Vinterdrift

Vinterdrift
Alf Gustafsson, Göran Gabrielsson
2006-11-03
Sockerprodukter i kombination med NaCl
ƒ
Försök med inblandning av glukos/fruktos, och råsocker i saltlösning respektive i torrsalt.
ƒ
Inblandning av glukos/fruktos i sandningssand
Förord
Vägverket har sektorsansvar för forskning, utveckling och demonstration (FUD) inom
sitt verksamhetsområde. Fruktos/Glukos i kombination med NaCl vid kemisk halkbekämpning som finansierats av Vägverket är ett FUD-projekt inom utvecklingsområde:
”Mer säker och varaktigt hållbar drift och underhåll av vägnätet”, delområde: ”Vinterdrift”. Denna rapport är en sammanställning och slutrapport på de prov och tester som
fram till dagens dato utförts inom projektets avgränsningar.
Projektet har pågått åren 2003 till år 2006 i främst Skaraborg och Värmlands län och
där Vägverket Produktion haft i uppdrag att leda och genomföra detta. Projektet har
haft följande organisation.
Styrgrupp:
Beställarombud:
Projektledning:
Projektdeltagare:
Övriga:
Jan Ölander, Vägverket, HKv
Sven-Erik Hallberg, Vägverket Konsult, KVTv
Dan Eriksson, Vägverket, Sted
Björn Ahnlund, Vägverket, VMNtr
Göran Gabrielsson, Vägverket Produktion, PDs
Åke Johansson, Vägverket, VVÄkm
Rolf Löfvenholm, Vägverket, VVÄtk
Pontus Gruhs, Vägverket, Sted
Alf Gustafsson, Vägverket Produktion, PT
Eva-Lotta Thunqvist, Vägverket Konsult, KMs
Per-Olov Paulsson, Vägverket Produktion, PDGKarl
Ronny Bengtsson, Vägverket Produktion, PDGKarl
Rune Kahlbom
Mats Hedström
Oskar Magnusson
Sökord:
Vinter, Halkbekämpning, Saltlösning, Salt, Glukos/Fruktos
Enhet:
Vägverket Produktion
Projektansvarig:
Göran Gabrielsson, Vägverket Produktion Drift
Uppföljning o
Dokumentation:
Alf Gustafsson, Vägverket Produktion Teknik
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
2(48)
Innehållsförteckning
SUMMARY..................................................................................................................................... 4
SAMMANFATTNING................................................................................................................... 7
DEFINITIONER/FÖRKLARINGAR .......................................................................................... 9
1. INLEDNING ........................................................................................................................... 11
1.1.
1.2.
1.3.
BAKGRUND .................................................................................................................. 12
SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................... 13
PROJEKTBESKRIVNING.................................................................................................. 14
2. MATERIAL ............................................................................................................................ 15
2.1.
2.2.
2.3.
2.4.
SOCKERBETSMJÖL ........................................................................................................ 15
GLUKOS/FRUKTOS LÖSNING ........................................................................................ 16
RÅSOCKER.................................................................................................................... 17
SANDNINGSSAND.......................................................................................................... 17
3. METODER.............................................................................................................................. 17
3.1.
3.2.
3.3.
SALTLÖSNING ............................................................................................................... 18
TORRSALTNING ............................................................................................................ 18
SANDNINGSSAND.......................................................................................................... 19
4. RESULTAT............................................................................................................................. 19
4.1.
VINTERSÄSONGEN 2003/2004 (BÄLLEFORS) ................................................................ 20
4.1.1. Lösningsspridning................................................................................................... 21
4.2.
VINTERSÄSONGEN 2004/2005 (HAGFORS) ................................................................... 24
4.2.1. Lösningsspridning................................................................................................... 25
4.2.2. Sandningssand ........................................................................................................ 28
4.3.
VINTERSÄSONGEN 2005/2006 (HAGFORS) ................................................................... 29
4.3.1. Lösningsspridning................................................................................................... 30
4.3.2. Torrt/befuktat salt ................................................................................................... 31
4.3.3. Prov under kort tid.................................................................................................. 32
4.3.4. Sandningssand ........................................................................................................ 35
4.4.
MILJÖTESTER ............................................................................................................... 37
4.4.1. Vintersäsongen 2003/2004 ..................................................................................... 37
4.4.2. Vintersäsongen 2004/2005 ..................................................................................... 38
4.4.3. Vintersäsongen 2005/2006 ..................................................................................... 39
4.5.
DJURS PÅVERKAN OCH BETEENDE ................................................................................ 40
4.6.
KORROSIONSPROVNING ................................................................................................ 41
4.7.
VÄXTERS PÅVERKAN .................................................................................................... 43
5. KOMMENTARER ................................................................................................................. 43
6. SLUTSATSER ........................................................................................................................ 44
7. REKOMMENDATIONER .................................................................................................... 45
REFERENSER ............................................................................................................................. 48
BILAGOR ..................................................................................................................................... 48
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
3(48)
SUMMARY
Every year, a considerable amount of sodium chloride (NaCl) is used in Sweden for
skid control on the national road network. The ambition at the Swedish Road Administration (SRA) is to find solutions for reducing the use of salt without reducing the
level of service or jeopardising road safety. High priority is therefore given to new
methods and materials that help reduce the salt used in skid control measures. Sugar in
different forms has been shown to have such an effect. Glucose/fructose solutions and
raw sugar are products that were tested during three winter seasons.
The patented method of producing a sugar beet powder which consists of saccharose
and beet fibres to be able to extract a glucose/fructose solution has been tested.
Glucose/fructose does not melt ice and snow, but can on the other hand lower the freezing point of water. This product was developed by innovators at Cementa Research AB
and today is patented in Sweden (# 525156).
This patent is based on processing sugar beet without refining. This is done through
washing, slicing, drying and grinding to produce a sugar-beet flour. Prior to mixing in
the salt solution the beet fibres are separated and an enzyme is used to release the
glucose/fructose in order to obtain a greater reduction in the freezing point.
During the winter season 2003/2004 initial tests were conducted on the runway of a
closed airfield outside Mariestad. Positive results led to further tests on a public road
during the winters of 2004/2005 and 2005/2006 in the Hagfors maintenance district in
Värmland County. Apart from the tests and comparisons between conventional salting
(spreading brine, pre-wetted or dry salt) and these different salt options mixed with
various amounts of glucose/fructose, a sugar solution produced from beet flour was
used to replace the salt component of the sand used for skid control. Raw sugar extracted at an early stage in the sugar refining process was tested in the winter of
2005/2006 as another replacement option.
The test results indicate that the sugar/brine and brine work equally well in preventive
skid control. The same results were obtained when mixing raw sugar in dry, pre-wetted
salt. Tests to date indicate that, as concerns friction, it is completely possible to replace
part of the amount of salt with an equal amount of sugar products.
Tests conducted late in the winter of 2005/2006 on a small, paved road with a compacted snow surface, revealed interesting differences in the results when adding 25% or
50% sugar beet flour/raw sugar as compared to pure, dry salt. Similar differences can
also be found when moistening with a glucose/fructose solution. In order to be able to
draw conclusions as regards the significance of the sugar, a closer study should be
made of the assessed differences through repeating the methods and under other conditions. The reason for this is to be able to take advantage of different climate variations
in the winter season.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
4(48)
Mechanical skid control using sand mixed with between 50 and 100 litres of a glucose/fructose solution per cubic metre sand has been shown to produce the same results
in connection with friction measurements as sand with 80 litres of brine per cubic metre. No drawbacks in the form of freezing in the sand pile were noticed, despite periods
of precipitation and bitterly cold weather. One observation that has not been possible to
verify through friction measurements is that the sand mixed with sugar is more moist,
which means that it might remain in place better on an ice or snow surface.
A key question in the project has concerned whether using a mixture of sugar and brine
for skid control has any negative impact on the surrounding environment. The Stockholm Royal Institute of Technology and SRA Consulting Services were commissioned
to conduct an environmental impact analysis through literature studies, laboratory experiments and field tests.
Oxygen is used up in the decomposition of sugar products. The speed of the decomposition and thus the oxygen supply is affected by the temperature, availability of nutrients and the micro-organisms found in the environment exposed to the product substance.
Field studies involving sampling and analysis of the water in two small streams were
conducted. The chloride concentration in these two streams was not particularly high
during the measurement period. On the other hand, the content of organic material was
higher on the stretch where the sugar and salt mixture was used for skid control, and
the increasing trend at the end of the survey period could indicate a delayed leakage of
sugar and its decomposition products. Measurements should also be taken after the end
of the winter season as the decomposition and transport processes might take some
time.
The Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala has studied how wildlife
animals are affected by the sugar. “Saltlick” blocks of salt as well as sugar/salt were
placed out at the Grimsö wildlife research station. A group of pine plants was also
sprayed with brine and sugar/brine mixtures. The experiment showed that elks preferred the sugar/salt to salt and that they tend to have a preference for trees sprayed
with the sugar/salt mixture.
The Swedish National Testing and Research Institute (SP) in Borås conducted tests to
compare the corrosion caused by different salt mixtures on sheets of steel and zinc. After four weeks exposure, both the steel and zinc were considerably less corroded after
being subjected to the sugar/brine than to the brine alone. After eight weeks the difference in the flaking/scaling of the zinc caused by the brine as opposed to the salt/sugar
solution was even greater while the difference for the steel was unchanged. It appears
that the effect of mixing in sugar initially reduces the corrosion attack on steel. The loss
of metal in the case of both the zinc and steel did not vary to any considerable degree
as a result of the amount of sugar in the brine.
No detailed study of the cost involved has been made for the different products. However, the price of the sugar products should not be more than twice the price of the salt.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
5(48)
A realistic idea of the price is not possible prior to having calculated the environmental
gains. (Limited transport of heavy metals, less corrosion, etc)
Based on the results presented in this report it is essential to be able to continue certain
aspects in order to ensure, through controlled repetition, the positive trends that could
be distinguished in connection with the friction measurements. At that point in time it
is first and foremost sugar products mixed in dry salt that will be used in skid control
tests, and if possible in brine as well.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
6(48)
Sammanfattning
Varje år används i Sverige betydande mängder natriumklorid (NaCl), för halkbekämpning på det statliga vägnätet. Vägverkets ambition är att finna lösningar för minskad
saltanvändning utan att försämra framkomlighet och trafiksäkerhet. Nya metoder och
material som kan minska salt som halkbekämpningsmedel har därför hög prioritet.
Socker i olika former har visat sig ha sådana effekter. Glukos/fruktoslösning och råsocker är produkter som testats under tre vintersäsonger.
Den patentsöka metoden att framställa ett sockerbetspulver bestående av sackaros och
betfibrer för att utvinna glukos/fruktos lösning har testats. Glukos/fruktos smälter inte
snö och is, men kan däremot sänka fryspunkten på vatten. Produkten har utvecklats av
idégivarna på Cementa Research AB och har i dag ett svenskt patent 525156.
Patentet bygger på en process att bearbeta sockerbetan utan raffinering. Bearbetningen
av betan sker genom rengöring, skivning, torkning och malning för framställning av
sockerbetsmjöl. Före inblandning i saltlösning separeras betfibrerna bort och
glukos/fruktos frigörs med hjälp av ett enzym i syfte att nå en större fryspunktssänkning.
Under vintersäsongen 2003/2004 genomfördes inledande prov på ett nerlagt flygfält
utanför Mariestad. Positiva resultat resulterade i utökade tester på allmän väg vintersäsongerna 2004/2005 och 2005/2006 vid driftområde Hagfors i Värmlands län. Förutom
test och jämförelse mellan konventionell saltning (lösningsspridning, befuktad spridning samt torrspridning) och salt inblandad med olika mängder glukos/fruktos i motsvarande metoder, provades även att ersätta salt i sandningssand med sockerlösning
tillverkad av betmjöl. Råsocker som utvinns tidigt i raffineringsprocessen vid sockertillverkning, provades vintersäsongen 2005/2006 som ytterligare ett ersättningsalternativ.
Resultatet från genomförda prov pekar på att socker-saltlösning och saltlösning är likvärdiga vid förebyggande halkbekämpning. Samma resultat nåddes med en inblandning
av råsocker i torrt befuktat salt. Hitills gjorda tester pekar på att det är fullt möjligt att
ersätta en del av saltmängden med lika mängd sockerprodukt sett utifrån friktionshänseende.
Senvinterns tester (2005/2006), på en mindre belagd väg med snövägbana, påvisade intressanta resultatdifferenser med tillsats av 25 % alternativt 50 % betmjöl/råsocker jämfört med torrt rent salt. Motsvarande skillnader går också att utläsa vid befuktning med
glukos/fruktoslösning. För att dra säkra slutsatser avseende sockrets betydelse bör bedömda skillnader studeras närmare genom repetition av metoden och vid andra förhållanden. Detta för att man under vintersäsongen ska kunna fånga upp olika variationer i
klimatet.
Mekanisk halkbekämpning med sand där man blandat in mellan 50 -100 l glukos/fruktos lösning per kubikmeter sand, har visat sig ge likvärdigt resultat vid friktionsmätningar som sand med 80 l saltlösning per kubikmeter. Några olägenheter avseende tjälning i sandupplagen har inte kunnat märkas, detta trots perioder med både ne-
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
7(48)
derbörd och sträng kyla. En iakttagen bedömning som inte har gått att verifiera med
friktionsmätningar är att den sockerinblandade sanden är fuktigare och därför möjligtvis har bättre förmåga att stanna kvar på is- eller snöunderlag.
En viktig frågeställning i projektet har varit vilka eventuella miljökonsekvenser halkbekämpning med en sockersaltlösning kan ha på omgivande miljö. KTH och Vägverket
Konsult har på uppdrag utfört en miljöanalys, genom litteraturstudier, laboratorieförsök
och fältprov.
Vid nedbrytning av sockerprodukterna förbrukas syre. Nedbrytningshastigheten och således syretillgången påverkas av temperatur, tillgång på näringsämnen och vilka mikroorganismer som finns i den miljö som utsätts för produktämnet.
Fältstudier utfördes med provtagning och analys av vatten i två mindre ytvattendrag.
Kloridkoncentrationen i de två bäckar som studerades var inte särskilt höga under mätperioden. Halterna av organiskt material var däremot högre för den sträcka som halkbekämpades med sockersalt och den stigande trenden i slutet av mätperioden kan indikera på en fördröjning i utläckage av sockret och dess nedbrytningsprodukter. Mätningar bör genomföras även efter vintersäsongens slut då nedbrytnings och transportprocesser kan ha en avsevärd tidsfördröjning.
Hur viltet påverkas av sockerprodukter har studerats av Statens Lantbruksuniversitet i
Uppsala. Slickstenar av salt och socker/salt placerades ut vid Grimsö viltforskningsstation. Bestånd av tallplantor sprayades också med salt- socker/saltlösning. Saltstensförsöket visade att älgarna föredrar sockersaltet framför saltet. Sprayningsförsöket visade
tendenser till att älgen föredrar sockersaltsprayade träd.
Korrosionsprovning av olika saltblandningar på plattor av stål och zink har i jämförande studie utförts av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås.
Avfrätningen på både stål och zink var betydligt lägre efter exponering i socker/saltlösning än i lösning med enbart salt efter 4 veckors exponering. Efter 8 veckor
var skillnaden i metallförlust för zink ännu större mellan saltlösning och
salt/sockerlösningarna, medan skillnaden i metallförlust för stål var oförändrad. Inverkan av sockerinblandning verkar minska korrosionsangrepp på stål initialt. Metallförlusten för både zink och stål varierade inte nämnvärt med mängden socker i saltlösningen.
Ekonomin har inte närmare studerats för de alternativa produkterna. Men priset för
sockerprodukterna bör inte överstiga dubbla saltpriset. Rimlig prisbild kan bedömas
först efter beräknade miljövinster. (Begränsad transport av tungmetaller, minskning av
korrosionsangrepp, mm)
Utifrån de resultat som redovisats i denna rapport är det angeläget att kunna gå vidare
med vissa delar för att, genom kontrollerad repetition säkerställa de positiva trender
som kunnat särskiljas i gjorda friktionsmätningar. Främst då provas halkbekämpning
med inblandning av sockerprodukter i torrsalt men om möjligt också avseende lösningsspridning.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
8(48)
Definitioner/Förklaringar
Betmjöl: benämning på mjöl som framställs av sockerbetor, genom skivning, torkning
och malning. Består i huvudsak av sackaros och betfibrer.
CMA: Kalciummagnesiumacetat, är ett ersättningsmedel till natrium- och kalciumklorid, med något sämre smälteffekt. Vid nedbrytning av CMA åtgår stora mängder syre,
och är omkring 15-20 gånger så dyrt som vägsalt.
DOC: Löst organiskt material
Enzym: spjälkar sackarosen i glukos och fruktos
Fruktos: energirik enkel sockerart, kallas fruktsocker i dagligt tal. Den skiljer sig från
glukos genom att det är en ketos, vilket har lett till spekulationer om att den medför
vissa hälsorisker.
Glukos: (druvsocker, dextros) är en enkel sockerart med formeln C6H12O6. Glukos är
ett av de viktigaste kolhydraterna och används som energikälla av djur och växter.
Glukos är också en byggsten i polysackariderna stärkelse, cellulosa och glykogen.
Invertsocker: nedbrytning (invertering) av sackaros med enzymer eller syra till lika
delar glukos och fruktos
Melass: är en restprodukt vid sockertillverkning. Innehåller sackaros, salt, mineraler
och organiska syror
NaCl: Natriumklorid, är det vanligaste saltet vid halkbekämpning.
PCT (Patent Cooperation Treaty): Internationell samarbetskonvention mellan många
länder, som går ut på att man samarbetar om nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning av patentansökningar.
Råsocker: är en sackaros eller vanligt betsocker utan betfibrer.
Sackaros: vanligt betsocker (råsocker) eller rörsocker, är sammanfogat av en glukosenhet och en fruktosenhet, spjälkas i tolvfingertarmen av ett enzym.
SMHI: Sveriges meterologiska och hydrologiska institut är en myndighet under Miljöoch samhällsbyggnadsdepartementet, med huvudkontor i Norrköping.
SP: Sveriges Provnings och Forskningsinstitut i Borås, är ett aktiebolag, till 100 % ägt
av svenska staten genom Näringsdepartementet och ett av landets största forskningsinstitut.
TOC: Halt organiskt kol
Urea: är en kvävehaltig kemisk förening som bland annat har använts för halkbekämpning på flygplatsers landningsbanor och som avisning av flygplan. Kväve från urea bidrar till övergödning.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
9(48)
VTI: Statens väg- och transportforskningsinstitut med cirka 180 medarbetare i Linköping, Borlänge, Stockholm och Göteborg, är en myndighet som arbetar på uppdrag av
Sveriges regering.
VVIS: Vägverkets vägväderinformationssystem, finns längs våra vägar i hela landet.
Det finns cirka 710 mätstationer som mäter vägyta och lufttemperatur, luftfuktighet,
nederbörd, vindhastighet och vindriktning.
ÅDT: Är en förkortning för årsmedeldygnstrafik uttryckt i antalet fordon per dygn.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
10(48)
1. Inledning
Varje år används i Sverige betydande mängder natriumklorid (NaCl), för
halkbekämpning vintertid på det statliga vägnätet. Detta leder till miljöproblem genom
förhöjda kloridhalter i närliggande sjöar, vattendrag och grundvattenbrunnar. Korrosion
på fordon, skador på konstbyggnader, broar och viadukter är andra problemområden
som på olika sätt belysts som en följd av saltanvändningen vintertid.
Förhöjda kloridkoncentrationer har observerats i många kommunala vattentäkter i
grundvatten såväl som i ytvatten sen 1970-talet. Antalet påverkade vattentäkter har
också ökat. Den ökade kloridkoncentrationen sammanfaller med den ökade
vägsaltanvändningen och det är uppenbart att den ökade kloridkoncentrationen beror på
användningen av vägsalt.
Vägverkets ambition
är att finna lösningar
för att minska saltan500
vändningen utan att
försämra framkom400
ligheten och trafik300
säkerheten. Under
senaste 10 åren har
200
saltförbrukningen
100
minskat
från
ca
400 000 ton till ca
0
280 000 ton på det
statliga
vägnätet.
Denna minskning av
förbrukningen beror
Figur 1: Visar hur den totala saltförbrukningen varierat under senaste
till stora delar på, fö15 åren.
rebyggande halkbekämpning med saltlösning och andra nya metoder som kom i början av 1990-talet. Idag
saltas vid behov ca 22 000 km väg, eller 20 procent av det statliga vägnätet. Även om
den totala saltförbrukningen i landet kan sägas vara låg ur ett internationellt perspektiv,
finns ändå skäl att anta att den kan minskas ytterligare.
19
90
19 /91
91
/
19 92
92
19 /93
93
19 /94
94
19 /95
95
/
19 96
96
19 /97
97
19 /98
98
19 /99
99
/
20 00
00
20 /01
01
20 /02
02
20 /03
03
/
20 04
04
20 /05
05
/0
6
tusen ton
Saltförbrukningen per vintersäsong
”Dagens miljökrav och ambitionen att vara en miljömedveten och effektiv väghållare
med trafiken i centrum innebär att saltförbrukningen på det statliga vägnätet skall
minskas ytterligare. Detta uppnås bland annat genom att använda nya metoder och att
sätta mål för förbrukningen i varje region.
Vi ska minimera saltanvändningen med fortsatt hög framkomlighet och trafiksäkerhet.
Vidare ska påverkan av salt på stora vattentäkter minska. På sikt ska inga vattentäkter
vara påverkade av salt.” (GD, Ingemar Skogö)
Nya metoder och material som helt eller delvis kan ersätta salt som
halkbekämpningsmaterial har därför hög prioritet. Av material som provats tidigare kan
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
11(48)
nämnas, CMA, Urea och inblandning av tensider i saltlösning. Olika kombinationer av
salt och melass används i bl.a. USA, Kanada och Storbritannien.
1.1. Bakgrund
År 2002 startade tre privatpersoner på Gotland (Rune Kahlbom, Mats Hedström och
Oskar Magnusson) ett projekt med målsättning att kunna sänka transportkostnaden för
sockerbetor och hitta andra tänkbara användningsområden.
•
Att utveckla en produkt, ett sockerbetsmjöl för att minska transport kostnaden, samt
kunna lagra produkten och kunna tillverka slutprodukten under hela året. (att jämföras med nuvarande ca 4 månader per år)
•
Att framställa en basprodukt (sockerbetsmjöl) som kan användas inom flera användningsområden, exempelvis tillverkning av Etanol, bioplast eller som halkbekämpningsmedel.
•
Att nå en slutprodukt för halkbekämpning som avsevärt minskar användandet av
vägsalt.
•
Att dela upp sockret (invertera) i glukos och fruktos för att uppnå bästa möjliga
fryspunktsänkning.
En av målsättningarna var att utvinna en glukos/fruktos lösning ur sockerbetspulvret
som tillsats i halkbekämpningsmedel. Den här produkten utvecklades med hjälp av
Cementa Research AB, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), NUC Gutaland HB och
har i dag ett svenskt patent 525156 ”Förfarande för långtidslagring av socker i sockerbetor, likartade betor genom delning, torkning och konservering av hela eller delar av
betan”, och en PCT ansökan.
Patentet bygger på en enklare process vid bearbetning av sockerbetan jämfört med konventionella processer. Idén är att bearbeta sockerbetan utan raffinering. Bearbetningen
sker genom rengöring, skivning, torkning (konservering) och malning för framställning
av sockerbetsmjöl. Före inblandning i saltlösning frigörs glukos/fruktos med hjälp av
ett enzym.
Utvärdering av produkten som fryspunktssänkare och avisare utfördes som examensarbete vid KTH i Stockholm år 2003 av Stefan Jakobsson och finns att ta del av i en rapport benämnd ” Sugar beet as deicing/antifreezing agent”.
”Vid fryspunktssänkning kan 20 % av natriumkloriden ersättas med fem gånger så
mycket vikt sockerbetspulver. Sockerbetspulver har dålig smältkapacitet, däremot en
god absorptionsförmåga. Absorption av vatten kan öka effekten av natriumklorids
smältförmåga i en blandning. Ämnen i sockerbetan är biologiskt nedbrytbara.”(Stefan
Jakobsson)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
12(48)
Uppfinning och tester i laboratoriemiljö som redovisades för Vägverket år 2003 och
som visade på positiva egenskaper ur miljö och produktionssynpunkt ledde till att Vägverket beslutade ge Vägverket Produktion i uppdrag att prova detta som komplement
till salt i vinterväghållningen.
Glukos och fruktos smälter inte snö och is, men kan däremot sänka fryspunkten på vatten.
1.2. Syfte och avgränsningar
Avsikten med detta projekt är utifrån Vägverkets inriktning och ambition att ytterligare
minska saltberoendet. Bedömningen är att sockerprodukternas (glukos/fruktos) egenskaper ger
förutsättning till reduktion av saltmängden vid i
första hand lösningsspridning.
Målet är att undersöka möjligheten att ersätta
25-50 % av saltet med någon form av sockerprodukt och därmed eventuellt minska den
negativa miljö- och korrosionspåverkan som
saltanvändningen innebär, samt att också försöka påvisa produkternas samverkande positiva
egenskaper. Det vill säga att utnyttja saltets
förmåga att smälta snö och is i kombination
med sockrets egenskap att fördröja tillfrysning.
Förhoppningen är att den kombinerade produkBild 1: Upptagning av sockerbetor på
ten går att använda i lägre temperaturer jämfört
Gotland
med då enbart salt används. Utöver en minskning av saltmängden vid varje åtgärdstillfälle kan halkbekämpning med en sockersaltlösning innebära färre åtgärdstillfällen och därmed en längre varaktighet, beroende på
sockrets successiva tillfrysning, än halkbekämpning med enbart saltlösning som ger en
tvär tillfrysning.
En följdverkan, om försöken blir lyckosamma, är att sockerprodukten kan ge ytterligare ett industriellt alternativ till den livsmedelsodling som sockerbetsodlingen hittills varit. Om försöken/testerna lyckas bidrar en användningen av lösningsblandningar som
halkbekämpningsmedel, salt i kombination med glukos/fruktos alternativt annat socker
som t.ex. råsocker, till möjlighet för sockerbetsodlarna att odla med industriell inriktning och separat från traditionell sockerframställning.
En viktig frågeställning i det här projektet har varit vilka eventuella miljöeffekter halkbekämpning med ett sockersaltmaterial kan ha. Därför sker även en miljöutredning, där
man speciellt studerar miljöeffekterna på vägnära växter, ytdagvatten och grundvatten.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
13(48)
En viktig aspekt ur trafiksäkerhetssynpunkt är hur socker/salt behandlade vägar inverkar på vilts beteende då främst älg, rådjur, ren med flera. Detta har delvis studerats genom litteraturstudier och praktiska prov vid Grimsö viltforskningsstation.
1.3. Projektbeskrivning
Sammanställning av prover och tester som blev utförda för att säkerställa de olika
blandningarnas egenskaper:
•
Fältförsök avskilt från trafik (2003/2004)
•
Test av lösningar i trafikmiljö (2004/2005 och 2005/2006)
•
Test av befuktad blandning (2004/2005)
•
Test av torr- och befuktad blandning (2005/2006)
•
Prov med inblandning av socker i sandningssand (2005/2006)
•
Miljöpåverkan
•
Korrosionsegenskaper
•
Vilda djurs förhållande och beteende till produkterna
Projektet har tillkommit utifrån den idé och uppfinning Rune Kahlbom, Oscar Magnusson och Mats Hedström, redovisade för Vägverket 2003. De laboratorieförsök som
gjorts med glukos/fruktos i kombination med salt visade på positiva resultat, vilket innebar att Vägverket såg det angeläget att gå vidare med fältförsök.
Vintersäsongen 2003/2004 påbörjades därför försök avskilt från allmän trafik på
Bällefors flygfält. De prov som då genomfördes inriktade sig i första hand på trafiksäkerhetstekniska möjligheter och förutsättningar som salt har i kombination med glukos/fruktos. Samtidigt påbörjades provtagningar och laboratorietester, för att säkerställa eventuella miljöbelastningar de olika lösningarna kan leda till.
Resultaten från prov och tester som skett i laboratoriemiljö och fältförsöken på testbanan i Bällefors, resulterade i att Vägverket beslutade om fortsatta försök under vintern
2004/2005 och 2005/2006. Proven har då genomförts i trafikmiljö och skett inom normal underhållsverksamhet vid driftområdet i Hagfors, Värmlands län. Proven har genomförts på väg 62 på en 20 km lång sträcka mellan Edebäck och Höje.
År 2004/2005 testades saltsockerlösning i förhållandet 75 % mättad saltlösning och 25
% glukos/fruktoslösning med en sockerhalt på 22 % på hela provsträckan. Detta jämfördes med konventionell halkbekämpning med 100 % mättad saltlösning på en närliggande referenssträcka vid jämförbara förhållanden. Under försöken genomfördes fortlöpande friktionsmätning och uppföljning av miljökonsekvenser.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
14(48)
Salt i kombination med betmjöl/råsocker testades även vid befuktad spridning och torrspridning. Vid befuktad och torrspridning har glukos/fruktoslösning inte gått att använda annat än som befuktningsmedel. Metoderna kom av olika anledningar att bli
provade först under senare delen av vintern 2005/2006
Eva-Lotta Thunqvist, Vägverket Konsult har utfört analyser av närmiljön och bedömt,
risker med socker/salt som halkbekämpningsmaterial.
Korrosionstester för jämförelsen salt – sockersalt har testats vid SP (Sveriges Forsknings och Provningsinstitut i Borås).
Djurs förhållande till produkten har också undersökts via ett examensarbete vid Grimsö
viltforskningsstation av Frida Hedin, student på Statens Lantbruksuniversitet i Uppsala.
2. Material
2.1. Sockerbetsmjöl
”En sockerbeta består av 75 %
vatten, 16-18 % socker, 5-6 %
betfiber och 2-3 % annat material. Av sockerinnehållet utvinns
närmare 90 % vitt socker. Resten blir melass som används vid
framställning av kreatursfoder,
jäst och sprit. Betfibern används till fiberprodukter och
djurfoder. De övriga 2-3 % innehåller fosfor och magnesium
och ingår bland annat i den
sockerbrukskalk som återförs
till åkermarken (Danisco)
Bild 2: Färdigt sockerbetsmjöl
Tillverkning av sockerbetspulver för försöken utfördes vid det nerlagda sockerbruket
på Roma i Gotland. Processen för framställning av sockerbetsmjöl kom att ske i 4 steg.
1. Tvättning av betorna för att rensa bort jord- och stenpartiklar.
2. Rentvättade betor skärs på längden (från blastände till rotända) i tunna skivor, vid
testet i en handmatad skärmaskin.
3. Skivorna torkas i en stor uppvärmd torktrumma vid temp 65-100ºC.
4. Chipsen mals slutligen ner till ett pulver (betmjöl) och förpackas i storsäck för lagring. Den färdigtorkade produkten är mycket hygroskopisk, därför krävs lagring í
torra lokaler. Färdigt betmjöl innehåller ca 75 % socker och 25 % betmassa.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
15(48)
Processen är förhållandevis kostsam och bedömningen är att det i framtiden krävs en
utveckling för att rationalisera tillverkningen.
2.2. Glukos/Fruktos lösning
betmassa
enzym
sockerlösning
H2O
betmjöl
saltlösning
centrifug
salt-socker
lösning
Bild 4: Schematisk bild på framställning av färdig sockersaltlösning med sockerbetsmjöl
som råvara
För att undvika stopp i saltspridaren måste vid framställning av glukos/fruktoslösning
betmassan separeras bort. Detta sker genom att 30 % sockerbetsmjöl löses upp i 70 %,
50ºC vatten. Sockret (sackarosen) avskiljs ur betmassablandning genom centrifugering
efter att det stått i 6-8 tim. NOXON AB i Fjärås utvecklar och konstruerar dekantercentrifuger för avvattning av slam inom industriell och kommunal verksamhet. Företaget
anlitades för att anpassa en lämplig centrifug för ändamålet att avskilja sockerlösning
ur betslammet. Detta resulterade i att en försöksanläggning etablerades i Hagfors hösten 2005 för produktion av sockerlösning.
Efter utvinning av sockerlösning tillsätts enzymet Invertase, som delar upp sackaros i
lika delar glukos och fruktos. Denna färdiga glukos/fruktos lösning måste förvaras i
>12 tim innan den kan användas som ersättning för viss del salt i lösningen. Produkten
testades både som tillsats i saltlösning, inblandning i sandningssand och som befuktning av torrt NaCl. Svårigheter i inledningsskedet av processen med att få fram sockerbetor och betmjöl i tillräckligt stora kvantiteter, innebar att komplettering tvingades ske
med andra sockerprodukter, bland annat invert socker från Danisco Suger AB.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
16(48)
2.3. Råsocker
Vintersäsongen 2005/2006 provades råsocker som alternativ till sockerbetsmjöl.
Råsocker utvinns tidigt i processen vid tillverkning av vitt socker för livsmedelsmarknaden. Det har en hygroskopicitet som liknar ”vitt” socker, men kan på grund av högre
mineral och saltinnehåll ta upp mer vatten. Vid en relativ luftfuktighet på omkring 8385 % är upptaget av vatten så stort att det går i lösning.
Råsocker har under vintersäsongen 2005/2006 provats som inblandning i torrt NaCl.
2.4. Sandningssand
Under hösten 2005 inblandades sockerlösning i sandningssand i proportioner 50 liter
per kubikmeter, 80 liter per kubikmeter samt 100 liter per kubikmeter i tre olika upplag. Denna inblandning utfördes med en teknik som hämtats från Produktion Norr och
som man använder vid saltinblandning av
sandningssand. Tre munstycken med tillhörande slangar monterades längst ut på
utlastarbandet. Mättad saltlösning eller
sockerlösning sprayas sedan över sanden
när den lämnar utmatningsbandet. Detta
visade sig vara en enkel och effektiv metod.
Bild 5: Utlastarband med dysor
Upplagen fick därefter ligga utomhus utan
skydd för nederbörd. Trots temperaturer
ned till -25 grader har ingen eller mycket
ringa tillfrysning av sanden skett. Den tillfrysta skorpan var lätt att luckra upp och
bedöms inte utgöra något hinder i sandspridaren.
3. Metoder
De i provet ingående halkbekämpningsmaterialen har lagts ut både i fast form och som
lösningar. Mängden material vid varje halkbekämpningstillfälle har bestämts utifrån
rådande klimatförhållanden och som stöd har Vägverkets saltmall använts. Driftområdets beredskapshavare är också den person som haft det yttersta ansvaret vid vilken
tidpunkt på dygnet och vilken metod som skall användas vid halkbekämpningen. Till
sin hjälp har han haft prognoser och data från VVIS respektive SMHI, och kontakter
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
17(48)
med kolleger på angränsande driftområden. Vid driftområdet i Hagfors har 4 man haft
vinterberedskap under de två vintersäsonger som provverksamheten pågått.
3.1. Saltlösning
Mättad 23 % -ig saltlösning tillverkades i en saltlakeanläggning (Saturator), att användas som bas vid framställning av glukos/fruktos/saltlösning och för spridning på referenssträckor.
Lösningsmetoden har använts vid pilotförsöken i Bällefors, och vid förebyggande
halkbekämpning i Hagfors vintersäsongerna 2004/2005 och 2005/2006. Spridning av
lösningar har skett med kombispridare utrustade med tallrik eller ramp. Vid pilotförsöken valdes mängden till 80 g lösning per m2, i detta fall användes en Falköping kombispridare med tallrik. Normal spridningsmängd i Hagfors har varit 20 g lösning per m2
väg. På referenssträckan spreds detta med en EPOKE SH4500 kombispridare med
ramp och på provsträckan med Falköping C7 L TFV varmvattenspridare med tallrik.
3.2. Torrsaltning
Torrsaltning och då främst i kombination med befuktning har används före och efter
snöfall eller vid andra förhållanden då lösning varit olämpligt som halkbekämpningsmetod. Under senvintern säsongen 2005/2006 utfördes prov i
Hagfors med befuktat salt, blandningsförhållande 50 % torrsalt
och 50 % råsocker. Råsocker och
salt skopblandades med traktor
och lagrades i saltlada. Spridning
av materialet har skett med konventionella saltspridare. Tester
har även skett med olika mängder
och blandningar av torra produkter (salt i kombination med betmjöl eller råsocker), dels torrt,
dels befuktad med kall respektive
varm sockerlösning med 25 %
Bild 6: Prov med befuktning av saltsockerblandningar på
sockerhalt.
snövägbana.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
18(48)
3.3. Sandningssand
För att få vetskap om glukos/fruktos kan ersätta salt som produkt för inblandning i
sandningssand, gjordes ett mindre pilotförsök säsongen 2004/2005, detta föll så väl ut
att utökning kom till stånd säsongen 2005/2006. Sanden spreds med vanlig sandspridare på ½ vägsträckan, på resterande del användes vanligt saltinblandat sand i samma
mängd som på provsträckan.
4. Resultat
Gjorda laboratorieförsök visar att sockerprodukter har en viss fryspunktsänkande effekt, samt en successiv tillfrysning mellan minus 5ºC och minus 8ºC. Just dessa egenskaper är intressanta i samband med halkbekämpning. Förhindrar sockerprodukterna en
”tvär” tillfrysning kan det innebära färre åtgärdstillfällen och längre varaktighet. Fig. 2
Figur 2: Exempel på lab.test gjord av Danisco som visar temp för fryspunkt, peakvärde och återfrysning för 50 % /50 % saltlösning och råsocker.
visar frysning respektive återfrysning på en saltsockerlösning (råsocker) vid laboratorietest.
Inledande tester säsongen 2003/2004 som utfördes på ett flygfält, hade som mål att ge
besked om den optimala blandningen mellan salt och sockerämnen, dels i lösningsform
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
19(48)
och dels i befuktad form. Parallellt undersökte forskare och studenter från KTH hur
miljön påverkas av socker.
Resultatet från de här testerna bedömdes så intressanta, att beslut togs avseende utökade prov i trafikmiljö under vintersäsongerna 2004/2005 och 2005/2006.
4.1. Vintersäsongen 2003/2004 (Bällefors)
Flygfältets start och landningsbana har en längd av ca 2000 m och försedd med massabeläggning, förutom en accelerationssträcka på ca 200 m som har en betongbeläggning,
med tvärgående räfflor.
Parallellt med banan fanns en cirka 2000 m lång belagd taxesträcka, vilken bedömdes
mest lämpad. Proven utfördes mellan 17 feb. och 4 mars år 2004.
I anslutning till fältet fanns också en maskinhall som användes för uppställning av utrustning och tillredning av socker/saltlösning.
Syftet med proven i Bällefors var att utföra försök med saltlösning i kombination med
glukos/fruktos i olika sockerhalter (25 %, 35 %, 73 %), för att kartlägga om viss del av
saltlösningen kan ersättas med
en produkt av dessa ämnen.
Försöken är att jämställa med
ett storskaligt laboratorieprov.
Provsträckorna utgjordes i första skedet av flygfältets rullbana och avslutades med taxebanan som går runt rullbanan.
Rullbanans yta indelades i ett
antal längsgående sträckor som
i sin tur delades upp i 6 st. delsträckor á 200 m. Mellan varje
delsträcka var en buffertzon á
100 m inlagd. De inledande
försöksomgångarna, gav erfarenhet för försökets fortsatta
genomförande. Proven flyttades därefter till taxebanan, som
delades in i 8 delsträckor á 120
m med mellanliggande buffertzoner.
Bild 7: Geografiskt läge för Bällefors flygfält
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
20(48)
4.1.1. Lösningsspridning
Fyra stycken tillfällen
kom att bli genomförda
under kvällar och nätter
då vägytans temperatur
fallit från några plusgrader på dagen till cirka
minus 6,0ºC på efternatten. Luftfuktigheten har
hämtats från närbelägen
VVIS-station och visar
på en skillnad mellan 74
% till 97 % under testperioden för två redovisade
provtillfällen
(25-26/2
Bild 8: Spridning av lösning på provsträckor i Bällefors
Blandningar
Beta 1
Beta 2
Beta 3
Beta 4
Invert
1
Invert
2
Invert
3
Invert
4
Sockerhalt (%)
25
25
25
25
35
25
25
73
Andel socker (%)
100
50
25
35
25
50
25
25
0
50
75
65
75
50
75
75
Andel 23 %-ig saltlösning
Tabell 1: Alternativa material som provades i Bällefors
och 3-4/3). Tyvärr tvingades de andra två proven (24-25/2 och 2-3/3) strykas på grund
av för stor mätosäkerhet.
Sockersaltlösningar blandades till hantverksmässigt i 25 liters dunkar som transporterades ut till respektive sträcka och spreds med en kombispridare. Efter att samtliga lösningar spridits ut, vattnades i omgångar med kombispridaren i syfte att åstadkomma urlakning och tillfrysning, vars eventuella skillnader registreras i sjunkande friktionsvärden på de olika provsträckorna. Vattning utfördes kontinuerligt med samma kombispridare som användes för att sprida lösningar, detta på grund av att i största möjliga mån
kunna säkerställa spridningsmängder. Total mängd vatten motsvarade en nederbörd på
cirka 0,4-0,5 mm fördelat på 10-12 omgångar. Efter varje vattenspridning utfördes friktionsmätningar.
Materialvarianter
Mättad saltlösning anses normalt vid halkbekämpning och användes som bas för testade blandningar. Två olika typer av sockerlösning har använts. En lösning gjord på rent
invert socker med sockerhalt på 73 %, 35 % och 25 % kallat ”Invert”. Det andra alter-
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
21(48)
Start
Stop
p
T-yta
T-luft
Referens
Beta
1
Beta
2
Beta
3
Salt
Invert
1
Invert
2
Invert
3
g/m2
g/m2
g/m2
g/m2
g/m2
g/m2
g/m2
g/m2
Anm.
18:15 19:30
0,0
0,0
--
80
80
80
80
80
80
80
Halkbekämpning
22:13 22:27
-1,0
-1,0
20
20
20
20
20
20
20
20
Vatten
22:36 22:55
-1,0
-1,0
20
20
20
20
20
20
20
20
Vatten
23:13 23:28
-1,6
-1,6
20
20
20
20
20
20
20
20
Vatten
23:43 23:57
-1,6
-1,6
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
00:10 00:24
-1,6
-1,6
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
00:38 00:50
-1,6
-1,6
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
01:05 01:23
-1,6
-1,6
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
01:35 01:51
-3,8
-2,9
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
02:05 02:17
-5,3
-6,0
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
02:33 02:47
-7,0
-6,4
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
03:02 03:15
-5,5
-5,2
40
40
40
40
40
40
40
40
Vatten
Tabell 2: Åtgärder före varje omgång friktionsmätning
nativet var gjord på orenat betmjöl från sockerbetor med sockerhalt på 25 %, här kallat
”Beta” se tabell nr 1. Förutom lösning med olika innehåll spreds ”rent” vatten över
provsträckorna för att successivt minska lösningarnas koncentration. Referenssträckan
däremot behandlades enbart med vatten.
Lösningsmängden (givan) bestämdes för samtliga alternativ till 80 g/m2 och spridningen var avslutat på kvällen den 25/2 kl. 1930. Yttemperaturen mättes då upp till cirka
0ºC och luftfuktigheten till cirka 90 %. Vatten spreds därefter i storleksordningen 2040 g/m2 vid 11 tillfällen. Totalt 380 g/m2 som motsvarar ungefär 0,4 mm nederbörd
som regn.
Yttemperaturen varierade mellan -1,0 till -1,6ºC under första 3 tim för att sedan sjunka
ner till som mest -7,0ºC kl. 02,30 för att därefter successivt åter börja stiga. 80 g/m2 i
lösningsmängd är betydligt mer än man normalt sprider vid förebyggande halkbekämpning. I kombination med liten mängd vatten på ytorna, förklarar detta att friktionsvärdena i början låg ganska stilla kring 0,70.
Mätresultat
Efter varje vattningstillfälle friktionsmättes teststräckorna av VTI med Saab Friction
Tester. Avsikten var att kunna följa förväntad avklingning av friktionsvärden i takt med
de olika lösningarnas urlakning och tillfrysning.
Mätning påbörjades före spridning av lösning och sedan efter varje omgång med bevattning.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
22(48)
I diagrammet (fig.3) kan utläsas att referenssträckan (vatten) och 100 % betalösning
(Beta 1) skiljer sig mot övriga sträckor i ett tidigt skede med lägre friktionsvärden.
Vid sista mätningen, kl. 03,00, hade
samtliga sträckors friktionsvärden
fallit till 0,20 eller lägre.
Friktionsvärdena för Invert 1 (25 %
sockerlösning, sockerhalt 25 % + 75
% saltlösning) samt Invert 3 (25 %
sockerlösning, sockerhalt 25 % +75
% saltlösning) följde väl saltlösningens
värden
över
hela
mätperioden.
Beta 3 (25 %
sockerlösning/75 % saltlösning) och
Beta 2 (50 % sockerlösning/50 %
Bild 9: Saab Friction Tester på provsträckor i Bällefors
saltlösning) gav vid detta provtillfälle
något lägre friktionsvärden, men kan
ändå jämförbaras med värdena för ren saltlösning under de förutsättningar som redovisats ovan.
Friktionsmätning Bällefors 25-26/12 2004
90
80
70
Friktion x100
60
50
40
30
20
10
0
-10
-20
22:13
22:36
23:13
23:43
00:10
00:38
01:05
01:35
02:05
02:33
03:02
Klockan
Referens
Beta 1
Beta 2
Beta 3
Salt
Invert 1
Invert 2
Invert 3
T-yta
Figur 3: Exempel på resultat av friktionsmätningar med Saab Friction Tester på provsträckor i
Bällefors.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
23(48)
Kommentarer:
Salt kommer fortsatt att ha en betydande roll i halkbekämpningssyfte verifieras av
försöken. Samtidigt görs bedömningen att en blandning av saltlösning tillsammans
med glukos/fruktos är möjlig att använda för halkbekämpningsändamål. Hur stor andel
”sockerlösning” och i vilken koncentration, d.v.s. sockerhalt lösningen ska ha bör ytterligare undersökas genom fortsatta prov liksom procent andel av respektive
salt/sockerprodukt.
Mättad saltlösning sprids i regel enbart som förebyggande halkbekämpningsåtgärd och
då främst på höst och förvinter på fuktiga och våta vägbanor som riskerar att frysa vid
temperaturfall och utstrålning. Proven i Bällefors visar att ”sockerfriktionsvärdena”
under mätperioden väl följde saltlösningens friktionsvärden.
4.2. Vintersäsongen 2004/2005 (Hagfors)
Försöken i Bällefors fick
till följd att testerna utökades och proven kom att bli
förlagda till Hagfors säsongen 2004/2005. Avsikten var att i första hand
prova
halkbekämpning
med en lösning i blandningsförhållande 75 %
mättad saltlösning och 25
% glukos/fruktoslösning
med sockerhalt 22%, (77
% vatten + 17 % salt + 6
% glukos/fruktos), att jämföra med oblandad mättad
saltlösning. Saltlösning har
tillverkats på driftområdet
i en Saturator av fabrikat
Hansson & Möhring SL30.
VVIS stn 1724
Referenssträcka
Provsträcka
VVIS stn 1710
Bild 10: Karta visande provsträcka och referenssträcka vid driftområde Hagfors.
Tillredning och förvaring
av sockersaltlösning har därefter skett i en 10 m3 tank under omröring.
Tidigare gjorda prov behövde verifieras och utökas till en väg där trafikens påverkan
även kommer med i bedömningen
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
24(48)
En 20 km lång sträcka på rv62 delen Höje-Edebäck, Hagfors kommun i Värmland valdes som lämplig provsträcka. 15 km av väg 246 Bäckåsarna – Ö. Geijersholm med likartade förutsättningar valdes som referenssträcka. Under vinter säsongen 2004/2005
har referenssträckan halkbekämpats med motsvarade mängd saltlösning som teststräckans ”sockersaltlösning”. Referenssträckan går genom Hagfors stad
där trafikmängden lokalt är högre
än på provsträckan och övriga delar
av referenssträckans trafik på ÅDT
2000-3000 axelpar. I övrigt bedömdes vägsträckorna vara likvärdiga
avseende topografi, vägbredder, beläggningstyper
och
klimatförhållanden. En annan avgörande
faktor vid val av vägsträcka har
dessutom varit närheten till väggaBild 11: Information till trafikanter längs provsträckan
raget i Edebäck. Trafikanterna
på rv 62, Höje-Edebäck.
informerades i press och radio om
förestående prov. Dessutom placerades informationstavlor på strategiska platser längs
provsträckan.
En miljöansökan inlämnandes och godkändes av Hagfors kommun, utifrån de miljöprov som man planerade att genomföra i samband med det så kallade fullskaleförsöket.
4.2.1. Lösningsspridning
Aktuella vägavsnitt har åtgärdas i samband med ordinarie halkbekämpningstillfällen,
utifrån beredskapshavarens beslut om typ av åtgärd och saltgivor baserad på rådande
klimat- och väglagssituation. Åtgärderna har utförts med lika stora mängder på provsträcka och referenssträcka. Två olika saltspridare har använts vid spridning av lösning,
detta för att åtgärderna skall bli utförda så nära i tid som möjligt.
Utifrån erfarenheter och resultat från de tidigare testerna, användes 25 % sockerlösning
(sockerhalt 25 %) som blandades med 75 % saltlösning.
Ca 3,5 ton sockerbetspulver tillverkades i Roma på Gotland inför vintersäsongen
2004/2005 enligt tidigare beskrivning och transporterades till NOXON AB i Fjärås för
bearbetning, dvs. bortcentrifugering av biomassa och tillverkning av färdig 25 % -ig
sockerlösning. Denna process resulterade i ca 7,5 m3 glukos/fruktos lösning som levererades till vägstationen i Edebäck och lagrades i kallförråd.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
25(48)
Mätningar
I anslutning till spridningstillfällena med lösningsprodukter har sträckornas friktionsvärden
mätts med en fordonsmonterad friktionsmätare av
fabrikat: Coralba μ/3. Syftet var att dokumentera
eventuell återfrysningstakt och om någon signifiBild 12: Coralba mätenhet i forkant skillnad förekommer mellan provsträckan
donet.
och referenssträckans friktionsvärden. För att i
möjligaste mån kunna eliminera mätosäkerheten i varje enskild mätning, samt sprida
mätningarna längs hela valda vägavsnitt, indelades provsträckan i 40 mätpunkter och
referenssträckan i 36 mätpunkter. Punkterna markerades med käppar före första mättillfället. Halva antalet punkter i vardera körriktningen och förskjutna vilket gav 500 m:s
intervall. Friktionsvärdena för
varje punkt överfördes direkt
till en bärbar PC, för att senare
sammanställas och analyseras.
Mätningarna har skett enligt
metodbeskrivning
MTB
110:2000. Kalibrering av mätutrustningen utfördes mot utrustningar som används på
flygplatserna i Karlstad och
Hagfors, både före och under
provperioden. Det framkom
vid kontinuerlig mätning och i
den omfattning som proven
Bild 13: Friktionsmätning med Coralba
krävde att den här typen av
mätutrustning är mindre lämplig.
Under vintersäsongen 2004/2005 har lösningsspridning skett vid 33 st. tillfällen. Dessa
mätningar har analyserats och sammanställts i diagram (fig.4). Punkter i diagrammet
representerar analyserade medelvärden för samtliga mättillfällen, och linjer visar på hur
trenden är över friktionsvärdenas förändring över tiden.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
26(48)
Jämförelse av medelfriktion på prov- / referenssträcka
1,0
0,9
0,8
Friktion
0,7
0,6
Ref.str
Provstr
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Timmar
Figur 4: Resultat och medelvärden av friktionsmätningar under år 2004/2005
Kommentarer:
Mätningarna har som längst pågått 7 timmar efter spridningstillfället. Referenssträckans värden är marginellt något högre än motsvarande värden för provsträckan. Men eftersom 70 % av enskilda friktionsvärdena ligger i intervallet 0-3 tim efter saltåtgärd går
det knappast att genomföra en rättvis analys av vad som eventuellt kan skilja mellan de
båda alternativen (lösning med eller utan inblandning av glukos/fruktos), därför redovisas medelvärden och tendens för dessa rätlinjigt, se diagram (fig.4)
Resultatet från genomförda prov pekar inte på några nämnvärda skillnader i friktionsvärden mellan provsträckan och teststräckan vid halkbekämpning med eller utan inblandning av glukos/fruktos i saltlösning. Skillnaden torde ligga inom mätningarnas
felmarginal, varför resultatet kan anses positivt.
Säsongen 2004/2005 blev inte den vinter med halka som projektet hade behövt för att
få många och kvalitetsmässigt bra värden.
Iakttagelser
Blandning av lösning och tillsättning av enzym på vägstationen har fungerat problemfritt. Vid halka (rimfrost eller tunn is) upplevdes ingen nämnvärd skillnad mellan referenssträcka och provsträcka. Arbetsledningen har uppfattat att 100 % saltlösning gett
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
27(48)
ett bättre resultat på väg i samband med snöfall jämfört med provsträckans saltlösning
med 25 % glukos/fruktos och 75 % saltlösning. Vid tillfällen med rimfrost och tunn is
på vägbanan har ingen nämnvärd skillnad upplevts.
Det milda och nederbördsfattiga klimatet missgynnade testverksamheten under säsongen 2004/2005, vilken genomförts i betydligt mindre omfattning än planerat. Perioder
har förekommit då lösningsspridning varit omöjligt att utföra pga. riklig nederbörd och
periodvis stark kyla. Vid dessa tillfällen har befuktat salt (NaCl) använts på både provoch teststräckan. Detta kan i ett senare skede av testperioden ha inverkat på resultatet
då eventuella restsaltmängder kan ha påverkat efterföljande behandling med lösning.
Då testerna genomfördes på trafikerad väg och att halkbekämpningsåtgärderna i första
hand utfördes med hänsyn till trafiksäkerheten, har det inte varit möjligt att invänta
återfrysning. Den eventuella fördelen som sockerlösningens egenskaper bedöms ge, har
därför inte gått att med säkerhet verifiera.
För att säkra effekterna med att tillsätta en viss del glukos/fruktos som ersättning för
motsvarande mängd salt krävs ytterligare tester. Föreslogs att under säsongen
2005/2006 ytterligare tester borde ske med lösningsspridning, kompletterat med test av
befuktad saltning.
4.2.2. Sandningssand
Sockerlösning i stället för salt i sandningsand var ett spörsmål som i slutskedet av säsongen initierades och provades i mindre skala.
Ett pilottest med inblandning av 80 liter 25 % -ig sockerlösning per kubikmeter sandningssand gjordes under senvintern, vid en temp av -5ºC med mycket gott resultat.
Trots stark kyla och temperaturer kring -15ºC till -25ºC har ingen eller mycket ringa
tillfrysning av sanden skett. Den sockerinblandade sandningssanden lagerhölls på konventionellt sätt och ingen märkbar skillnad märktes, jämfört med upplag med saltinblandad sandningssand.
Vid okulär besiktning efter sandning bedömde arbetsledningen att resultatet blev lika
bra eller bättre jämfört med halkbekämpning med saltinblandad sandningssand.
Därför togs beslut om att ytterligare försök med sockerinblandad sandningssand med
varierad inblandningsmängd under kommande vintersäsong skulle ske.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
28(48)
4.3. Vintersäsongen 2005/2006 (Hagfors)
Förutom prov med lösning och sandningssand, förekom under delar av säsongen
2005/2006 tester med befuktad saltning och torrsaltning (NaCl) i kombination med
socker (råsocker).
En mängd av ca.35-40 ton sockerbetsmjöl bedömdes räcka för att täcka
behovet vid framställning av glukos/fruktoslösning. Av 140 ton sockerbetor kunde 17 ton sockerbetsmjöl
förpackas och levereras till Vägverket
Produktions väggarage i Edebäck för
lagring inomhus i täta storsäckar av
plast. En betydligt mindre mängd torrprodukt än beräknat. NOXON installerade sin pilotanläggning på väggaraget
i Edebäck i god tid innan vintersäsongens behov av halkbekämpning.
Efter några mindre inkörningsproblem
gick framställningen av glukos/fruktoslösning som planerat och kontroll visade att en sockerhalt på cirka
25 % gick att uppnå.
Bild 14: Matning sockerbetor i skärmaskin på Gotland.
Genom kontakt med Danisco avtalades att resterande kvantitet råmaterial
skulle tillgodoses genom leverans av
råsocker för användning som tillsats i
torrt NaCl. Produkterna skiljer sig åt
så till vida att råsocker inte innehåller
fiber från sockerbetan. Vilket innebär
att råsocker har ungefär 25 % högre
sockerhalt.
Bild 15: Utrustning från NOXON AB
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
29(48)
4.3.1. Lösningsspridning
En relativt mild höst gjorde att förebyggande halkbekämpning kom igång i nämnvärd
25% glukos/fruktoslösn + 75% saltlösn
1,0
0,9
0,8
Friktion
0,7
0,6
Provstr
0,5
Ref.str
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Tid i tim efter initalmätning och saltåtgärd
Figur 5: Resultat och medelvärden av friktionsmätningar år 2005-06 med salt-/sockerlösning.
omfattning först mitten av november. Inriktningen var en fortsättning på föregående års
provverksamhet, med lösningar i blandningsförhållanden 25 % glukos/fruktos och 75
% NaCl jämfört med 100 % NaCl-lösning. Senare under säsongen testades även proportionerna 50 % glukos/fruktos – 50 % NaCl på provsträckan.
Mätningar genomfördes med friktionsmätvagn Bv11. Denna mätmetod innebar för
mätpersonalen bättre arbetsmiljö än tidigare friktionsmätningar med retardationsmätare
från Coralba. Friktionen har mätts på likartat sätt som året innan, vid bestämda mätpunkter längs prov- och referenssträckan.
Samtliga mätpunkters friktionsvärden har sammanställts där medianvärdet för provoch referenssträcka har beräknats för varje mättillfälle. Medelvärdet har därefter beräknats för respektive sträcka, detta redovisas som punkter i diagrammet (fig.5). Utgångsvärdet har alltid varit tidpunkt närmast före saltåtgärd och därefter i tim efter åtgärd.
För att enklare ta del av skillnader i friktionsvärdena presenteras också en trendlinje.
Kommentarer:
Mätresultatet överensstämmer väl med tidigare års resultat när det gäller lösningsspridning, och pekar på ytterst små skillnader mellan prov- och referenssträckor. 60 % av
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
30(48)
mätvärdena ligger i intervallet 0-7 tim, den statistiska säkerheten minskar således med
tiden efter åtgärd. Klimatförhållanden har gjort att det inte förekommit tillfällen där
risken för återfrysning funnits. I regel har halkbekämpning också skett på båda sträckorna även om endast en av dessa haft låga friktionsvärden lokalt vid starttidpunkten.
Topografiska skillnader märks som bekant mer i början på vintersäsongen med tillfrysning och halka på korta delar av en längre vägsträcka, vilket gör att median- och medelvärden blir relativt höga.
Observeras bör att ingen reducering av saltmängden har gjorts på referenssträckan, vilket kan innebära att den saltmängd som funnits i blandningen för teststräckan kan ha
haft full verkan, dvs. räckt för åtgärden.
Resultatet från dessa mätningar visar även här att det inte går att se några nämnvärda
skillnader i friktionsvärden mellan referenssträckan och provsträckan. Att minska
saltmängden med 25 % och ersätta detta med samma mängd glukos/fruktos är friktionsmässigt likvärdigt.
4.3.2. Torrt/befuktat salt
Under vinterperioden, när mer ”normal” vinter inträdde med lägre temperaturer och re50% råsocker + 50% torrsalt.
1,0
0,9
0,8
0,7
Friktion
0,6
Provstr.
Ref.str
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Tid i tim efter initialmätning o. saltåtgärd
Figur 6: Resultat och medelvärden av friktionsmätningar år 2005/2006, med befuktat
salt/råsocker
lativt stor mängd nederbörd i form av snö. Provades också befuktad NaCl med inblandning av råsocker i proportion 50 % salt – 50 % råsocker under perioden januari-mars på
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
31(48)
provsträckan, att jämfördas med vanlig befuktat NaCl i motsvarande mängd på referenssträckan. Vid längre förvaring bildas en hård ytskorpa i upplaget, troligen på grund
av råsockrets hygroskopiska förmåga (Se avsnitt 2.3). Några problem vid utlastning eller spridning har trots detta inte förekommit. Av praktiska skäl föranledde alternativet
med befuktat salt att halkbekämpning med testade produkter utökades för att gälla
längs hela åtgärdssträckan. Information om detta skedde genom en utökning av informationen i form av skyltning. ”Vägverket informerar- Provväg med mindre salt”.
Tyvärr var det på grund av haveri på mätutrustningen (BV11) möjligt att endast friktionsmäta vid 8 st. åtgärdstillfällen.
Kommentarer:
I diagrammet (fig.6) kan utläsas att visade medelvärden (punkter) har större spridning
än i föregående diagram. Detta kan mycket väl vara orsak till den lilla differens som förekommer i prov- och referenssträckans trendlinje. Bortsett från detta överensstämmer
mätvärdena väl med varandra och några slutsatser att ena alternativet är bättre än det
andra går inte att göra. Resultatet från dessa mätningar skiljer sig inte nämnvärt mellan
referenssträcka och provsträcka. Går inte i att dra några slutsatser om att befuktat
salt/råsocker(50/50%) ger några nämnvärda skillnader i friktionsvärden! Att minska
saltmängden med 50% och ersätta detta med samma mängd råsocker är friktionsmässigt likvärdigt.
4.3.3. Prov under kort tid.
Mindre antal åtgärdstillfällen och haveri på friktionsmätvagnen Bv11, innebar beslut
om att prov under en koncentrerad period och på kortare avsnitt skulle genomföras under kontrollerade former. Testerna genomfördes under några
dagar i mars 2006 på väg 843 Ö.
Geijersholm – N. Gustavsfors
en sträcka på totalt c:a 16 km,
Provsträckor
där 45 st. 300m sträckor åtgärdades med olika alternativa
blandningar av salt (NaCl) och
sockerbetsmjöl eller salt och råsocker. Dessutom befuktades
torrprodukten, dels med kall
sockerlösning (sockerhalt 25
%), dels med varm 92oC sockerlösning.
Bild 16: Kartbild där provsträckan (koncentrerade prov)
är markerad
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
Halkbekämpningsmaterialen
spreds i lika stor mängd på varje
provsträcka (300 m), utifrån den
32(48)
”Saltmall” som normalt används för val av mängden salt utifrån rådande klimat och
väglag. Med en från Norge inlånat utrustning, Traction Watcher One (TWO), utfördes
mätningar av friktion kontinuerligt på alla sträckor i 8 timmars skift under hela testperioden.
Resultaten finns redovisade i 8 st. diagram, varav två av de
mest intressanta redovisas i fig.7 och
fig.8, övriga finns i
bilaga till rapporten.
Diagram över varje
enskilt
alternativ
(torrt,
befuktat,
varmbefuktat) finns
Bild 17: Norska mätutrustningen TWO (Traction Watcher One)
som jämförelse i bilaga nr 4. Diagram
(fig.7) visar en sammanställning över de alternativa material som testades med 25 %
betmjöl eller råsocker inblandat i 75 % torrsalt. Produkterna spreds antingen torra, be25% betmjöl resp. 25% råsocker + 75% salt
70
60
50
Friktion x100
40
Salt 100%
Salt 75%
Betmjöl
Råsocker
Temp
Åtgärd
30
20
10
0
-10
-20
0
:0
08
:0
10
0
:0
12
0
0
:0
14
:0
16
0
:0
18
0
0
:0
20
:0
22
0
:0
00
0
0
:0
02
:0
04
0
:0
06
0
0
:0
08
:0
10
0
Tidpunkt
Figur 7: Resultat och sammanställda friktionskurvor på sträckor med 25/75% betmjöl/salt, 25/75%
råsocker/salt och 100% resp. 75% salt som spridits, torrt, befuktat eller varmbefuktat.
fuktade eller varmbefuktade med glukos/fruktoslösning. Totala spridningsmängden var
i samtliga fall 25 g/m², undantaget salt 75 % där spridningsmängden var 19 g/m²
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
33(48)
(26g/m²x0,75=19,5 g/m²). Färgade trianglar visar på ungefärlig tidpunkt för åtgärdsstart, tunn linje med svarta snedställda fyrkanter visar aktuell lufttemp hämtad från närliggande VVIS-station.
Saltkurvorna visar att initialt fås en höjning av friktionen med en topp ett par tim efter
saltåtgärd, därefter sjunker friktionen för att plana ut och vara i stort sett konstant fram
till morgonen dagen efter då den stiger i samband med att lufttemperaturen höjs. Differensen initialt mellan 100 % salt och 75 % salt kan bero på lokala avvikelser, annars
har båda kurvorna liknande utveckling.
Råsocker ger också initialt en höjning av friktionen och liknar kurvan för 75 % salt. En
väsentlig skillnad i friktion kan ses några timmar efter åtgärd, då råsockerkurvan har en
jämnare utveckling.
Betmjöl följer kurvan för 100 % salt, bortsett från inledande 4 tim efter åtgärd. Initialt
saknas höjd friktionen efter halkbekämpningsåtgärd med 25 % betmjöl inblandat i 75
% salt.
I fig. 8 beskrivs på samma sätt som tidigare i föregående diagram en sammanställning
över de alternativa material som testades den 15-mars år 2006. Med den skillnaden att
här redovisas i stället blandningar med 50 % betmjöl eller råsocker och 50 % torrsalt
(torrt, befuktat och varmbefuktat med glukos/fruktoslösning) i samma spridningsmängd
på 25 g/m².I detta diagram ser man tydligt hur friktionsvärdena för saltkurvorna initialt
50% betmjöl resp. 50% råsocker + 50% salt
60
50
Frikton x100
40
Salt 100%
30
Salt 50%
Betmjöl
20
Råsocker
Temp
10
Åtgärd
0
-10
-20
0
:0
08
0
:0
10
0
:0
12
:0
14
0
:0
16
0
0
:0
18
0
:0
20
0
:0
22
0
:0
00
0
:0
02
0
:0
04
:0
06
0
:0
08
0
0
:0
10
Tidpunkt
Figur 8: Resultat och sammanställda friktionskurvor på sträckor med 50/50% betmjöl/salt, 50/50%
råsocker/salt och 100% resp. 50% salt som spridits torrt, befuktat eller varmbefuktat
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
34(48)
stiger för att efter några timmar sjunka och därefter ha en tendens att minska fram tills
lufttemperaturen stiger påföljande dygn. Friktionsvärdena för betmjöl och råsocker har
i motsats en stigande trend, helt oberoende av rådande lufttemperatur och trafikflöde.
Mätresultaten indikerade att salt, blandat med betmjöl eller råsocker ger ett positivt
resultat, med successiv höjning av friktionsvärdena över tiden (ca ett dygn). Jämfört
med rent salt (NaCl) där initialt mätningar visade på höjd friktion, som efter några timmar mattas av och sjönk i samband med minskad trafik och sjunkande lufttemperatur.
Detta är erfarenheter som bör studeras närmare genom utökade prov, då med tillsats av
råsocker och betmjöl i torrt befuktat salt. Dessutom bör proven ske på en väg med högre ÅDT och under skiftande väderförhållanden.
Senvinterns tester påvisade intressanta skillnader vid halkbekämpning med tillsats av
25 % alt. 50 % betmjöl eller råsocker jämfört med torrt rent salt. Motsvarande skillnader går också att utläsa vid befuktning med glukos/fruktoslösning. Däremot bedöms
inte upphettad glukos/fruktoslösning ge bättre halkbekämpningsresultat. För att dra
säkra slutsatser avseende sockrets betydelse bör bedömda skillnader studeras närmare
genom repetition av metoden och vid andra väderförhållanden. Detta för att man under
en vintersäsong ska kunna fånga upp olika variationer i klimatet.
4.3.4. Sandningssand
Bild 18: Sandupplag med tunn frusen skorpa, efter ca.2 ½ månaders lagring
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
Prov med sockerbehandlad
sandningssand har också
skett i större omfattning än
tidigare säsong. Friktionsmätningar gjordes för att
verifiera om varaktigheten
blir längre med detta material, jämfört med konventionell sandning med saltinblandad sand. En inblandning med 50, 80 , och
100
liter
glukos/fruktoslösning per kubikmeter i sanden framställdes under hösten.
Medvetet förvarades detta
därefter utan täckning i tre
olika högar.
35(48)
Mekanisk halkbekämpning
1,0
0,9
0,8
Friktion
0,7
0,6
Provstr
Ref.str
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
0
10
20
30
40
50
60
Timmar
Figur 9: resultat och sammanställning av friktionsmätning på sträckor med salt/sockerinblandad
sandningssand.
En sträcka på 3 km med det förstnämnda materialet och en sträcka i samma längd med
det senare materialet halkbekämpades vid ett antal tillfällen under vintersäsongen.
Sträckorna utgjorde en del av väg 918, förbindelseväg mellan väg 62 och väg 915, som
passerar över Klarälven efter drygt 3 km. Vägen är i sin hela sträckning belagd och vintertid har den tidvis snö eller isvägbana.
Diagrammet (fig.9) visar en sammanställning på utförda friktionsmätningar mellan 22nov, 2005 till 26-jan, 2006. 70 % av mätvärdena finns inom 0-11 timmar räknat från
sandningsåtgärd. Röda punkter står för medelvärden av 9 åtgärdstillfällen på provsträckan med sand och glukos/fruktoslösning. Röd linje visar trenden över dessa mätningar. Blå punkter gäller för sand med saltlösning, medan blå linje visar trenden för
detta material.
Resultatet visar att det inte går att peka ut något alternativ som är bättre vad gäller höjning av friktionsvärdet eller att något alternativ har längre varaktighet. Man kan heller
inte se att en halt av 5 %, 8 % eller 10 % sockerlösning i sanden har någon som helst
inverkan på friktionsvärdena.
Mekanisk halkbekämpning med sand där man blandar in glukos/fruktoslösning i sandningssanden och jämfört med saltinblandad sand på vägsträckor med likvärdiga förhållanden. Har inte gått att särskilja att något material skall vara bättre och ge högre friktionsvärden. Att t.ex. sockerinblandad sand skall ha längre varaktighet finns det heller
inget belägg för när man studerar utförda friktionsmätningar. Mängden socker- saltlösning verkar inte ha någon betydelse om man enbart ser på gjorda friktionsmätningar.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
36(48)
Däremot kan det tänkas att mängden socker är avhängigt lagringsbehovet, dvs. strängare kyla mer sockerlösning? En bedömning som inte har gått att verifiera med friktionsmätningar är att den sockerinblandade sanden är fuktigare och därför möjligtvis har
bättre förmåga att stanna kvar på is- eller snöunderlag.
4.4. Miljötester
4.4.1. Vintersäsongen 2003/2004
En viktig frågeställning i projektet har varit vilka eventuella miljökonsekvenser halkbekämpning med en sockersaltlösning kan ha på omgivande miljö. KTH och Vägverket
Konsult genom Eva-Lotta Thunqvist har på uppdrag gjort en litteraturstudie där miljöeffekter av halkbekämpning med olika kolväteföreningar sammanfattats.
Studien har även kompletterats med tester i laboratoriemiljö, där den syreförbrukande
förmågan hos blandningar av socker och salt undersökts. I hennes rapport ges exempel
på områden som i framtiden bör undersökas mer i detalj.
”När man sprider ett medel för avisning/halkbekämpning av en väg kommer det att få
effekter på den omgivande miljön. Vegetation, djur, jord och de mikroorganismer som
lever där, vatten och de vattenlevande ekosystemen samt biotoper i utströmningsområden påverkas av tillförseln av halkbekämpningsmedlet.
Även om inga studier genomförts av sockerlösning som halkbekämpningsmedel har
miljöeffekterna av andra kolvätebaserade avisnings- och halkbekämpningsmedel tidigare studerats. Syftet med denna studie har varit att göra en sammanställning av de effekter som kolvätebaserade halkbekämpningsmedel har på omgivande miljö. I rapporten identifieras områden där kunskap saknas eller är bristfällig och exempel ges på
områden som i framtiden bör utredas. I studien har vidare den syreförbrukande förmågan hos olika blandningar av socker och salt testats.
Vid nedbrytning av glukos/fruktos förbrukas syre. Nedbrytningshastigheten och således
syretillgången beror av parametrar som temperatur, tillgång på näringsämnen och vilka mikroorganismer som finns i den miljö som utsätts för ämnet. Om höga halter syreförbrukande material tillförs jorden kan syrebrist uppstå och ämnet kan transporteras
vidare till grundvattnet. Försöken då den biologiska syreförbrukning mättes visade att
det tog minst fyra gånger så lång tid att bryta ned en sockersaltblandning då temperaturen sänktes från 22°C till 8°C.
Även om resultat från fältstudier visat att nedbrytning i naturen sker i större utsträckning än vad resultat från laboratorieförsök antyder, påverkas syretillgången i mark
och vatten. Särskilt utsatta är djupa grundvatten och istäckta ytvattendrag. Mikroorganismernas nedbrytning av fruktos/glukos påverkas av förekomsten av toxiska ämnen
som metaller och salt bör studeras både i fält och i laboratorium. Vidare bör syreförbrukning i recipienter studeras.” (Eva-Lotta Thunqvist)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
37(48)
4.4.2. Vintersäsongen 2004/2005
Miljön nära vägar påverkas av en mängd föroreningar. När man sprider ett medel för
avisning/halkbekämpning av en väg kommer det att få effekter på vegetation, djur, jord
och mikroorganismer i jorden, och på vatten och de vattenlevande ekosystemen samt
biotoper i utströmningsområden. Syftet med studien har varit att undersöka hur tillförsel av salt respektive sockersaltlösning påverkar två olika jordar; en med höga metallhalter från ett område med hög årsmedeldygnstrafik och en med låga metallhalter från
ett område med låg årsmedeldygnstrafik. Försöken har genomförts i laboratoriemiljö
med jordprover i kolonner d.v.s. rör med packad jord. Fyra olika försöksled ingick i
studien;
1.
Destillerat vatten (som en kontroll)
2.
0,1 M NaCl
3.
Blandning av betsockerlösning och saltlösning enligt samma förhållande som i
fältförsöken
4.
Endast sockerlösning.
Försöksleden var utformade så att halkbekämpningsmedlet tillförs omväxlande med
destillerat vatten.
Syrehalten minskar vid nedbrytningen av socker i
jordar utan höga metallhalter men höga halter av
metaller hämmar den mikrobiologiska aktiviteten vilket
även innebär att syreförbrukningen minskar.
Uttransporten av järn och bly sker både vid tillförsel av
socker och salt. Uttransport av metaller som kadmium
och zink minskar om kloridhalten minskar.
Laboratorieförsöken
kommer
att
kompletteras
vintersäsongen 2005/2006 med lysimeterförsök där
provtagning och analys av markvatten sker samt
provtagning och analys av vatten i mindre ytvattendrag.
Bild 19: Rör med packad jord
(kolonn)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
38(48)
Cl mg/l
4.4.3. Vintersäsongen 2005/2006
90
Heden a
80
Heden b
70
Heden c
60
Berga a
50
Berga b
40
Berga c
30
20
10
2006-05-15
2006-05-08
2006-05-01
2006-04-24
2006-04-17
2006-04-10
2006-04-03
2006-03-27
2006-03-20
2006-03-13
2006-03-06
2006-02-27
2006-02-20
2006-02-13
2006-02-06
2006-01-30
2006-01-23
0
Figur 10: Koncentration av klorid mg/l i provtagningspunkt Heden (sockersaltad) respektive Berga (saltad)
Miljötesterna har fortsatt under säsongen 2005/2006. Dels har studier genomförts i fält
med provtagning och analys av vatten i två mindre ytvattendrag. Provtagning och flödesmätning genomfördes på provsträckan, i ett mindre vattendrag som passerade i en
trumma under vägen. Liknande prov genomfördes också i ett korsande vattendrag på en
vägsträcka norr om vägstationen i Edebäck som saltades med enbart natriumklorid.
Kloridkoncentrationen i de två bäckar som studerades var inte särskilt höga under mätperioden undantaget två punkter vid ett mättillfälle, 28 mars. Flödet var inte mindre än
föregående vecka och kan således inte förklara koncentrationsökningen. Förklaringen
till att kloridkoncentrationen var högre i Heden där vägen halkbekämpades med sockersalt kan vara att avrinningen från vägen utgjorde en större andel av flödet där än i
Berga.
Halterna av löst organiskt material (DOC) var högre för den sträcka som halkbekämpades med sockersalt (Heden) och den stigande trenden i slutet av mätperioden kan indikera en fördröjning i utläckage av sockret och dess nedbrytningsprodukter. Risken stor
att eventuella extremvärden i anslutning till saltningstillfällen och avsmältning inte registreras då provtagning av ytvattendrag sker endast en gång i veckan. Mätningar bör
genomföras även när vintersäsongen är slut då nedbrytnings och transportprocesser kan
ha en avsevärd tidsfördröjning. Lysimetrar installerades också för provtagning av
markvatten längs provsträckan och referenssträckan. På grund av problem med förstörelse av lysimetrar samt svårighet att få tillräcklig mängd markvatten provtogs jorden
längs varje vägsträcka i närheten av de bäckar som ingick i studien. (Thunqvist 2006)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
39(48)
Heden a
18
Heden b
16
Hedenc
DOC mg/l
14
Berga a
12
Berga b
10
Berga c
8
6
4
2
2006-05-15
2006-05-08
2006-05-01
2006-04-24
2006-04-17
2006-04-10
2006-04-03
2006-03-27
2006-03-20
2006-03-13
2006-03-06
2006-02-27
2006-02-20
2006-02-13
2006-02-06
2006-01-30
2006-01-23
0
Figur 11: Koncentration av DOC mg/l i provtagningspunkt Heden (sockersaltad) resp. Berga
(saltad)
4.5. Djurs påverkan och beteende
Statens
Lantbruksuniversitet i
Uppsala
(SLU)
har anlitats för att
testa hur viltet
påverkas av sockerprodukter. Frida
Hedin har genomfört studien som
ett examensarbete
vid Grimsö viltforskningsstation i Lindesbergs kommun.
Examensarbetet har gått ut på att undersöka om det finns en attraktion hos älg av det
nya sockersaltet och om denna attraktion är större än av vanligt vägsalt. Tre försök har
utförts.
1.
2.
Viktsminskning hos salt- respektive sockersaltstenar har jämförts.
Tallar har sprayats med lösning av salt respektive sockersalt och inventerats på betade skott av älg.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
40(48)
3.
Viktsminskningen på salt- och sockersaltstenar
som lakterande tamkor har fått tillgång till har
undersökts.
Saltstensförsöket visade att älgarna föredrar
sockersaltet framför saltet. Sprayningsförsöket visade
tendenser till att älgen föredrar sockersaltsprayade träd.
Resultaten från koförsöket visade att korna slickade
mer på sockersaltet än på saltet. Fler försök rekommenderas för att undersöka om djuren dras till
vägarna av sockersaltet. Studier på djur kan med fördel
utföras på inhägnade eller djurparksdjur. Älg, rådjur
och ren och deras beteende är av intresse att undersöka.
Ren och rådjur bör ingå i en uppföljningsstudie.
Försöken bör utföras under en tidsperiod minst lika lång
som en vinter för att statistiskt säkra resultatet.
Spillningsinventering av älg vintertid längs vägar som
behandlas med sockersalt, kan också vara ett sätt att
undersöka hur mycket älg som vistas kring vägarna.
(Frida Hedin 2006)
Bild 20: Frida inspekterar och
väger saltstenar.
4.6. Korrosionsprovning
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås har på uppdrag gjort en jämförande korrosionsprovning av olika
saltblandningar. Tre lösningar skickades för en jämförelse av korrosiviteten genom mätning av metallavfrätningen på stål och zink.
1. Enbart mättad saltlösning (100)
2. 25 % sockerlösning och 75 %
mättad saltlösning (25/75)
3. 50 % sockerlösning och 50 %
mättad saltlösning (50/50)
Bild 21 : Liknande korrosionsprov utförda av
NEDMAG, med sockerlösning blandat MgCllösning
Arton plattor av dels stål och dels zink i storlek 50x50x2 mm polerades, tvättades i etanol och exponerades genom doppning i lösningarna. Hälften av plattorna exponerades i
4 veckor och resterande del i 8 veckor.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
41(48)
Kommentarer:
Avfrätningen på både stål och zink var betydligt lägre efter exponering i sockersaltlösning än i lösning med enbart salt efter 4 veckors exponering.
Skillnaden i metallförlust efter 8 veckor för stål var oförändrad mellan saltlösningen
och sockersaltlösningarna jämfört med efter 4 veckor. Inverkan av sockerinblandning
verkar minska korrosionsangrepp på stål initialt men sedan verkar hastigheten vara
densamma.
Efter 8 veckor var skillnaden i metallförlust för zink ännu större mellan saltlösning och
sockersaltlösningarna.
Metallförlusten för både zink och stål varierade inte avsevärt med mängden socker i
saltlösningen.
Jämförande korrosionsprovning av olika salt/socker
lösningar på stålplattor
12000
mg/dm2
10000
8000
6000
4000
2000
0
Stål (4 veckor)
Saltlösning
Salt/sockerlösn 75/25
Stål (8 veckor)
Salt/sockerlösn 50/50
Figur 12: Metallförlust efter 4 och 8 veckors exponering på plattor av stål.
Jämförande korrosionsprovning av olika salt/socker
lösningar på zinkplattor
6000
mg/dm2
5000
4000
3000
2000
1000
0
Zink (4 veckor)
Saltlösning
Salt/sockerlösn 75/25
Zink (8 veckor)
Salt/sockerlösn 50/50
Figur 9: Metallförlust efter 4 och 8 veckors exponering på plattor av zink.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
42(48)
4.7. Växters påverkan
Om man använder sig av en sockersaltlösning istället för enbart saltlösning vid halkbekämpning kommer de större och tyngre sockermolekylerna troligen inte att spridas
längre från vägen än natrium och kloridjonerna. Ett rimligt antagande är därför att det
mesta av sockerdepositionen kommer att ske i vägens omedelbara närhet.
Direkta effekter av fruktos/glukos på växter och djur förefaller inte vara så allvarliga
även om djur och växter kan påverkas indirekt på grund av exempelvis syrebrist.
(Eva-Lotta Thunqvist 2004-05-31)
5. Kommentarer
Framställning och logistik kring betmjölsprocessen och därefter framställning av glukos/fruktos är inte utvecklad. Här krävs insatser för att produkten ska bli ekonomiskt
intressant i ett längre perspektiv.
Torkning av betor är i dag en energikrävande process och biomassan som blir kvar som
rest vid framställning av glukos/fruktoslösning bör gå att använda som gödning och
jordförbättring.
Stefan Jacobsson upptäckte på ett tidigt stadium att betmjöl har en hög hydroskopisk
förmåga och tar åt sig stora mängder vatten. Denna förmåga kan kanske komma till användning för att snabba på upptorkningen efter en saltåtgärd?
Tillgången på socker är i dag en aning osäkert. Betodling sker på kontrakt och i ett
längre perspektiv måste man teckna avtal med sockerleverantörer om areal för odling
av industrisocker. Priset för socker bör inte överstiga dubbla saltpriset men rimlig prisbild kan bedömas först efter beräknade miljövinster. (Begränsad transport av tungmetaller, minskning av korrosionsangrepp, mm)
Tillverkning av saltlösning sker ofta i en så kallad SATURATOR, om denna anläggning även klarar tillverkning av sockersaltlösning har man inte undersökt. Enligt
Hansson & Möhring är det troligt att man måste komplettera anläggningen med någon
form av uppvärmning. Tillverkning av sockersaltösning med glukos/fruktos lösning
som tillsatsämne bör utvecklas och vara enklare.
Torrsalt innehåller antibakmedel för att inte klumpa sig. När man tillför socker är det
troligt att man påverkar sammansättningen. Mycket troligt att även sockret bör kompletteras med någon form av antibakmedel.
Testerna med lösning och torrprodukter på provsträckan, jämfört med referenssträckan
har inte gett förväntat utfall. En av anledningarna till detta kan vara att klimatologiska
förändringar jämfört med SMHI – prognoser inte alltid stämt överens. Man har fått för
mycket snö i testerna, som stundtals inte gett önskvärd urlakning. Haverier på friktionsmätutrustningen har inträffat under senare hälften av säsongen, vilket inneburit
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
43(48)
bortfall ett antal gånger. Temperaturen har vissa dagar också varit för låg, vilket gjort
att saltet inte gått i lösning. Detta sammantaget har resulterat i att 15 mättillfällen bedömts vara meningsfulla att redovisa för säsongen 2005/2006. Detta skall jämföras
med säsongen 2004/2005 då 33 st. mättillfällen kunde redovisas.
6. Slutsatser
Ett av syftena med redovisade prov är att säkerställa om spridning av saltlösning med
tillsats av glukos/fruktoslösning kan ge en total reduktion av saltmängder och färre åtgärdstillfällen framförallt i samband med förebyggande halkbekämpning. Resultaten
från de friktionsmätningar som utförts under tre vintersäsonger redovisar att en blandning i förhållandet 75 % saltlösning och 25 % glukos/fruktoslösning visar sig ha likvärdiga egenskaper som mättad 23 % -ig saltlösning vid de förhållanden som testats.
Innebär således att det är fullt möjligt att ersätta 25 % av saltmängden med lika mängd
glukos/fruktos, om man endast tar hänsyn till friktionen.
Inblandning av råsocker i NaCl i förhållanden 50/50 (%) har provats på samma vägsträcka där tidigare saltlösning med glukos/fruktoslösning använts. Friktionsmätningarna har här varit likvärdiga jämfört med referenssträckans konventionella halkbekämpning med torrt befuktad NaCl. Resultaten innebär att det bör vara fullt möjligt att
ersätta 50 % av saltmängden med lika mängd råsocker.
Utifrån detta borde en översyn av saltmallen vara på sin plats eftersom saltinnehållet i
provade material har räckt för att åstadkomma den smältande effekt av snö och is som
eftersträvats.
Tillförsel av glukos/fruktoslösning eller saltlösning har inte vid åtgärdstillfällena haft
någon nämnvärd effekt på friktionen vid halkbekämpning på snö och isvägbana. Däremot har konstaterats att glukos/fruktoslösning i sanden har egenskaper som gör att
man förhindrar tillfrysning i upplag i den omfattningen att detta inte skapar problem
vid utlastning och spridning vintertid trots avsaknad av täckning.
Pilottester med varierande mängder och utförande med betmjöl eller råsocker som tillsats i torr NaCl gav positiva resultat efter genomförda friktionsmätningar. Detta är så
pass intressant att det bör undersökas ytterligare om de här trenderna att tillförseln av
sockerprodukter gör att friktionsvärdena ökar, tvärt emot saltets tendens att vilja avta
när trafiken avtar och lufttemperaturen faller.
Provverksamhet i den här omfattningen som skett under ett par vintersäsonger är
mycket känslig för viljan att hålla vägen halkfri och trafiksäker under dygnets alla
timmar. Framtida test av nya produkter bör ske om möjligt riktat och koncentrerat under kortare perioder, och att man då även säkrar med förhöjd beredskap mot oväntade
lokala tillfrysningar.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
44(48)
Resultatet från tester med slickstenar och sprayningar på trädplantor som skett vid
Grimsö forskningsstation visade tendenser till att älg föredrar sockersalt framför salt.
Resultat från koförsök visade också att korna slickade mer på sockersaltet än på saltet.
Fler försök rekommenderas där även ren och rådjur bör ingå.
Vid nedbrytning av glukos/fruktos förbrukas syre. Nedbrytningshastigheten och således syretillgången beror av parametrar som temperatur, tillgång på näringsämnen och
vilka mikroorganismer som finns i miljön som utsätts för ämnet. Vid försök visade det
sig att det tog fyra gånger så lång tid att bryta ned en sockersaltblandning då temperaturen sänktes från 22°C till 8°C.
Resultat från fältstudier visat att nedbrytning i naturen sker i större utsträckning än vad
resultat från laboratorieförsök antyder och att syretillgången i mark och vatten påverkas.
Direkta effekter av fruktos/glukos på växter och djur förefaller inte vara så allvarliga
även om djur och växter kan påverkas indirekt på grund av exempelvis syrebrist.
Miljötester har skett dels som kolonnförsök i laboratoriemiljö, dels genom att ta vattenanalyser från närliggande yt- och grundvatten på utvalda platser längs prov- och referenssträckan i Hagfors. Det finns skillnader i halter av organiskt kol (TOC) från markprover gjorda längs de båda sträckorna. Detta kan tyda på att det finns sockerrester
kvar i marklagret.
7. Rekommendationer
Utifrån de resultat som redovisats i denna rapport är det angeläget att kunna gå vidare
med vissa delar för att, genom kontrollerad repetition säkerställa de positiva trender
som kunnat särskiljas i gjorda friktionsmätningar. Detta främst vad gäller halkbekämpning med inblandning av sockerprodukter i torrsalt men om möjligt också avseende
lösningsspridning. Testerna bör utföras riktat och kontrollerat samt i möjligaste mån
ske på vägsträcka med likartad trafik både vad gäller mängd och trafikslag. Föreslås
därför att proven inklusive referenssträckan sker på väg 62, med en eventuell förlängning av nuvarande provsträcka mot Ekshärad.
Följande tester föreslås:
Torrt material (vid nederbörd)
1.
50 % sockerbetsmjöl + 50 % NaCl
2.
50 % råsocker + 50 % NaCl
3.
Hel giva (100 %) NaCl, (Referenssträcka)
4.
Halv giva (50 %) NaCl, (Referenssträcka)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
45(48)
Befuktat material (snö- och isvägbana)
1.
50 % sockerbetsmjöl + 50 % NaCl, befuktat med kall glukos/fruktoslösning
2.
50 % sockerbetsmjöl + 50 % NaCl, befuktat med kall MgCl2
3.
50 % råsocker + 50 % NaCl, befuktat med kall glukos/fruktoslösning
4.
50 % råsocker + 50 % NaCl, befuktat med kall MgCl2
5.
Hel giva (100 %) NaCl, befuktat med saltlösning
6.
Halv giva (50 %) NaCl, befuktat med saltlösning.
Testerna sker som riktade prov på ~300 m långa sträckor längs väg 62 under en vecka
per månad i november, december, januari, februari och mars. Avsikten är att kunna
analysera om det finns avvikelser i testerna utifrån klimatologiska skillnader under vintermånaderna. Varje testblandning kräver ett antal testdagar x teststräckans längd, dvs.
en sträcka per testdag. Dessa sträckor utgör också ”karenssträckor” vid testerna så att
inte ”smitta” överförs mellan teststräckorna. Vädersituationen är också avgörande vilka
veckor och hur många dagar som är lämpliga för tester.
För mätning av friktion införskaffas en mätvagn typ: Traction Watcher One (TWO) eller likvärdig.
Motsvarande upplägg föreslås avseende lösningsspridning, i syfte att nå kontrollerad
repetition på de resultat som tidigare nåtts. Följande lösningsalternativ föreslås bli provade:
Lösning (förebyggande halkbekämpning)
1.
2.
3.
4.
50 % glukos/fruktoslösning (splittad) + 50 % mättad NaCl - lösning
50 % råsockerlösning (osplittad) + 50 % mättad NaCl - lösning
Hel giva (100 %) mättad NaCl-lösning
Halv giva (50 %) NaCl ”torrt”
Återstående lager av betmjöl förbrukas, medan råsocker införskaffas i den mängd som
beräknas åtgå för provens genomförande.
Fortsatta tester ger förutsättning för att komplettera eventuella ytterligare behov avseende projektets miljöutredning. Miljötester kan då ske på redan befintliga provplatser.
Även en fortsatt utredning om djurs (klövdjurs) förhållande till socker/salt är lämplig
att genomföra för att säkerställa de erfarenheter Frida Hedin kommit fram till i sitt examensarbete. Föreslås då att testerna genomförs i hägn där klövdjur vistas, exempelvis
på någon djurpark. (Kolmården, Mose Garden eller liknande)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
46(48)
Någon utredning om och hur betong påverkas av sockersaltblandningen har inte skett i
projektet. Särskilt viktigt bedöms det vara att genomföra en sådan utredning om magnesium klorid kommer att nyttjas som befuktningsmedel.
Logistiska lösningar bör testas ytterligare, då i första hand automatiskt framställning av
sockersaltlösning i tillverkningsenhet för saltlösning (Saturator) och med råsocker som
produkt. Dessutom krävs lösningar för att säkerställa förutsättningar för lagring av råsocker.
Det kan även vara av intresse att prova sockersaltprodukter i kombination med tensider, att jämföra med tidigare erfarenheter och rekommendationer som redovisades i
rapport 2005-01-11 ”Slutrapport tensidprojektet 1999-2003”.
Produktionsekonomin och logistiska alternativ återstår att närmare studera för de mest
intressanta alternativen med sockersaltblandningar. I den studien bör även
sockersaltprodukternas miljöpåverkan ekonomiskt vägas in och jämföras med
traditionell halkbekämpning med enbart salt. Detta kan vara lämpligt att göra när
resultat från kommande tester är klara.
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
47(48)
Referenser
Thunqvist Eva-Lotta; 2004-05-31; Miljöeffekter av Fruktos/Glukos som avisningsmedel
Johansson Åke; 2004-06-03; Vägverket Produktion, PT-rapport: ”Försök med Glukos/Fruktos, Delrapport 1”
Johansson Åke; 2005-06-30; Vägverket Produktion, PT-rapport: ”Försök med Glukos/Fruktos, Delrapport 2”
Jacobsson Stefan; 2003-11-01; ”Sugar beet as de-icing/antifreezing agent” Examensarbete KTH Stockholm.
Vägverket Publ 1996:15; ” Bestämning av friktion på vinterväglag med retardationsmätare, funktionella
egenskaper” Metodbeskrivning 110:1996
http://www.dansocker.com/
http://www.danisco.com/cms/connect/info/sugar/
Bilagor
1.
Diagram riktade prov.
1.1. 25 % betmjöl + 75 % salt, 25 % råsocker + 75 % salt
1.2. 25 % betmjöl + 75 % salt, 25 % råsocker + 75 % salt (befuktat)
1.3. 25 % betmjöl + 75 % salt, 25 % råsocker + 75 % salt (varmbefuktat)
1.4. 50 % betmjöl + 50 % salt, 50 % råsocker + 50 % salt
1.5. 50 % betmjöl + 50 % salt, 50 % råsocker + 50 % salt (befuktat)
1.6. 50 % betmjöl + 50 % salt, 50 % råsocker + 50 % salt (varmbefuktat)
(Rapporter)
2.
Är det nya sockerinblandade vägsaltet mer attraktivt än det traditionella vägsaltet för älg? (Frida
Hedin)
3.
Slutrapport-Miljöeffekter av Fruktos/Glukos som avisningsmedel (Eva-Lotta Thunqvist)
4.
Jämförande korrosionsprovning av olika saltblandningar (SP)
Rapport, Alf Gustafsson/Göran Gabrielsson, 2006-11-03
48(48)
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
11
:0
0
12
:0
0
13
:0
0
14
:0
0
15
:0
0
16
:0
0
17
:0
0
18
:0
0
19
:0
0
20
:0
0
21
:0
0
22
:0
0
23
:0
0
00
:0
0
01
:0
0
02
:0
0
03
:0
0
04
:0
0
05
:0
0
06
:0
0
07
:0
0
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
Friktion x100
Bilaga 1.1
25% Betmjöl/Råsocker + 75% Salt
70
60
50
40
30
20
Salt 100%
Salt 75%
Betmjöl
Råsocker
Åtgärd
Temp
10
0
-10
-20
Tidpunkt
Konc_prov2006.xls
08
:0
09 0
:0
10 0
:0
11 0
:0
12 0
:0
13 0
:0
14 0
:0
15 0
:0
16 0
:0
17 0
:0
18 0
:0
19 0
:0
20 0
:0
21 0
:0
22 0
:0
23 0
:0
00 0
:0
01 0
:0
02 0
:0
03 0
:0
04 0
:0
05 0
:0
06 0
:0
07 0
:0
08 0
:0
09 0
:0
10 0
:0
0
Friktion x100
Bilaga 1.2
25% Betmjöl/Råsocker + 75% Salt, Befuktat
60
50
40
30
20
10
Salt 100%
Salt 75%
Betmjöl befukt
Råsock befukt
Åtgärd
Temp
0
-10
-20
Tidpunkt
Konc_prov2006.xls
Bilaga 1.3
25% Betmjöl/Råsocker + 75% Salt, Varmbefuktat
70
60
50
Salt 100%
Salt 75%
Betmjöl varmb
Råsock varmb
Åtgärd
Temp
30
20
10
0
-10
-20
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
11
:0
0
12
:0
0
13
:0
0
14
:0
0
15
:0
0
16
:0
0
17
:0
0
18
:0
0
19
:0
0
20
:0
0
21
:0
0
22
:0
0
23
:0
0
00
:0
0
01
:0
0
02
:0
0
03
:0
0
04
:0
0
05
:0
0
06
:0
0
07
:0
0
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
Friktion x100
40
Tidpunkt
Konc_prov2006.xls
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
11
:0
0
12
:0
0
13
:0
0
14
:0
0
15
:0
0
16
:0
0
17
:0
0
18
:0
0
19
:0
0
20
:0
0
21
:0
0
22
:0
0
23
:0
0
00
:0
0
01
:0
0
02
:0
0
03
:0
0
04
:0
0
05
:0
0
06
:0
0
07
:0
0
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
Friktion x100
Bilaga 1.4
50% Betmjöl/Råsocker + 50% Salt
80
70
60
50
40
30
20
Salt 100%
Salt 50%
Betmjöl
Råsocker
Åtgärd
Temp
10
0
-10
-20
Tidpunkt
Konc_prov2006.xls
Bilaga 1.6
50% Betmjöl/Råsocker + 50% Salt, Varmbefuktat
70
60
50
Salt 100%
Salt 50%
Betmjöl varmb
Råsock varmb
Åtgärd
Temp
30
20
10
0
-10
-20
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
11
:0
0
12
:0
0
13
:0
0
14
:0
0
15
:0
0
16
:0
0
17
:0
0
18
:0
0
19
:0
0
20
:0
0
21
:0
0
22
:0
0
23
:0
0
00
:0
0
01
:0
0
02
:0
0
03
:0
0
04
:0
0
05
:0
0
06
:0
0
07
:0
0
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
Friktion x100
40
Tidpunkt
Konc_prov2006.xls
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
11
:0
0
12
:0
0
13
:0
0
14
:0
0
15
:0
0
16
:0
0
17
:0
0
18
:0
0
19
:0
0
20
:0
0
21
:0
0
22
:0
0
23
:0
0
00
:0
0
01
:0
0
02
:0
0
03
:0
0
04
:0
0
05
:0
0
06
:0
0
07
:0
0
08
:0
0
09
:0
0
10
:0
0
Friktion x100
Bilaga 1.5
50% Betmjöl/Råsocker + 50%Salt, Befuktat
60
50
40
30
20
10
Salt 100%
Salt 50%
Betmjöl bef
Råsock bef
Åtgärd
Temp
0
-10
-20
Tidpunkt
Konc_prov2006.xls