Födoämnesallergi hos barn

Doknr. i Barium
17169
Dokumentserie
su/med
Giltigt fr o m
2017-03-28
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Version
2
Innehållsansvarig: Hrefna Thengilsdottir, Specialistläkare, Läkare medicin barn (hreth)
Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef, Verksamhet Medicin barn (large1)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Medicin barn
Revideringar i denna version
Ersätter tidigare rutin 2014-10-27, version 1.
Översikt
Födoämnesreaktioner är vanligt hos barn; enligt en finsk studie har ca 30 % av alla 4-åringar haft
födoämnesreaktioner enligt föräldrarapporter, där 18 % rapporterade reaktion mot något baslivsmedel
(Pyrhönen, 2011). Av de 8,5 % som hade läkardiagnosticerad födoämnesallergi, hade bara 5,6 %
genomgått någon form av allergitestning. Man får således förmoda att den sanna prevalensen
födoämnesallergi, enligt denna studie är mellan 5-8 % bland barn upp till 4 års ålder. Skärps kraven
på diagnos ytterligare, dvs. att man kräver ”positiv provokationstest” eller ”symtom + positiv
pricktest/specifikt IgE” beräknas förekomsten vara ca 3 % totalt i populationen, dvs bland barn och
vuxna sammantaget (Boyce, 2010).
Man brukar dela in födoämnesöverkänslighet i immunologiska reaktioner (födoämnesallergi) och icke
immunologiska reaktioner (födoämnesintolerans) se Figur 1
Figur 1
Födoämnes
överkänslighet
Immunologiska
mekanismer
Allergi
IgE - förmedlad
Toxiska och
farmakologiska
mekanismer
Icke immunologiska
mekanismer
Intolerans
Icke - IgE
förmedlad
Födoämnesallergi
Födoämnesallergi innebär att ett livsmedel påverkar kroppens immunförsvar på ett sådant sätt att
symtom uppstår. De ämnen (proteiner) som orsakar denna onormala reaktion hos immunförsvaret
kallas allergener (t.ex. proteiner i mjölk, ägg eller nötter). Reaktioner i kroppens immunförsvar kan
vara relaterade till immunoglobulin E (IgE) eller sakna relation till immunoglobulin E. Finns det inte
belägg för att immunförsvaret är inblandat säger man att överkänslighetsreaktionerna beror på
födoämnesintolerans. Födoämnesallergier är allra vanligast hos småbarn, oftast småbarn med eksem
eller magbesvär. Hos äldre barn och vuxna är det vanligast med det orala allergisyndrom (OAS) som
är kopplat till björkpollenallergi.
Även om allergi kan förekomma mot nästan all typ av mat, står några livsmedel for majoriteten av
reaktionerna. Att förekomsten av allergi mot vissa livsmedel varierar kan bl.a. bero på matvanorna
hos en befolkning. Mjölk finns i oerhört många födoämnen och allergi mot mjölkprodukter är troligtvis
den vanligaste födoämnesallergin hos barn, särskilt hos småbarn.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
Version
2
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Födoämnesallergen
Ett födoämnesallergen är en beståndsdel, ofta ett protein, i maten som har stimulerat immunsystemet
hos en födoämnesallergisk person att reagera vid kontakt med allergenet. Stimuleringen av
immunsystemet sker ofta genom bildning av IgE-antikroppar riktade mot olika epitoper hos proteinet.
Efter att detta har skett utlöses symtom vid förnyat intag av födoämnet ifråga. Akuta symtom kan
uppträda snabbt, efter några minuter, oftast inom en timme, efter kontakt med det allergiframkallande
ämnet. Långsamma reaktioner kan uppträda efter flera timmar eller dagar, oftast som eksem, ibland
som magont eller mer diffusa symtom.
Symptom vid födoämnesallergi
Symtom kan uppträda från ett eller flera organsystem samtidigt. Lokala symtom kan t ex uppträda i
andningsvägarna, i huden, eller i mag-tarmkanalen. Uppträder symtom från minst två organsystem
samtidigt brukar detta anges som systemisk reaktion. Om barnet får andningsbesvär och/eller
cirkulationspåverkan rör det sig om en anafylaktisk reaktion. I vissa sammanställningar brukar man
också inkludera ”trötthet” eller ”medvetandepåverkan” som tecken på anafylaktisk reaktion.
Anafylaktisk reaktion:

Se Bilaga 1: Anafylaxidokument 2015, SFFA - http://www.sffa.nu/
Symtom från andningsvägarna:
 Akut astma och laryngospasm kan ses vid anafylaktiska reaktioner. Vanligen är dessa IgEmedierade snabbreaktioner.
 Kronisk hosta, särskilt harklingar, kan vara tecken på födoämnesallergi.
 Klåda i munnen ses vid så kallat Oralt Allergi Syndrom (OAS), och beror vanligen på en lokal
reaktion mot något födoämne som korsreagerar med björkpollenallergi, t ex mot äpple. IgEmedierade reaktioner.
 Heiners syndrom är en form av mjölkallergi med lungblödningar och lunginfiltrat. Mekanismen
är oklar, men man kan påvisa precipiterande antikroppar mot mjölk i blodprov.
Symtom från huden:
 Urtikaria och angioödem. Vanligen IgE-medierade snabbreaktioner, lokala eller som del i en
anafylaktisk reaktion.
 Det är ovanligt med födoämnesallergi som orsak till kronisk urtikaria, men sensibilisering mot
björkpollen ses ofta hos barn med recidiverande urtikaria vilket är ett observandum
(Hesselmar, 2007).
 Eksem kan bero på födoämnesallergi, men då vanligen hos späd- och småbarn med
utbredda, starkt kliande eksem. Kan vara såväl IgE-medierade som cellmedierade.
Böjveckseksem och andra lokaliserade eksem, särskilt de som blir bra eller bättre på
sommaren, beror sällan eller aldrig på födoämnesallergi.
Symtom från mag-tarmkanalen:
Kan yttra sig som illamående, kräkningar, reflux, esofagit, malnutrition, dålig tillväxt, buksmärtor, kolik,
obstipation och kolit. Om besvären beror på födoämnesallergi är de sällan IgE-medierade, oftast rör
det sig om cellmedierade senreaktioner.
Följande undergrupper används:
 IgE-medierade snabbreaktioner, vanligen kräkningar som första symtom. Ofta som del i en
anafylaktisk reaktion.
 Eosinofil esofagit. Såväl IgE-medierade som cellulärt medierade reaktioner. Hos småbarn
oftast kräkningar, matningssvårigheter, refluxsymtom och buksmärtor.
 Eosinofil gastroenterit. Såväl IgE-medierade som cellulärt medierade reaktioner. Symtom
beror på utbredning.
 Allergisk proktit. Ej IgE-förmedlad. Ses hos annars opåverkade spädbarn med blodstrimmor
och slem i avföringen. Vanligen till följd av mjölkallergi.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn


Version
2
Food protein-induced enterocolitis syndrome (FPIES). Ej IgE-förmedlad. Ses hos spädbarn
med illamående, kräkningar, diarre och dålig tillväxt. Vid provokation (planerad eller av
misstag) kan dessa barn få en svår subakut reaktion med illamående, cirkulatorisk påverkan
och dehydrering.
Oralt allergisyndrom (OAS), dvs. klåda i munnen av frukt och grönsaker som i första hand
korsreagerar med björkpollen.
Indelning av födoämnesallergiska reaktioner
IgE-medierad reaktion: Patienten har positiv pricktest eller påvisbara IgE-antikroppar i serum mot
aktuellt födoämne, och dessa antikroppar anses mediera reaktionen.
Icke-IgE-medierad reaktion: Negativ pricktest, ej heller påvisas några IgE-antikroppar i serum mot
aktuellt födoämne. Reaktionerna anses i huvudsak vara cellmedierade, och kan ibland testas med
Atopy Patch Test.
Också IgG-medierade reaktioner har diskuterats, men mätning av födoämnesspecifikt IgG eller IgG4
korrelerar dåligt med resultaten från födoämnesprovokationer, varför dessa test ej skall användas i
rutinsjukvård (Gerez I F A, 2010).
Snabballergisk reaktion: Reaktion med symtom inom 2 timmar efter intag av födoämnesallergenet.
Vanligen IgE-medierade reaktioner.
Senallergisk reaktion: Symtom som uppkommer senare än två timmar efter intag av
födoämnesallergenet, ibland efter flera dagar. Vanligen icke-IgE-medierade reaktioner.
Diagnostiska test och procedurer
Anamnes: En noggrann anamnes är det viktigaste instrumentet vid utredning av misstänkt
födoämnesallergi. I problematiska fall kan en kostdagbok vara till viss hjälp. Även om anamnesen kan
vara tillräcklig för att identifiera det eller de födoämnen som ger besvär, bör ändå allergitestning
(pricktest eller specifikt IgE) göras för att bedöma om reaktionen är IgE-medierad, då det kan ha
betydelse för prognos och för hur framtida provokation skall ske.
Födoämneselimination och provokation: Den enda metod som finns för att ställa diagnosen
födoämnesallergi. Det aktuella födoämnet elimineras och eventuella förändringar av symtom
registreras. Vanligen ses någon form av förbättring inom 3 veckor om allergi mot det aktuella
födoämnet föreligger. En klar förbättring av t ex urtikaria ses oftast inom någon eller några dagar,
medan vissa andra symtom såsom förbättrad tillväxt kan ta flera veckor eller rentav månader innan
säker effekt ses. Vid prompt förbättring av eliminationen är utvärderingen ofta lätt; tar däremot
förbättringen flera veckor är det svårare att fastställa kausalt samband mellan elimination och
förbättring, då flera andra faktorer kan samvariera. Efter elimination görs därför en provokation för att
se om symtomen återkommer (se nedan).
Även vid kortvarig elimination av baslivsmedel behöver detta ofta ersättas av något annat livsmedel,
likvärdigt ur energi- och näringssynpunkt. I vissa fall finns färdiga alternativ, t ex mjölfria ersättningar, i
andra fall behöver dietist kopplas in redan då eliminationen planeras. Vid långvarig elimination av
baslivsmedel, oavsett om denna är i testsyfte eller i behandlingssyfte, behöver som regel alltid patient
och, eller förälder ha kontakt med dietist.
Födoämnesprovokationer: Görs för att ställa diagnos, för att gradera svårighetsgrad, och för att se
om tolerans utvecklats. Provokationen kan göras som en dubbelblind, placebokontrollerad
provokation (DBPCFC), men vanligen är en öppen provokation fullt tillräcklig. Om patienten tidigare
reagerat med icke-IgE-medierade sensymtom kan provokationen/återinsättandet vanligen göras i
hemmet med successivt ökande dos av födoämnet. Vid IgE-förmedlade reaktioner, och andra
snabbreaktioner, bör provokationen göras på mottagning eller inneliggande på avdelning med
anafylaxiberedskap. För utförande se rutin ”Födoämnesprovokationer på avdelning 334”.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
Version
2
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Pricktest: Test för att påvisa mastcellsbundna allergenspecifika IgE-antikroppar i huden. En positiv
reaktion (vanligen ≥ 3 mm, men hos spädbarn kan också svagare reaktioner räknas som positiva)
anger att patienten är sensibiliserad mot aktuellt födoämne, men det innebär inte automatiskt att
patienten är allergisk mot födoämnet. Flera födoämnen kan testas samtidigt, på DSBUS använder vi
dock enbart standardiserade extrakt från ALK. Testen har hög känslighet men bara måttlig
specificitet, dvs. hög risk för falskt positiva reaktioner. Positivt prediktivt värde är < 50 %, medan
negativt prediktivt värde är > 95% när resultaten jämförs med dubbel-blind placebokontrollerade
provokationer dvs snabbreaktioner som vanligen är IgE-förmedlade (Gerez I F A, 2010).
Felkällor: Perorala antihistaminpreparat bör vara utsatt minst 3 dagar innan testen görs. Patienter
med uttalat eksem eller dermografism kan vara svåra att testa.
Specifikt IgE: ImmunoCAP-metod från Phadia® som mäter nivån av cirkulerade specifika IgEantikroppar i serum. En nivå över 0.35 kU/L) anger att patienten är sensibiliserad mot det aktuella
födoämnet, men det innebär inte automatiskt att patienten är allergisk mot födoämnet. Också svagare
reaktioner, 0.1-0,35 kU/L, kan vara ett observandum, särskilt vid utredning av spädbarn eller
småbarn. Flera födoämnen kan testas samtidigt, men testen är särskilt värdefull när man testar mer
ovanliga födoämnen eller allergena komponenter, när patienten har utbrett eksem eller dermografism,
eller om patienten medicinerar med peroralt antihistamin. Sensitivitet, specificitet, samt positivt och
negativt prediktivt värde är i stort jämförbara med värdena för pricktest.
Specifikt IgE mot allergena komponenter: ImmunoCAP-metod där man mäter IgE-antikroppar mot
olika allergena komponenter i födoämnet. IgE-antikroppar mot vissa av dessa komponenter beror på
korsreaktioner från andra allergen (t ex björk), och ger då vanligen inga eller milda symtom. IgEantikroppar mot andra allergena komponenter i samma födoämne kan däremot ge svåra allergiska
reaktioner, särskilt antikroppar som riktar sig mot stabila proteiner som tål värme och kokning.
Komponentanalys ger oss möjligheten att avslöja om sensibiliseringen är genuin eller om den beror
på en korsreaktion mot proteiner med liknande proteinstrukturer. Allergena komponenter i födoämnen
kan delas upp i grupper beroende på deras struktur och funktion. En översikt av dessa grupper samt
exempel på hur test mot allergena komponenter kan användas i praktiken finns i Bilaga 2.
ISAC: ImmunoCAP ISAC är en ”masstest” där mer än 100 allergena komponenter från mer än 50
allergen testas samtidigt. Testen omfattar såväl luftburna allergen som födoämnesallergen.
Resultaten redovisas semikvantitativt, där de allergena komponenterna är uppdelade efter deras
grupptillhörighet. Testen kan sannolikt ge viktig tilläggsinformation i komplicerade fall med multipel
födoämnesallergi.
Atopy Patch Test: Så kallat lapptest för att mäta cellförmedlade allergiska reaktioner mot olika
födoämnen (mjölk, soja, majs, ägg, vete, havre, råg), särskilt där symtomen är atopiskt eksem,
allergisk eosinofil esofagit och food-protein induced enterocolitis syndrome (FPIES) (Gerez I F A,
2010). Testen är dessvärre dåligt standardiserad, men anses ändå ge viss tilläggsinformation vid
icke-IgE-förmedlade reaktioner enligt ovan, särskilt på späd- och förskolebarn. Specificiteten anses
vara något högre än för pricktest och specifikt IgE, men sensitiviteten är lägre.
Tryptase: Mäter histaminfrisättning 15 min - 3 timmar efter anafylaktisk reaktion. Återgår till normal
nivå efter ca 12-14 timmar. Kan användas, om provet tas inom 3 timmar, för att utvärdera om en
”oklar svår reaktion” berott på allergi och anafylaxi.
DAO-aktivitet: Diaminoxidas är ett enzym som bryter ner histamin i födan. Vid brist/låg nivå blir
patienten extra känslig för histamininnehållande mat vilket kan ge allergiliknande reaktioner, så kallad
pseudoallergi.
Endoskopi: Endoskopiska undersökningar med gastro-duodenoskopi respektive rekto/koloskopi kan
användas vid diagnostik av födoämnesallergiska magtarmbesvär, och i differentialdiagnostiskt syfte
mot t ex celiaki och IBD). Vid födoämnesallergi ses ofta inflammation med eosinofila celler.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 4 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
Version
2
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Figur 3: Förslag på utredningsgång vid misstänkt födoämnesallergi.
Susp F-all
Steg 3
GI/eksem (andning)
Atopy Patch Test
Steg 1
Anamnes
SPT
Spec IgE
IgE komponenter
Pos
Neg
Bra
Elimination
Provokation
Kronisk urtikaria:
HR urtikariatest
TPO
Serum-prick
Steg 2
Elimination 3 v:
Mjölkfritt, eller
med vägledning
av tydlig anamnes
Ej
bättre
Histaminkänslighet
DAO
Fortfarande
oklart
Steg 4
GI/anemi
Gastro/skopi
Lungor/anemi
Bronkoskopi
Alla
Testdieter
Anstr utlöst anafylaxi:
RAST -5-gliadin
Lunginfiltrat + anemi
Precip ak mot mjölk
Behandling
Elimination: Hörnstenen i all behandling av födoämnesallergi och innebär att aktuellt födoämne eller
födoämnen exkluderas ur dieten. Gäller det baslivsmedel behöver dessa vanligen ersättas med
livsmedel med motsvarande energi- och näringsinnehåll, vilket innebär att patienten bör remitteras till
dietist.
Vid mjölkelimination rekommenderas kalktillskott för att täcka det dagliga behovet om ca 600 mg
(1000 mg för tonåringar), såvida inte behovet tillgodoses av vald mjölkersättning tillsammans med
annan mat. Vid elimination av mjölk och mjölkprodukter bör S-Ca och D-vitamin i serum (25hydroxyvitamin D) kontrolleras.
Vid elimination av spannmål, kött och fisk behövs ersättningsprodukter, varför dietistkontakt är
nödvändig.
Soja, ägg och nötter kan som regel elimineras utan krav på ersättningsprodukt.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 5 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
Version
2
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Värdering av tolerans: Hos många barn ”växer” födoämnesallergin bort, dvs tolerans utvecklas. Vid
allergi mot mjölk har de flesta barn utvecklat tolerans vid 2-3 års ålder. Under förskoleåren bör därför
behovet av fortsatt kostelimination värderas och omprövas 1-2 gånger per år. Exakt hur denna
värdering skall gå till får planeras individuellt för varje enskilt barn. Ibland har barnet fått i sig det
eliminerade livsmedlet av misstag, och då kan eventuell reaktion avgöra om det är dags att
provocera. Halverad nivå av specifika IgE-antikroppar, jämfört med innan eliminationen, kan också ge
en viss vägledning. Om allergin däremot kvarstått upp i skolåldern och tonåren är det mindre
sannolikt att tolerans plötsligt skulle utvecklas, vilket betyder att värderingen av eventuell tolerans kan
göras med glesare intervall.
Antihistamin som underhållsbehandling: Vid IgE-medierade reaktioner kan regelbunden
medicinering med antihistamin ge viss lindring av frekvent återkommande symtom, särskilt vid
multipel födoämnesallergi med återkommande hudreaktioner och klåda där eliminationsdieterna inte
hjälper fullt ut. Antihistamin används ibland som situationsprofylax inför förväntad eller möjlig
exponering, t ex hos kraftigt jordnötsallergiska patienter som riskerar att exponeras för jordnötslukt.
Man skall dock ha i åtanke att sådan situationsprofylax är tveeggad, antihistamin verkar enbart mot
snabbreaktionen, ej mot senreaktioner. Antihistamin kan således maskera tidiga symtom på
begynnande allvarlig reaktion.
Lomudal GI: Kan prövas vid gastrointestinala allergier när eliminationsdiet inte ger tillräcklig effekt
eller är svår att genomföra.
Omalizumab (Xolair): Anti-IgE preparat, ges som subkutana injektioner. Är ej registrerat på
indikationen födoämnesallergi, utan preparatet används vid svår astma. Däremot finns kliniska
observationer och enstaka pilotstudier som visar att det har effekt också vid IgE-medierade
födoämnesallergier (Rafi, 2010). Preparatet kan övervägas till patienter med upprepade svåra eller
livshotande födoämnesreaktioner, dvs. reaktioner som påverkar andning och, eller cirkulation.
Akutläkemedel för eget bruk: Skall förskrivas till patienter som riskerar allvarliga allergiska
reaktioner om de får i sig det födoämne de är allergiska mot. Akutläkemedlen inkluderar
adrenalinpenna, kortison och antihistamin. Syftet är således att patienten skall acceptera att bära med
sig akutmedicinerna. Om barnen är yngre kan de inte ansvara för att bära med sig medicinerna, utan
då bör dessa finnas i en ”akutväska” lätt till hands där barnet uppehåller sig. För att akutmedicinering
skall fungera i pressade situationer är det av yttersta vikt att patient och föräldrar fått noggranna
muntliga och skriftliga instruktioner om när och hur medicinerna skall användas, Äldre barn bör träna
på mottagningen i att ge sig själv adrenalinspruta. Är barnen yngre, får föräldrarna träna på att ge sig
själva sprutan så att de inte tvekar den gång barnet kan behöva hjälp.
Behandling av anafylaxi utanför sjukhus resp på sjukhus: se Anafylaxidokument 2015, SFFA http://www.sffa.nu/
Uppföljning och kontroll
Uppföljningen av barn med födoämnesallergi måste alltid individualiseras då möjligheterna att ersätta
eliminerad mat av olika anledningar skiftar. Vissa barn äter dåligt för att den ”nya maten” inte smakar
lika gott, andra har mer generella uppfödningssvårigheter, ibland kan det vara svårt att hitta
fullvärdiga alternativ. Barnen bör dock alltid kontrolleras avseende tillväxt, och dietisten bör göra
kostberäkning för att se att kosten har rätt sammansättning och energiinnehåll. När viktiga
baslivsmedel exkluderas, särskilt mjölk, bör också kalcium, D-vitamin, järn, B12 och Folsyra
kontrolleras.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 6 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
Version
2
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Vårdnivå
Enkel födoämnesallergi: Patienter som är allergiska mot högst 1-2 baslivsmedel kan oftast skötas
inom primärvården, såvida inte det finns andra särskilda skäl till uppföljning hos sjukhusdietist, eller
andra komplicerande sjukdomar som kräver sjukhusets resurser.
Multipel födoämnesallergi: Patienter som är allergiska mot 3 eller fler baslivsmedel bör skötas på
allergimottagning i nära samarbete med dietist.
Team-arbete och psykologkontakt: Vid multipel födoämnesallergi, särskilt vid komplicerad
utredning av multipel födoämnesallergi, bör patienten handläggas utifrån en team-baserad modell där
läkare, sjuksköterska, dietist och psykolog ingår. Observera att också patienter som haft allvarliga
födoämnesreaktioner, eller där rädsla för allvarliga födoämnesreaktioner påverkar livskvaliteten kan
behöva remitteras till psykolog.
Referenslista
Ando H, Movérare R, Kondo Y, Tsuge I, Tanaka A, Borres MP, Urisu A. Utility of ovomucoid-specific
IgE concentrations in predicting symptomatic egg allergy. J Allergy Clin Immunol. 2008;122:583-8
Geraz I F A, Shek l P C, Ching H H, Lee B W. Diagnostic tests for food allergy. Singapore Med J
2010;51:4-9
Hesselmar B, Eriksson B, Åberg N. Urticaria is associated with birch-pollen sensitization. Pediatr
Allergy Immunol. 2007; 18:692-5
Jacquenet S, Morisset M, Battais F, Denery-Papini S, Croizier A, Baudouin E, Bihain B, MoneretVautrin DA. Interest of ImmunoCAP system to recombinant omega-5 gliadin for the diagnosis of
exercise-induced wheat allergy. Int Arch Allergy Immunol 2008;149:74-80Pyrhönen K, Hiltunen L,
Näyhä S, Läärä E, Kaila M. Pediatr Allergy Immunol. 2011 Feb 1. doi: 10.1111/j.13993038.2011.01140.x. [Epub ahead of print] Real-life epidemiology of food allergy testing in Finnish
children.
Rafi et al 2010, Allergy asthma proc
Rafi A, Do LT, Katz R, Sheinkopf LE, Simons CW, Klaustermeyer W. Effects of omalizumab in
patients with food allergy. Allergy Asthma Proc. 2010;31:76-83.
Bilaga 1: Anafylaxidokument 2015, SFFA - http://www.sffa.nu/
Bilaga 2: Allergena komponenter i födoämnen
Ansvar
Gäller för all personal inom Barnmedicin på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Område
1/SU. Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen som även ansvarar för att
rutinen följer gällande författningar/lagar.
Uppföljning, utvärdering och revision
Verksamheten följer upp att rutinen följs.
Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker
till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO.
Dokumentation
Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets
gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar.
Granskare/arbetsgrupp
Emma Goksör, läkare, Barnmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus/SU
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 7 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
Version
2
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Bilaga 2. Översikt allergena komponenter i födoämnen
Allergena komponenter i födoämnen kan ofta delas upp i grupper beroende på deras struktur och
funktion:
CCD: Cross-Reactive Carbohydrate Determinants:
nMUXF3
En markör för korsreagerande kolhydratepitoper i glukoproteiner. Dessa
korsreagerande kolhydratepitoper är ofta vitt spridda, och kan förklara diskrepans
mellan positiv test men avsaknad av kliniska symtom, t ex vid multipel sensibilisering
mot frukt och grönsaker.
Ger vanligen inga, eller milda reaktioner.
Storage Proteins: Näring till det växande fröet.
Värme- och enzymstabila proteiner som ofta ger svårare reaktioner, men också OSA.
Till dessa hör t ex:
Ana o 2
Cashewnöt
Ara h 1, Ara h 2, Ara h3, Ara h 6
Jordnöt
Ber e 1
Paranöt
Cor a 9, Cor a 14
Hasselnöt
Gly m 5, Gly m 6
Soja
Jug r 1, Jug r 2
Valnöt
Lipid Transfer Proteins: Spridda i växtriket, transporterar lipider över cellmembran.
Värme- och enzymstabila proteiner som ofta ger svårare reaktioner.
Till dessa hör:
Ara h 9
Jordnöt
Cor a 8
Hasselnöt
Jug r 3
Valnöt
Pru p3
Persika
Tri a 14
Vete
PR-10 Proteiner: Patogenrelaterade proteiner klass 10, Bet v 1 homologer, spridda i växtriket.
Vanligen milda reaktioner mot frukt och grönsaker hos björkpollenallergiska personer.
Värme- och enzymlabila, dvs tillagad mat tolereras ofta.
Till dessa hör:
Act d 8
Kiwi
Api g 1
Selleri
Ara h 8
Jordnöt
Gly m 4
Soja
Mal d 1
Äpple
Pru p 1
Persika
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 8 (av 9)
Doknr. i Barium
17169
Giltigt fr.o.m
2017-03-28
RUTIN
Födoämnesallergi hos barn
Profilin:
Version
2
Finns i alla vegetabilier och pollen.
Vanligen inga, eller milda reaktioner. Värme- och enzymlabila, dvs tillagad mat
tolereras ofta.
Till dessa hör:
Pru p 4
Persika
Tropomyocin: Protein i muskelfibrer, korsreaktion mellan skaldjur, kvalster och kackerlackor.
Värme- och enzymstabila, ger vanligen svårare reaktioner, men även OAS.
Till dessa hör:
Pen m1
Räka
Parvalbumin: Ett huvudallergen i fisk, markör för korsreaktioner mellan fiskarter/blötdjur.
Värme- och ensymstabilt, vanligen svårare reaktioner, men även OSA.
Till dessa hör:
Gad c 1
Torsk
Serum albumin: I all animalisk föda. Till viss del värmekänsliga.
Exempel på hur test mot allergena komponenter kan användas i praktiken:
Ara h2 (även h1 och h3): Jordnöt. Markör för ”äkta” jordnötsallergi med risk för svårare reaktioner.
Ara h8: Jordnöt. Markör för korsreaktivitet mot björk. Mildare reaktioner, ofta OAS.
Cor a1: Hasselnöt. Markör för korsreaktivitet mot björk. Mildare reaktioner, ofta OAS.
Cor a9, Cor a14: Hasselnöt. Markör för ”äkta” hasselnötsallergi med risk för svårare reaktioner.
Gly m4: Soja. Markör för allvarliga sojareaktioner hos björkpollenallergiska patienter. Dessa patienter
kan vara negativa för sIgE soja, men vara positiva för Gly m4.
Pru p3: Markör för Lipid transfer protein (LTP) i frukt, jordnöt, hasselnöt, vindruvor och vete. Positiv
test indikerar risk för allvarligare reaktioner.
Ovomucoid: Ägg. Markör där positiv test indikerar risk för allvarligare reaktion på ägg, även på
värmebehandlat ägg. Om ImmunoCAP eller pricktest mot ägg är positiva, men ovomucoid negativ, är
det stor chans att patienten klarar värmebehandlat ägg, t ex ägg i mat.
En nivå ≥11 kU/L indikerar däremot 95 % risk av patienten reagerar vid provokation också mot
värmebehandlat ägg, medan en nivå < 1.2 kU/L indikerar 95% chans att patienten tål värmebehandlat
ägg (Ando, 2008).
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 9 (av 9)