en OCT-undersökning.
Det gör vi för att kunna studera näthinnans olika lager. För att
underlätta undersökningen får du droppar i ögat som gör att
pupillen vidgar sig och blir större. Efter cirka en halvtimme el­
ler då pupillerna är tillräckligt stora, kan vi ta en tvärsnittsbild
av näthinnan. Med hjälp av OCT-bilderna kan vi se om ditt öga
har några onormala förändringar på näthinnan.
Angiografi av ögonbotten
Vi injicerar ett färgämne via ett blodkärl i armen. När färg­
ämnet når ögat och näthinnan tar vi bilder av ögonbotten med
hjälp av en ögonbottenkamera. Den här undersökningen gör
vi vid svårare förändringar i ögat för att kunna granska blod­
9
kärlen och cirkulationen i ögonbotten inför en eventuell
laserbehandling.
Ultraljudsundersökning
Vid svåra blödningar, som skymmer insynen till ögonbotten,
undersöker vi näthinnan med hjälp av ultraljud.
Behandling av diabetesretinopati
Traditionellt blir förändringar i näthinnan behandlade med
laser vid ett besök hos läkare. Vilken typ av laserbehandling
som vi gör beror på vilken typ av förändringar du har. Om
problemet är nybildade blodkärl som växer på näthinnan ge­
nomför vi en så kallad panscatter-behandling, som är en om­
fattande laserbehandling av nät­hinnan. Behandlingen bromsar
bildandet av nya blodkärl och minskar risken för allvarliga
komplikationer som blödning och näthinneavlossning.
Bild av en laserbehandlad
ögonbotten. De ljusa fläck­
arna som syns i näthinnan
är små ärr efter laser.
10
Om förändringarna sitter i närheten av gula fläcken kan de
många gånger behandlas med försiktig laser. Finns föränd­
ringen däremot i centrum av gula fläcken kan vi inte använda
laser, då det riskerar att skada gula fläcken. I stället behandlar
vi förändringarna med injektioner av läkemedel in i ögat.
Läkemedlet torkar effektivt upp svullnad i gula fläcken och
många gånger blir synen bättre.
Behandlingarna behöver oftast upprepas och kräver regel­
bundna kontroller.
Andra behandlingsmetoder
Vid svårare förändringar i näthinnan kan vi genomföra en
glaskroppskirurgi, så kallad vitrektomi. Vid behandlingen tar
vi bort glaskroppen och blödningarna som finns där. Därefter
kan vi, om det behövs, operera på näthinnan. Den här typen
av operation gör vi om:
• det finns en stor mängd blödningar i glaskroppen som
skymmer din syn.
• blödningarna har lett till ärrbildning på näthinnan, som
därmed riskerar att lossna.
Efter behandling
Beroende på typ av förändringar och om behandling sätts in
i tid uppnår vi goda resultat i 50–90 procent av fallen.
11
S:t Eriks Ögonsjukhus
Växel .................................................. 08-672 30 00
S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett av Europas ledande ögonsjukhus. Vi bedriver både planerad och akut ögon­sjuk­vård
och tar varje år emot cirka 200 000 patientbesök från Sverige och utlandet. Tillsammans med Karolinska Institutet
bedriver vi forskning, utveckling och utbildning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus har närmare 400 med­
arbetare och ägs av Stockholms läns landsting.
Tryckt augusti 2015
Sjukvårdsrådgivningen för ögon
(Ögonakuten) . . .............................. 08-672 31 00
