Likabehandlingsplan
och
plan mot kränkande behandling
2013/2014
Att säga eller göra dumma saker mot andra är
förbjudet. Gå till en vuxen om du är rädd eller om
någon är elak mot dig.
Alla vuxna och elever i skolan arbetar för att alla ska
må bra och trivas!
I vår skola bryr vi oss om varandra. Det känns tryggt
att vara i skolan!
Likabehandlingsplan
kränkande behandling
och
plan
mot
Tveta skolas vision
Alla elever och vuxna i Tveta skola
ska uppträda i ord och handling,
på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt.
Vi accepterar inte någon form av våld,
hot, trakasserier eller annan kränkande handling.
Alla är lika mycket värda.
Bakgrund
Vad säger lagen?
Skollagen 6 kap.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras
under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om
att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i
diskrimineringslagen (2008:567).
Läroplanen Lgr11 - Förståelse och medmänsklighet
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller
för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet
och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever.
Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Lagen skall också förhindra och förebygga sådan kränkande behandling som
inte direkt kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna t.ex. mobbning
Den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten skall bedriva ett målinriktat arbete för
att främja lagens ändamål. Det innebär bl.a. att det skall upprättas en likabehandlingsplan för att
förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Planen skall följas
upp och ses över årligen. I detta arbete ska personal, elever och föräldrar vara delaktiga.
Skolan har också enligt lagen en handlingsplikt att utreda påtalade trakasserier och annan
kränkande behandling (mellan barn och elever respektive mellan barn/elev och personal) och i
förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Ansvaret för att motverka kränkande behandling regleras i ett antal lagar och styrdokument.
Förutom ovanstående finns också arbetsmiljölagen, brottsbalken och FN:s barnkonvention.
Syfte
Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och
att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Struktur
Likabehandlingsplanen i Tveta skola är utformad med stöd av ”Förebygga diskriminering och
kränkande behandling”. Handledningen är gemensamt utformad av DO,
diskrimineringsombudsmannen, BEO, barn och elevombudet och Skolinspektionen.
Ambitionen är att planen följer en röd tråd mellan:
1. Vision
2. Kartläggning
3. Nulägesanalys
4. Mål
5. Åtgärder
6. Uppföljning och utvärdering
7. Ny plan varje år
Likabehandlingsplan – samverkan mellan elever,
vårdnadshavare och personal
Likabehandlingsplanen har utarbetats tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal.
Elever – inom ramen för klassråd och elevråd har elever bjudits in till ömsesidig dialog
utifrån upplägg, förankring och diskussion
Vårdnadshavare – inom ramen för skolans samverkansråd har vårdnadshavare bjudits in
som referensgrupp. Referensgruppens uppdrag har varit att ge synpunkter på innehåll
och att verka som en garant till att planen blir ett konkret verktyg.
Personal – inom ramen för konferenser inom arbetslagen och gemensamma
personalkonferenser har personal diskuterat tillkomsten och förankring av planen.
Definitioner
Kränkande behandling
Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har
samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande
behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många
olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om
alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck.
En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på
allvar.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga
rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.
Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever
såväl som mellan personal och elever samt mellan personal.
Kränkningar kan vara
Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, MSN, SMS och
MMS)
Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller
naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla
ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande.
Diskriminering
Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av
individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att
endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider
uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är
tillgängliga för alla elever etc.
Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas
genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken
diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot
huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte
kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering
av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering
omfattar även indirekt diskriminering.
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt
diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl.
Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får
inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller
överträdelse av lagen.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon
av diskrimineringsgrunderna
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan
utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är
att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka
händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på internet.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Rasism
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed
legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristika.
HBT
En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger
uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.
Sexism
Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck
skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.
Kartläggning
Varje termin genomförs en kvalitetsenkät för samtliga elever på Tveta skola. Bil. 1.
Frågeställningarna behandlar trygghet, trivsel, diskriminering, kränkningar och trakasserier.
Under läsåret träffar skolsköterskan elever och vårdnadshavare i förskoleklass. Dessa samtal
dokumenteras och handlar om trivsel, trygghet och arbetsmiljö. Frågeställningarna fångar upp
om eleven är utsatt av kränkningar eller känner sig utsatt.
I årskurs fyra träffas skolsköterska och elev för ett hälsosamtal. Förberedelse inför samtalet sker
genom att vårdnadshavarna fyller i ett dokument om hälsouppgifter och elev fyller i dokumentet
rörande hälsofrågor. Detta skriftliga underlag är framtaget i samarbete med Folkhälsan och
samhällsmedicin (FoS), Landstinget i Värmland.
Inom skolans samverkansgrupper, d.v.s. samverkansråd och elevråd ingår alltid arbetsmiljö som
en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme.
I kvalitetsredovisningen som är en del i Tveta skolas systematiska kvalitetsarbete, redovisas
resultaten av de enkäter, intervjuer och utvärderingar som genomförs under läsåret när det gäller
förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier.
Nulägesanalys och satsningsområden
Vi har under förra läsåret jobbat med de prioriterade utvecklingsområdena: värdegrundsarbetet
genom gemensamma aktiviteter, kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor och
konflikthantering.
Här följer en sammanfattning av analys av förra läsårets Likabehandlingsplan och plan mot
kränkande behandling.
Trivselenkäterna som besvarats av elever i skolan och i hemmen visar att de flesta barn trivs
mycket bra och känner sig trygga i Tveta skola. Ett fåtal barn tycker inte att trivseln i
korridorerna är bra. Efter samtal med berörda elever framkommer det att det oftast handlar om
hög ljudvolym. Samma sak gäller för omklädningsrum vid idrottshallen. Därför kommer vi att
arbeta extra för att eleverna ska känna sig trygga där och för att ljudvolymen ska minska.
Enkäten ”social utveckling” som åk 4-6 besvarade under höstterminen visar ett bra resultat.
Enkäten tar upp frågor som berör områdena självkänsla, empati, ansvar och impulskontroll och
samspel. Endast ett fåtal elever visar att de har svårt att våga säga nej, att lyssna på andra utan att
avbryta och att inte störa andra i deras arbete. När enkäten sammanställts arbetade lärare och
elever i åk 4-6 mycket med områdena självkänsla, empati och samspel på olika sätt. Arbetet
följdes kontinuerligt upp fram till jullovet. Då uttryckte eleverna att det intensiva arbetet kunde
avslutas. Därefter arbetade lärare och elever vidare med dessa frågor genom arbete i klass och
med enskilda elever, fast inte lika intensivt som tidigare.
Personalen upplever att språket ute på raster har blivit grövre. Bl.a. därför ska vi arbeta vidare
med värdegrundsfrågor under läsåret 13/14.
Barnen trivdes med de gemensamma aktiviteterna. Samarbetet föll väl ut: de yngre eleverna
känner sig trygga med de äldre och de äldre har stärkt sin identitet. Barnen visade respekt för
varandra.
För att göra trivselenkätens frågor tydligare behöver frågorna omarbetas.
Prioriterade utvecklingsområden för läsåret 13/14 i Tveta skola:
Ökad trivsel i korridorer och omklädningsrum
Gemensamma aktiviteter för skolans elever
Arbete med kamratstödjare ska börja
Kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor
Omarbeta trivselenkät
Så här ska vi arbeta för att få ökad trivsel i korridorer och omklädningsrum:
Skolans klasser går ut på rast med några minuters mellanrum, för att inte trängseln i korridorer
ska bli så stor. Vuxna finns där tills alla elever har gått ut. Det finns alltid vuxna i eller utanför
omklädningsrum i samband med idrottslektioner.
Så här ska vi göra för att genomföra gemensamma aktiviteter för skolans elever:
Personal diskuterar och planerar för gemensamma aktiviteter. Därefter presenteras förslagen i
klassråd och eleverna får komma med kommentarer och förslag till genomföranden.
Så här ska vi introducera arbetet med kamratstödjare:
Personalen diskuterar och planerar för arbete med kamratstödjare under uppstartsdagar i augusti.
Personalens förslag presenteras för eleverna i åk 4-6 under terminens första klassråd. Därefter
sammanställs förslaget och presenteras under höstterminens första elevråd. Se bil.2
Så här ska vi arbeta med värdegrundsfrågor, mer specifikt:
Språkbruk: Åk 4-6 kommer under ett temaområde arbeta med språket/ språkbruk. Lärarna
kommer därefter att regelbundet stämma av med varandra och med eleverna hur språket ”låter”
på raster och i korridorer. Åk 1-3 kommer regelbundet att arbeta för ett bättre språkbruk bland
eleverna.
Kamratstödjare: Se bil 2.
Rastvakter: Varje dag finns det vuxna ute på elevernas raster utifrån ett rastvaktschema.
De vuxna går runt på skolgården och tillbringar mycket tid där det ibland kan förekomma
oroligheter bland eleverna.
Relationer vuxna/ elever: Personalen tar tid för att skapa relationer med eleverna. Det kan vara
genom att samtala under skollunchen, småprata på raster och i korridorer eller genom positiv
bekräftelse.
Incidenter under raster: Om incidenter mellan elever sker under raster, löser rastvakt det mest
akuta. Efter rastens slut behandlas det som hänt på lämpligt sätt med hjälp av lärare/ pedagog.
Nätkonvention: Åk 5-6 har arbetat fram en nätkonvention för läsåret 13/14. Se bil.3
Om elev känner sig kränkt av annan elev på nätet (om det beror på något som hänt i skolan) ska
kränkningen behandlas/ utredas som all annan kränkning.
Trivsel- och ordningsregler: Gemensamma trivsel- och ordningsregler diskuteras vid varje
läsårsstart i klassråden. Förslag till regler lämnas till första elevrådet för terminen. I elevrådet
revideras trivsel- och ordningsregler och beslut om nya regler tas.
Så här gör vi för att omarbeta trivselenkäten:
Under vårterminen 2013 går personalen igenom och analyserar de trivselenkäter som genomförts
i klasserna. De sammanfattas och finns med i Likabehandlingsplan och plan mot kränkande
behandling för läsåret 2013-2014. I arbetsprocessen har vi kunnat se att trivselenkäten som går
till hemmen behöver förändras något. För att bättre kunna analysera enkäten behöver
idrottshallen/ omklädningsrummet delas upp. Detsamma gäller för på skolgården/ i skogen.
Enkäten ändras under studiedagar.
Tveta Fritids 2013/14.
Året som gått:
På fritids, har pedagogerna pratat mycket om att vara en bra kamrat och inte använda
nedsättande ord om andra barn. Vi har haft en del fall av dåligt språkbruk, hot och vissa fall
av ” lättare slag”
På drop-in kaffe har vårdnadshavare, pedagoger och barn arbetat gemensamt med insamling
till ett djurhem, något som stärker vi-känslan i gruppen och tar upp moraliska och etiska
ämnen till diskussion.
Vår vision
I vår verksamhet på Tveta fritids vill vi att våra elever ska få växa i sin egen takt samtidigt
som vi uppmuntrar dem att våga lite mer.
Det betyder att vi tillsammans, elever, föräldrar, pedagoger och skolledning, måste arbeta
nära varandra för att hitta de olika vägar som krävs för att var och en ska nå målen.
Vårt fritids är till för alla barn, där vi respekterar varandra och skapar förutsättningar för
utveckling utifrån individen ur såväl grupp- som individperspektiv.
Fritidshemmet arbetar kontinuerligt för att uppnå denna
vision och de aktuella mål som gäller.
Målområden:
Respekt & hänsyn
Lek & Samspel
Självkänsla & integritet
Ansvar & självständighet
Att alla känner glädje, trygghet och gemenskap på fritidshemmet.
Vi kommer att fortsätta jobba mot samma mål som förra
året.
Detta gör vi genom att:
Samtala med barnen om värdegrunden vid fritidssamlingar och enskilda samtal vid
behov.
Kontinuerligt arbeta med vårt språkbruk.
Nolltolerans mot hot och våld tillämpas.
Ca var 4:e vecka, har vi fritidsråd där aktuella frågor tas upp.
Pedagogiska lärmiljöer.
”Fair play” tillämpas
Barnen blir sedda och får komma till tals.
Ta ansvar för sina handlingar.
Öppen och varm atmosfär på fritidshemmet
För att motverka och förebygga kränkande och diskriminerande
handlingar arbetar vi på det här sättet:
Gemensamma och tydliga regler som utvärderas och följs upp regelbundet.
Vi har en god vuxentillsyn genom hela verksamheten med synliga vuxna som sätter
tydliga gränser för barnen. Vi utväxlar information om ev. episoder under dagen.
Det är viktigt att vara lyhörd och att ta reda på vad som verkligen hänt.
Vi arbetar mycket med att gruppen ska svetsas samman och lära sig samarbeta,
respektera varandra och känna gemenskap. Detta sker genom att vi arbetar
tillsammans med t.ex. samlingslekar, idrottslekar, utelek, andra projekt och i det
vardagliga arbetet.
HANDLINGSPLAN
1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller
vänder sig till pedagog. Inblandade elever och personal har ett samtal där konflikten reds
ut.
2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas, tas vid behov i det
specifika ärendet en kontakt med vårdnadshavare. Från steg två dokumenteras alla
kontakter och åtgärder. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare
kontakt med elevhälsoteamet, i första hand skolkurator. Elevhälsoteamet är ansvarigt för
att åtgärder planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor
Vi vet att några elever känner sig kränkta av andra barn på grund av både språkbruk,
täckningar och även nyp, slag och sparkar. Vi har haft både lärare, skolsyster, specialpedagog
och kurator involverade i att arbeta med dessa frågor och kommer att fortsätta med detta
nästa läsår.
Ansvariga för planen
Personalen på Tveta Fritids
Planen gäller från 2013-08-12
Planen gäller till 2014-08-18
Tidsplan för insatser enligt likabehandlingsplanen
Åtgärd
Genomförande
När?
Uppföljning
När?
Ansvar
Implementering av
likabehandlingsplan för
personal
Vid läsårets början
Rektor
Implementering av
likabehandlingsplan för
elever
Vid läsårets början
både genom elevråd
och genom klassråd
Implementering av
likabehandlingsplan för
föräldrar
Vid läsårets början
vid föräldramöte
och genom
samverkansråd
Kontinuerligt
Kontinuerligt
varannan vecka
genom
arbetslag
Kontinuerligt i
undervisningen
och genom
klassråd
Kontinuerligt
genom
samverkansråd
Elevfrämjande arbete i
arbetslaget utifrån
stående dagordning
Samverkansråd
Kontinuerligt
genom
arbetslag
En gång/termin
Vid varje
samverkansråd
Elevers arbetsmiljö
Klassråd varje vecka Klassråd varje
vecka
Utvärdering av
Kontinuerligt
Kontinuerligt
likabehandlingsplan
genom elevråd och genom elevråd
arbetslag varannan
och arbetslag
vecka, samt genom varannan vecka,
samverkansråd
samt genom
samverkansråd
Elevenkät för trivsel
”Hur trivs du i
Vid läsårets
skolan nu?”
början och slut.
genomförs v. 43
och v.13.”Social
utveckling”
genomförs i åk 4-6
v.43. Enkät till
hemmen görs v.13.
Presentation och
Läsårets början vid
Kontinuerligt
uppföljning av
personalsamling,
genom elevråd,
enkätresultat för trivsel klassråd och genom samverkansråd
sammanfattning i
1gång/termin,
Likabehandlingsplan
samt genom
och plan mot
klassråd och
kränkande behandl..
arbetslag
Värdegrundsarbete
Kontinuerligt
Kontinuerligt et
utifrån
likabehandlingsplan
Uppföljning av
Kontinuerligt
Kontinuerligt
elevfrämjande arbete i
genom BoEHT
genom BoHET
skolan.
Rektor,
klassföreståndare och
undervisande lärare
Rektor
Rektor
Rektor
klassföreståndare
Rektor
Rektor och
klassföreståndare.
Rektor och
klassföreståndare.
Rektor, kurator och
klassföreståndare
Rektor
Uppföljning av
elevfrämjande arbete i
skolan.
Uppföljning av
elevfrämjande arbete i
skolan.
Kontinuerligt
Kontinuerligt
Rektor och arbetslag
Kontinuerligt varje
vecka under läsåret
genom klassråd
Klassföreståndare
Utvärdering av
klassråd.
Genom elevrådet en
gång/månad
Elevutvärdering av
arbetsmiljö.
Möte med
samverkansråd där
likabehandlingsplanen
diskuteras
På elevråd
Kontinuerligt
varje vecka
under läsåret
genom klassråd
Kommande
elevrådsmöte
en gång/månad
På elevråd
Kontinuerligt
genom
samverkansråd
två
gånger/läsår.
På BoEHT en
gång/mnd
Rektor och
föräldrarepresentanter
i samverkansråd
två gånger/läsår
Genomgång av
På BoEHT en
likabehandlingsärenden
gång/mnd
på BoEHT
Klasskonferenser där
Klasskonferens en Klasskonferens
både klasser och
gång/läsår.
en gång/läsår.
specifika elevärenden
behandlas
Enskilda
Elevhälsosamtal en Elevhälsosamtal
elevhälsosamtal
gång/läsår med åk 4 en gång/läsår,
och F-klass
samt på
BoEHT
Rastvakt utifrån
Varje dag under
Kontinuerligt
rastvaktschema
läsåret på elevernas
på klassråd,
raster
elevråd, BoEHt
etc
Rektor
Rektor, lärare
BoEHT
Rektor,
specialpedagog och
klassföreståndare.
BoEHT
All personal i skolan
Åtgärder
Arbetslaget
Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det
dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan
alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är rutiner vid platsbyte i
klassrummet, att kontinuerligt genomföra ”kompissamtal” i klassen och på fritidshemmet,
bestämda platser i matsalen etc.
Dokumentation kring elevärenden är en framgångsfaktor för att nå ett gott resultat. För att få
ytterligare stöd uppmanas all personal att använda modell för om svårigheter” uppstår.
BoEHT, barn- och elevhälsoteam
Tveta skola har ett välutbildat BoEHT som fungerar som resursteam för övrig personal i frågor
kring diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. I teamet ingår rektor, kurator,
specialpedagog och skolsköterskan. BoEHT träffas varje månad för att bl a diskutera elever och
åtgärder som finns dokumenterade ifrån skolans arbetslag.
Elevråd, klassråd och samlingar
Tveta skola har elevråd varje månad. Det är lärare, fritidspedagoger och rektor som ansvarar för
elevråden. Lärare, fritidspedagoger och rektor fördelar varsina veckor då elevråden ska äga rum
under första konferenstiden för läsåret.
Klasslärarna ansvarar även för att klassråden fungerar och där trivseln i skolan kontinuerligt
diskuteras.
På fritidshemmet finns samlingar där trivseln regelbundet diskuteras.
Utredning
Kränkning mellan elever
1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller
vänder sig till ansvarig lärare.
Inblandade elever och ansvarig lärare har ett samtal där konflikten reds ut.
2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas, tas en kontakt med
föräldrarna. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev. Ansvarig
är mentor eller klassföreståndare med berörda parter.
3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare kontakt med
elevhälsoteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder
planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor.
4. I samförstånd med rektor tas beslut om ev. anmälan till sociala myndigheter och/eller
polis.
Vuxnas kränkning av barn/elev
1.
2.
3.
4.
5.
Rektor samlar information om händelsen.
Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade.
Berörd vårdnadshavare kontaktas.
Rektor är ansvarig för att dokumentation sker.
Uppföljning inom en månad, ev. med en facklig representant/skyddsombud.
Barn/elevers kränkning av vuxna
1. Konflikten löses på plats genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller får
stöd av arbetslaget.
2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av
allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter
och åtgärder för varje elev.
3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas en kontakt med elevvårdsteamet, i
första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och utförs.
Ytterst ansvarig är rektor.
Kränkning mellan vuxna
1. Konflikten löses på plats mellan de inblandade.
2. Om problemet kvarstår är rektor ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen.
Uppföljning och utvärdering
Likabehandlingsplanen ska vara ett dokument som sätter sin prägel på verksamheten. Koppling
till andra planer, t ex skolans verksamhetsplan och kommunens mål och kvalitetsplan är
nödvändig.
Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas vid varje läsårsslut av all personal och elevrådet.
Vid behov revideras den och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på
föräldramöten och klassråd/elevråd.
Ny plan varje år
Inom det årshjul i vilka uppdraget kring planer och kvalitetsarbete är organiserat i Tveta skola
garanteras en årlig revision av Likabehandlingsplanen.
